rdfs:comment
| - Carlo Cattaneo (Italian: [ˈkarlo katˈtaːneo]; 15 June 1801 – 6 February 1869) was an Italian philosopher, writer, and activist, famous for his role in the Five Days of Milan in March 1848, when he led the city council during the rebellion. (en)
- Carlo Cattaneo (15 juin 1801-5 février 1869) est un historien, philosophe et patriote italien. (fr)
- Carlo Cattaneo (Milano, 15 giugno 1801 – Lugano, 6 febbraio 1869) è stato un patriota, filosofo, politico, politologo, linguista e scrittore italiano, esponente del pensiero repubblicano federalista. Di formazione illuminista e positivista, ebbe un ruolo determinante nelle cinque giornate di Milano del 1848. (it)
- カルロ・カッターネオ(Carlo Cattaneo, 1801年6月15日 – 1869年2月6日)は、イタリアのリソルジメント期における政治家、政治学者。 様々な統一方法が議論される中で、連邦主義による地方分権的な国家の形成を主張した事で知られている。共和主義的な集権国家の形成を説いたジュゼッペ・マッツィーニやガリバルディ、及び王政による集権国家を主張したカヴールらとは対立した。 (ja)
- Cattaneo Carlo (ur. 15 czerwca 1801 w Mediolanie, zm. 25 lutego 1869 w koło Lugano) – włoski prawnik, liberalny republikanin. (pl)
- Карло Каттанео (итал. Carlo Cattaneo; 15 июня 1801, Милан, Цизальпинская республика, — 6 февраля 1869, Кастаньола-Кассарате (ныне в черте Лугано), Швейцария) — итальянский писатель и политический деятель. В 1848 году Каттанео руководил защитой Милана против австрийцев, затем бежал в Лугано, где написал «Storia della revoluzione del 1848» и редактировал «Archivo triennale delle cose d’Itallia dall’avvenimento di Pio IX all’abandono di Venezia» (Каполаго, 1850—1856). Трижды избранный депутатом, Каттанео не был фактически членом палаты, так как не хотел принести присягу. (ru)
- Carlo Cattaneo (* 15. Juni 1801 in Mailand; † 5. Februar 1869 in Castagnola-Cassarate (Lugano)) war italienischer Patriot, föderalistisch gesinnter Republikaner, Schriftsteller und Philosoph des Risorgimento. (de)
- Carlo Cattaneo, född 15 juni 1801 och död 6 februari 1869, var en italiensk författare. Cattaneo var en av de mest framstående i Italiens frihetskamp. Som lärjunge till Gian Domenico Romagnosi redigerade han 1839 tidskriften Il politecnico. Under Milanorevolutionen 1848 var han medlem av de upproriska borgarnas krigsråd och avbjöde det av marskalk Radetzky föreslagna vapenstilleståndet. Sedan Milano åter kommit under österrikarna, flydde han till Lugano, där han levde 1852-65, undervisande i filosofi vid dess lyceum. 1860, sedan Lombardiet blivit fritt, återupptog han utgivandet av Il politecnico. I politiken bekände han sig till republikanska och federalistiska idéer och inom filosofin till en positivisk riktning. Som historieskrivare lade han stor vikt vid de ekonoiskt-sociala betingelse (sv)
|