rdfs:comment
| - Samuel David Luzzatto, auch unter seinem Akronym SchaDaL bekannt (* 22. August 1800 in Triest; † 30. September 1865 in Padua), war ein italienisch-jüdischer Gelehrter, Dichter und Aufklärer. (de)
- Samuel David Luzzatto (en hébreu: שמואל דוד לוצאטו), né à Trieste le 20 août 1800 et est mort à Padoue le 29 septembre 1865, est un intellectuel juif italien, poète et membre fondateur du mouvement de la Wissenschaft des Judentums (« science du judaïsme »). Il est aussi connu sous son acronyme hébraïque Shadal (שד"ל). (fr)
- Samuel David Luzzatto (Hebrew: שמואל דוד לוצאטו, Italian pronunciation: [ˈsaːmwel ˈdaːvid lutˈtsatto]; 22 August 1800 – 30 September 1865), also known by the Hebrew acronym Shadal (שד״ל), was an Italian Jewish scholar, poet, and a member of the Wissenschaft des Judentums movement. (en)
- Samuel David Luzzatto (pengucapan bahasa Italia: [ˈsamwel ˈdavid lutˈtsato]; bahasa Ibrani: שמואל דוד לוצאטו) adalah seorang cendekiawan Yahudi, penyair dan anggota gerakan . Ia juga dikenal dengan akronim Ibrani-nya, Shadal (שד"ל). (in)
- Samuel David Luzzatto (in ebraico: שמואל דוד לוצאטו?), acronimo Shadal (שד"ל) (Trieste, 22 agosto 1800 – Padova, 29 settembre 1865), è stato un ebraista italiano, poeta, storico ed esegeta biblico, traduttore e bibliografo, uno dei fondatori della scienza del Giudaismo. (it)
- Самуил Давид Луццатто (итал. Samuel David Luzzatto; род. в 1800 г. в Триесте, ум. в Падуе в 1865) — итальянский исследователь в области еврейской филологии и Библии, поэт и переводчик, историк литературы. (ru)
- Samuel David Luzzatto, född 1800 i Trieste, död 1865 i Padua, var en lärd italiensk jude. Luzzatto var sedan 1829 professor vid Collegium rabbinicum och medlem av akademien i Padua. Han ansågs vara den mest framstående judiske exegeten och den skickligaste hebraisten under 1800-talet. Sina flesta verk skrev han på italienska, många på hebreiska och några på arameiska. Bland hans arbeten märks Prolegomeni ad una grammatica ragionata della lingua ebraica (1836), Grammatica della lingua ebraica (1867—69) samt Philoxenos (över det arameiska språket; 1830) och det för bibelkritiken viktiga arbetet Bet haozar (det vill säga "skattkammare"; 1847). Vidare utgav han hebreiska dikter under titeln Kinor naim (I, 1825; del II utkom 1879) och La sacra biblia volgurizzata ad uso degli israeliti. Slutlig (sv)
|