rdfs:comment
| - Pierre Charron (París, 1541 - ibíd., 16 de novembre de 1603) va ser un filòsof i teòleg francès del corrent de l'escepticisme. (ca)
- Pierre Charron (1541 Paříž – 16. listopadu 1603 Paříž) byl francouzský teolog a idealistický filosof. Byl to také přítel a žák Montaignův. I při obhajobě existence Boha vystupoval jako skeptik. Zdůrazňoval rozhodující etický význam sebepoznání a přírodní původ moudrosti. Za jeho hlavní dílo je považován spis De la sagesse (O moudrosti). (cs)
- بيير شارون (بالفرنسية: Pierre Charron) هو عالم عقيدة وكاتب وفيلسوف فرنسي، ولد في 1541 في باريس في فرنسا، وتوفي بنفس المكان في 16 نوفمبر 1603. (ar)
- Pierre Charron (* 1541 in Paris; † 16. November 1603 ebenda) war ein französischer Philosoph, Theologe und Vertreter des Skeptizismus. (de)
- Pierre Charron (API: /pjɛʁ ʃaʁɔ̃/; París, 1541 – ibídem, 16 de noviembre de 1603) fue un filósofo y teólogo francés de la corriente del escepticismo. Se encuadra en el grupo de los libertinos barrocos del seiscientos, siendo discípulo y contemporáneo de Michel de Montaigne. (es)
- Pierre Charron (1541 à Paris - 16 novembre 1603 à Paris) est un théologien, un philosophe, un orateur et un moraliste du XVIe siècle. (fr)
- Pierre Charron (French pronunciation: [pjɛʁ ʃaʁɔ̃]; 1541 – 16 November 1603, Paris), French Catholic theologian and major contributor to the new thought of the 17th century. He is remembered for his controversial form of skepticism and his separation of ethics from religion as an independent philosophical discipline. (en)
- ピエール・シャロン(Pierre Charron、1541年-1603年)はフランスの聖職者で、王妃マルグリット・ド・ヴァロワに仕え、「フランス随一の説教家」とも言われた。ミシェル・ド・モンテーニュの親友。パリ生まれ。 1601年に刊行したDe la Sagesse(フランス語、La Sagesseとも、日本語の題名は『知恵について』、『叡智論』など)で知られる。 (ja)
- Pierre Charron (Parigi, 1541 – Parigi, 16 novembre 1603) è stato un filosofo e teologo francese, il cui pensiero si ricollega a quello di Montaigne, di cui fu amico. È ricordato per la sua controversa forma di scetticismo e per la sua separazione dell'etica dalla religione come disciplina filosofica indipendente. Studiò diritto a La Sorbona, successivamente si trasferì a Bordeaux dove visse vent'anni. Oltre ad opere minori, scrisse due testi di un certo rilievo Tre verità contro tutti gli atei, idolatri, giudei, maomettani (1593) e Della saggezza (1601) dal carattere quasi profano. (it)
- Pierre Charron (ur. 1541 w Paryżu, zm. 16 listopada 1603) – francuski teolog rzymskokatolicki i filozof katolicki; główny twórca nowej myśli XVII wieku. Przedstawiał kontrowersyjne formy sceptycyzmu i oddzielania etyki od religii jako niezależnej dyscypliny filozoficznej. (pl)
- Pierre Charron (Paris, 1541 - Paris, 16 de novembro de 1603) foi um historiador, poeta, prelado, moralista, romancista, filósofo e teólogo francês.Seguiu a doutrina de pensamento do ceticismo filosófico. (pt)
- Пьер Шаррон (фр. Pierre Charron; 1541—1603) — французский богослов и моралист, представитель неостоицизма. (ru)
- 皮埃尔·沙朗(法語:Pierre Charron,1541年-1603年11月16日),法国罗马天主教神学家、17世纪新思想的主要贡献者,以其有争议的怀疑态度和将伦理学与宗教分离作为一门独立的哲学学科而知名。受雇于法国王后玛格丽特,与散文集蒙田关系密切。 (zh)
- Pierre Charron adalah filsuf dan sekaligus teolog dari Prancis pada abad 16. Dia dilahirkan pada tahun 1541 dan meninggal pada tahun 1603. Pada awalnya Charron belajar bidang hukum, tetapi merasa tidak puas dengan profesi ini, kemudian dia bating setir ke dunia teologi dan akhirnya menjadi seorang imam. Dia adalah orang yang menjalani hidup dengan pengasingan dan kedamaian, itulah tempramen yang dia mainkan di dalam konflik. Barangkali sebagai hasil dari perilaku ini, seorang manusia dapat memiliki karakter ganda. Penggunaan karakter ketika bertemu dengan situasi di sekitar dan menggunakan bantuan instrumen lain untuk menghadapinya, atau yang kedua adalah menjadi manusia yang asing, dan tidak terpengaruh oleh dunia sekitarnya. Di sini, dia membela Gereja dan orang-orang beriman di dalamnya (in)
- Pierre Charron, född 1541 och död 16 november 1603, var en fransk teolog och filosof. Charron var vän till Michel de Montaigne, och gjorde sig först känd genom sin polemik mot de reformerta. Trots att Charron intog en romersk-katolsk ortodox ståndpunkt och i sin bok Traité des trois vérités (1594) försökte bevisa den kristna religionens sanning, hyste han dock även frisinnade sympatier och tankar besläktade med Montaignes. Hans senare arbete De la sagesse (1601) uppfattades som en ateistisk skrift. Utmärkande för boken är att moralen anses skild från religionen och att Charron hänvisar till den mänskliga naturen som grundvalen för moral och politik. Charron hävdade att människan av naturen fått en god och tillräcklig drivfjäder för ett moraliskt liv. Religionen var en sak för sig, människa (sv)
|