| rdfs:comment
| - Adélaïde Henriette Damoville, dite Madame Eloffe, née à Paris en 1759 et décédée dans la même ville en 1805, est réputée être une marchande de modes de Marie Antoinette et de la famille royale, mais n'est en fait qu'une employée de Mme Pompey. La postérité en a fait une nièce de Madame Pompey, autre marchande de modes, qui lui aurait cédé sa boutique, ce qui, en réalité, est faux. Mme Pompey cède sa boutique de modes de Versailles à Jean Charles Eloffe, époux d'Adélaïde Henriette Damoville, et Adrien Le Cointe, neveu par alliance de M. Pompey, et non pas à Mme Eloffe. (fr)
- Madame Eloffe (fallecida después de 1789) fue una mercader de moda francesa o marchante de modas. Fue una de las sombrereras favoritas de la reina María Antonieta. (es)
- Adélaïde Henriette Damoville (Madame Eloffe; 1759–1805) was a French fashion merchant or Marchandes de modes. She was a favorite milliner of Queen Marie Antoinette. She was the niece of Mme Pompey and succeeded her in the privilege of selling the trimmings and accessories to the women of the royal court. She provided dresses for the ladies-in-waiting in the court of Versailles, and Marie Antoinette was a regular costumer. Eloffe was described as a successful rival to Rose Bertin. She was known to advertise her business to the queen by having a portrait of her in the window of her shop. Her accounts books testify that it was common for noblewomen to order remakes of dresses rather than to order completely new ones, but that the remakes were often more expensive than new ones. The queen ofte (en)
- Adélaïde Henriette Damoville, känd som Madame Eloffe, född 1759, död 1805, var en fransk sömmerska och modehandlare. Hon var sömmerska till drottning Marie Antoinette. Hon var niece till Mme Pompey och efterträdde henne i privilegiet att förse kvinnorna vid det franska hovet med klädornament och accessoarer. Eloffe gjorde sig dock mycket goda förtjänster och kunde i vissa fall rentav ta högre priser för dekorationer och detaljer än för en helt ny klänning. Hon sydde också upp formella klänningar för hovpresentationer, och tog år 1787 2 049 livres för en sådan. (sv)
|
| has abstract
| - Adélaïde Henriette Damoville, dite Madame Eloffe, née à Paris en 1759 et décédée dans la même ville en 1805, est réputée être une marchande de modes de Marie Antoinette et de la famille royale, mais n'est en fait qu'une employée de Mme Pompey. La postérité en a fait une nièce de Madame Pompey, autre marchande de modes, qui lui aurait cédé sa boutique, ce qui, en réalité, est faux. Mme Pompey cède sa boutique de modes de Versailles à Jean Charles Eloffe, époux d'Adélaïde Henriette Damoville, et Adrien Le Cointe, neveu par alliance de M. Pompey, et non pas à Mme Eloffe. (fr)
- Adélaïde Henriette Damoville (Madame Eloffe; 1759–1805) was a French fashion merchant or Marchandes de modes. She was a favorite milliner of Queen Marie Antoinette. She was the niece of Mme Pompey and succeeded her in the privilege of selling the trimmings and accessories to the women of the royal court. She provided dresses for the ladies-in-waiting in the court of Versailles, and Marie Antoinette was a regular costumer. Eloffe was described as a successful rival to Rose Bertin. She was known to advertise her business to the queen by having a portrait of her in the window of her shop. Her accounts books testify that it was common for noblewomen to order remakes of dresses rather than to order completely new ones, but that the remakes were often more expensive than new ones. The queen often ordered remakes and redecorations of old dresses from her. In 1785, the queen owed Eloffe a sum of 25.000 livres, in comparison to the 90.000 livres she owed Rose Bertin. After the outbreak of the French revolution, Eloffe no longer sent her bills monthly to her clients, but charged them directly for each item. Madame Eloffe was one of the four top fashion merchants alongside Rose Bertin, Le Sieur Beaulard and Mademoiselle Alexandre during the reign of Louis XVI. Her account books, unlike those of Rose Bertin, have been preserved and are considered to be valuable historical sources, particularly in regard to the wardrobe of Marie Antoinette. Her business with Marie Antoinette was published in the work by Gustave-Armand-Henry, Comte de Reiset, Modes et usages au temps de Marie Antoinette: Livre-journal de Madame Eloffe, 2. vols. (Paris, 1885). (en)
- Madame Eloffe (fallecida después de 1789) fue una mercader de moda francesa o marchante de modas. Fue una de las sombrereras favoritas de la reina María Antonieta. (es)
- Adélaïde Henriette Damoville, känd som Madame Eloffe, född 1759, död 1805, var en fransk sömmerska och modehandlare. Hon var sömmerska till drottning Marie Antoinette. Hon var niece till Mme Pompey och efterträdde henne i privilegiet att förse kvinnorna vid det franska hovet med klädornament och accessoarer. Eloffe gjorde sig dock mycket goda förtjänster och kunde i vissa fall rentav ta högre priser för dekorationer och detaljer än för en helt ny klänning. Hon sydde också upp formella klänningar för hovpresentationer, och tog år 1787 2 049 livres för en sådan. Eloffe var under de sista åren före franska revolutionen rival till Rose Bertin, och blev en ofta anlitad sömmerska till Marie Antoinette. Medan Bertin var modedesigner, specialiserade sig Eloffe främst på att göra om och reparera gamla plagg och förse dem med ny dekor, men dessa tjänster blev populära även bland de mest förmögna kunderna i slutet av 1780-talet, när den ekonomiska krisen gjorde en större sparsamhet aktuell, särskilt sedan Marie Antoinette själv av hänsyn till krisen börjat prioritera att sy om gamla plagg snarare än köpa nya kreationer. År 1785 var Marie Antoinette skyldig Bertin 90 000 livres och Eloffe 25 000. Bland hennes kunder fanns prinsessorna Victoire, Adelaide och grevinnan av Artois, som tillsammans med Marie Antoinette var hennes huvudkunder och fram till 1793 gav henne två tredjedelar av hennes inkomst. Före revolutionen tjänade hon 100 000 livres om året; efter 1790 sjönk denna till 16 000, och hon började också ta emot direkta betalningar snarare än att ta emot pengarna genom kvartalsvisa inbetalningar. Hennes räkenskapsböcker är bevarade och betraktas som viktiga tidsdokument, särskilt ifråga om Marie Antoinettes klädkonsumtion (Rose Bertins räkenskapsböcker är inte bevarade), och har blivit utgivna av Gustave-Armand-Henry: Modes et usages au temps de Marie Antoinette: Livre-journal de Madame Eloffe, 2. vols. (Paris, 1885). (sv)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)