About: Positional good     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : yago:WikicatEconomicTheories, within Data Space : dbpedia.org associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.org/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FPositional_good

Positional goods are goods valued only by how they are distributed among the population, not by how many of them there are available in total (as would be the case with other consumer goods). The source of greater worth of positional goods is their desirability as a status symbol, which usually results in them greatly exceeding the value of comparable goods.

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • Αγαθά θέσης (el)
  • Bien posicional (es)
  • Dobro pozycjonalne (pl)
  • Positional good (en)
  • Positionsvara (sv)
rdfs:comment
  • Ως αγαθά (κοινωνικής) θέσης ορίζεται ένα υποσύνολο των οικονομικών αγαθών (εμπορευμάτων) των οποίων η κατανάλωση (και συνακόλουθα η χρησιμότητα), εξαρτάται αρνητικά από την κατανάλωση τους από άλλους. Ειδικότερα για τα εμπορεύματα αυτά, η αξία τους καθορίζεται τουλάχιστον εν μέρει (αν όχι εξ ολοκλήρου) από μια συνάρτηση του πόσο επιθυμητά είναι από άλλους σε σχέση με άλλα υποκατάστατα. (el)
  • En positionsvara är en vara där utbudet är fast begränsat, eller mycket svårt att öka. Utmärkande är också att positionsvaran inte konsumeras vid användandet. Priset på positionsvaror varierar därför mycket starkt med efterfrågan. Den typiska positionsvaran är mark, men även unika konstverk, antikviteter och social status kan räknas som positionsvaror. Därutöver kan högre utbildning räknas som en positionsvara. Begreppet "positional good" myntades av den amerikanske ekonomen Fred Hirsch i boken Social Limits to Growth 1976. (sv)
  • En economía, los bienes posicionales son productos y servicios cuyo valor está en su mayoría (si no exclusivamente) clasificado en función del atractivo que genera a otros agentes, en comparación con otros bienes sustitutos. La medida en que el valor del bien depende de esta clasificación se denomina posicionalidad. El término fue acuñado por Fred Hirsch en 1976.​ (es)
  • Positional goods are goods valued only by how they are distributed among the population, not by how many of them there are available in total (as would be the case with other consumer goods). The source of greater worth of positional goods is their desirability as a status symbol, which usually results in them greatly exceeding the value of comparable goods. (en)
  • Dobro pozycjonalne (eng. positional good) – termin wprowadzony przez w 1976 roku na określenie produktów i usług, których wartość jest oceniana w głównej mierze (jeśli nie wyłącznie) w stosunku do innych. Przykładowo wartość domów jest oceniana na podstawie wiedzy o wartości domów sąsiadów lub kolegów; wartość samochodu może wynikać nie z jego funkcjonalności lecz z pożądanego statusu społecznego jego nabywcy. Generalnie dobra pozycjonalne zyskują na wartości dzięki ograniczonej dostępności, czego przykładem są np. dochodowe stanowiska pracy, atrakcyjne turystycznie miejsca, luksusowe dzielnice oraz pomieszczenia i sale w instytucjach kultury, ale też czyste powietrze i autostrady. (pl)
foaf:depiction
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/SanGimignanoPanorama7.jpg
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
sameAs
dbp:wikiPageUsesTemplate
thumbnail
has abstract
  • Ως αγαθά (κοινωνικής) θέσης ορίζεται ένα υποσύνολο των οικονομικών αγαθών (εμπορευμάτων) των οποίων η κατανάλωση (και συνακόλουθα η χρησιμότητα), εξαρτάται αρνητικά από την κατανάλωση τους από άλλους. Ειδικότερα για τα εμπορεύματα αυτά, η αξία τους καθορίζεται τουλάχιστον εν μέρει (αν όχι εξ ολοκλήρου) από μια συνάρτηση του πόσο επιθυμητά είναι από άλλους σε σχέση με άλλα υποκατάστατα. (el)
  • En economía, los bienes posicionales son productos y servicios cuyo valor está en su mayoría (si no exclusivamente) clasificado en función del atractivo que genera a otros agentes, en comparación con otros bienes sustitutos. La medida en que el valor del bien depende de esta clasificación se denomina posicionalidad. El término fue acuñado por Fred Hirsch en 1976.​ Los bienes posicionales suelen ganar o . Ejemplos de los bienes posicionales incluyen un alto estatus social, bienes raíces exclusivos, un cupo en la clase de primer año de una universidad de prestigio, una reserva en un restaurante de categoría y la fama. La medida de la satisfacción derivada de una buena posición depende de cuánto uno tiene en relación con los demás. La competencia por los bienes posicionales son juegos de suma cero, porque son escasos por naturaleza, al menos en el corto plazo. Los intentos de adquirirlos solo pueden beneficiar a uno de los agentes a expensas de los demás. Por definición, cualquier persona no puede ser la más popular, en onda o de élite, de la misma manera que cualquier persona no puede ser una estrella deportiva — todos estos términos implican una separación o superioridad sobre los demás. La tierra (en el sentido económico) es similar a los bienes posicionales, ya que no se puede crear, y la surge en gran parte por la deseabilidad de una parcela en contraposición con otras parcelas.​ Sin embargo, la tierra está valorada por su contribución absoluta a la productividad, que no se deriva de su posición relativa. Así, algunos economistas (como Hirsch) incluyen a la "tierra" en los bienes posicionales, mientras que otros (como ) sólo incluyen los bienes que se valoran especialmente por su calidad relativa.​ En general, los bienes posicionales no se pueden crear, solo se redistribuyen, mientras que los bienes materiales se pueden crear con el tiempo y esfuerzo. Sin embargo, la mayoría de los productos tienen un componente posicional y un componente material. Los automóviles rápidos pueden ser considerados inherentemente escasos debido a la percepción general de que la velocidad de un auto depende de su relación con otros vehículos, pero todavía hay un valor absoluto adjunto a la satisfacción obtenida con la velocidad a la que un automóvil puede viajar; por lo tanto, puede ser considerado como un aspecto posicional en el cual sólo algunos automóviles pueden ser los más rápidos. Debido a que un auto es un producto complejo compuesto de muchos otros materiales, algunos de los cuales (como el acero) están limitados en la oferta y algunos de los cuales (como el cuero) son renovables, en su lugar se puede considerar como un bien de Veblen. (es)
  • Positional goods are goods valued only by how they are distributed among the population, not by how many of them there are available in total (as would be the case with other consumer goods). The source of greater worth of positional goods is their desirability as a status symbol, which usually results in them greatly exceeding the value of comparable goods. Various goods have been described as positional in a given capitalist society, such as gold, real estate, diamonds and luxury goods. Generally any coveted goods, which may be in abundance, that are considered valuable or desirable in order to display or change one's social status when possessed by relatively few in a given community may be described as positional goods. What could be considered a positional good can vary widely depending on cultural or subcultural norms. More formally in economics, positional goods are a subset of economic goods whose consumption (and subsequent utility), also conditioned by Veblen-like pricing, depends negatively on consumption of those same goods by others. In particular, for these goods the value is at least in part (if not exclusively) a function of its ranking in desirability by others, in comparison to substitutes. The extent to which a good's value depends on such a ranking is referred to as its positionality. The term was coined by Austrian-British financial journalist Fred Hirsch, and the concept has been refined by American economics professor Robert H. Frank and Italian economist Ugo Pagano. The term is sometimes extended to include services and non-material possessions that may alter one's social status and that are deemed highly desirable when enjoyed by relatively few in a community, such as college degrees, achievements, awards, etc. (en)
  • Dobro pozycjonalne (eng. positional good) – termin wprowadzony przez w 1976 roku na określenie produktów i usług, których wartość jest oceniana w głównej mierze (jeśli nie wyłącznie) w stosunku do innych. Przykładowo wartość domów jest oceniana na podstawie wiedzy o wartości domów sąsiadów lub kolegów; wartość samochodu może wynikać nie z jego funkcjonalności lecz z pożądanego statusu społecznego jego nabywcy. Generalnie dobra pozycjonalne zyskują na wartości dzięki ograniczonej dostępności, czego przykładem są np. dochodowe stanowiska pracy, atrakcyjne turystycznie miejsca, luksusowe dzielnice oraz pomieszczenia i sale w instytucjach kultury, ale też czyste powietrze i autostrady. Pozycjonalność odnosi się do miejsca danego dobra w jednostkowych i zbiorowych hierarchiach wartości oraz konkurencji pozycjonalnej o ich zdobycie. Typowymi przykładami są: wysoki status społeczny, nieruchomości, miejsca na prestiżowych uczelniach, rezerwacje miejsc w restauracjach i sława. Miarą satysfakcji z ich posiadania jest porównywanie do zasobności innych. Konkurencja o dobra pozycjonalne mają charakter gier o sumie zerowej. Zazwyczaj jest ich mało, może je nabyć jeden gracz kosztem innych. Tym samym ludzie nie mają równych statusów, nie każdy może zdobyć upragniony tytuł członka elity, czy osoby modnej. Warunki te prowadzą do separacji lub stosunków wyższości nad innymi ludźmi. Przyjmuje się, że dobra pozycjonalne nie mogą być tworzone, a jedynie dystrybuowane. Tymczasem dobra materialne mogą być tworzone przy poświęceniu wysiłku i czasu. Jednakże większość towarów posiada zarówno komponent pozycjonalny, jak i materialny. (pl)
  • En positionsvara är en vara där utbudet är fast begränsat, eller mycket svårt att öka. Utmärkande är också att positionsvaran inte konsumeras vid användandet. Priset på positionsvaror varierar därför mycket starkt med efterfrågan. Den typiska positionsvaran är mark, men även unika konstverk, antikviteter och social status kan räknas som positionsvaror. Därutöver kan högre utbildning räknas som en positionsvara. Begreppet "positional good" myntades av den amerikanske ekonomen Fred Hirsch i boken Social Limits to Growth 1976. (sv)
gold:hypernym
prov:wasDerivedFrom
page length (characters) of wiki page
foaf:isPrimaryTopicOf
is rdfs:seeAlso of
is Link from a Wikipage to another Wikipage of
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (62 GB total memory, 54 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software