| rdfs:comment
| - Úlfr Uggason est un scalde islandais de la fin du Xe siècle. Il est l'auteur de la Húsdrápa (« de la maison »). (fr)
- Úlfr Uggason (... – ...; fl. X secolo) è stato uno scaldo islandese vissuto alla fine del X secolo. (it)
- Úlfr Uggason war ein isländischer Skalde des ausgehenden 10. Jahrhunderts. Das überlieferte Werk umfasst lediglich das Bildgedicht und eine Lausavísa. Zur Person und Leben ist wenig bekannt und das nur durch die Landnámabók (Sturlubók 76, Hauksbók 64) und aus der Njála (Kap. 60), wo er als Gegner in einem Rechtsstreit mit Ásgrímr Elliða-Grímsson und Gunnarr von Hlíðarendi erwähnt wird. Weiters findet sich im Kapitel 102 der Njála die Lausavísa, mit der Úlfr es ablehnt, sich an einem Überfall auf den Missionar Þangbrandr und dessen Begleiter zu beteiligen. In der Laxdæla saga (Kap. 29) wird über die Umstände erzählt die Úlfr veranlassten die Húsdrápa zu dichten, die fragmentarisch durch Snorri Sturluson (Prosa-Edda) überliefert ist. Die Schriften werden in die zweite Hälfte des 10. Jahrhun (de)
- Ulf Uggason (nórdico antiguo: Úlfr, n. 958) fue un vikingo y escaldo de Meðalfell, Reynivellir, Kjósar en Islandia que vivió a finales del siglo X. La saga de Laxdœla cuenta cómo compuso su Húsdrápa para una boda. Geirmundr casó con Þuríðr, cuyo padre, Ólafur pái Höskuldsson, tuvo una magnífica sala construida en su granja en Hjarðarholt (Islandia), con pinturas que representan las leyendas en las paredes y el techo: La saga de Njál menciona que se opuso a los intentos de cristianización del misionero Þangbrandr, enviado por el rey Olaf Tryggvason de Noruega. (es)
- Úlfr Uggason (Modern Icelandic: Úlfur Uggason [ˈulvʏr ˈʏkːaˌsɔːn]) was an Icelandic skald who lived in the last part of the tenth century. The Laxdæla saga tells how he composed his Húsdrápa for a wedding. Geirmundr married Þuríðr, whose father, Óláfr pái ("peacock") Höskuldsson, had a magnificent hall built in his farm in (Iceland), with paintings representing legends on the walls and ceiling: (en)
- Ulf Uggason (Úlfr Uggason) var en västisländsk bygdeskald verksam vid 900-talets slut. Han var gift med Jarngerd (Járngerðr), dotter till hövdingen Torarin korne (Þórarinn korne), vars härstamning redovisas i Landnámabók. Också Ulf var troligen som de flesta skalder högättad, men tycks aldrig ha verkat vid något främmande furstehov. (sv)
|
| has abstract
| - Úlfr Uggason war ein isländischer Skalde des ausgehenden 10. Jahrhunderts. Das überlieferte Werk umfasst lediglich das Bildgedicht und eine Lausavísa. Zur Person und Leben ist wenig bekannt und das nur durch die Landnámabók (Sturlubók 76, Hauksbók 64) und aus der Njála (Kap. 60), wo er als Gegner in einem Rechtsstreit mit Ásgrímr Elliða-Grímsson und Gunnarr von Hlíðarendi erwähnt wird. Weiters findet sich im Kapitel 102 der Njála die Lausavísa, mit der Úlfr es ablehnt, sich an einem Überfall auf den Missionar Þangbrandr und dessen Begleiter zu beteiligen. In der Laxdæla saga (Kap. 29) wird über die Umstände erzählt die Úlfr veranlassten die Húsdrápa zu dichten, die fragmentarisch durch Snorri Sturluson (Prosa-Edda) überliefert ist. Die Schriften werden in die zweite Hälfte des 10. Jahrhunderts zu dessen Ende hin datiert. (de)
- Ulf Uggason (nórdico antiguo: Úlfr, n. 958) fue un vikingo y escaldo de Meðalfell, Reynivellir, Kjósar en Islandia que vivió a finales del siglo X. La saga de Laxdœla cuenta cómo compuso su Húsdrápa para una boda. Geirmundr casó con Þuríðr, cuyo padre, Ólafur pái Höskuldsson, tuvo una magnífica sala construida en su granja en Hjarðarholt (Islandia), con pinturas que representan las leyendas en las paredes y el techo: La fiesta de la boda fue muy concurrida, por la nueva sala se terminó. Ulf Uggason de los invitados fue ordenado, y que había hecho un poema sobre Olaf Hoskuldson y de las leyendas que fueron pintadas alrededor de la sala, y lo despedía en la fiesta. Este poema se llama "Canción de Cámara", y se hace así. Olaf lo recompensó bien por el poema.—The Laxdæla saga (29), traducido Muriel Press La saga de Njál menciona que se opuso a los intentos de cristianización del misionero Þangbrandr, enviado por el rey Olaf Tryggvason de Noruega. (es)
- Úlfr Uggason est un scalde islandais de la fin du Xe siècle. Il est l'auteur de la Húsdrápa (« de la maison »). (fr)
- Úlfr Uggason (... – ...; fl. X secolo) è stato uno scaldo islandese vissuto alla fine del X secolo. (it)
- Úlfr Uggason (Modern Icelandic: Úlfur Uggason [ˈulvʏr ˈʏkːaˌsɔːn]) was an Icelandic skald who lived in the last part of the tenth century. The Laxdæla saga tells how he composed his Húsdrápa for a wedding. Geirmundr married Þuríðr, whose father, Óláfr pái ("peacock") Höskuldsson, had a magnificent hall built in his farm in (Iceland), with paintings representing legends on the walls and ceiling: The wedding feast was a very crowded one, for the new hall was finished. Ulf Uggason was of the bidden guests, and he had made a poem on Olaf Hoskuldson and of the legends that were painted round the hall, and he gave it forth at the feast. This poem is called the "House Song," and is well made. Olaf rewarded him well for the poem.—The Laxdæla saga (29), Muriel Press's translation Three myths are described in the twelve stanzas and half-stanzas of Úlfr's Húsdrápa: Baldr's funeral, Thor fishing for Jörmungandr, the Midgard serpent, and Heimdall's fight with Loki for the Brísingamen. Apart from this episode, little is known about Úlfr. Landnámabók gives the name and the lineage of his wife, Járngerðr. He also appears twice in the Brennu-Njáls saga. In chapter 60, on the occasion of a suit (which he loses), he is challenged to a duel by Gunnar of Hlíðarendi. In chapter 102, the skald Þorvaldr veili, who has gathered a troop to slay Þangbrandr (a missionary sent to Iceland by Óláfr Tryggvason) and his companion Guðleifr Arason, asks him to kill the priest, but Úlfr refuses to be involved. He then composes the lausavísa that is, along with Húsdrápa, all that survives of his work. (en)
- Ulf Uggason (Úlfr Uggason) var en västisländsk bygdeskald verksam vid 900-talets slut. Han var gift med Jarngerd (Járngerðr), dotter till hövdingen Torarin korne (Þórarinn korne), vars härstamning redovisas i Landnámabók. Också Ulf var troligen som de flesta skalder högättad, men tycks aldrig ha verkat vid något främmande furstehov. Ulfs storverk var dikten Húsdrápa, som han författade år 985 till hövdingen Olav påfågel Höskuldsson (Óláfr pái Hǫskuldsson) på Hjarðarholt. Olav skulle nämligen gifta bort sin dotter och hade låtit uppföra ett nytt "eldhus" på gården för att härbärgera gästerna. Om detta berättas i Laxdalingarnas saga. Huset var större och bättre än något som någon hade sett förut. Väggar och takloft var prydda med målade och snidda bilder ur myter och fornsagor, och så gediget utförda att väggbonader blev överflödiga. Gästabudet blev talrikt besökt: I Husdrapan skildras de myter som inspirerat gästabudssalens bilder. Diktens ursprungliga omfattning är omöjligt att säga något om. Endast två strofer och tio halvstrofer har bevarats. Dikten har dock haft klófastef, vilket antyder att den varit lång. Klófastef är nämligen ett flerradigt omkväde som återkommer med en rad i varje strof. Enligt Snorre Sturlasson diktades "ett långt stycke (langt skeið) i Husdrapa efter berättelsen om Balder". (De bevarade stroferna om detta tar endast upp Balders bålfärd.) Ett annat "långt stycke" handlade om Heimdalls strid med Loke om Brisingasmycket. Där nämns det att kämparna var i sälskepnad, skriver Snorre. En bevarad fullstrof och tre halvstrofer tar också upp Tors strid mot Midgårdsormen. Att Snorre själv betraktat Husdrapan som ett mästerverk framgår nog av det faktum att allt som överlevt av denna dikt (förutom en halvstrof) finns i Skáldskaparmál – Snorres handbok för blivande skalder. För övrigt stämmer Husdrapans framställning av hur gudarna hastar till Balders likbål så väl in på hur detta skildras i Gylfaginning, kapitel 49, att man kan ana att det är just denna drapa som varit Snorres förlaga då han mer än 200 år senare nedtecknade myten. Om Ulf Uggasons person finns inte mycket att säga. I Njáls saga berättas att han en gång på alltinget blev invecklad i en arvsstrid med den mäktige Åsgrim Ellidagrimsson (Ásgrímr Elliðagrímsson). Ulf var på väg att vinna målet då han utmanades till holmgång av Gunnar Håmundsson på Lidarände (Gunarr Hámundarson á Hlíðarenda). Något sådant ville Ulf inte vara med om utan avstod hellre från sina krav. En liknande episod inträffade enligt Njáls saga strax före år 1000. Skalden Torvald veile höll då på att samla ett uppbåd för att överfalla den kristne missionären Tangbrand som hämnd för mordet på Veturlide skald, och bad Ulf att ställa upp, men Ulf svarade med en liten strof i vars sista rad han klargjorde att han inte tänkte "svälja den flugan", det vill säga han stannade hemma. Om detta svar haft sin grund i en fredlig (eller räddhågsen?) natur, eller i insikten om att väpnat försvar för den hedniska tron i längden skulle visa sig utsiktslöst, är omöjligt att veta. Ohlmarks gissar att han kanske var "hemlig anhängare av kristendomen". (Fornnordiskt lexikon, Tiden, 1983, sid 368. ISBN 91-550-4044-6.) (sv)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)