About: Epistemological anarchism     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : yago:WikicatEvaluationMethods, within Data Space : dbpedia.org associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.org/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FEpistemological_anarchism

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • أناركية معرفية (ar)
  • Anarquisme epistemològic (ca)
  • Metodologický anarchismus (cs)
  • Methodenanarchismus (de)
  • Epistemological anarchism (en)
  • Anarquismo epistemológico (es)
  • Anarkismo epistemologiko (eu)
  • Anarchisme épistémologique (fr)
  • Anarkisme epistemologis (in)
  • Anarchizm metodologiczny (pl)
  • Anarquismo epistemológico (pt)
  • Epistemologisk anarkism (sv)
  • Эпистемологический анархизм (ru)
  • Епістеміологічний анархізм (uk)
rdfs:comment
  • الأناركية المعرفية هي نظرية معرفية نادى بها فيلسوف العلوم النمساوي باول فايرابند ترى بأنه ما من قواعد منهجية مفيدة أو خالية من الاستثناءات تحكم تقدم العلم أو نمو المعرفة. وتؤكد أن فكرة عمل العلم وفقًا لقواعد كلية ثابتة هي فكرة غير واقعية، وضارة، وتسيء للعلم نفسه. (ar)
  • L'anarquisme epistemològic, anarquisme metodològic o dadaisme epistemològic, és una teoria epistemològica desenvolupada pel filòsof de la ciència austríac Paul Feyerabend, que afirma que no hi ha regles metodològiques útils o lliures d'excepcions que regisquen el progrés de la ciència. Assevera que la ciència que funciona d'acord amb normes fixes i universals no és realista, sinó perniciosa i perjudicial. Proposa una epistemologia oberta, una sèrie d'instruments de recerca adaptables a cada context, però no postulats com a lleis inamovibles. (ca)
  • Metodologický anarchismus (angl. methodological nebo epistemological anarchism, něm. methodologischer Anarchismus) je sociologická teorie Paula Feyerabenda týkající se filozofie vědy. Reaguje na dřívější názory a publikace K. R. Poppera, T. S. Kuhna a I. Lakatose. Podle Feyerbenda je anarchismus pro lidské poznání přínosnější než běžné koncepce založené na pevně stanovených pravidlech. Tento názor je podpořen výzkumem historického vývoje vědy a vědění. (cs)
  • Unter der Bezeichnung Methodenanarchismus vertritt Paul Feyerabend in der Erkenntnistheorie die Auffassung, dass es keine universellen einfachen Regeln und Methoden gibt, die für alle Wissensbereiche gleichermaßen gültig sind und Rationalität garantieren können. Er beschreibt Wissenschaft deswegen als pluralistisch sowieanarchistisch. Ihr wird in den einzelnen Wissensgebieten keine generelle Law-and-Order-Methodologie von außen aufgezwungen. Vielmehr bestimmt sie die jeweils akzeptierten Methoden in ihren Bereichen frei und autonom selbst, um wahre und sinnvolle Ergebnisse zu erzielen. (de)
  • Anarkismo epistemologikoa Paul Feyerabend zientziaren filosofo austriarraren eskutik sortutako teoria epistemologiko bat da, zeinak defendatzen baitu ez dagoela arau metodologiko erabilgarri eta salbuespen gabekorik zientziaren garapena eta jakinduriaren hazkundea gobernatzen duenik. Zientziaren arau estatiko eta unibertsalen araberako operazioaren ideia irrealista dela defendatzen du, baita zientziarentzat berarentzat kaltegarri ere. (eu)
  • El anarquismo epistemológico, anarquismo metodológico o dadaísmo epistemológico, es una teoría epistemológica desarrollada por el filósofo de la ciencia austríaco Paul Feyerabend, que sostiene que no hay reglas metodológicas útiles o libres de excepciones, que rijan el progreso de la ciencia. Sostiene que la ciencia que funciona de acuerdo con normas fijas y universales no es realista, sino perniciosa y perjudicial para la ciencia. Propone en cambio una epistemología abierta, a manera de una serie de herramientas de investigación científica adaptables a cada contexto pero no postuladas como leyes inamovibles. (es)
  • Anarkisme epistemologis adalah teori epistemologi yang diajukan oleh filsuf sains Austria Paul Feyerabend yang menyatakan bahwa tidak ada aturan metodologi yang dapat mengatur perkembangan sains atau pengetahuan. Menurut Feyerabend, gagasan bahwa sains dapat atau sebaiknya dijalankan melalui aturan yang universal dan tetap itu tidak realistis dan merugikan bagi sains sendiri. (in)
  • L'anarchisme épistémologique présente deux aspects. C'est en premier lieu une théorie épistémologique proposant une description et une explication de l'évolution des sciences et de la connaissance. Cette théorie est fondée sur l'idée que la science progresse essentiellement grâce à des phases de désordres, d'anarchie et non sur les bases d'une progression méthodique et ordonnée. C'est également une philosophie politique qui s'inscrit dans le cadre de la pensée anarchiste, et qui, en suivant un principe minimaliste : « anything goes » (« tout est bon »), assigne à la pensée un espace de liberté qui se veut le plus vaste possible. (fr)
  • Anarchizm metodologiczny – teoria Paula Feyerabenda, która zamyka się w sformułowaniu wszystko wolno (ang. anything goes). Feyerabend postulował, żeby z badań naukowych usunąć wszelkie ograniczenia metodologiczne, co miało być najlepszą drogą prowadzącą do postępu nauki w ogóle. Przekonanie, że nauka rozwija się według stałych i powszechnych reguł zostaje uznane za nierealistyczne i zgubne – szkodliwe dla samej nauki, bo czyniące ją mniej elastyczną a bardziej dogmatyczną. (pl)
  • Anarquismo epistemológico é uma teoria criada pelo filósofo da ciência austríaco Paul Feyerabend. O termo epistemologia se refere ao estudo sobre a produção do conhecimento e foi a partir deste que Feyerabend, crítico dos mais perspicazes das análises usualmente propostas (chamado inclusive "terrorista epistemológico"), argumenta não existirem regras metodológicas úteis ou livres de exceções que dirijam o ou o desenvolvimento dos conhecimentos. Segundo esta epistemologia a ideia de que ciência pode ou deve operar de acordo com regras fixas e universais é irrealista e perniciosa, indo contra a própria ciência. (pt)
  • Epistemologisk anarkism är en kunskapsteori som förespråkades av den österrikiske vetenskapsteoretikern Paul Feyerabend och som säger att det inte finns några allmängiltiga metodologiska regler som är användbara för att göra vetenskapliga framsteg eller nå ökad kunskap. Enligt teorin är idén att vetenskapen kan eller bör fungera enligt universella och fasta regler orealistisk, fördärvlig och till förfång för vetenskapen själv. (sv)
  • Епістемологічний анархізм («анархістська теорія пізнання») — релятивістська концепція, створена філософом науки, американцем австрійського походження Полом Фейєрабендом і розкрита в його роботах, особливо в книгах » та . Цей підхід проголошує відсутність будь-яких універсальних критеріїв істинності знання, а нав'язування таких критеріїв державою чи суспільством розглядає як перешкоду вільному розвитку науки. Кожен учений вільний розвивати свою ідею, якою б абсурдною чи застарілою вона не здавалася, а кожен із нас, у свою чергу, має бути вільним у виборі, з якими з цих теорій погоджуватися та яких поглядів дотримуватися. (uk)
  • Эпистемологический анархизм («анархистская теория познания») — релятивистская концепция, созданная философом науки, американцем австрийского происхождения Полом Фейерабендом и раскрытая в его работах, особенно в книге «Против метода». Этот подход провозглашает отсутствие каких-либо универсальных критериев истинности знания, а навязывание таких критериев государством или обществом рассматривает как препятствие для свободного развития науки. Каждый ученый волен развивать свою идею, какой бы абсурдной или устаревшей она ни казалась, а каждый из нас, в свою очередь, должен быть свободен в выборе, с какими из этих теорий соглашаться и каких взглядов придерживаться. (ru)
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
Wikipage redirect
sameAs
dbp:wikiPageUsesTemplate
has abstract
  • L'anarquisme epistemològic, anarquisme metodològic o dadaisme epistemològic, és una teoria epistemològica desenvolupada pel filòsof de la ciència austríac Paul Feyerabend, que afirma que no hi ha regles metodològiques útils o lliures d'excepcions que regisquen el progrés de la ciència. Assevera que la ciència que funciona d'acord amb normes fixes i universals no és realista, sinó perniciosa i perjudicial. Proposa una epistemologia oberta, una sèrie d'instruments de recerca adaptables a cada context, però no postulats com a lleis inamovibles. Feyerabend sostenia que una metodologia científica universalment vàlida era un contrasentit; no poden dictar-se normes a la ciència per desenvolupar-la. Criticà el cientificisme per ser «castells en l'aire». Atés que no hi ha coneixements certs i no se sap quins paradigmes dominaran la ciència futura, descartar-los ara suposa tancar portes. Feyerabend argumenta que la ciència és una empresa essencialment anàrquica;[1] els mètodes científics no són monopoli exclusiu en la lluita pel coneixement i els científics mai han actuat amb una tradició distintiva i definida. Descriu el procés de l'educació científica contemporània en una manera lleugera d'adoctrinament, amb la finalitat de fer la història de la ciència més avorrida, simple, uniforme, objectiva i més fàcil d'entendre amb normes estrictes i inflexibles. La teoria suggereix tractar les lleis científiques (no la recerca científica en si) com una ideologia, juntament amb altres matèries com la religió, la màgia i la mitologia, i considera el domini de la ciència en la societat com un fet autoritari i injustificat. La promulgació d'aquesta teoria li donà a Feyerabend el títol del «pitjor enemic de la ciència» pels seus detractors. (ca)
  • Metodologický anarchismus (angl. methodological nebo epistemological anarchism, něm. methodologischer Anarchismus) je sociologická teorie Paula Feyerabenda týkající se filozofie vědy. Reaguje na dřívější názory a publikace K. R. Poppera, T. S. Kuhna a I. Lakatose. Podle Feyerbenda je anarchismus pro lidské poznání přínosnější než běžné koncepce založené na pevně stanovených pravidlech. Tento názor je podpořen výzkumem historického vývoje vědy a vědění. Název anarchismus v tomto případě reflektuje metodologický pluralismus, protože žádná metoda, jakkoli přesvědčivá, nezaručuje pravdivé či potřebné výsledky. Kvůli tomu je podle Feyerabenda třeba používat mnoha různých metod, dokonce takových, které se zdají být v rozporu s obecně přijímanými hypotézami a fakty. Jakékoliv řešení či strategie se v určitých podmínkách může hodit, a proto je přípustná. To shrnuje princip "anything goes". Metodologický anarchismus bývá někdy označován také jako epistemologický či teoretický anarchismus. Feyerabend upřednostňuje termín metodologický dadaismus. (cs)
  • الأناركية المعرفية هي نظرية معرفية نادى بها فيلسوف العلوم النمساوي باول فايرابند ترى بأنه ما من قواعد منهجية مفيدة أو خالية من الاستثناءات تحكم تقدم العلم أو نمو المعرفة. وتؤكد أن فكرة عمل العلم وفقًا لقواعد كلية ثابتة هي فكرة غير واقعية، وضارة، وتسيء للعلم نفسه. يُشير استخدام مصطلح الأناركية في الاسم إلى التزام النظرية بالتعددية المنهجية، نظرًا لنفيها احتكار المنهجية العلمية للحقيقة أو النتائج المفيدة. أطلق فايرابند مرة تصريحه الأشهر أنه لا توجد منهج علمي ثابت، ومن الأفضل تبنّي موقف «أي شيء يصلح» مع المنهجيات. آمن فايرابند أن العلم بدأ كحركة تحررية، ولكن مع مرور الزمن أصبح دوغمائيًا وصارمًا، وبالتالي اكتسب صفة أيديولوجية أكثر فأكثر، ورغم نجاحات العلم فقد راح يكتسب خصائص قمعية صعّبت من عملية الوصول إلى طريقة واضحة لتمييز العلم عن الدين، والسحر، والميثولوجيا. إضافة إلى ذلك، شعر فايرابند أن الهيمنة الحصرية للعلم باعتباره وسيلة توجيه للمجتمع كانت استبدادية ولا أساس لها. أدى ترويج هذه النظرية إلى إطلاق منتقدي فايرابند عليه لقب «أعدى أعداء العلم». (ar)
  • Unter der Bezeichnung Methodenanarchismus vertritt Paul Feyerabend in der Erkenntnistheorie die Auffassung, dass es keine universellen einfachen Regeln und Methoden gibt, die für alle Wissensbereiche gleichermaßen gültig sind und Rationalität garantieren können. Er beschreibt Wissenschaft deswegen als pluralistisch sowieanarchistisch. Ihr wird in den einzelnen Wissensgebieten keine generelle Law-and-Order-Methodologie von außen aufgezwungen. Vielmehr bestimmt sie die jeweils akzeptierten Methoden in ihren Bereichen frei und autonom selbst, um wahre und sinnvolle Ergebnisse zu erzielen. Neben dem Konzept der Inkommensurabilität begründet Feyerabend seine Auffassung mit detaillierten historischen Fallstudien, speziell zu Galileo Galilei. Wissenschaftlicher Fortschritt sei nur deswegen möglich gewesen, weil Wissenschaftler wiederholt gegen die jeweiligen propagierten methodischen Regeln ihrer Zeit verstoßen haben. Befürchtungen, dass dieser Anarchismus zu einem Chaos führen könnte, entgegnet er, dass das menschliche Nervensystem zu gut organisiert sei, um dies zuzulassen. Dies garantiere, dass sogar in unterbestimmten und doppeldeutigen Situationen eine einheitliche Aktion schnell erreicht werde. Dieser Anarchismus lasse es durchaus auch zu, dass es Zeiten geben könne, in denen der Ratio ein temporärer Vorteil eingeräumt werden müsse und in denen es angebracht sei, deren Regeln gegen alles andere zu verteidigen. (de)
  • El anarquismo epistemológico, anarquismo metodológico o dadaísmo epistemológico, es una teoría epistemológica desarrollada por el filósofo de la ciencia austríaco Paul Feyerabend, que sostiene que no hay reglas metodológicas útiles o libres de excepciones, que rijan el progreso de la ciencia. Sostiene que la ciencia que funciona de acuerdo con normas fijas y universales no es realista, sino perniciosa y perjudicial para la ciencia. Propone en cambio una epistemología abierta, a manera de una serie de herramientas de investigación científica adaptables a cada contexto pero no postuladas como leyes inamovibles. Feyerabend afirmó que una metodología científica universalmente válida es un contrasentido, que no pueden dictarse normas a la ciencia para su desarrollo. Criticó ácidamente el cientificismo por ser «castillos en el aire». Puesto que no hay conocimientos ciertos y no se sabe qué paradigmas dominarán la ciencia del futuro, descartarlos ahora supone cerrar puertas al mañana. Feyerabend argumenta que la ciencia es una empresa esencialmente anárquica,​ que los métodos científicos no son monopolio exclusivo en el lidiar con el conocimiento y que los científicos nunca han obrado con una tradición distintiva y estrechamente definida. Describe el proceso de la educación científica contemporánea en una forma leve de adoctrinamiento, con el fin de hacer la historia de la ciencia más aburrida, simple, uniforme, objetiva y más fácil de entender para normas estrictas e inflexibles.​ La teoría sugiere tratar las leyes científicas (no la investigación científica en sí) como una ideología, junto con otras, como la religión, la magia y la mitología, y considera el dominio de la ciencia en la sociedad como algo autoritario e injustificado.​ La promulgación de la teoría hizo ganar a Feyerabend el título de «el peor enemigo de la ciencia» por sus detractores.​ (es)
  • Anarkismo epistemologikoa Paul Feyerabend zientziaren filosofo austriarraren eskutik sortutako teoria epistemologiko bat da, zeinak defendatzen baitu ez dagoela arau metodologiko erabilgarri eta salbuespen gabekorik zientziaren garapena eta jakinduriaren hazkundea gobernatzen duenik. Zientziaren arau estatiko eta unibertsalen araberako operazioaren ideia irrealista dela defendatzen du, baita zientziarentzat berarentzat kaltegarri ere. Izeneko anarkismo terminoaren erabilerak teoria osatzen duen pluralismo metodologikoa islatu nahi luke, metodo zientifikoak ez baitauka monopoliorik egiarengan edo emaitza erabilgarriengan. Feyerabendek behin esana da metodo zientifiko estatikorik ez dagoenez gero, hobe dela “betor datorrena” jarrera edukitzea metodologien aurrean. Feyerabenden ustez, zientzia, mugimendu askatzaile gisa hasi bazen ere, denborarekin geroz eta dogmatikoago eta zurrunago bilakatzen joan da, eta, ondorioz, geroz eta ideologiaren itxura handiagoa hartzen joan da. Halaber, arrakastak arrakasta, zientzia ezaugarri opresibo batzuk hartzen joan da, zeinak geroz eta zailago bihurtzen baitzuen manera argi batean zientzia erlijioarengandik, magiarengandik edo mitologiarengandik bereizi ahal izatea. Feyerabenden iritziz, zientziaren dominazio esklusiboa gizartearen gidaritzarako autoritarioa da eta oinarri gabea. Teoriaren zabalkunde publikoaren ondotik, Feyerabend “zientziaren etsairik okerrena” gisara izendatu zuten haren aurka kokatu zirenek. (eu)
  • L'anarchisme épistémologique présente deux aspects. C'est en premier lieu une théorie épistémologique proposant une description et une explication de l'évolution des sciences et de la connaissance. Cette théorie est fondée sur l'idée que la science progresse essentiellement grâce à des phases de désordres, d'anarchie et non sur les bases d'une progression méthodique et ordonnée. C'est également une philosophie politique qui s'inscrit dans le cadre de la pensée anarchiste, et qui, en suivant un principe minimaliste : « anything goes » (« tout est bon »), assigne à la pensée un espace de liberté qui se veut le plus vaste possible. Les thèses de l'anarchisme épistémologique sont à rattacher aux travaux de Paul Feyerabend (1924-1994), épistémologue autrichien qui publie en 1975 un ouvrage fondateur : Contre la méthode. Esquisse d'une théorie anarchiste de la connaissance. Certaines des idées qu'il défend sont cependant plus anciennes, puisqu'on peut faire remonter leurs origines à des controverses qui ont accompagné la naissance de la philosophie grecque. Jusqu'à une période récente, l'anarchisme épistémologique était surtout connu des épistémologues, mais l'intérêt toujours croissant porté à l'épistémologie par des penseurs issus de disciplines très différentes (physique, sociologie), tend à le populariser, si bien qu'aujourd'hui il occupe une place non négligeable dans le monde scientifique. Sa place dans le domaine politique est en revanche, aujourd'hui encore, considérée comme secondaire. (fr)
  • Anarkisme epistemologis adalah teori epistemologi yang diajukan oleh filsuf sains Austria Paul Feyerabend yang menyatakan bahwa tidak ada aturan metodologi yang dapat mengatur perkembangan sains atau pengetahuan. Menurut Feyerabend, gagasan bahwa sains dapat atau sebaiknya dijalankan melalui aturan yang universal dan tetap itu tidak realistis dan merugikan bagi sains sendiri. Penggunaan istilah anarkisme di sini merujuk kepada usulan dalam teori ini karena metode ilmiah dianggap tidak memonopoli kebenaran. Feyerabend pernah mengatakan bahwa karena tidak ada metode ilmiah yang tetap, sebaiknya ilmuwan menerapkan prinsip "apapun boleh" terhadap metodologi. Feyerabend merasa bahwa sains dimulai sebagai gerakan pembebasan, yang kemudian berubah menjadi dogmatik dan kaku, dan sehingga semakin menjadi ideologi dan, meskipun dianggap berhasil, mulai menindas. Pengajuan gagasan ini membuat Feyerabend diberi gelar "musuh terburuk sains". (in)
  • Anarchizm metodologiczny – teoria Paula Feyerabenda, która zamyka się w sformułowaniu wszystko wolno (ang. anything goes). Feyerabend postulował, żeby z badań naukowych usunąć wszelkie ograniczenia metodologiczne, co miało być najlepszą drogą prowadzącą do postępu nauki w ogóle. Przekonanie, że nauka rozwija się według stałych i powszechnych reguł zostaje uznane za nierealistyczne i zgubne – szkodliwe dla samej nauki, bo czyniące ją mniej elastyczną a bardziej dogmatyczną. Z czasem Feyerabend zaczął określać siebie jako dadaistę, mówiąc, że anarchizm jest zbyt poważny, dadaizm zaś życie traktuje lekko, a dadaista gotów jest eksperymentować nawet w obszarach, gdzie eksperymenty zdają się nie wchodzić w rachubę – jego zdaniem gotowość do nieskrępowanego eksperymentowania powinna być cechą naukowca. Zanim ukazał się polski przekład książki Paula K. Feyerabenda, Przeciw metodzie, gdzie anything goes oddawane jest jako „nic świętego”, termin ten tłumaczono jako „wszystko ujdzie”, „wszystko jest dopuszczalne”, „wszystko wolno”, „wszystko może się przydać”. (pl)
  • Эпистемологический анархизм («анархистская теория познания») — релятивистская концепция, созданная философом науки, американцем австрийского происхождения Полом Фейерабендом и раскрытая в его работах, особенно в книге «Против метода». Этот подход провозглашает отсутствие каких-либо универсальных критериев истинности знания, а навязывание таких критериев государством или обществом рассматривает как препятствие для свободного развития науки. Каждый ученый волен развивать свою идею, какой бы абсурдной или устаревшей она ни казалась, а каждый из нас, в свою очередь, должен быть свободен в выборе, с какими из этих теорий соглашаться и каких взглядов придерживаться. Приверженец эпистемологического анархизма не обосновывает никакой своей позиции и не заявляет о приверженности какой-либо общественной организации или типу идеологии. Он против всяких программ вообще. Наука представляет собой по сути анархистское предприятие: теоретический анархизм более гуманен и прогрессивен, чем его альтернативы, опирающиеся на закон и порядок. — Пол Фейерабенд. «Против метода. Очерк анархистской теории познания» (ru)
  • Epistemologisk anarkism är en kunskapsteori som förespråkades av den österrikiske vetenskapsteoretikern Paul Feyerabend och som säger att det inte finns några allmängiltiga metodologiska regler som är användbara för att göra vetenskapliga framsteg eller nå ökad kunskap. Enligt teorin är idén att vetenskapen kan eller bör fungera enligt universella och fasta regler orealistisk, fördärvlig och till förfång för vetenskapen själv. Användningen av termen anarkism i namnet speglar den som teorin anknyter till. Eftersom en framlagd vetenskaplig metod inte anses ha monopol på sanningen eller användbara resultat blir det pragmatiska angreppssättet en dadaistisk "vad som helst fungerar"-attityd till metodologier. Teorin förespråkar att behandla vetenskap som en ideologi i likhet med religion, magi och mytologi och ser vetenskapens dominans i samhället som auktoritär och oberättigad. Vid tillkännagivandet av teorin gavs Feyerabend titeln "vetenskapens värsta fiende" av hans meningsmotståndare. (sv)
  • Anarquismo epistemológico é uma teoria criada pelo filósofo da ciência austríaco Paul Feyerabend. O termo epistemologia se refere ao estudo sobre a produção do conhecimento e foi a partir deste que Feyerabend, crítico dos mais perspicazes das análises usualmente propostas (chamado inclusive "terrorista epistemológico"), argumenta não existirem regras metodológicas úteis ou livres de exceções que dirijam o ou o desenvolvimento dos conhecimentos. Segundo esta epistemologia a ideia de que ciência pode ou deve operar de acordo com regras fixas e universais é irrealista e perniciosa, indo contra a própria ciência. O uso do termo anarquismo deve ser aqui entendido como oposição a um princípio único, absoluto e imutável de ordem, e não somente como oposição a toda e qualquer organização. Desta forma, é justificado quando Feyerabend parte à defesa de um ; tal como o pretendido, o método científico não possui o monopólio da verdade ou resultados palpáveis, por meio de um conjunto único, fixo, restrito de regras. A abordagem pragmática é uma atitude dadaísta de "vale tudo" com relação às metodologias. A teoria considera as leis inamovíveis da ciência como uma ideologia tal como a religião, magia e mitologia, e considera a dominação da ciência sobre a sociedade autoritária e injustificável.Pelo próprio Feyerabend, "o anarquista epistemológico não se recusará a examinar qualquer concepção, admitindo que, por trás do mundo tal como descrito pela ciência, possa ocultar-se uma realidade mais profunda, ou que as percepções possam ser dispostas de diferentes maneiras e que a escolha de uma particular disposição correspondente à realidade não será mais racional ou objetiva que outra". A proposição desta teoria rendeu a Feyerabend o título de “o pior inimigo da ciência” conferidos por seus opositores. (pt)
  • Епістемологічний анархізм («анархістська теорія пізнання») — релятивістська концепція, створена філософом науки, американцем австрійського походження Полом Фейєрабендом і розкрита в його роботах, особливо в книгах » та . Цей підхід проголошує відсутність будь-яких універсальних критеріїв істинності знання, а нав'язування таких критеріїв державою чи суспільством розглядає як перешкоду вільному розвитку науки. Кожен учений вільний розвивати свою ідею, якою б абсурдною чи застарілою вона не здавалася, а кожен із нас, у свою чергу, має бути вільним у виборі, з якими з цих теорій погоджуватися та яких поглядів дотримуватися. Прихильник епістемологічного анархізму не обґрунтовує жодної своєї позиції і не заявляє про прихильність до будь-якої громадської організації або типу ідеології. Він проти будь-яких програм взагалі. Наука представляє собою по суті анархістську діяльність: теоретичний анархізм більш гуманний і прогресивний, ніж його альтернативи, які спираються закон і порядок. — Пол Фейерабенд. «Против метода. Очерк анархистской теории познания» (uk)
gold:hypernym
prov:wasDerivedFrom
page length (characters) of wiki page
foaf:isPrimaryTopicOf
is Link from a Wikipage to another Wikipage of
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (62 GB total memory, 54 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software