| rdfs:comment
| - The Askafroa (Swedish: wife of the ash tree) also known as the Danish Askefrue and German Eschenfrau, is a type of legendary creature in Scandinavian and German folklore, similar to the Greek Hamadryads. The Askafroa is the guardian of the ash tree. The Askafroa was thought be a malicious creature which did much damage, and to propitiate her it was necessary to make a sacrifice to her on Ash Wednesday. (en)
- L’Askafroa (qui signifie en suédois « femme du frêne »), Askefrue en danois ou Eschenfrau en allemand, est une créature mythologique scandinave ou germanique, similaire aux hamadryades grecques. Gardienne du frêne, l'Askafroa était vue comme une créature malicieuse qui pouvait être dangereuse. Pour s'attirer ses faveurs, il fallait lui offrir un sacrifice le jour du mercredi des Cendres. L'Askafroa reste une créature assez obscure. Par conséquent, elle n'est pas très représentée dans la fiction moderne. Elle apparaît dans le jeu de rôle en ligne Dark Age of Camelot. (fr)
- A Askafroa (sueca "senhora da cinza"), foi um ser no folclore sueco do sul que foi pensado viver no freixo, semelhante às Hamadríades gregas. A crença em Askafroa foi registrada pelo acadêmico sueco no século 19. De acordo com Hyltén-Cavallius era um costume no Ljunit na Scania,Suécia, sacrificar à Askafroa a fim de invocar sua aquiescência. A crença em Askafroa está intimamente relacionada aos tipos semelhantes de veneração de árvores no . O RPG online caracteriza inimigos na forma de Askafroar. (pt)
- Askafroan (″Askfrun″) är i sydsvensk folktro en trädande påminnande om dryader och hamadryader. Asken var i äldre tid ett vanligt vårdträd, till vilket gårdens lycka troddes vara knuten, och till detta träd offrades både mat och dryck, enligt vad som omtalas i flera uppteckningar. Det är främst i Skåne som askens ande kallats Askafroan. Hon troddes bo i askträdet eller under dess rötter. Gunnar Olof Hyltén-Cavallius har i boken Wärend och wirdarne, 1863, följande att säga om Askafroan: Om ett förtroligt förhållande till ett askträd berättas i följande uppteckning, här citerat efter Ebbe Schön: (sv)
|
| has abstract
| - The Askafroa (Swedish: wife of the ash tree) also known as the Danish Askefrue and German Eschenfrau, is a type of legendary creature in Scandinavian and German folklore, similar to the Greek Hamadryads. The Askafroa is the guardian of the ash tree. The Askafroa was thought be a malicious creature which did much damage, and to propitiate her it was necessary to make a sacrifice to her on Ash Wednesday. The Swedish scholar Hyltén-Cavallius recorded in his ethnographic work Wärend och Wirdarne a belief of a female creature living in the ash tree, in Ljunit Hundred. The elders used to sacrifice to the Askafroa on the morning of Ash Wednesday. Before the sun had risen, they poured water over the roots of the ash tree. While doing this they said: "Nu offrar jag, så gör du oss ingen skada" meaning "Now I sacrifice [to you], so that you do us no harm". Hyltén-Cavallius further writes that they believed that if anyone broke branches or twigs from the ash tree, they would become ill. The Askafroa is, by any name, quite obscure, and consequently not prominently featured in modern fiction, although the online role-playing game Dark Age of Camelot features enemies in the form of Askefruer/Askafroa. (en)
- L’Askafroa (qui signifie en suédois « femme du frêne »), Askefrue en danois ou Eschenfrau en allemand, est une créature mythologique scandinave ou germanique, similaire aux hamadryades grecques. Gardienne du frêne, l'Askafroa était vue comme une créature malicieuse qui pouvait être dangereuse. Pour s'attirer ses faveurs, il fallait lui offrir un sacrifice le jour du mercredi des Cendres. L'universitaire suédois Hyltén-Cavallius consigna dans son travail ethnographique Wärend och Wirdarne la croyance en une créature féminine vivant dans un frêne, dans le Hundred de . Les anciens avaient l'habitude d'offrir un sacrifice à l'Askafroa le matin du mercredi des Cendres. Avant le lever du soleil, ils versaient de l'eau sur les racines du frêne en disant : « Nu offrar jag, så gör du oss ingen skada », c'est-à-dire : « Je t'offre aujourd'hui ce sacrifice pour que tu ne nous fasses pas de mal ». Hyltén-Cavallius écrit plus loin que les anciens croyaient que si quelqu'un cassait une branche ou une brindille, il tomberait malade. L'Askafroa reste une créature assez obscure. Par conséquent, elle n'est pas très représentée dans la fiction moderne. Elle apparaît dans le jeu de rôle en ligne Dark Age of Camelot. (fr)
- Askafroan (″Askfrun″) är i sydsvensk folktro en trädande påminnande om dryader och hamadryader. Asken var i äldre tid ett vanligt vårdträd, till vilket gårdens lycka troddes vara knuten, och till detta träd offrades både mat och dryck, enligt vad som omtalas i flera uppteckningar. Det är främst i Skåne som askens ande kallats Askafroan. Hon troddes bo i askträdet eller under dess rötter. Gunnar Olof Hyltén-Cavallius har i boken Wärend och wirdarne, 1863, följande att säga om Askafroan: Askafroan har varit ett skyddsväsen – men hon var snarstucken och kunde sända sjukdom om hon blev förnärmad, vilket hon blev om någon exempelvis råkade pissa på hennes rötter. På sina håll har man hyst så stor fruktan för höga askträd att man ogärna gick nära dem när det blev mörkt. ”Jag känner folk i Sjörups socken (Ljunits härad), som hysa sådan fruktan för askträd, att de ej gå nära dem nattetid, ty de tro, att där bo underjordiska varelser under dessa träds rötter,” säger en uppgiftslämnare. Om ett förtroligt förhållande till ett askträd berättas i följande uppteckning, här citerat efter Ebbe Schön: Askafroan är också känd från dansk och tysk folktro. I Danmark är hennes namn Askefrue och i Tyskland har hon kallats Eschenfrau. (sv)
- A Askafroa (sueca "senhora da cinza"), foi um ser no folclore sueco do sul que foi pensado viver no freixo, semelhante às Hamadríades gregas. A crença em Askafroa foi registrada pelo acadêmico sueco no século 19. De acordo com Hyltén-Cavallius era um costume no Ljunit na Scania,Suécia, sacrificar à Askafroa a fim de invocar sua aquiescência. A crença em Askafroa está intimamente relacionada aos tipos semelhantes de veneração de árvores no . Em seu trabalho etnográfico Wärend och Wirdarne, Hyltén-Cavallius registrou uma crença em uma criatura feminina vivendo em um freixo. Os mais velhos costumavam sacrificar à Askafroa na manhã de Quarta-feira de Cinzas. Antes que o sol nascesse, eles derramavam água sobre as raízes do freixo. Enquanto faziam isso diziam: "Nu offrar jag, så gör du oss ingen skada" significando "Agora eu sacrifico [a você], para que você não nos faça qualquer dano". Hyltén-Cavallius mais adiante escreve que se alguém quebrassse os ramos ou galhos de um freixo, pensava-se que ele se tornaria doente. O RPG online caracteriza inimigos na forma de Askafroar. (pt)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)