Per Kågeson', (born 14 April 1947) in Trollhättan is a Swedish author, scientist, debater and consultant within the area of environmental protection. During the 1970s and '80s, Kågeson was a leading representative for the opposition of nuclear energy.
| Attributes | Values |
|---|
| rdf:type
| |
| rdfs:label
| - Per Kågeson (en)
- Per Kågeson (sv)
|
| rdfs:comment
| - Per Kågeson', (born 14 April 1947) in Trollhättan is a Swedish author, scientist, debater and consultant within the area of environmental protection. During the 1970s and '80s, Kågeson was a leading representative for the opposition of nuclear energy. (en)
- Per Olof Ragnar Kågeson, född 14 april 1947 i Trollhättan, är en svensk författare, forskare, debattör och konsult inom framför allt miljöområdet. Under 1970- och 80-talen var Kågeson en ledande företrädare för kärnkraftmotståndet med böcker som Stoppa kärnkraften (1973) och Rösta nej (1979), den senare författad tillsammans med Björn Kjellström. Sedan slutet av 1980-talet är Kågesons arbete huvudsakligen inriktat på transportsektorns miljöproblem. Bland hans böcker inom området finns Getting the Prices Right (1993) och Vilken framtid har bilen? (2007). År 2014 återkom han till elförsörjningsproblematiken i boken Farväl till kärnkraften?. 2005 gav Kågeson ut den uppmärksammade boken Tid för barn, i vilken han framförde kritiska synpunkter på delar av den svenska familjepolitiken. (sv)
|
| dcterms:subject
| |
| Wikipage page ID
| |
| Wikipage revision ID
| |
| Link from a Wikipage to another Wikipage
| |
| sameAs
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| has abstract
| - Per Kågeson', (born 14 April 1947) in Trollhättan is a Swedish author, scientist, debater and consultant within the area of environmental protection. During the 1970s and '80s, Kågeson was a leading representative for the opposition of nuclear energy. (en)
- Per Olof Ragnar Kågeson, född 14 april 1947 i Trollhättan, är en svensk författare, forskare, debattör och konsult inom framför allt miljöområdet. Under 1970- och 80-talen var Kågeson en ledande företrädare för kärnkraftmotståndet med böcker som Stoppa kärnkraften (1973) och Rösta nej (1979), den senare författad tillsammans med Björn Kjellström. Sedan slutet av 1980-talet är Kågesons arbete huvudsakligen inriktat på transportsektorns miljöproblem. Bland hans böcker inom området finns Getting the Prices Right (1993) och Vilken framtid har bilen? (2007). År 2014 återkom han till elförsörjningsproblematiken i boken Farväl till kärnkraften?. 2005 gav Kågeson ut den uppmärksammade boken Tid för barn, i vilken han framförde kritiska synpunkter på delar av den svenska familjepolitiken. Kågeson var 1970–1982 aktiv medlem i VPK men lämnade partiet sedan partikongressen 1981 med stor majoritet avslagit hans motion om att bryta de vänskapliga relationerna med de kommunistiska diktaturerna. Mellan 1985 och 2008 var Kågeson medlem i Socialdemokraterna. I maj 1994 föreslog Per Kågeson för Vägverket att bygga 2+1-vägar med mitträcke som ett sätt att till låg kostnad nå hög trafiksäkerhet på vägsträckor med för lågt trafikunderlag för att motivera motorväg. Förslaget mottogs negativt vilket fick Kågeson att publicera en debattartikel om saken . Först 1998, sedan Claes Tingvall tillträtt som trafiksäkerhetsdirektör, prövade Vägverket 2+1 med mitträcke på E4 norr om Gävle, en sträcka som Kågeson framhållit som särskilt lämpad. Kågeson var 1999–2010 ledamot av Vägverkets trafiksäkerhetsråd. Per Kågeson visade 1998 vad myndigheterna skulle kunna göra för att förhindra biltillverkare att manipulera motorer så att de känner igen när bilen körs mot en testcykel i syfte att kringgå lagkraven genom att låta bilen ha väsentligt höga utsläpp i verklig trafik. Det var ”cycle-beating” av denna typ som Volkswagen 2015 avslöjades ha utnyttjat i 11 miljoner dieseldrivna bilar. Då hade EU ännu inte ändrat lagstiftningen i den riktning som Kågeson förespråkade 17 år tidigare. Kågeson föreslog hösten 2009 att Stockholm på sikt bör avskärmas från havet genom fördämningar vid Vaxholm och Stäket som förhindrar stigande havsvatten från att påverka huvudstaden och Mälaren. Kågeson var ledamot av Energikommissionen (1976–1978) och huvudsekreterare i Miljöräkenskapsutredningen 1990–1991 (SOU 1991:37), EG-konsekvensutredningen Miljö 1993–1994 (SOU 1994:7) och Utredning om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84). Han var ordförande i Sveriges Författarförbund 1984–1987, vice ordförande i Naturskyddsföreningen 1987–1991 och ordförande i European Federation for Transport and Environment 1992–1996. Kågeson tog 1993 initiativet till Gröna Bilister och 2004 till Föreningen Bilfria Leder. Han är sedan 2006 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Från 2010 till sin pensionering var Kågeson adjungerad professor i miljösystemanalys vid Centrum för Transportstudier, KTH. (sv)
|
| gold:hypernym
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| page length (characters) of wiki page
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is Link from a Wikipage to another Wikipage
of | |
| is Wikipage redirect
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)