Alfred von Reumont (15 August 1808 – 27 April 1887) was a German scholar and diplomatist.
| Attributes | Values |
|---|
| rdf:type
| |
| rdfs:label
| - Alfred von Reumont (Historiker) (de)
- Alfred von Reumont (en)
- Alfred von Reumont (it)
- Реймонт, Альфред фон (ru)
- Alfred von Reumont (sv)
- Альфред фон Реймонт (uk)
|
| rdfs:comment
| - Alfred von Reumont (* 15. August 1808 in Aachen; † 27. April 1887 in Burtscheid) war ein deutscher Staatsmann und Historiker. (de)
- Alfred von Reumont (15 August 1808 – 27 April 1887) was a German scholar and diplomatist. (en)
- Alfred von Reumont (15 agosto 1808 – Aquisgrana, 27 aprile 1887) è stato un diplomatico e studioso tedesco. (it)
- Альфред фон Реймонт (нем. Alfred von Reumont; 15 августа 1808, Ахен— 27 апреля 1887, Буртшайд, ныне в составе Ахена) — германский дипломат и историк. Происходил из католической семьи родом из Льежа. После окончания гимназии по воле отца (но против собственной) поступил изучать медицину в Боннский университет, затем перешёл в Гейдельбергский. После смерти отца ушёл из университета, некоторое время был домашним учителем во Флоренции, а в 1830 году уже сумел стать секретарём прусского консула в этом городе. К этому времени он уже написал несколько научных работ по истории Аахена и в 1833 году получил по их совокупности степень доктора философии в Эрлангенском университете. Позже был дипломатом в Министерстве иностранных дел в Берлине (1835—1836), служил секретарём посольства Пруссии во Флорен (ru)
- Alfred von Reumont, född 15 augusti 1808 i Aachen, död där 27 april 1887, var en tysk historiker. Reumont tillhörde en på 1700-talet från Belgien inflyttad familj, studerade enligt faderns önskan medicin i Bonn och Heidelberg, men tvingades efter dennes död (1828) avbryta universitetsstudierna och bli privatlärare hos en familj i Florens. Där blev han snart privatsekreterare åt preussiska sändebudet , följde 1832 denne till hans nya post i Konstantinopel, blev 1833 privatsekreterare hos Martens efterträdare i Florens, greve , och promoverades samma år till filosofie doktor. (sv)
- Альфред фон Реймонт (нім. Alfred von Reumont; 15 серпня 1808, Ахен— 27 квітня 1887, Буртшайд, нині у складі Ахена) — німецький дипломат і історик. Походив з католицької сім'ї родом з Льежау. Після закінчення гімназії по волі тата (але проти власної) поступив изучать медицину у Боннському університеті, згодом перейшов у Гейдельберзький. Після смерті тата пішовз університету, деякий час був домашнім учителем у Флоренції, а у 1830 році вже зумів стати секретарем прусського консула у цьому місті. До цієї пори він уже написав декілька наукових робіт по історії Аахена і у 1833 році отримав по їхній сукупності ступінь доктора філософії у Ерлангенському університеті. Пізніше був дипломатом у Міністерстві іноземний справ в Берліні (1835—1836), служив секретарем посольства Пруссії у Флоренції і у Ри (uk)
|
| foaf:depiction
| |
| dct:subject
| |
| Wikipage page ID
| |
| Wikipage revision ID
| |
| Link from a Wikipage to another Wikipage
| |
| Link from a Wikipage to an external page
| |
| sameAs
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| thumbnail
| |
| has abstract
| - Alfred von Reumont (* 15. August 1808 in Aachen; † 27. April 1887 in Burtscheid) war ein deutscher Staatsmann und Historiker. (de)
- Alfred von Reumont (15 August 1808 – 27 April 1887) was a German scholar and diplomatist. (en)
- Alfred von Reumont (15 agosto 1808 – Aquisgrana, 27 aprile 1887) è stato un diplomatico e studioso tedesco. (it)
- Alfred von Reumont, född 15 augusti 1808 i Aachen, död där 27 april 1887, var en tysk historiker. Reumont tillhörde en på 1700-talet från Belgien inflyttad familj, studerade enligt faderns önskan medicin i Bonn och Heidelberg, men tvingades efter dennes död (1828) avbryta universitetsstudierna och bli privatlärare hos en familj i Florens. Där blev han snart privatsekreterare åt preussiska sändebudet , följde 1832 denne till hans nya post i Konstantinopel, blev 1833 privatsekreterare hos Martens efterträdare i Florens, greve , och promoverades samma år till filosofie doktor. Reumont anställdes 1835 i preussisk diplomattjänst, attacherades omväxlande vid legationerna i Florens och Rom och förvaltade 1839-43 legationssekreterarsysslan i Rom. Till hans närmaste vänner från denna tid hörde Leopold von Ranke och den italienske patrioten greve Gino Capponi. Reumont hade i Berlin vunnit kronprins Fredrik Vilhelms gunst och fått i uppdrag att regelbundet tillställa denne relationer om nyheter på den italienska litteraturens och konstens områden. Efter fyra års tjänstgöring i utrikesministeriet i Berlin, där han intog en bemärkt ställning i kungens närmaste omgivning, vistades Reumont under den oroliga våren och sommaren 1848 på tjänstledighet i Italien, utnämndes hösten samma år till legationsråd i Rom, bevistade i februari 1849 den romerska republikens utropande och var till april 1850 preussisk chargé d'affaires hos Pius IX under dennes vistelse i Gaeta och Neapel samt därefter i Rom till juli 1851. I november samma år blev Reumont chargé d'affaires och 1856 ministerresident i Florens. Reumont anlitades från 1857 långa tider som sällskap åt den sjuke Fredrik Vilhelm. Han hoppades 1860 bli utnämnd till preussiskt sändebud vid Vatikanen, men hans romersk-katolska trosbekännelse och andra omständigheter trädde hindrande emellan; han ställdes från januari 1861 i disposition och återvände därefter ej till diplomattjänsten. I stället ägnade han sig helt åt historisk forskning, bosatt 1868-78 i Bonn och därefter till sin död i Aachen. Reumont behandlade i sina skrifter företrädesvis Italiens historia. Hans förnämsta verk är Beiträge zur italienischen Geschichte (sex band, 1853-57) och Geschichte der Stadt Rom (tre band, 1867-70). Vidare skrev han bland annat samtidsskildringen Römische Briefe von einem Florentiner (fyra band, 1840-44; om italiensk litteratur och konst, sociala och politiska förhållanden), Lorenzo de' Medici il magnifico (två band, 1874; andra upplagan 1883), Geschichte Toscanas seit dem ende des florentinischen Freistaats (två band, 1876-77), Biographische Denkblätter (1878) och en biografi över Gino Capponi (1880). De varmt hållna minnesbilderna från hans samvaro med Fredrik Vilhelm IV (Aus König Friedrich Wilhelms IV gesunden und kranken Tagen) utkom 1885, och 1886 utgav Reumont ännu en samling Charakterbilder aus der neueren Geschichte Italiens. Reumont hade dessutom i tidskrifter och smärre arbeten strött omkring sig massor av uppsatser, mest om italienska ämnen; en bibliografi, av Hermann Hüffer, finns i "Annalen des Historischen Vereins für den Niederrhein" (häftet 77, 1904, där Hüffer även publicerat Reumonts Jugenderinnerungen och andra bidrag till hans biografi). Av Hüffer karakteriseras han som "ett den tyska andans och den tyska vetenskapens sändebud till italienska nationen, långt innan ett tyskt rike och kungariket Italien kunde bilda sig." (sv)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)
