. . . . . . . . . "\u0412\u0456\u043B\u044C\u0433\u0435\u043B\u044C\u043C I \u0417\u0430\u0432\u043E\u0439\u043E\u0432\u043D\u0438\u043A (\u0431\u043B\u0438\u0437\u044C\u043A\u043E 1027 \u2014 9 \u0432\u0435\u0440\u0435\u0441\u043D\u044F 1087) \u2014 \u043F\u0435\u0440\u0448\u0438\u0439 \u043D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u043A\u043E\u0440\u043E\u043B\u044C \u0410\u043D\u0433\u043B\u0456\u0457 \u0437 1066 \u0440\u043E\u043A\u0443. \u0417\u0430\u043F\u0440\u043E\u0432\u0430\u0434\u0438\u0432 \u0444\u0435\u043E\u0434\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u043B\u0430\u0434 \u0434\u043E \u0441\u0442\u0430\u0440\u043E\u0457 \u0430\u043D\u0433\u043B\u043E\u0441\u0430\u043A\u0441\u043E\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u0441\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C\u0438 \u043F\u0440\u0430\u0432\u043B\u0456\u043D\u043D\u044F. \u0423 1035-1087 \u0440\u043E\u043A\u0430\u0445 \u2014 \u0433\u0435\u0440\u0446\u043E\u0433 \u041D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457."@uk . . . "Vil\u00E9m Dobyvatel (cca 1028 \u2013 9. z\u00E1\u0159\u00ED 1087) byl jako Vil\u00E9m II. Normansk\u00FD v letech 1035\u20131087 normandsk\u00FD v\u00E9voda a jako Vil\u00E9m I. v letech 1066\u20131087 anglick\u00FD kr\u00E1l. Z anglosask\u00FDch kronik p\u0159ed Normansk\u00FDm z\u00E1borem je zn\u00E1m jako Vil\u00E9m Bastard."@cs . . . "33917"^^ . . . "\u0412\u0456\u043B\u044C\u0433\u0435\u043B\u044C\u043C I \u0417\u0430\u0432\u043E\u0439\u043E\u0432\u043D\u0438\u043A (\u0431\u043B\u0438\u0437\u044C\u043A\u043E 1027 \u2014 9 \u0432\u0435\u0440\u0435\u0441\u043D\u044F 1087) \u2014 \u043F\u0435\u0440\u0448\u0438\u0439 \u043D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u043A\u043E\u0440\u043E\u043B\u044C \u0410\u043D\u0433\u043B\u0456\u0457 \u0437 1066 \u0440\u043E\u043A\u0443. \u0417\u0430\u043F\u0440\u043E\u0432\u0430\u0434\u0438\u0432 \u0444\u0435\u043E\u0434\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u043B\u0430\u0434 \u0434\u043E \u0441\u0442\u0430\u0440\u043E\u0457 \u0430\u043D\u0433\u043B\u043E\u0441\u0430\u043A\u0441\u043E\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u0441\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C\u0438 \u043F\u0440\u0430\u0432\u043B\u0456\u043D\u043D\u044F. \u0423 1035-1087 \u0440\u043E\u043A\u0430\u0445 \u2014 \u0433\u0435\u0440\u0446\u043E\u0433 \u041D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457."@uk . . . . . . "Henry I, King of England"@en . . . "War"@en . . . "William Sang Penakluk"@in . . . . . "\u039F \u0393\u03BF\u03C5\u03BB\u03B9\u03AD\u03BB\u03BC\u03BF\u03C2 \u0391\u0384 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03AF\u03B1\u03C2 \u03AE \u0393\u03BF\u03C5\u03BB\u03B9\u03AD\u03BB\u03BC\u03BF\u03C2 \u03BF \u039A\u03B1\u03C4\u03B1\u03BA\u03C4\u03B7\u03C4\u03AE\u03C2 \u03AE \u0393\u03BF\u03C5\u03BB\u03B9\u03AD\u03BB\u03BC\u03BF\u03C2 \u03BF \u039D\u03CC\u03B8\u03BF\u03C2 (William the Conqueror, 1028 - 9 \u03A3\u03B5\u03C0\u03C4\u03B5\u03BC\u03B2\u03C1\u03AF\u03BF\u03C5 1087) \u03B2\u03B1\u03C3\u03B9\u03BB\u03B9\u03AC\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03AF\u03B1\u03C2 (1066 - 1087) \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B4\u03BF\u03CD\u03BA\u03B1\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1\u03C2 (1035 - 1087) \u03AE\u03C4\u03B1\u03BD \u03B1\u03C0\u03CC\u03B3\u03BF\u03BD\u03BF\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A1\u03CC\u03BB\u03BB\u03BF \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1\u03C2 \u03B9\u03B4\u03C1\u03C5\u03C4\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03AF\u03BA\u03BF\u03C5 \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1\u03C2. \u039C\u03B5\u03C4\u03AC \u03B1\u03C0\u03CC \u03BC\u03B1\u03BA\u03C1\u03CD \u03B5\u03BC\u03C6\u03CD\u03BB\u03B9\u03BF \u03C0\u03CC\u03BB\u03B5\u03BC\u03BF \u03BC\u03B5 \u03C4\u03BF\u03BD \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03BF \u03BC\u03C0\u03CC\u03C1\u03B5\u03C3\u03B5 \u03BD\u03B1 \u03B5\u03B3\u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03C3\u03C4\u03AE\u03C3\u03B5\u03B9 \u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03C5\u03C1\u03B9\u03B1\u03C1\u03C7\u03AF\u03B1 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C3\u03C4\u03B7 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1 \u03BE\u03B5\u03BA\u03AF\u03BD\u03B7\u03C3\u03B5 \u03C4\u03BF\u03C5\u03C2 \u03C0\u03BF\u03BB\u03AD\u03BC\u03BF\u03C5\u03C2 \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03B1\u03C4\u03AC\u03BA\u03C4\u03B7\u03C3\u03B7 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03AF\u03B1\u03C2 \u03AD\u03BE\u03B9 \u03C7\u03C1\u03CC\u03BD\u03B9\u03B1 \u03B1\u03C1\u03B3\u03CC\u03C4\u03B5\u03C1\u03B1. \u03A4\u03B1 \u03C5\u03C0\u03CC\u03BB\u03BF\u03B9\u03C0\u03B1 \u03C7\u03C1\u03CC\u03BD\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03B6\u03C9\u03AE\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C4\u03B1 \u03C0\u03AD\u03C1\u03B1\u03C3\u03B5 \u03C0\u03C1\u03BF\u03C3\u03C0\u03B1\u03B8\u03CE\u03BD\u03C4\u03B1\u03C2 \u03BD\u03B1 \u03B5\u03B3\u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03C3\u03C4\u03AE\u03C3\u03B5\u03B9 \u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03C5\u03C1\u03B9\u03B1\u03C1\u03C7\u03AF\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03B4\u03C5\u03BD\u03B1\u03C3\u03C4\u03B5\u03AF\u03B1\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C3\u03C4\u03B7\u03BD \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03AF\u03B1 \u03BC\u03B5 \u03B5\u03BC\u03C6\u03CD\u03BB\u03B9\u03B5\u03C2 \u03C3\u03C5\u03B3\u03BA\u03C1\u03BF\u03CD\u03C3\u03B5\u03B9\u03C2 \u03BC\u03B5 \u03C4\u03BF\u03BD \u03BC\u03B5\u03B3\u03B1\u03BB\u03CD\u03C4\u03B5\u03C1\u03BF \u03B3\u03B9\u03BF \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A1\u03BF\u03B2\u03AD\u03C1\u03C4\u03BF \u0392\u0384 \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1\u03C2."@el . "\u039F \u0393\u03BF\u03C5\u03BB\u03B9\u03AD\u03BB\u03BC\u03BF\u03C2 \u0391\u0384 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03AF\u03B1\u03C2 \u03AE \u0393\u03BF\u03C5\u03BB\u03B9\u03AD\u03BB\u03BC\u03BF\u03C2 \u03BF \u039A\u03B1\u03C4\u03B1\u03BA\u03C4\u03B7\u03C4\u03AE\u03C2 \u03AE \u0393\u03BF\u03C5\u03BB\u03B9\u03AD\u03BB\u03BC\u03BF\u03C2 \u03BF \u039D\u03CC\u03B8\u03BF\u03C2 (William the Conqueror, 1028 - 9 \u03A3\u03B5\u03C0\u03C4\u03B5\u03BC\u03B2\u03C1\u03AF\u03BF\u03C5 1087) \u03B2\u03B1\u03C3\u03B9\u03BB\u03B9\u03AC\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03AF\u03B1\u03C2 (1066 - 1087) \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B4\u03BF\u03CD\u03BA\u03B1\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1\u03C2 (1035 - 1087) \u03AE\u03C4\u03B1\u03BD \u03B1\u03C0\u03CC\u03B3\u03BF\u03BD\u03BF\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A1\u03CC\u03BB\u03BB\u03BF \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1\u03C2 \u03B9\u03B4\u03C1\u03C5\u03C4\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u039F\u03AF\u03BA\u03BF\u03C5 \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1\u03C2. \u039C\u03B5\u03C4\u03AC \u03B1\u03C0\u03CC \u03BC\u03B1\u03BA\u03C1\u03CD \u03B5\u03BC\u03C6\u03CD\u03BB\u03B9\u03BF \u03C0\u03CC\u03BB\u03B5\u03BC\u03BF \u03BC\u03B5 \u03C4\u03BF\u03BD \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03BF \u03BC\u03C0\u03CC\u03C1\u03B5\u03C3\u03B5 \u03BD\u03B1 \u03B5\u03B3\u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03C3\u03C4\u03AE\u03C3\u03B5\u03B9 \u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03C5\u03C1\u03B9\u03B1\u03C1\u03C7\u03AF\u03B1 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C3\u03C4\u03B7 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1 \u03BE\u03B5\u03BA\u03AF\u03BD\u03B7\u03C3\u03B5 \u03C4\u03BF\u03C5\u03C2 \u03C0\u03BF\u03BB\u03AD\u03BC\u03BF\u03C5\u03C2 \u03B3\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03B1\u03C4\u03AC\u03BA\u03C4\u03B7\u03C3\u03B7 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03AF\u03B1\u03C2 \u03AD\u03BE\u03B9 \u03C7\u03C1\u03CC\u03BD\u03B9\u03B1 \u03B1\u03C1\u03B3\u03CC\u03C4\u03B5\u03C1\u03B1. \u03A4\u03B1 \u03C5\u03C0\u03CC\u03BB\u03BF\u03B9\u03C0\u03B1 \u03C7\u03C1\u03CC\u03BD\u03B9\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03B6\u03C9\u03AE\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C4\u03B1 \u03C0\u03AD\u03C1\u03B1\u03C3\u03B5 \u03C0\u03C1\u03BF\u03C3\u03C0\u03B1\u03B8\u03CE\u03BD\u03C4\u03B1\u03C2 \u03BD\u03B1 \u03B5\u03B3\u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03C3\u03C4\u03AE\u03C3\u03B5\u03B9 \u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03C5\u03C1\u03B9\u03B1\u03C1\u03C7\u03AF\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03B4\u03C5\u03BD\u03B1\u03C3\u03C4\u03B5\u03AF\u03B1\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C3\u03C4\u03B7\u03BD \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03AF\u03B1 \u03BC\u03B5 \u03B5\u03BC\u03C6\u03CD\u03BB\u03B9\u03B5\u03C2 \u03C3\u03C5\u03B3\u03BA\u03C1\u03BF\u03CD\u03C3\u03B5\u03B9\u03C2 \u03BC\u03B5 \u03C4\u03BF\u03BD \u03BC\u03B5\u03B3\u03B1\u03BB\u03CD\u03C4\u03B5\u03C1\u03BF \u03B3\u03B9\u03BF \u03C4\u03BF\u03C5 \u03A1\u03BF\u03B2\u03AD\u03C1\u03C4\u03BF \u0392\u0384 \u03C4\u03B7\u03C2 \u039D\u03BF\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B4\u03AF\u03B1\u03C2."@el . . . . "William II, King of England"@en . . . . . . . . . "1087"^^ . "Vilhelmo la 1-a (n. \u0109. 1027; m. 9-an de septembro 1087), konata la\u016Dvice kiel Vilhelmo la Peknaskito, Vilhelmo la 2-a, duko de Normandio, Vilhelmo la Konkerinto, kaj fine Vilhelmo la 1-a, re\u011Do de Anglio, estis duko de Normandio kaj re\u011Do de Anglujo. Li estis nele\u011Da filo de duko Roberto la 1-a kaj Herleva (a\u016D Arlette), filino de tanisto kiu nomi\u011Dis Fulbert. Li naski\u011Dis en Falaise, Normandio, nuntempe parto de Francio. Lia duka kastelo estis konstruita en Caen. Lia korpo ripozas en pre\u011Dejo Saint-Etienne de Caen, en Abatejo de Viroj. Li edzi\u011Dis al Matilda de Flandrio."@eo . . . "Adeliza"@en . "#Family and children"@en . . . . . . . . . . . . . . . . . "1066"^^ . . . . . . "\u0412\u0456\u043B\u044C\u0433\u0435\u043B\u044C\u043C I \u0417\u0430\u0432\u043E\u0439\u043E\u0432\u043D\u0438\u043A"@uk . . . . "\u0393\u03BF\u03C5\u03BB\u03B9\u03AD\u03BB\u03BC\u03BF\u03C2 \u0391\u0384 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03AF\u03B1\u03C2"@el . . . . "y"@en . . . . . . . . . . . "1035"^^ . . . "Vilhelmo la 1-a (n. \u0109. 1027; m. 9-an de septembro 1087), konata la\u016Dvice kiel Vilhelmo la Peknaskito, Vilhelmo la 2-a, duko de Normandio, Vilhelmo la Konkerinto, kaj fine Vilhelmo la 1-a, re\u011Do de Anglio, estis duko de Normandio kaj re\u011Do de Anglujo. Li estis nele\u011Da filo de duko Roberto la 1-a kaj Herleva (a\u016D Arlette), filino de tanisto kiu nomi\u011Dis Fulbert. Li naski\u011Dis en Falaise, Normandio, nuntempe parto de Francio. Lia duka kastelo estis konstruita en Caen. Lia korpo ripozas en pre\u011Dejo Saint-Etienne de Caen, en Abatejo de Viroj. Li edzi\u011Dis al Matilda de Flandrio."@eo . . . . . . . . "Vil\u00E9m I. Dobyvatel"@cs . . . . . . . . . . . . . . . "Royalty"@en . . . . . . . . . . . . . . "Liam I Shasana"@ga . . . "Priory of Saint Gervase, Rouen, Duchy of Normandy"@en . . . . . . . . . . . . "\u0648\u064A\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0641\u0627\u062A\u062D"@ar . . . . . . . . . "Richard"@en . . . . . . "Guillaume le Conqu\u00E9rant"@fr . . . . . . . . . . . . . . . . "Wilhelm I Zdobywca (ang. William the Conqueror, fr. Guillaume le Conqu\u00E9rant), zwany tak\u017Ce Wilhelmem B\u0119kartem (ang. William the Bastard, fr. Guillaume le B\u00E2tard), (ur. ok. 1028 w Falaise, zm. 9 wrze\u015Bnia 1087 w klasztorze Saint Gervais niedaleko Rouen) \u2013 kr\u00F3l Anglii i ksi\u0105\u017C\u0119 Normandii. By\u0142 nie\u015Blubnym synem ksi\u0119cia Normandii Roberta I Wspania\u0142ego, zwanego r\u00F3wnie\u017C Robertem Diab\u0142em. Jego matk\u0105 by\u0142a Herleva (lub Herletta), najprawdopodobniej c\u00F3rka Fulberta, garbarza z Falaise."@pl . . . . "Bh\u00ED Liam I Shasana n\u00F3 Uilliam Concaire n\u00F3 Liam Concar (Fraincis na Normannach: Williame I; Sean-Bh\u00E9arla: Willelm I; t.1027/1028 \u2013 9 Me\u00E1n F\u00F3mhair 1087) ina Dhi\u00FAc ar an Normainn \u00F3 1035 agus ina r\u00ED ar Shasana \u00F3 1066, tar \u00E9is d\u00F3 ionradh a dh\u00E9anamh ar an t\u00EDr sin lena arm agus an R\u00ED Arald a chur as cor\u00F3in. Th\u00E1inig a mhac Liam II i gcomharbas air."@ga . . . . . . . "Wilhelm Zdobywca"@pl . . . . . . . . . . . . . . . "Willem de Veroveraar"@nl . . "y"@en . . . . . . . . "1087-09-09"^^ . . . . . . . . . . . "Gilen I.a Konkistatzailea (Falaiseko gaztelua, Normandia, c.\u20091028 - Rouen, Normandia, 1087ko irailaren 9a) 1035 eta 1087 bitartean Normandiako dukea (Gilen I.a izenarekin) eta 1066 eta 1087 bitartean Ingalaterrako erregea izan zen."@eu . . . . "Vilhelmo la 1-a (Anglio)"@eo . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0412\u0438\u043B\u044C\u0433\u0435\u0301\u043B\u044C\u043C I \u0417\u0430\u0432\u043E\u0435\u0432\u0430\u0301\u0442\u0435\u043B\u044C (\u0430\u043D\u0433\u043B. William I the Conqueror, \u0444\u0440. Guillaume le Conqu\u00E9rant, \u0434\u0440.-\u0430\u043D\u0433\u043B. Wilhelm se Geh\u012Bersumiend, \u043D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434. Gll\u00E2ome l\u00E9 Counq\u00F9\u00E9reus), \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0438\u0437\u0432\u0435\u0441\u0442\u043D\u044B\u0439 \u043A\u0430\u043A \u0412\u0438\u043B\u044C\u0433\u0435\u043B\u044C\u043C \u0411\u0430\u0441\u0442\u0430\u0440\u0434 (\u0430\u043D\u0433\u043B. William the Bastard, \u0444\u0440. Guillaume le Conqu\u00E9rant, Guillaume le B\u00E2tard; \u043E\u043A\u043E\u043B\u043E 1027/1028, \u0424\u0430\u043B\u0435\u0437, \u041D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0438\u044F \u2014 9 \u0441\u0435\u043D\u0442\u044F\u0431\u0440\u044F 1087, \u0420\u0443\u0430\u043D, \u041D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0438\u044F) \u2014 \u0433\u0435\u0440\u0446\u043E\u0433 \u041D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0438\u0438 \u0441 1035 \u0433\u043E\u0434\u0430 \u043F\u043E\u0434 \u0438\u043C\u0435\u043D\u0435\u043C \u0412\u0438\u043B\u044C\u0433\u0435\u043B\u044C\u043C II, \u043A\u043E\u0440\u043E\u043B\u044C \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u0438 \u0441 1066 \u0433\u043E\u0434\u0430, \u043E\u0440\u0433\u0430\u043D\u0438\u0437\u0430\u0442\u043E\u0440 \u0438 \u0440\u0443\u043A\u043E\u0432\u043E\u0434\u0438\u0442\u0435\u043B\u044C \u043D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u0437\u0430\u0432\u043E\u0435\u0432\u0430\u043D\u0438\u044F \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u0438, \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u043A\u0440\u0443\u043F\u043D\u0435\u0439\u0448\u0438\u0445 \u043F\u043E\u043B\u0438\u0442\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0445 \u0434\u0435\u044F\u0442\u0435\u043B\u0435\u0439 \u0415\u0432\u0440\u043E\u043F\u044B XI \u0432\u0435\u043A\u0430."@ru . . "Gilen I.a Konkistatzailea"@eu . . . . . "Biography"@en . . . . . . . . . "about 1028"@en . . . . . . . . . . . "Guilherme I de Inglaterra"@pt . . . . . . . . . . . . "Cecilia"@en . . . . . . "Middle Ages"@en . "Constance, Duchess of Brittany"@en . "\u5A01\u5EC9\u4E00\u4E16\uFF08\u53E4\u8BFA\u66FC\u8BED\uFF1AWilliame I\uFF1B\u6CD5\u8A9E\uFF1AGuillaume Ier\uFF1B\u82F1\u8A9E\uFF1AWilliam I\uFF1B1028\u5E7411\u67088\u65E5\uFF0D1087\u5E749\u67089\u65E5\uFF09\uFF0C\u901A\u5E38\u88AB\u79F0\u4E3A\u5F81\u670D\u8005\u5A01\u5EC9\uFF08William the Conqueror\uFF09\uFF0C\u6709\u65F6\u88AB\u79F0\u4E3A\u96DC\u7A2E\u5A01\u5EC9\uFF08William the Bastard\uFF09\uFF0C\u662F\u7B2C\u4E00\u4F4D\u8BFA\u66FC\u82F1\u683C\u5170\u56FD\u738B\uFF0C\u4ED6\u4ECE1066\u5E74\u5F00\u59CB\u7EDF\u6CBB\u82F1\u683C\u5170\uFF0C\u76F4\u52301087\u5E74\u53BB\u4E16\u4E3A\u6B62\u3002\u4ED6\u662F\u7EF4\u4EAC\u63A0\u593A\u8005\u7F85\u6D1B\u7684\u540E\u88D4\uFF0C\u4ECE1035\u5E74\u8D77\u6210\u4E3A\u8BFA\u66FC\u5E95\u516C\u7235\u7D00\u582F\u59C6\u4E8C\u4E16\uFF08Guillaume II\uFF09\u3002\u5A01\u5EC9\u662F\u7EC8\u8EAB\u672A\u5A5A\u7684\u8BFA\u66FC\u5E95\u516C\u7235\u7F57\u8D1D\u5C14\u4E00\u4E16\u548C\u60C5\u5987\u4E4B\u5B50\u3002\u5A01\u5EC9\u7ECF\u8FC7\u957F\u671F\u7684\u52AA\u529B\u800C\u786E\u7ACB\u81EA\u5DF1\u7684\u6743\u529B\uFF0C\u5230\u4E861060\u5E74\uFF0C\u4ED6\u7A33\u56FA\u5728\u8BFA\u66FC\u5E95\u7684\u7EDF\u6CBB\uFF0C1066\u5E74\uFF0C\u5A01\u5EC9\u8981\u6C42\u6210\u4E3A\u82F1\u683C\u5170\u56FD\u738B\u3002\u4ED6\u7387\u9886\u4E00\u652F\u7531\u8BFA\u66FC\u4EBA\u3001\u5E03\u5217\u5854\u5C3C\u4EBA\u3001\u4F5B\u5170\u8292\u4EBA\u7B49\u6C11\u65CF\u7D44\u6210\u7684\u6CD5\u862D\u897F\u806F\u8ECD\u5165\u4FB5\u82F1\u683C\u5170\uFF0C\u5728\u9ED1\u65AF\u5EF7\u65AF\u6218\u5F79\u4E2D\u6218\u80DC\u54C8\u7F57\u5FB7\u4E8C\u4E16\u7684\u82F1\u56FD\u519B\u961F\uFF0C\u968F\u540E\u9547\u538B\u82F1\u56FD\u4EBA\u7684\u53CD\u6297\uFF0C\u8FD9\u5C31\u662F\u8457\u540D\u7684\u8BFA\u66FC\u4EBA\u5F81\u670D\u82F1\u683C\u5170\uFF0C\u4ED6\u4E5F\u5F97\u540D\u201C\u5F81\u670D\u8005\u5A01\u5EC9\u201D\u3002\u5A01\u5EC9\u7684\u4F59\u751F\u5219\u662F\u5DE9\u56FA\u5728\u82F1\u683C\u5170\u7684\u7EDF\u6CBB\uFF0C\u4EE5\u53CA\u89E3\u51B3\u5176\u957F\u5B50\u7F57\u8D1D\u5C14\u4E8C\u4E16\u7ED9\u4ED6\u5E26\u6765\u7684\u9EBB\u70E6\u3002 \u4ED6\u5C06\u8BFA\u66FC\uFF0D\u6CD5\u5170\u897F\u6587\u5316\u5E26\u5230\u82F1\u683C\u5170\uFF0C\u5BF9\u540E\u6765\u7684\u82F1\u683C\u5170\u4E2D\u4E16\u7EAA\u65F6\u671F\u4EA7\u751F\u5F71\u54CD\u3002\u5F71\u54CD\u5305\u62EC\u7EDF\u6CBB\u8005\u7684\u6539\u53D8\uFF0C\u5BF9\u82F1\u8BED\u7684\u6539\u53D8\uFF0C\u793E\u4F1A\u548C\u6559\u4F1A\u7684\u4E0A\u5C42\u7B49\u7EA7\u7684\u53D8\u5316\uFF0C\u5E76\u4E14\u91C7\u7528\u4E00\u4E9B\u5927\u9646\u4E0A\u6559\u4F1A\u6539\u9769\u7684\u89C2\u70B9\u3002\u5F71\u54CD\u7684\u8BE6\u7EC6\u60C5\u51B5\u548C\u7A0B\u5EA6\u591A\u5E74\u6765\u88AB\u5B66\u8005\u4E89\u8BBA\u3002"@zh . . . . . . . "Raja William I (ca. 1028 \u2013 9 September 1087), yang terkenal dengan sebutan William Sang Penakluk dan julukan William Si Haram Jadah, adalah Raja Inggris pertama dari bangsa Norman. William menjadi Raja Inggris sejak tahun 1066 sampai mangkat pada tahun 1087. Ia masih terhitung keturunan Rollo, dan menyandang jabatan Adipati Normandia sejak tahun 1036. Melalui perjuangan panjang, William berhasil menegakkan kedaulatannya atas Normandia pada tahun 1060. Enam tahun kemudian, ia memimpin bangsa Norman menggempur dan menaklukkan Inggris. William tidak henti-hentinya berjuang sampai akhir hayatnya, baik demi menegakkan kedaulatannya atas Inggris maupun untuk menanggulangi masalah-masalah yang ditimbulkan putra sulungnya, Robert Courteheuse. William terlahir sebagai anak haram , dari gundiknya yang bernama Herleva. Status selaku anak haram maupun usia yang masih sangat muda menjadi sumber masalah saat William resmi menyandang jabatan Adipati Normandia sepeninggal ayahnya, demikian pula anarki yang merongrong tahun-tahun pertama masa pemerintahannya. Para menak Norman saling memerangi sejak William masih kanak-kanak sampai akil balig, baik demi mendapatkan hak asuh atas dirinya, maupun demi kepentingan pribadi masing-masing. William berhasil memadamkan pemberontakan pada tahun 1047, dan mulai berjuang menegakkan kedaulatannya atas Kadipaten Normandia sampai tahun 1060. Perkawinannya dengan Mathilde, anak perempuan Bupati Flandria, pada era 1050-an menjadi penggalang dukungan dari Flandria bagi perjuangannya. Sampai dengan hari perkawinannya, William sudah berhasil menempatkan para pendukungnya pada jabatan-jabatan uskup dan abas di Normandia. Perjuangan menegakkan kedaulatan atas Normandia merangsang William untuk terus memperluas wawasan dan pengalaman tempurnya. Pada tahun 1062, ia merebut , tetangga Kadipaten Normandia. Pada tahun-tahun era 1050-an dan awal era 1060-an, nama William mencuat sebagai salah seorang calon Raja Inggris, karena Raja Inggris yang bertahana ketika itu adalah Edward Pengaku Iman, saudara sepupu ayahnya yang tidak kunjung dikaruniai keturunan. Calon Raja Inggris selain William adalah Harold Putra Godwin, earl yang ditunjuk menjadi ahli waris takhta oleh Edward Pengaku Iman sebelum sang raja tutup usia pada bulan Januari 1066. Dengan alasan bahwa Raja Edward sudah berjanji mewariskan takhta kepadanya, dan bahwa Harold Putra Godwin sudah bersumpah mendukung klaim warisnya, William menyiapkan satu armada besar dan menginvasi Inggris pada bulan September 1066. Ia mengalahkan dan menewaskan Harold dalam Pertempuran Hastings pada tanggal 14 Oktober 1066. Sesudah susah payah berjuang, William akhirnya dinobatkan menjadi Raja Inggris pada hari Natal tahun 1066 di London. Ia masih sempat membenahi urusan pemerintahan Inggris sebelum pulang ke Normandia pada awal tahun 1067. Meskipun beberapa kali dirongrong pemberontakan, kedaulatan William atas Inggris akhirnya dapat ditegakkan sepenuhnya pada tahun 1075, sehingga ia dapat tinggal lebih lama di Eropa daratan. Pada tahun-tahun menjelang akhir hayatnya, William direpotkan berbagai masalah yang mengganggu ketenteraman negeri-negeri kekuasaannya di Eropa daratan, masalah-masalah yang ditimbulkan putranya, Robert Courteheuse, maupun ancaman invasi bangsa Denmark atas Inggris. Pada tahun 1086, William memerintahkan penyusunan , daftar seluruh tanah pertuanan feodal di Inggris berikut nama tuan tanahnya sebelum invasi bangsa Norman maupun nama tuan tanah yang ada pada saat penyusunan daftar. Ia mangkat pada bulan September 1087, selagi memimpin kampanye militer di kawasan utara Prancis. Jenazahnya dikuburkan di Caen. Masa pemerintahannya di Inggris ditandai pembangunan puri-puri, pengukuhan para petinggi Norman menjadi kaum menak baru di negeri itu, dan kemunculan muka-muka baru di jajaran rohaniwan Inggris. Alih-alih mempersatukan negeri-negeri kekuasaannya menjadi sebuah kekaisaran, William justru menyelenggarakan pemerintahan tiap-tiap negeri secara terpisah. Wilayah kedaulatannya pecah sesudah ia mangkat. Kadipaten Normandia dikuasai Robert Courteheuse, sementara Kerajaan Inggris dikuasai William Rufus."@in . . . . . . . . . . . . "Guilherme I (em normando antigo: Williame I; em ingl\u00EAs antigo: Willelm I; Falaise, c. 1028 \u2014 Ru\u00E3o, 9 de setembro de 1087), geralmente chamado de Guilherme, o Conquistador e algumas vezes de Guilherme, o Bastardo, foi o primeiro rei normando da Inglaterra, que governou de 1066 at\u00E9 sua morte em 1087. Descendente de invasores vikings, ele era duque da Normandia desde 1035. Depois de uma longa luta para estabelecer seu poder em 1060, seu dom\u00EDnio sobre a regi\u00E3o francesa tornou-se seguro, e deu in\u00EDcio \u00E0 conquista normanda da Inglaterra em 1066. O resto de sua vida foi marcado por lutas para consolidar seu dom\u00EDnio sobre a Inglaterra e suas terras continentais, e por dificuldades com seu filho mais velho."@pt . . . . . . . . . "102136"^^ . "Raja William I (ca. 1028 \u2013 9 September 1087), yang terkenal dengan sebutan William Sang Penakluk dan julukan William Si Haram Jadah, adalah Raja Inggris pertama dari bangsa Norman. William menjadi Raja Inggris sejak tahun 1066 sampai mangkat pada tahun 1087. Ia masih terhitung keturunan Rollo, dan menyandang jabatan Adipati Normandia sejak tahun 1036. Melalui perjuangan panjang, William berhasil menegakkan kedaulatannya atas Normandia pada tahun 1060. Enam tahun kemudian, ia memimpin bangsa Norman menggempur dan menaklukkan Inggris. William tidak henti-hentinya berjuang sampai akhir hayatnya, baik demi menegakkan kedaulatannya atas Inggris maupun untuk menanggulangi masalah-masalah yang ditimbulkan putra sulungnya, Robert Courteheuse."@in . . "Guillem I d'Anglaterra (angl\u00E8s: William I; : Williame I; angl\u00E8s antic: Willelm I; nascut cap al 1028 a Falaise i mort el 9 de setembre del 1087 a Roan), conegut habitualment com a Guillem el Conqueridor i ocasionalment com a Guillem el Bastard, fou el primer rei d'Anglaterra de la dinastia normanda entre el 1066 i la seva mort el 1087. Descendent de Rol\u00B7l\u00F3, el 1035 esdevingu\u00E9 duc de Normandia. Es convert\u00ED en rei d'Anglaterra despr\u00E9s de liderar-ne la conquesta l'any 1066, expulsant la dinastia saxona de Wessex i implantant la dinastia Normanda. La resta de la seva vida va estar marcada per lluites per consolidar el seu domini sobre Anglaterra i les seves terres continentals, i per les discrep\u00E0ncies amb el seu fill gran, Robert Curthose, i l'amena\u00E7a d'invacions d'Anglaterra per part dels danesos. Va morir el setembre de 1087 mentre dirigia una campanya al nord de Fran\u00E7a i va ser enterrat a Caen. El seu regnat a Anglaterra va estar marcat per la construcci\u00F3 de castells, l'assentament d'una nova noblesa normanda que controlava la terra i el canvi en la composici\u00F3 del clergat angl\u00E8s. No va intentar integrar els seus diversos dominis en un sol imperi, sin\u00F3 que va continuar administrant cada part per separat. Les seves terres es van dividir despr\u00E9s de la seva mort: Normandia va ser per a Robert, i Anglaterra va anar al seu segon fill supervivent, Guillem Rufus."@ca . . "Guillaume le Conqu\u00E9rant (en normand Williame ou Willalme li Conquereor, en anglais William the Conqueror), appel\u00E9 \u00E9galement Guillaume le B\u00E2tard ou Guillaume de Normandie, est n\u00E9 \u00E0 Falaise en 1027 ou 1028 et mort \u00E0 Rouen le 9 septembre 1087. Il fut duc de Normandie, sous le nom de Guillaume II, de 1035 \u00E0 sa mort, et roi d'Angleterre, sous le nom de Guillaume Ier, de 1066 \u00E0 sa mort."@fr . . . . . "1066-12-25"^^ . . . . . . . . . . "Wilhelm I Zdobywca (ang. William the Conqueror, fr. Guillaume le Conqu\u00E9rant), zwany tak\u017Ce Wilhelmem B\u0119kartem (ang. William the Bastard, fr. Guillaume le B\u00E2tard), (ur. ok. 1028 w Falaise, zm. 9 wrze\u015Bnia 1087 w klasztorze Saint Gervais niedaleko Rouen) \u2013 kr\u00F3l Anglii i ksi\u0105\u017C\u0119 Normandii. By\u0142 nie\u015Blubnym synem ksi\u0119cia Normandii Roberta I Wspania\u0142ego, zwanego r\u00F3wnie\u017C Robertem Diab\u0142em. Jego matk\u0105 by\u0142a Herleva (lub Herletta), najprawdopodobniej c\u00F3rka Fulberta, garbarza z Falaise."@pl . . . . . . . . . "Guillermo I de Inglaterra"@es . . . . . "--12-25"^^ . "Guillem I d'Anglaterra (angl\u00E8s: William I; : Williame I; angl\u00E8s antic: Willelm I; nascut cap al 1028 a Falaise i mort el 9 de setembre del 1087 a Roan), conegut habitualment com a Guillem el Conqueridor i ocasionalment com a Guillem el Bastard, fou el primer rei d'Anglaterra de la dinastia normanda entre el 1066 i la seva mort el 1087."@ca . . . . . . . . . . . . . . "Willem I (Falaise, ca. 1028 \u2014 Rouen, 9 september 1087), ook bekend als Willem de Veroveraar (William the Conqueror), was de eerste Normandische koning van Engeland van 25 december 1066 tot zijn dood. Hij was ook hertog van Normandi\u00EB van 1035 tot zijn dood, onder de naam Willem II. V\u00F3\u00F3r zijn verovering van Engeland, stond hij bekend als Willem de Bastaard omdat hij een buitenechtelijk kind was. Om zijn aanspraken op de Engelse kroon kracht bij te zetten viel Willem in 1066 Engeland binnen. Hij leidde een leger van Normandi\u00EBrs, Bretons, Vlamingen en Fransen (van Parijs en \u00CEle-de-France) naar de overwinning op de troepen van de Engelse koning Harold II in de Slag bij Hastings. De daaropvolgende Engelse opstanden werden door hem onderdrukt in wat bekend is geworden als de Normandische veroveri"@nl . "\u30A6\u30A3\u30EA\u30A2\u30E01\u4E16\uFF08William I\u3001\u53E4\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u8A9E: Williame I\u3001\u53E4\u82F1\u8A9E: Willelm I\u30011027\u5E74 - 1087\u5E749\u67089\u65E5\uFF09\u306F\u3001\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u671D\u306E\u521D\u4EE3\u30A4\u30F3\u30B0\u30E9\u30F3\u30C9\u738B\uFF08\u5728\u4F4D: 1066\u5E74 - 1087\u5E74\uFF09\u3002\u30A4\u30AE\u30EA\u30B9\u3067\u306F\u30A6\u30A3\u30EA\u30A2\u30E0\u5F81\u670D\u738B\uFF08William the Conqueror\uFF09\u306E\u540D\u3067\u547C\u3070\u308C\u308B\u3053\u3068\u306E\u65B9\u304C\u591A\u3044\u3002\u307E\u305F\u3001\u5EB6\u5B50\u738B\uFF08William the Bastard\uFF09\u3068\u3082\u547C\u3070\u308C\u308B\u3002\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u30C7\u30A3\u30FC\u516C\uFF08\u30AE\u30E8\u30FC\u30E02\u4E16\u3001\u5728\u4F4D: 1035\u5E74 - 1087\u5E74\uFF09\u3067\u3082\u3042\u3063\u305F\u3002\u30A4\u30F3\u30B0\u30E9\u30F3\u30C9\u3092\u5F81\u670D\u3057\uFF08\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u30FB\u30B3\u30F3\u30AF\u30A8\u30B9\u30C8\uFF09\u3001\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u671D\u3092\u958B\u3044\u3066\u73FE\u5728\u306E\u30A4\u30AE\u30EA\u30B9\u738B\u5BA4\u306E\u958B\u7956\u3068\u306A\u3063\u305F\u3002 \u30A6\u30A3\u30EA\u30A2\u30E0\u306F\u82F1\u8A9E\u5F0F\u3067\u3042\u308B\u304C\u3001\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u51FA\u8EAB\u3067\u3042\u308A\u3001\u5F7C\u81EA\u8EAB\u3082\u5468\u56F2\u306E\u4EBA\u3082\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u8A9E\u3092\u4F7F\u3063\u3066\u3044\u305F\u305F\u3081\u3001\u3080\u3057\u308D\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u8A9E\u5F0F\u306B\u30AE\u30E8\u30FC\u30E0\uFF08Guillaume\uFF09\u3068\u547C\u3076\u65B9\u304C\u3075\u3055\u308F\u3057\u3044\u3068\u3044\u3046\u898B\u89E3\u3082\u3042\u308B\u3002"@ja . . . "Vilhelm I, fr\u00E4mst k\u00E4nd som Vilhelm Er\u00F6vraren (eng. William the Conqueror, \u00E4ven William the Bastard (\"Vilhelm o\u00E4ktingen\")), f\u00F6dd omkring 1028 p\u00E5 Ch\u00E2teau de Falaise, d\u00F6d 9 september 1087 i klostret St Gervaise i Rouen, var den f\u00F6rsta normandiska kungen av England. Han regerade fr\u00E5n 1066 till sin d\u00F6d 1087. Vilhelm h\u00E4rstammade fr\u00E5n vikingar och var hertig av Normandie sedan 1035 som Vilhelm II. Hans grepp om herrav\u00E4ldet i Normandie var stabilt runt 1060 och han inledde d\u00E4refter den normandiska er\u00F6vringen av England 1066."@sv . . . . . . . . . . . . . "\u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0623\u0648\u0644 (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: William I)\u200F \u0623\u0648 (\u0628\u0627\u0644\u0641\u0631\u0646\u0633\u064A\u0629: Guillaume Ier le Conqu\u00E9rant)\u200F \u0639\u0627\u0634 (\u0641\u0627\u0644\u064A\u0632\u060C \u0641\u0631\u0646\u0633\u0627 \u062D.1028- \u0631\u064F\u0648\u0627\u0646\u060C \u0641\u0631\u0646\u0633\u0627 1087 \u0645) \u0648\u064A\u0639\u0631\u0641 \u063A\u0627\u0644\u0628\u0627\u064B \u0628\u0627\u0633\u0645 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0641\u0627\u062A\u062D (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: William the Conqueror)\u200F \u0648\u0623\u064A\u0636\u0627 \u064A\u0639\u0631\u0641 \u0628\u0627\u0633\u0645 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0646\u063A\u0644 (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: William the Bastard )\u200F \u0647\u0648 \u0645\u0644\u0643 \u0625\u0646\u062C\u0644\u062A\u0631\u0627 (1066-1087 \u0645) \u0648\u0623\u0648\u0644 \u0645\u0646 \u062D\u0643\u0645\u0647\u0627 \u0645\u0646 \u0628\u064A\u062A \u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u062F\u064A\u060C \u0647\u0648 \u0623\u064A\u0636\u0627\u064B \u062F\u0648\u0642 \u0627\u0644\u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u062F\u064A (1035-1087 \u0645). \u0643\u0627\u0646 \u0627\u0628\u0646\u0627\u064B \u063A\u064A\u0631 \u0634\u0631\u0639\u064A \u0644\u0623\u0628\u064A\u0647 \u0631\u0648\u0628\u0631\u062A \u0627\u0644\u0639\u0638\u064A\u0645 \u0645\u0646 \u0639\u0634\u064A\u0642\u062A\u0647 \u0647\u064A\u0631\u0644\u064A\u0641\u0627\u060C \u0628\u0639\u062F \u0645\u0627\u062E\u0644\u0641 \u0648\u0627\u0644\u062F\u0647 \u0648\u0627\u062C\u0647 \u0628\u0639\u0636 \u0627\u0644\u0635\u0639\u0648\u0628\u0627\u062A \u0628\u0633\u0628\u0628 \u0648\u0636\u0639\u0647 \u0643\u0623\u0628\u0646 \u063A\u064A\u0631 \u0634\u0631\u0639\u064A \u0648\u0623\u064A\u0636\u0627\u064B \u0628\u0633\u0628\u0628 \u0635\u063A\u0631 \u0633\u0646\u0647 \u0625\u0636\u0627\u0641\u0629 \u0625\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0641\u0648\u0636\u0649 \u0627\u0644\u062D\u0627\u0635\u0644\u0629 \u0628\u0627\u0644\u0628\u0644\u0627\u062F \u0630\u0644\u0643 \u0627\u0644\u0648\u0642\u062A.\u062E\u0644\u0627\u0644 \u0637\u0641\u0648\u0644\u062A\u0647 \u0648\u0628\u062F\u0627\u064A\u0629 \u0634\u0628\u0627\u0628\u0647 \u0643\u0627\u0646 \u0647\u062F\u0641\u0627 \u0644\u0639\u0644\u064A\u0629 \u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u062F\u064A\u060C \u0644\u0644\u0633\u064A\u0637\u0631\u0629 \u0639\u0644\u064A\u0647 \u0648\u0644\u062E\u062F\u0645\u0629 \u0645\u0635\u0627\u0644\u062D\u0647\u0645 \u0627\u0644\u062E\u0627\u0635\u0629 \u0639\u0644\u0649 \u062D\u062F\u064D \u0633\u0648\u0627\u0621. \u0641\u064A \u0639\u0627\u0645 1047\u0645 \u0628\u062F\u0623 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0645\u062D\u0627\u0648\u0644\u0627\u062A \u0644\u0633\u062D\u0642 \u062A\u0645\u0631\u062F \u0645\u0646 \u062D\u0648\u0644\u0647 \u0648\u0644\u0643\u064A \u064A\u0633\u062A\u0642\u0631 \u0648\u064A\u0642\u0648\u064A \u0648\u0636\u0639\u0647 \u0643\u062D\u0627\u0643\u0645\u060C \u0644\u0643\u0646 \u0644\u0645 \u064A\u062A\u062D\u0642\u0642 \u0644\u0647 \u0630\u0644\u0643 \u0625\u0644\u0627 \u0641\u064A \u0639\u0627\u0645 1060\u0645\u060C \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0623\u0645\u0648\u0631 \u0627\u0644\u062A\u064A \u0633\u0627\u0639\u062F\u062A \u0639\u0644\u0649 \u0630\u0644\u0643 \u0632\u0648\u0627\u062C\u0647 \u0645\u0646 \u0645\u0627\u062A\u064A\u0644\u062F\u0627 \u0623\u0645\u064A\u0631\u0629 \u0641\u0644\u0627\u0646\u062F\u0631\u0632 \u0645\u0645\u0627 \u0648\u0641\u0631 \u0644\u0647 \u062D\u0644\u064A\u0641\u0627\u064B \u0642\u0648\u064A\u0627 \u0645\u062A\u0645\u062B\u0644\u0627\u064B \u0641\u064A \u0645\u0642\u0627\u0637\u0639\u0629 \u0641\u0644\u0627\u0646\u062F\u0631\u0632 \u0627\u0644\u0645\u062C\u0627\u0648\u0631\u0629. \u0641\u064A \u0627\u0644\u062E\u0645\u0633\u064A\u0646\u064A\u0627\u062A \u0648\u0628\u062F\u0627\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0633\u062A\u064A\u0646\u064A\u0627\u062A \u0623\u0635\u0628\u062D \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0645\u0646\u0627\u0641\u0633\u064B\u0627 \u0642\u0648\u064A\u0627\u064B \u0639\u0644\u0649 \u0639\u0631\u0634 \u0625\u0646\u062C\u0644\u062A\u0631\u0627\u060C \u0627\u0644\u062A\u064A \u0643\u0627\u0646 \u064A\u062D\u0643\u0645\u0647\u0627 \u0641\u064A \u0630\u0644\u0643 \u0627\u0644\u0648\u0642\u062A \u0625\u062F\u0648\u0627\u0631\u062F \u0627\u0644\u0645\u0639\u062A\u0631\u0641 \u0627\u0644\u0630\u064A \u0644\u0645 \u064A\u0643\u0646 \u0644\u0647 \u0623\u064A \u0648\u0631\u064A\u062B\u060C \u0648\u0644\u0645 \u064A\u0643\u0646 \u0648\u062D\u062F\u0647 \u0645\u0646 \u064A\u0633\u0639\u0649 \u0644\u0644\u0639\u0631\u0634 \u0641\u0642\u062F \u0643\u0627\u0646 \u0647\u0646\u0627\u0643 \u0647\u0627\u0631\u0648\u0644\u062F \u062C\u0648\u062F\u0648\u064A\u0646\u0633\u0648\u0646 \u0627\u0644\u0630\u064A \u0633\u0645\u0627\u0647 \u0627\u0644\u0645\u0644\u0643 \u0625\u062F\u0648\u0627\u0631\u062F \u0627\u0644\u0645\u0639\u062A\u0631\u0641 \u0644\u0627\u062D\u0642\u0627\u064B \u0648\u0647\u0648 \u0639\u0644\u0649 \u0641\u0631\u0627\u0634 \u0627\u0644\u0645\u0648\u062A \u0641\u064A \u064A\u0646\u0627\u064A\u0631 1066\u0645 \u0643\u0648\u0631\u064A\u062B\u0647 \u0644\u0644\u0639\u0631\u0634. \u0644\u0643\u0646 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u062F\u0639\u0649 \u0648\u0628\u0646\u0627\u0621 \u0639\u0644\u0649 \u0648\u0635\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0644\u0643 \u0627\u0644\u0631\u0627\u062D\u0644 \u0644\u0647 \u0628\u062D\u0642\u0647 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0631\u0634 \u0648\u0642\u0627\u0644 \u0623\u064A\u0636\u0627\u064B \u0628\u0623\u0646 \u0647\u0627\u0631\u0648\u0644\u062F \u062C\u0648\u062F\u0648\u064A\u0646\u0633\u0648\u0646 \u0642\u062F \u0648\u0639\u062F\u0647 \u0628\u0623\u0646\u0647 \u0633\u064A\u0633\u0627\u0646\u062F\u0647 \u0641\u064A \u0645\u0637\u0627\u0644\u0628\u062A\u0647 \u0644\u0644\u0639\u0631\u0634\u060C \u0628\u0639\u062F\u0647\u0627 \u0628\u0646\u0649 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0633\u0637\u0648\u0644\u0627\u064B \u0643\u0628\u064A\u0631\u0627\u064B \u0648\u063A\u0632\u0649 \u0625\u0646\u062C\u0644\u062A\u0631\u0627 \u0639\u0627\u0645 1066 \u0648\u0647\u0632\u0645 \u062C\u064A\u0648\u0634 \u0627\u0644\u0645\u0644\u0643 \u0647\u0627\u0631\u0648\u0644\u062F \u062C\u0648\u062F\u0648\u064A\u0646\u0633\u0648\u0646 \u0641\u064A \u0645\u0648\u0642\u0639\u0629 \u0647\u0627\u0633\u062A\u0646\u062C\u0632 (Hastings) \u0641\u064A 14 \u0623\u0643\u062A\u0648\u0628\u0631 \u0644\u0639\u0627\u0645 1066\u0645\u060C \u0648\u062A\u0648\u062C \u0646\u0641\u0633\u0647 \u0645\u0644\u0643\u0627 \u0641\u064A \u064A\u0648\u0645 \u0639\u064A\u062F \u0627\u0644\u0645\u064A\u0644\u0627\u062F \u0641\u064A \u0643\u0627\u062A\u062F\u0631\u0627\u0626\u064A\u0629 \u0648\u0633\u062A\u0645\u0646\u0633\u062A\u0631\u060C \u0644\u0646\u062F\u0646. \u0648\u0641\u064A \u0628\u062F\u0627\u064A\u0627\u062A \u0633\u0646\u0629 1067\u0645 \u0639\u0645\u0644 \u0639\u062F\u0629 \u062A\u0631\u062A\u064A\u0628\u0627\u062A \u0644\u062D\u0643\u0645 \u0625\u0646\u062C\u0644\u062A\u0631\u0627 \u062B\u0645 \u0639\u0627\u062F \u0628\u0639\u062F\u0647\u0627 \u0625\u0644\u0649 \u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u062F\u064A \u0648\u062D\u0635\u0644\u062A \u0628\u0639\u062F\u0647\u0627 \u0639\u062F\u0629 \u062B\u0648\u0631\u0627\u062A \u0644\u0643\u0646\u0647\u0627 \u0641\u0634\u0644\u062A\u060C \u0648\u0628\u062D\u0644\u0648\u0644 \u0639\u0627\u0645 1075\u0645 \u0627\u0633\u062A\u0642\u0631 \u062D\u0643\u0645 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0641\u064A \u0625\u0646\u062C\u0644\u062A\u0631\u0627. \u0627\u062B\u0646\u0627\u0621 \u062D\u0643\u0645\u0647 \u0627\u0633\u062A\u0637\u0627\u0639 \u0627\u0644\u062A\u063A\u0644\u0628 \u0639\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0639\u062F\u064A\u062F \u0645\u0646 \u0627\u0644\u062B\u0648\u0631\u0627\u062A\u060C \u0644\u064A\u0642\u0648\u0645 \u0628\u0639\u062F\u0647\u0627 \u0628\u0648\u0636\u0639 \u0642\u0648\u0627\u0646\u064A\u0646 \u062C\u062F\u064A\u062F\u0629\u060C \u0643\u0645\u0627 \u062C\u0644\u0628 \u0645\u0639\u0647 \u0627\u0644\u0639\u062F\u064A\u062F \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0639\u0627\u062F\u0627\u062A \u0648\u0627\u0644\u062A\u0642\u0627\u0644\u064A\u062F \u0627\u0644\u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u062F\u064A\u0629 (\u0627\u0644\u0646\u0638\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0625\u0642\u0637\u0627\u0639\u064A \u0644\u0644\u0625\u062F\u0627\u0631\u0629\u060C \u0648\u0643\u0630\u0627 \u0646\u0638\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0645\u062D\u0627\u0643\u0645). \u0642\u0627\u0645 \u0628\u0625\u0639\u0627\u062F\u0629 \u062A\u0646\u0638\u064A\u0645 \u0623\u0641\u0631\u0627\u062F \u0627\u0644\u0637\u0628\u0642\u0629 \u0627\u0644\u062D\u0627\u0643\u0645\u0629\u060C \u0641\u0634\u0643\u0644 \u0645\u0646 \u062D\u0648\u0644\u0647 \u0637\u0628\u0642\u0629 \u062C\u062F\u064A\u062F\u0629 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0646\u0628\u0644\u0627\u0621 \u0627\u0644\u0639\u0633\u0643\u0631\u064A\u064A\u0646 (\u0627\u0633\u062A\u0642\u062F\u0645 \u0645\u0639\u0638\u0645\u0647\u0645 \u0645\u0646 \u0641\u0631\u0646\u0633\u0627)\u060C \u0643\u0627\u0646\u0648\u0627 \u064A\u062A\u0628\u0639\u0648\u0646 \u0646\u0638\u0627\u0645\u0627 \u0647\u0631\u0645\u064A\u0627 \u0642\u0627\u0626\u0645 \u0639\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0648\u0644\u0627\u0621\u060C \u064A\u062C\u0644\u0633 \u0627\u0644\u0645\u0644\u0643 \u0639\u0644\u0649 \u0642\u0645\u062A\u0647. \u0623\u0645\u0631 \u0639\u0627\u0645 1085 \u0645 \u0628\u0625\u062C\u0631\u0627\u0621 \u0643\u0634\u0641 \u0634\u0627\u0645\u0644 \u0639\u0646 \u0627\u0644\u0639\u0642\u0627\u0631\u0627\u062A \u0648\u0627\u0644\u0623\u0645\u0644\u0627\u0643 \u0648\u0627\u0644\u0623\u0631\u0627\u0636\u064A \u0641\u064A \u0645\u0645\u0644\u0643\u062A\u0647\u060C \u0648\u062F\u064E\u0648\u064E\u0651\u0646\u064E\u0647\u0627 \u0641\u064A \u00AB\u00BB (Domesday Book)\u060C \u0648\u0647\u0648 \u0627\u0644\u0623\u0648\u0644 \u0645\u0646 \u0646\u0648\u0639\u0647 \u0641\u064A \u062A\u0627\u0631\u064A\u062E \u0627\u0644\u0628\u0644\u0627\u062F. \u062C\u0644\u0628 \u062D\u0643\u0645\u0647 \u0627\u0644\u062B\u0642\u0627\u0641\u0629 \u0627\u0644\u0641\u0631\u0646\u0633\u064A\u0629 \u0625\u0644\u0649 \u0627\u0646\u0643\u0644\u062A\u0631\u0627 \u0648\u0643\u0627\u0646 \u0644\u0647\u0627 \u062A\u0623\u062B\u064A\u0631\u0627\u062A \u0648\u0627\u0636\u062D\u0629 \u0639\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0645\u0633\u0627\u0631\u0627\u062A \u0627\u0644\u0644\u0627\u062D\u0642\u0629 \u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u062A\u0631\u0627 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0635\u0648\u0631 \u0627\u0644\u0648\u0633\u0637\u0649. \u0648\u0642\u062F \u0646\u0648\u0642\u0634\u062A \u062A\u0641\u0627\u0635\u064A\u0644 \u0647\u0630\u0647 \u0627\u0644\u062A\u0623\u062B\u064A\u0631\u0627\u062A \u0648\u0645\u062F\u0649 \u0627\u0644\u062A\u063A\u064A\u0631\u0627\u062A \u0645\u0646 \u0642\u0628\u0644 \u0627\u0644\u0639\u0644\u0645\u0627\u0621 \u0644\u0627\u0643\u062B\u0631 \u0645\u0646 \u0642\u0631\u0646. \u0628\u0627\u0644\u0625\u0636\u0627\u0641\u0629 \u0625\u0644\u0649 \u062A\u063A\u064A\u0631\u0627\u062A \u0648\u0627\u0636\u062D\u0629 \u0641\u064A \u0627\u0644\u062D\u0643\u0645. \u0643\u0645\u0627 \u0634\u0647\u062F \u0639\u0635\u0631\u0647 \u0628\u0631\u0646\u0627\u0645\u062C\u0627 \u0644\u0628\u0646\u0627\u0621 \u0627\u0644\u062A\u062D\u0635\u064A\u0646\u0627\u062A \u0648\u062A\u063A\u064A\u0631\u0627\u062A \u0641\u064A \u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0627\u0644\u0625\u0646\u0643\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629 \u0648\u062A\u062D\u0648\u0644\u0627\u062A \u0641\u064A \u0627\u0644\u0645\u0633\u062A\u0648\u064A\u0627\u062A \u0627\u0644\u0639\u0644\u064A\u0627 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0645\u062C\u062A\u0645\u0639 \u0648\u0627\u0644\u0643\u0646\u064A\u0633\u0629 \u0648\u0627\u0639\u062A\u0645\u0627\u062F \u0628\u0639\u0636 \u062C\u0648\u0627\u0646\u0628 \u0627\u0644\u0625\u0635\u0644\u0627\u062D \u0627\u0644\u0643\u0646\u0633\u064A. \u062A\u0648\u0641\u064A \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0641\u064A \u0633\u0628\u062A\u0645\u0628\u0631 \u0633\u0646\u0629 1087\u0645 \u0641\u064A \u062D\u064A\u0646 \u0643\u0627\u0646 \u064A\u0642\u0648\u062F \u062D\u0645\u0644\u0629 \u0641\u064A \u0634\u0645\u0627\u0644 \u0641\u0631\u0646\u0633\u0627\u060C \u0648\u0628\u0639\u062F \u0648\u0641\u0627\u062A\u0647 \u062A\u0642\u0633\u0645 \u062D\u0643\u0645\u0647 \u0628\u064A\u0646 \u0627\u0628\u0646\u0627\u0626\u0647: \u0641\u0630\u0647\u0628\u062A \u062F\u0648\u0642\u064A\u0629 \u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u062F\u064A \u0625\u0644\u0649 \u0623\u0643\u0628\u0631 \u0627\u0628\u0646\u0627\u0626\u0647 \u0631\u0648\u0628\u0631\u062A \u0627\u0644\u062B\u0627\u0646\u064A\u060C \u0628\u064A\u0646\u0645\u0627 \u062D\u0643\u0645 \u0625\u0646\u062C\u0644\u062A\u0631\u0627 \u0627\u0628\u0646\u0647 \u0627\u0644\u0623\u062E\u0631 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u062B\u0627\u0646\u064A."@ar . . . . . . . . . "\uC70C\uB9AC\uC5C4 1\uC138"@ko . "France"@en . . "( \uAC19\uC740 \uC774\uB984\uC744 \uAC00\uC9C4 \uB2E4\uB978 \uC0AC\uB78C\uC5D0 \uB300\uD574\uC11C\uB294 \uC70C\uB9AC\uC5C4 1\uC138 (\uB3D9\uC74C\uC774\uC758) \uBB38\uC11C\uB97C \uCC38\uACE0\uD558\uC2ED\uC2DC\uC624.) \uC70C\uB9AC\uC5C4 1\uC138(William I, \uACE0\uB300 \uB178\uB974\uB4DC\uC5B4: Williame I, \uACE0\uB300 \uC601\uC5B4: Willelm I, 1028\uB144\uACBD ~ 1087\uB144 9\uC6D4 9\uC77C)\uB294 \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC\uC758 \uAD6D\uC655\uC774\uB2E4. \uB178\uB974\uB9CC \uC655\uC870\uC758 \uC2DC\uC870. \uBCC4\uBA85\uC740 \uC815\uBCF5\uC655(\uC601\uC5B4: the Conqueror), \uC0AC\uC0DD\uC544\uC655(\uC601\uC5B4: the Bastard). \uB178\uB974\uB9DD\uB514 \uACF5\uC791\uC73C\uB85C\uC11C\uB294 \uAE30\uC6A4 2\uC138(Guillaume II)\uC774\uB2E4. 1035\uB144 \uBD80\uCE5C \uB85C\uBCA0\uB974 \uC0AC\uD6C4 \uB178\uB974\uB9DD\uB514 \uACF5\uC791\uC774 \uB418\uC5C8\uB2E4. \uADF8\uB294 \uB178\uB974\uB9DD\uB514 \uACF5\uAD6D\uC744 \uC11C\uD504\uB791\uD06C \uC655\uAD6D(\uD504\uB791\uC2A4)\uACFC \uB300\uB4F1\uD560 \uC815\uB3C4\uB85C \uBC1C\uC804\uC2DC\uCF30\uB2E4. 1066\uB144 \uB3C4\uBC84 \uD574\uD611\uC744 \uAC74\uB108 \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC \uCE68\uB7B5\uC744 \uAC1C\uC2DC\uD558\uC5EC \uD5E4\uC774\uC2A4\uD305\uC2A4 \uC804\uD22C\uC5D0\uC11C \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC \uC655 \uD574\uB7F4\uB4DC 2\uC138\uC5D0\uAC8C \uD06C\uAC8C \uC2B9\uB9AC\uD558\uC600\uB2E4. \uC70C\uB9AC\uC5C4 1\uC138\uAC00 \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC\uB97C \uC810\uB839\uD568\uC5D0 \uB530\uB77C \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC\uC758 \uC655\uC870\uB294 \uB178\uB974\uB9CC \uC655\uC870\uAC00 \uB418\uC5C8\uB2E4. 1087\uB144 9\uC6D4 9\uC77C\uC5D0 \uC0AC\uB9DD\uD558\uC600\uB2E4."@ko . . . . . . . . . . "Guillem I d'Anglaterra"@ca . . "Saint-\u00C9tienne de Caen, Normandy"@en . . . . . . . . . . . . . . . . . "y"@en . . . . "( \uAC19\uC740 \uC774\uB984\uC744 \uAC00\uC9C4 \uB2E4\uB978 \uC0AC\uB78C\uC5D0 \uB300\uD574\uC11C\uB294 \uC70C\uB9AC\uC5C4 1\uC138 (\uB3D9\uC74C\uC774\uC758) \uBB38\uC11C\uB97C \uCC38\uACE0\uD558\uC2ED\uC2DC\uC624.) \uC70C\uB9AC\uC5C4 1\uC138(William I, \uACE0\uB300 \uB178\uB974\uB4DC\uC5B4: Williame I, \uACE0\uB300 \uC601\uC5B4: Willelm I, 1028\uB144\uACBD ~ 1087\uB144 9\uC6D4 9\uC77C)\uB294 \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC\uC758 \uAD6D\uC655\uC774\uB2E4. \uB178\uB974\uB9CC \uC655\uC870\uC758 \uC2DC\uC870. \uBCC4\uBA85\uC740 \uC815\uBCF5\uC655(\uC601\uC5B4: the Conqueror), \uC0AC\uC0DD\uC544\uC655(\uC601\uC5B4: the Bastard). \uB178\uB974\uB9DD\uB514 \uACF5\uC791\uC73C\uB85C\uC11C\uB294 \uAE30\uC6A4 2\uC138(Guillaume II)\uC774\uB2E4. 1035\uB144 \uBD80\uCE5C \uB85C\uBCA0\uB974 \uC0AC\uD6C4 \uB178\uB974\uB9DD\uB514 \uACF5\uC791\uC774 \uB418\uC5C8\uB2E4. \uADF8\uB294 \uB178\uB974\uB9DD\uB514 \uACF5\uAD6D\uC744 \uC11C\uD504\uB791\uD06C \uC655\uAD6D(\uD504\uB791\uC2A4)\uACFC \uB300\uB4F1\uD560 \uC815\uB3C4\uB85C \uBC1C\uC804\uC2DC\uCF30\uB2E4. 1066\uB144 \uB3C4\uBC84 \uD574\uD611\uC744 \uAC74\uB108 \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC \uCE68\uB7B5\uC744 \uAC1C\uC2DC\uD558\uC5EC \uD5E4\uC774\uC2A4\uD305\uC2A4 \uC804\uD22C\uC5D0\uC11C \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC \uC655 \uD574\uB7F4\uB4DC 2\uC138\uC5D0\uAC8C \uD06C\uAC8C \uC2B9\uB9AC\uD558\uC600\uB2E4. \uC70C\uB9AC\uC5C4 1\uC138\uAC00 \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC\uB97C \uC810\uB839\uD568\uC5D0 \uB530\uB77C \uC789\uAE00\uB79C\uB4DC\uC758 \uC655\uC870\uB294 \uB178\uB974\uB9CC \uC655\uC870\uAC00 \uB418\uC5C8\uB2E4. 1087\uB144 9\uC6D4 9\uC77C\uC5D0 \uC0AC\uB9DD\uD558\uC600\uB2E4."@ko . "Gilen I.a Konkistatzailea (Falaiseko gaztelua, Normandia, c.\u20091028 - Rouen, Normandia, 1087ko irailaren 9a) 1035 eta 1087 bitartean Normandiako dukea (Gilen I.a izenarekin) eta 1066 eta 1087 bitartean Ingalaterrako erregea izan zen."@eu . . "Adela, Countess of Blois"@en . . . . "William as depicted in the Bayeux Tapestry during the Battle of Hastings, lifting his helmet to show that he is still alive"@en . . . . . . . . "Guilherme I (em normando antigo: Williame I; em ingl\u00EAs antigo: Willelm I; Falaise, c. 1028 \u2014 Ru\u00E3o, 9 de setembro de 1087), geralmente chamado de Guilherme, o Conquistador e algumas vezes de Guilherme, o Bastardo, foi o primeiro rei normando da Inglaterra, que governou de 1066 at\u00E9 sua morte em 1087. Descendente de invasores vikings, ele era duque da Normandia desde 1035. Depois de uma longa luta para estabelecer seu poder em 1060, seu dom\u00EDnio sobre a regi\u00E3o francesa tornou-se seguro, e deu in\u00EDcio \u00E0 conquista normanda da Inglaterra em 1066. O resto de sua vida foi marcado por lutas para consolidar seu dom\u00EDnio sobre a Inglaterra e suas terras continentais, e por dificuldades com seu filho mais velho. Era filho do solteiro Roberto I, o Magn\u00EDfico, com sua amante Arlete. Sua posi\u00E7\u00E3o como filho ileg\u00EDtimo e sua juventude causaram-lhe algumas dificuldades depois que sucedeu a seu pai, assim como a anarquia que assolou os primeiros anos de seu governo. Durante sua inf\u00E2ncia e adolesc\u00EAncia, membros da aristocracia normanda lutaram entre si, tanto para ter o controle do jovem duque quanto para seus pr\u00F3prios fins. Em 1047, Guilherme foi capaz de esmagar uma rebeli\u00E3o e come\u00E7ar a estabelecer sua autoridade sobre o ducado, um processo que n\u00E3o ficou completo at\u00E9 cerca de 1060. Seu casamento no in\u00EDcio da d\u00E9cada de 1050 com Matilde de Flandres forneceu-lhe um poderoso aliado no condado vizinho de Flandres. Na \u00E9poca de seu casamento, foi capaz de providenciar as nomea\u00E7\u00F5es de seus partid\u00E1rios como bispos e abades na igreja normanda. Sua consolida\u00E7\u00E3o no poder permitiu-lhe expandir seus horizontes, e em 1062 foi capaz de garantir o controle do condado vizinho do Maine. No final da d\u00E9cada de 1050 e in\u00EDcio da d\u00E9cada de 1060, o duque se tornou um candidato ao trono da Inglaterra, ent\u00E3o mantido por Eduardo, o Confessor, seu primo em primeiro grau e que n\u00E3o tinha descendentes. Havia outros potenciais pretendentes, incluindo o poderoso conde ingl\u00EAs Haroldo Godwinson, que foi nomeado o pr\u00F3ximo rei por Eduardo em seu leito de morte em janeiro de 1066. Guilherme argumentou que o falecido rei tinha prometido anteriormente o trono a ele, e que Haroldo tinha jurado apoiar sua reivindica\u00E7\u00E3o. Construiu uma grande frota e invadiu a Inglaterra em setembro de 1066, decisivamente derrotando e matando Haroldo na Batalha de Hastings em 14 de outubro. Depois de mais alguns esfor\u00E7os militares, o duque normando foi coroado rei no Natal de 1066, em Londres. Fez arranjos para o seu governo na Inglaterra no in\u00EDcio de 1067, antes de voltar \u00E0 Normandia. Diversas rebeli\u00F5es sem sucesso se seguiram, mas em 1075 seu dom\u00EDnio na Inglaterra estava praticamente consolidado, permitindo-lhe passar a maior parte do resto de seu reinado no continente. Os anos finais de Guilherme foram marcados por dificuldades em seus dom\u00EDnios continentais, problemas com seu primog\u00EAnito, e amea\u00E7as de invas\u00F5es da Inglaterra pelos danos. Em 1086 ordenou a compila\u00E7\u00E3o do Domesday Book, uma pesquisa que lista todos os propriet\u00E1rios de terras na Inglaterra, juntamente com suas herdades. Guilherme morreu em setembro de 1087 enquanto liderava uma campanha no norte da Fran\u00E7a, e foi sepultado em Caen. Seu reinado na Inglaterra foi marcado pela constru\u00E7\u00E3o de castelos, o estabelecimento de uma nova nobreza normanda sobre as terras, e a mudan\u00E7a na composi\u00E7\u00E3o do clero ingl\u00EAs. Ele n\u00E3o tentou integrar seus v\u00E1rios dom\u00EDnios em um imp\u00E9rio coeso, mas em vez disso continuou a administrar cada parte separadamente. As terras de Guilherme foram divididas ap\u00F3s a sua morte: a Normandia foi para o seu filho mais velho, Roberto, e seu segundo filho sobrevivente, Guilherme, o Ruivo, recebeu a Inglaterra."@pt . . . . . . . "William I of England"@en . . . . . . . . . . . . . . . "\u0412\u0438\u043B\u044C\u0433\u0435\u043B\u044C\u043C I \u0417\u0430\u0432\u043E\u0435\u0432\u0430\u0442\u0435\u043B\u044C"@ru . . . . . . "Guillaume le Conqu\u00E9rant (en normand Williame ou Willalme li Conquereor, en anglais William the Conqueror), appel\u00E9 \u00E9galement Guillaume le B\u00E2tard ou Guillaume de Normandie, est n\u00E9 \u00E0 Falaise en 1027 ou 1028 et mort \u00E0 Rouen le 9 septembre 1087. Il fut duc de Normandie, sous le nom de Guillaume II, de 1035 \u00E0 sa mort, et roi d'Angleterre, sous le nom de Guillaume Ier, de 1066 \u00E0 sa mort. Fils de Robert le Magnifique et de sa frilla, Arlette de Falaise (Herleva), Guillaume devient duc de Normandie \u00E0 la mort de son p\u00E8re, vers l'\u00E2ge de huit ans. Apr\u00E8s une p\u00E9riode de forte instabilit\u00E9, il parvient \u00E0 reprendre la domination du duch\u00E9 \u00E0 partir de la bataille du Val-\u00E8s-Dunes, en 1047. Il \u00E9pouse Mathilde de Flandre vers 1050, et fait de la Normandie un duch\u00E9 puissant, craint des rois de France Henri Ier (1031-1060) puis Philippe Ier (1060-1108). \u00C0 la suite de la mort du roi \u00C9douard le Confesseur, il profite d'une crise de succession pour s\u2019emparer, apr\u00E8s sa victoire \u00E0 la bataille d'Hastings (1066), de la couronne d\u2019Angleterre. Cette conqu\u00EAte fait de lui l\u2019un des plus puissants monarques de l\u2019Europe occidentale et conduit \u00E0 de tr\u00E8s profonds changements dans la soci\u00E9t\u00E9 anglaise, dont l'\u00E9lite anglo-saxonne qui dispara\u00EEt au profit des Normands. D\u00E8s lors, il passe la suite de son r\u00E8gne \u00E0 se d\u00E9fendre face \u00E0 ses nombreux ennemis, que ce soit en Angleterre (les rebelles anglo-saxons rassembl\u00E9s derri\u00E8re Edgar Atheling, les Danois et les \u00C9cossais) ou sur le continent (le comte d'Anjou Foulques le R\u00E9chin, le comte de Flandre Robert Ier, et surtout le roi de France Philippe Ier). Il est mort \u00E0 Rouen en 1087, apr\u00E8s la mise \u00E0 sac de Mantes, au cours d'une campagne de repr\u00E9sailles dans le Vexin fran\u00E7ais contre le roi Philippe Ier. Il est inhum\u00E9 \u00E0 l'abbaye aux Hommes de Caen."@fr . "Guillermo I de Inglaterra (Falaise, Normand\u00EDa, c. 1028\u200B \u2013 Ruan, 9 de septiembre de 1087), m\u00E1s conocido como Guillermo el Conquistador,\u200B fue el primer rey de Inglaterra de origen normando, con un reinado que se extendi\u00F3 desde 1066 hasta su muerte en 1087. Descendiente de vikingos, desde 1035 fue duque de Normand\u00EDa con el nombre de Guillermo II. Tras una larga lucha por afianzar su poder, hacia 1060 su dominio sobre Normand\u00EDa estaba consolidado y por ello comenz\u00F3 a planear la conquista de Inglaterra, que inici\u00F3 en 1066. El resto de su vida estuvo marcado por incesantes luchas por el mantenimiento de sus posesiones, tanto en Inglaterra como en el norte de Francia, y por las dificultades con su hijo primog\u00E9nito. Guillermo era hijo del soltero Roberto I, duque de Normand\u00EDa, y de su concubina Arlette de Falaise. Su condici\u00F3n de hijo ileg\u00EDtimo y su juventud le causaron numerosas dificultades cuando sucedi\u00F3 a su padre, as\u00ED como la anarqu\u00EDa que se extendi\u00F3 por sus dominios en los primeros a\u00F1os de su ducado. Durante su infancia y adolescencia los nobles normandos lucharon entre s\u00ED tanto para controlar al joven duque como para beneficio propio. En 1047 Guillermo sofoc\u00F3 una rebeli\u00F3n y comenz\u00F3 a afianzar su poder sobre el ducado, un proceso que no culmin\u00F3 hasta 1060. En la d\u00E9cada de 1050 contrajo matrimonio con Matilde de Flandes, con lo que consigui\u00F3 un poderoso aliado en el vecino condado de Flandes. En esa misma \u00E9poca Guillermo situ\u00F3 a varios de sus partidarios como obispos y abades de la iglesia normanda. La consolidaci\u00F3n del poder le permiti\u00F3 expandir sus horizontes y en 1062 se asegur\u00F3 la provincia vecina de Maine. Desde la d\u00E9cada de 1050 Guillermo era pretendiente al trono de Inglaterra, entonces en manos de su primo Eduardo el Confesor, que no ten\u00EDa descendencia. Sin embargo, no era el \u00FAnico que codiciaba la corona inglesa, pues ten\u00EDa un poderoso rival, el conde ingl\u00E9s Haroldo Godwinson, el cual fue nombrado su sucesor por el propio rey Eduardo en su lecho de muerte en enero de 1066. Guillermo argument\u00F3 que el rey de Inglaterra le hab\u00EDa prometido en el pasado que el trono ser\u00EDa suyo y que el propio Haroldo hab\u00EDa jurado apoyarlo. Por ello, el duque normando puso en marcha la intervenci\u00F3n militar y prepar\u00F3 una gran flota y un poderoso ej\u00E9rcito que desembarc\u00F3 en el sur de Inglaterra en septiembre de 1066 y derrot\u00F3 a las fuerzas de Haroldo en la batalla de Hastings el 14 de octubre. Guillermo fue coronado rey de Inglaterra en Londres el d\u00EDa de Navidad de 1066. Tras realizar las gestiones necesarias regres\u00F3 a Normand\u00EDa en 1067, pero en los siguientes a\u00F1os se produjeron numerosos alzamientos militares ingleses contra los invasores normandos, que no fueron completamente sofocados hasta 1075. Los \u00FAltimos a\u00F1os de la vida de Guillermo estuvieron protagonizados por las dificultades en sus dominios del norte de Francia, por problemas con su hijo mayor y por diversas amenazas de invasi\u00F3n de Inglaterra por parte de los danos de Escandinavia. En 1086 Guillermo orden\u00F3 la creaci\u00F3n del libro Domesday, un exhaustivo registro de la propiedad de todas las tierras de Inglaterra y sus formas de explotaci\u00F3n. El rey Guillermo muri\u00F3 en 1087 mientras estaba en una campa\u00F1a contra sus enemigos en el norte de Francia y fue enterrado en Caen. Su reinado de Inglaterra estuvo marcado por la construcci\u00F3n de un gran n\u00FAmero de castillos y fortalezas para afianzar su control, el asentamiento de la nueva nobleza normanda en la isla y el cambio total en la composici\u00F3n del alto clero ingl\u00E9s. No intent\u00F3 integrar todas sus posesiones en un solo imperio, sino que prefiri\u00F3 administrarlas por separado. A su muerte los dominios fueron divididos: su hijo mayor Roberto se qued\u00F3 con Normand\u00EDa y su segundo hijo, Guillermo, con Inglaterra."@es . . "Author:William I of England"@en . . . . . . . . . . . "Vilhelm Er\u00F6vraren"@sv . . . . . . . . . "1066"^^ . . . . . . "William the Conqueror"@en . "\u30A6\u30A3\u30EA\u30A2\u30E01\u4E16\uFF08William I\u3001\u53E4\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u8A9E: Williame I\u3001\u53E4\u82F1\u8A9E: Willelm I\u30011027\u5E74 - 1087\u5E749\u67089\u65E5\uFF09\u306F\u3001\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u671D\u306E\u521D\u4EE3\u30A4\u30F3\u30B0\u30E9\u30F3\u30C9\u738B\uFF08\u5728\u4F4D: 1066\u5E74 - 1087\u5E74\uFF09\u3002\u30A4\u30AE\u30EA\u30B9\u3067\u306F\u30A6\u30A3\u30EA\u30A2\u30E0\u5F81\u670D\u738B\uFF08William the Conqueror\uFF09\u306E\u540D\u3067\u547C\u3070\u308C\u308B\u3053\u3068\u306E\u65B9\u304C\u591A\u3044\u3002\u307E\u305F\u3001\u5EB6\u5B50\u738B\uFF08William the Bastard\uFF09\u3068\u3082\u547C\u3070\u308C\u308B\u3002\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u30C7\u30A3\u30FC\u516C\uFF08\u30AE\u30E8\u30FC\u30E02\u4E16\u3001\u5728\u4F4D: 1035\u5E74 - 1087\u5E74\uFF09\u3067\u3082\u3042\u3063\u305F\u3002\u30A4\u30F3\u30B0\u30E9\u30F3\u30C9\u3092\u5F81\u670D\u3057\uFF08\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u30FB\u30B3\u30F3\u30AF\u30A8\u30B9\u30C8\uFF09\u3001\u30CE\u30EB\u30DE\u30F3\u671D\u3092\u958B\u3044\u3066\u73FE\u5728\u306E\u30A4\u30AE\u30EA\u30B9\u738B\u5BA4\u306E\u958B\u7956\u3068\u306A\u3063\u305F\u3002 \u30A6\u30A3\u30EA\u30A2\u30E0\u306F\u82F1\u8A9E\u5F0F\u3067\u3042\u308B\u304C\u3001\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u51FA\u8EAB\u3067\u3042\u308A\u3001\u5F7C\u81EA\u8EAB\u3082\u5468\u56F2\u306E\u4EBA\u3082\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u8A9E\u3092\u4F7F\u3063\u3066\u3044\u305F\u305F\u3081\u3001\u3080\u3057\u308D\u30D5\u30E9\u30F3\u30B9\u8A9E\u5F0F\u306B\u30AE\u30E8\u30FC\u30E0\uFF08Guillaume\uFF09\u3068\u547C\u3076\u65B9\u304C\u3075\u3055\u308F\u3057\u3044\u3068\u3044\u3046\u898B\u89E3\u3082\u3042\u308B\u3002"@ja . . . . . . . . . "--07-03"^^ . . . "William I (c.\u20091028 \u2013 9 September 1087), usually known as William the Conqueror and sometimes William the Bastard, was the first Norman king of England, reigning from 1066 until his death in 1087. A descendant of Rollo, he was Duke of Normandy from 1035 onward. By 1060, following a long struggle to establish his throne, his hold on Normandy was secure. In 1066, following the death of Edward the Confessor, William invaded England, leading an army of Normans to victory over the Anglo-Saxon forces of Harold Godwinson at the Battle of Hastings, and suppressed subsequent English revolts in what has become known as the Norman Conquest. The rest of his life was marked by struggles to consolidate his hold over England and his continental lands, and by difficulties with his eldest son, Robert Curtho"@en . . . . "William I (c.\u20091028 \u2013 9 September 1087), usually known as William the Conqueror and sometimes William the Bastard, was the first Norman king of England, reigning from 1066 until his death in 1087. A descendant of Rollo, he was Duke of Normandy from 1035 onward. By 1060, following a long struggle to establish his throne, his hold on Normandy was secure. In 1066, following the death of Edward the Confessor, William invaded England, leading an army of Normans to victory over the Anglo-Saxon forces of Harold Godwinson at the Battle of Hastings, and suppressed subsequent English revolts in what has become known as the Norman Conquest. The rest of his life was marked by struggles to consolidate his hold over England and his continental lands, and by difficulties with his eldest son, Robert Curthose. William was the son of the unmarried Duke Robert I of Normandy and his mistress Herleva. His illegitimate status and his youth caused some difficulties for him after he succeeded his father, as did the anarchy which plagued the first years of his rule. During his childhood and adolescence, members of the Norman aristocracy battled each other, both for control of the child duke, and for their own ends. In 1047, William was able to quash a rebellion and begin to establish his authority over the duchy, a process that was not complete until about 1060. His marriage in the 1050s to Matilda of Flanders provided him with a powerful ally in the neighbouring county of Flanders. By the time of his marriage, William was able to arrange the appointment of his supporters as bishops and abbots in the Norman church. His consolidation of power allowed him to expand his horizons, and he secured control of the neighbouring county of Maine by 1062. In the 1050s and early 1060s, William became a contender for the throne of England held by the childless Edward the Confessor, his first cousin once removed. There were other potential claimants, including the powerful English earl Harold Godwinson, whom Edward named as king on his deathbed in January 1066. Arguing that Edward had previously promised the throne to him and that Harold had sworn to support his claim, William built a large fleet and invaded England in September 1066. He decisively defeated and killed Harold at the Battle of Hastings on 14 October 1066. After further military efforts, William was crowned king on Christmas Day, 1066, in London. He made arrangements for the governance of England in early 1067 before returning to Normandy. Several unsuccessful rebellions followed, but William's hold was mostly secure on England by 1075, allowing him to spend the greater part of his reign in continental Europe. William's final years were marked by difficulties in his continental domains, troubles with his son, Robert, and threatened invasions of England by the Danes. In 1086, he ordered the compilation of the Domesday Book, a survey listing all the land-holdings in England along with their pre-Conquest and current holders. He died in September 1087 while leading a campaign in northern France, and was buried in Caen. His reign in England was marked by the construction of castles, settling a new Norman nobility on the land, and change in the composition of the English clergy. He did not try to integrate his various domains into one empire but continued to administer each part separately. His lands were divided after his death: Normandy went to Robert, and England went to his second surviving son, William Rufus."@en . . . . . . . . . . "Bh\u00ED Liam I Shasana n\u00F3 Uilliam Concaire n\u00F3 Liam Concar (Fraincis na Normannach: Williame I; Sean-Bh\u00E9arla: Willelm I; t.1027/1028 \u2013 9 Me\u00E1n F\u00F3mhair 1087) ina Dhi\u00FAc ar an Normainn \u00F3 1035 agus ina r\u00ED ar Shasana \u00F3 1066, tar \u00E9is d\u00F3 ionradh a dh\u00E9anamh ar an t\u00EDr sin lena arm agus an R\u00ED Arald a chur as cor\u00F3in. Th\u00E1inig a mhac Liam II i gcomharbas air."@ga . . . . "Wilhelm der Eroberer (englisch William the Conqueror, normannisch Williame II, franz\u00F6sisch Guillaume le Conqu\u00E9rant; vor der Eroberung Englands Wilhelm der Bastard genannt; * 1027/28 in Falaise, Normandie, Frankreich; \u2020 9. September 1087 im Kloster Saint-Gervais bei Rouen, Normandie, Frankreich) war ab 1035 als Wilhelm II. Herzog der Normandie und regierte von 1066 bis 1087 als Wilhelm (sp\u00E4ter Wilhelm I.) auch das K\u00F6nigreich England. Der romanisierte Normanne war der Stammvater der kurzlebigen normannischen Dynastie in England, die in m\u00E4nnlicher Linie bereits 1135 mit seinem Sohn Heinrich I. (genannt \u201EBeauclerc\u201C) erlosch. Das von ihm erlassene Grundbuch Domesday Book dient teilweise selbst heute noch als Rechtsquelle, vor allem ist es eine \u00FCberragende Quelle f\u00FCr die Wirtschafts- und Sozialgeschichte."@de . . . . . . . . . . . . . . . . . "Wilhelm I. (England)"@de . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u5F81\u670D\u8005\u5A01\u5EC9"@zh . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0623\u0648\u0644 (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: William I)\u200F \u0623\u0648 (\u0628\u0627\u0644\u0641\u0631\u0646\u0633\u064A\u0629: Guillaume Ier le Conqu\u00E9rant)\u200F \u0639\u0627\u0634 (\u0641\u0627\u0644\u064A\u0632\u060C \u0641\u0631\u0646\u0633\u0627 \u062D.1028- \u0631\u064F\u0648\u0627\u0646\u060C \u0641\u0631\u0646\u0633\u0627 1087 \u0645) \u0648\u064A\u0639\u0631\u0641 \u063A\u0627\u0644\u0628\u0627\u064B \u0628\u0627\u0633\u0645 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0641\u0627\u062A\u062D (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: William the Conqueror)\u200F \u0648\u0623\u064A\u0636\u0627 \u064A\u0639\u0631\u0641 \u0628\u0627\u0633\u0645 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u0646\u063A\u0644 (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: William the Bastard )\u200F \u0647\u0648 \u0645\u0644\u0643 \u0625\u0646\u062C\u0644\u062A\u0631\u0627 (1066-1087 \u0645) \u0648\u0623\u0648\u0644 \u0645\u0646 \u062D\u0643\u0645\u0647\u0627 \u0645\u0646 \u0628\u064A\u062A \u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u062F\u064A\u060C \u0647\u0648 \u0623\u064A\u0636\u0627\u064B \u062F\u0648\u0642 \u0627\u0644\u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u062F\u064A (1035-1087 \u0645). \u062A\u0648\u0641\u064A \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0641\u064A \u0633\u0628\u062A\u0645\u0628\u0631 \u0633\u0646\u0629 1087\u0645 \u0641\u064A \u062D\u064A\u0646 \u0643\u0627\u0646 \u064A\u0642\u0648\u062F \u062D\u0645\u0644\u0629 \u0641\u064A \u0634\u0645\u0627\u0644 \u0641\u0631\u0646\u0633\u0627\u060C \u0648\u0628\u0639\u062F \u0648\u0641\u0627\u062A\u0647 \u062A\u0642\u0633\u0645 \u062D\u0643\u0645\u0647 \u0628\u064A\u0646 \u0627\u0628\u0646\u0627\u0626\u0647: \u0641\u0630\u0647\u0628\u062A \u062F\u0648\u0642\u064A\u0629 \u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u062F\u064A \u0625\u0644\u0649 \u0623\u0643\u0628\u0631 \u0627\u0628\u0646\u0627\u0626\u0647 \u0631\u0648\u0628\u0631\u062A \u0627\u0644\u062B\u0627\u0646\u064A\u060C \u0628\u064A\u0646\u0645\u0627 \u062D\u0643\u0645 \u0625\u0646\u062C\u0644\u062A\u0631\u0627 \u0627\u0628\u0646\u0647 \u0627\u0644\u0623\u062E\u0631 \u0648\u0644\u064A\u0627\u0645 \u0627\u0644\u062B\u0627\u0646\u064A."@ar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Willem I (Falaise, ca. 1028 \u2014 Rouen, 9 september 1087), ook bekend als Willem de Veroveraar (William the Conqueror), was de eerste Normandische koning van Engeland van 25 december 1066 tot zijn dood. Hij was ook hertog van Normandi\u00EB van 1035 tot zijn dood, onder de naam Willem II. V\u00F3\u00F3r zijn verovering van Engeland, stond hij bekend als Willem de Bastaard omdat hij een buitenechtelijk kind was. Om zijn aanspraken op de Engelse kroon kracht bij te zetten viel Willem in 1066 Engeland binnen. Hij leidde een leger van Normandi\u00EBrs, Bretons, Vlamingen en Fransen (van Parijs en \u00CEle-de-France) naar de overwinning op de troepen van de Engelse koning Harold II in de Slag bij Hastings. De daaropvolgende Engelse opstanden werden door hem onderdrukt in wat bekend is geworden als de Normandische verovering van Engeland."@nl . . "Guglielmo I d'Inghilterra"@it . . ""@en . . . . . "William I of England"@en . . . . . . "Guglielmo I, detto anche Guglielmo il Conquistatore (Falaise, 8 novembre 1028 \u2013 Rouen, 9 settembre 1087), \u00E8 stato duca di Normandia dal 1035 con il nome di Guglielmo II e re d'Inghilterra dal 1066 fino alla sua morte. Sebbene chiamato anche Guglielmo il Bastardo (in francese Guillaume le B\u00E2tard) perch\u00E9 illegittimo o comunque nato da una unione non canonica non riconosciuta dalla Chiesa, era comunque conosciuto come \"il Conquistatore\" (in inglese \"the Conqueror\", in francese \"le Conqu\u00E9rant\") gi\u00E0 prima del 1066, per le sue vittorie sui Bretoni e per la conquista del Maine. Guglielmo ascese al trono d'Inghilterra dopo la vittoria nella battaglia di Hastings, con la quale cominci\u00F2 la conquista normanna, battendo il re sassone Aroldo II. L'epopea della conquista e le ragioni della guerra sono rappresentate nel famoso Arazzo di Bayeux. Diede vita al primo censimento delle propriet\u00E0 inglesi (il Domesday Book), che permetteva al re di avere conoscenza diretta di tutti i proprietari terrieri senza passare attraverso i loro feudatari, anzi convocandoli tutti, nel 1086 a Salisbury, dove li fece giurare che sarebbero stati fedeli al loro re contro ogni altro uomo. Guglielmo \u00E8 considerato il fondatore del governo centrale in Inghilterra e uno dei primi costruttori della monarchia costituzionale. Con il suo regno ebbe inizio la dinastia dei Normanni, la quale, comprendendo anche i rami femminili e cadetti che si sono avvicendati, siede tuttora sul trono inglese: tutti i sovrani d'Inghilterra suoi successori sono infatti suoi discendenti diretti."@it . . "1119239148"^^ . . . . . . "England"@en . . "Herleva of Falaise"@en . . . . . . . . "Vil\u00E9m Dobyvatel (cca 1028 \u2013 9. z\u00E1\u0159\u00ED 1087) byl jako Vil\u00E9m II. Normansk\u00FD v letech 1035\u20131087 normandsk\u00FD v\u00E9voda a jako Vil\u00E9m I. v letech 1066\u20131087 anglick\u00FD kr\u00E1l. Z anglosask\u00FDch kronik p\u0159ed Normansk\u00FDm z\u00E1borem je zn\u00E1m jako Vil\u00E9m Bastard."@cs . . . . . . . . "Robert II, Duke of Normandy"@en . . . . . "\u5A01\u5EC9\u4E00\u4E16\uFF08\u53E4\u8BFA\u66FC\u8BED\uFF1AWilliame I\uFF1B\u6CD5\u8A9E\uFF1AGuillaume Ier\uFF1B\u82F1\u8A9E\uFF1AWilliam I\uFF1B1028\u5E7411\u67088\u65E5\uFF0D1087\u5E749\u67089\u65E5\uFF09\uFF0C\u901A\u5E38\u88AB\u79F0\u4E3A\u5F81\u670D\u8005\u5A01\u5EC9\uFF08William the Conqueror\uFF09\uFF0C\u6709\u65F6\u88AB\u79F0\u4E3A\u96DC\u7A2E\u5A01\u5EC9\uFF08William the Bastard\uFF09\uFF0C\u662F\u7B2C\u4E00\u4F4D\u8BFA\u66FC\u82F1\u683C\u5170\u56FD\u738B\uFF0C\u4ED6\u4ECE1066\u5E74\u5F00\u59CB\u7EDF\u6CBB\u82F1\u683C\u5170\uFF0C\u76F4\u52301087\u5E74\u53BB\u4E16\u4E3A\u6B62\u3002\u4ED6\u662F\u7EF4\u4EAC\u63A0\u593A\u8005\u7F85\u6D1B\u7684\u540E\u88D4\uFF0C\u4ECE1035\u5E74\u8D77\u6210\u4E3A\u8BFA\u66FC\u5E95\u516C\u7235\u7D00\u582F\u59C6\u4E8C\u4E16\uFF08Guillaume II\uFF09\u3002\u5A01\u5EC9\u662F\u7EC8\u8EAB\u672A\u5A5A\u7684\u8BFA\u66FC\u5E95\u516C\u7235\u7F57\u8D1D\u5C14\u4E00\u4E16\u548C\u60C5\u5987\u4E4B\u5B50\u3002\u5A01\u5EC9\u7ECF\u8FC7\u957F\u671F\u7684\u52AA\u529B\u800C\u786E\u7ACB\u81EA\u5DF1\u7684\u6743\u529B\uFF0C\u5230\u4E861060\u5E74\uFF0C\u4ED6\u7A33\u56FA\u5728\u8BFA\u66FC\u5E95\u7684\u7EDF\u6CBB\uFF0C1066\u5E74\uFF0C\u5A01\u5EC9\u8981\u6C42\u6210\u4E3A\u82F1\u683C\u5170\u56FD\u738B\u3002\u4ED6\u7387\u9886\u4E00\u652F\u7531\u8BFA\u66FC\u4EBA\u3001\u5E03\u5217\u5854\u5C3C\u4EBA\u3001\u4F5B\u5170\u8292\u4EBA\u7B49\u6C11\u65CF\u7D44\u6210\u7684\u6CD5\u862D\u897F\u806F\u8ECD\u5165\u4FB5\u82F1\u683C\u5170\uFF0C\u5728\u9ED1\u65AF\u5EF7\u65AF\u6218\u5F79\u4E2D\u6218\u80DC\u54C8\u7F57\u5FB7\u4E8C\u4E16\u7684\u82F1\u56FD\u519B\u961F\uFF0C\u968F\u540E\u9547\u538B\u82F1\u56FD\u4EBA\u7684\u53CD\u6297\uFF0C\u8FD9\u5C31\u662F\u8457\u540D\u7684\u8BFA\u66FC\u4EBA\u5F81\u670D\u82F1\u683C\u5170\uFF0C\u4ED6\u4E5F\u5F97\u540D\u201C\u5F81\u670D\u8005\u5A01\u5EC9\u201D\u3002\u5A01\u5EC9\u7684\u4F59\u751F\u5219\u662F\u5DE9\u56FA\u5728\u82F1\u683C\u5170\u7684\u7EDF\u6CBB\uFF0C\u4EE5\u53CA\u89E3\u51B3\u5176\u957F\u5B50\u7F57\u8D1D\u5C14\u4E8C\u4E16\u7ED9\u4ED6\u5E26\u6765\u7684\u9EBB\u70E6\u3002 \u4ED6\u5C06\u8BFA\u66FC\uFF0D\u6CD5\u5170\u897F\u6587\u5316\u5E26\u5230\u82F1\u683C\u5170\uFF0C\u5BF9\u540E\u6765\u7684\u82F1\u683C\u5170\u4E2D\u4E16\u7EAA\u65F6\u671F\u4EA7\u751F\u5F71\u54CD\u3002\u5F71\u54CD\u5305\u62EC\u7EDF\u6CBB\u8005\u7684\u6539\u53D8\uFF0C\u5BF9\u82F1\u8BED\u7684\u6539\u53D8\uFF0C\u793E\u4F1A\u548C\u6559\u4F1A\u7684\u4E0A\u5C42\u7B49\u7EA7\u7684\u53D8\u5316\uFF0C\u5E76\u4E14\u91C7\u7528\u4E00\u4E9B\u5927\u9646\u4E0A\u6559\u4F1A\u6539\u9769\u7684\u89C2\u70B9\u3002\u5F71\u54CD\u7684\u8BE6\u7EC6\u60C5\u51B5\u548C\u7A0B\u5EA6\u591A\u5E74\u6765\u88AB\u5B66\u8005\u4E89\u8BBA\u3002"@zh . . . . . . . . . . "Vilhelm I, fr\u00E4mst k\u00E4nd som Vilhelm Er\u00F6vraren (eng. William the Conqueror, \u00E4ven William the Bastard (\"Vilhelm o\u00E4ktingen\")), f\u00F6dd omkring 1028 p\u00E5 Ch\u00E2teau de Falaise, d\u00F6d 9 september 1087 i klostret St Gervaise i Rouen, var den f\u00F6rsta normandiska kungen av England. Han regerade fr\u00E5n 1066 till sin d\u00F6d 1087. Vilhelm h\u00E4rstammade fr\u00E5n vikingar och var hertig av Normandie sedan 1035 som Vilhelm II. Hans grepp om herrav\u00E4ldet i Normandie var stabilt runt 1060 och han inledde d\u00E4refter den normandiska er\u00F6vringen av England 1066. Vilhelm var son till den ogifte Robert I av Normandie och hans \u00E4lskarinna Herleva. Att han var o\u00E4kting och mycket ung n\u00E4r han eftertr\u00E4dde fadern gjorde det till en b\u00F6rjan sv\u00E5rt f\u00F6r honom att regera. Den normandiska aristokratin f\u00F6rde en h\u00E5rd inb\u00F6rdes kamp dels f\u00F6r att f\u00E5 kontroll \u00F6ver den unge Vilhelm, dels f\u00F6r att skjuta fram sina egna maktpositioner. Vilhelm lyckades 1047 kv\u00E4sa ett uppror och inledde d\u00E4rmed en konsolidering av sitt hertigd\u00F6me, n\u00E5got som inte fullbordades f\u00F6rr\u00E4n omkring 1060. Genom \u00E4ktenskapet med Matilda av Flandern p\u00E5 1050-talet fick han en v\u00E4rdefull allians med grevskapet . Han uts\u00E5g sina anh\u00E4ngare till biskopar och abbotar inom den normandiska kyrkan och kunde d\u00E4rmed st\u00E4rka sin makt och 1062 tog han \u00E4ven kontrollen \u00F6ver Maine, s\u00F6der om Normandie. Under 1050-talet och tidigt 1060-tal blev Vilhelm en utmanare i kampen om den engelska kronan som d\u00E5 innehades av Edvard Bek\u00E4nnaren, sl\u00E4kting till Vilhelm och utan direkta arvingar. Den m\u00E4ktiga earlen Harald Godwinson uts\u00E5gs till eftertr\u00E4dare vid Edvard Bek\u00E4nnarens d\u00F6dsb\u00E4dd i januari 1066. Vilhelm menade att Edvard tidigare hade lovat honom kungatiteln och att Harald hade svurit att st\u00F6dja Vilhelm i detta. Vilhelm samlade en stor flotta och invaderade England i september 1066 och d\u00F6dade Harald under slaget vid Hastings den 14 oktober 1066. Efter ytterligare stridigheter kr\u00F6ntes Vilhelm till kung i London p\u00E5 juldagen 1066. Han tillsatte \u00E5r 1067 personer som kunde styra England i hans st\u00E4lle och \u00E5terv\u00E4nde sedan till Normandie. Flera uppror utbr\u00F6t under \u00E5ren efter er\u00F6vringen, men alla slogs ner och 1075 hade Vilhelm s\u00E4krat sin position i England och kunde tillbringa st\u00F6rre delen av sin regeringstid p\u00E5 kontinenten. Vilhelms sista \u00E5r utm\u00E4rktes av sv\u00E5righeter med hans besittningar p\u00E5 kontinenten, stridigheter med den \u00E4ldste sonen och hotet fr\u00E5n danernas invasioner av England. Han l\u00E4t 1086 sammanst\u00E4lla Domesday Book, en kartl\u00E4ggning \u00F6ver alla jord\u00E4gare i England och deras \u00E4gor. Vilhelm avled i september 1087 under ett f\u00E4ltt\u00E5g i norra Frankrike och begravdes i Caen. Hans regeringstid k\u00E4nnetecknades av ett omfattande borgbygge, etableringen av en ny normandisk adel i England och en f\u00F6r\u00E4ndring av pr\u00E4sterskapets sammans\u00E4ttning. Han f\u00F6rs\u00F6kte inte foga samman sina olika dom\u00E4ner till ett enat rike utan valde att styra varje del som skilda feodala besittningar. Efter Vilhelms d\u00F6d delades hans omr\u00E5den upp; \u00E4ldste sonen Robert fick Normandie och den n\u00E4st \u00E4ldste Vilhelm II fick England."@sv . "Guglielmo I, detto anche Guglielmo il Conquistatore (Falaise, 8 novembre 1028 \u2013 Rouen, 9 settembre 1087), \u00E8 stato duca di Normandia dal 1035 con il nome di Guglielmo II e re d'Inghilterra dal 1066 fino alla sua morte. Sebbene chiamato anche Guglielmo il Bastardo (in francese Guillaume le B\u00E2tard) perch\u00E9 illegittimo o comunque nato da una unione non canonica non riconosciuta dalla Chiesa, era comunque conosciuto come \"il Conquistatore\" (in inglese \"the Conqueror\", in francese \"le Conqu\u00E9rant\") gi\u00E0 prima del 1066, per le sue vittorie sui Bretoni e per la conquista del Maine."@it . . "Guillermo I de Inglaterra (Falaise, Normand\u00EDa, c. 1028\u200B \u2013 Ruan, 9 de septiembre de 1087), m\u00E1s conocido como Guillermo el Conquistador,\u200B fue el primer rey de Inglaterra de origen normando, con un reinado que se extendi\u00F3 desde 1066 hasta su muerte en 1087. Descendiente de vikingos, desde 1035 fue duque de Normand\u00EDa con el nombre de Guillermo II. Tras una larga lucha por afianzar su poder, hacia 1060 su dominio sobre Normand\u00EDa estaba consolidado y por ello comenz\u00F3 a planear la conquista de Inglaterra, que inici\u00F3 en 1066. El resto de su vida estuvo marcado por incesantes luchas por el mantenimiento de sus posesiones, tanto en Inglaterra como en el norte de Francia, y por las dificultades con su hijo primog\u00E9nito."@es . "\u0412\u0438\u043B\u044C\u0433\u0435\u0301\u043B\u044C\u043C I \u0417\u0430\u0432\u043E\u0435\u0432\u0430\u0301\u0442\u0435\u043B\u044C (\u0430\u043D\u0433\u043B. William I the Conqueror, \u0444\u0440. Guillaume le Conqu\u00E9rant, \u0434\u0440.-\u0430\u043D\u0433\u043B. Wilhelm se Geh\u012Bersumiend, \u043D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434. Gll\u00E2ome l\u00E9 Counq\u00F9\u00E9reus), \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0438\u0437\u0432\u0435\u0441\u0442\u043D\u044B\u0439 \u043A\u0430\u043A \u0412\u0438\u043B\u044C\u0433\u0435\u043B\u044C\u043C \u0411\u0430\u0441\u0442\u0430\u0440\u0434 (\u0430\u043D\u0433\u043B. William the Bastard, \u0444\u0440. Guillaume le Conqu\u00E9rant, Guillaume le B\u00E2tard; \u043E\u043A\u043E\u043B\u043E 1027/1028, \u0424\u0430\u043B\u0435\u0437, \u041D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0438\u044F \u2014 9 \u0441\u0435\u043D\u0442\u044F\u0431\u0440\u044F 1087, \u0420\u0443\u0430\u043D, \u041D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0438\u044F) \u2014 \u0433\u0435\u0440\u0446\u043E\u0433 \u041D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0438\u0438 \u0441 1035 \u0433\u043E\u0434\u0430 \u043F\u043E\u0434 \u0438\u043C\u0435\u043D\u0435\u043C \u0412\u0438\u043B\u044C\u0433\u0435\u043B\u044C\u043C II, \u043A\u043E\u0440\u043E\u043B\u044C \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u0438 \u0441 1066 \u0433\u043E\u0434\u0430, \u043E\u0440\u0433\u0430\u043D\u0438\u0437\u0430\u0442\u043E\u0440 \u0438 \u0440\u0443\u043A\u043E\u0432\u043E\u0434\u0438\u0442\u0435\u043B\u044C \u043D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u0437\u0430\u0432\u043E\u0435\u0432\u0430\u043D\u0438\u044F \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u0438, \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u043A\u0440\u0443\u043F\u043D\u0435\u0439\u0448\u0438\u0445 \u043F\u043E\u043B\u0438\u0442\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0445 \u0434\u0435\u044F\u0442\u0435\u043B\u0435\u0439 \u0415\u0432\u0440\u043E\u043F\u044B XI \u0432\u0435\u043A\u0430. \u0412\u043E\u0441\u0448\u0435\u0441\u0442\u0432\u0438\u0435 \u0412\u0438\u043B\u044C\u0433\u0435\u043B\u044C\u043C\u0430 \u043D\u0430 \u043F\u0440\u0435\u0441\u0442\u043E\u043B \u0438\u043C\u0435\u043B\u043E \u043E\u0433\u0440\u043E\u043C\u043D\u044B\u0435 \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435\u0434\u0441\u0442\u0432\u0438\u044F \u0434\u043B\u044F \u0440\u0430\u0437\u0432\u0438\u0442\u0438\u044F \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u0438. \u041E\u043D \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u0430\u043B \u0435\u0434\u0438\u043D\u043E\u0435 \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u0439\u0441\u043A\u043E\u0435 \u043A\u043E\u0440\u043E\u043B\u0435\u0432\u0441\u0442\u0432\u043E, \u0443\u0442\u0432\u0435\u0440\u0434\u0438\u043B \u0437\u0430\u043A\u043E\u043D\u043E\u043F\u043E\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D\u0438\u044F \u0438 \u0441\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C\u0443 \u0443\u043F\u0440\u0430\u0432\u043B\u0435\u043D\u0438\u044F \u0438\u043C, \u0441\u043E\u0437\u0434\u0430\u043B \u0430\u0440\u043C\u0438\u044E \u0438 \u0444\u043B\u043E\u0442, \u043F\u0440\u043E\u0432\u0451\u043B \u043F\u0435\u0440\u0432\u0443\u044E \u0437\u0435\u043C\u0435\u043B\u044C\u043D\u0443\u044E \u043F\u0435\u0440\u0435\u043F\u0438\u0441\u044C (\u00AB\u041A\u043D\u0438\u0433\u0430 \u0421\u0442\u0440\u0430\u0448\u043D\u043E\u0433\u043E \u0441\u0443\u0434\u0430\u00BB), \u0432\u0432\u0451\u043B \u043B\u0435\u0441\u043D\u043E\u0435 \u0437\u0430\u043A\u043E\u043D\u043E\u0434\u0430\u0442\u0435\u043B\u044C\u0441\u0442\u0432\u043E, \u043D\u0430\u0447\u0430\u043B \u0441\u0442\u0440\u043E\u0438\u0442\u044C \u043A\u0430\u043C\u0435\u043D\u043D\u044B\u0435 \u043A\u0440\u0435\u043F\u043E\u0441\u0442\u0438 (\u043F\u0435\u0440\u0432\u043E\u0439 \u0432 1078 \u0433\u043E\u0434\u0443 \u0441\u0442\u0430\u043B \u0422\u0430\u0443\u044D\u0440). \u041E\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u044B\u043C \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u043C \u0437\u043D\u0430\u0442\u0438 \u0432 \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u0438 \u0441\u0442\u0430\u043B \u0430\u043D\u0433\u043B\u043E-\u043D\u043E\u0440\u043C\u0430\u043D\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A, \u0430 \u0441\u0430\u043C \u0430\u043D\u0433\u043B\u0438\u0439\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A \u043E\u0431\u043E\u0433\u0430\u0442\u0438\u043B\u0441\u044F \u043C\u043D\u043E\u0433\u0438\u043C\u0438 \u0441\u043E\u0442\u043D\u044F\u043C\u0438 \u0444\u0440\u0430\u043D\u0446\u0443\u0437\u0441\u043A\u0438\u0445 \u0441\u043B\u043E\u0432, \u043E\u0434\u043D\u0430\u043A\u043E \u0432 \u0442\u0435\u0447\u0435\u043D\u0438\u0435 \u0435\u0449\u0451, \u043A\u0430\u043A \u043C\u0438\u043D\u0438\u043C\u0443\u043C, \u0442\u0440\u0451\u0445 \u0441\u0442\u043E\u043B\u0435\u0442\u0438\u0439 \u0441\u0447\u0438\u0442\u0430\u043B\u0441\u044F \u00AB\u043F\u0440\u043E\u0441\u0442\u043E\u043D\u0430\u0440\u043E\u0434\u043D\u044B\u043C \u043D\u0430\u0440\u0435\u0447\u0438\u0435\u043C\u00BB \u0438 \u043D\u0435 \u0443\u043F\u043E\u0442\u0440\u0435\u0431\u043B\u044F\u043B\u0441\u044F \u0432 \u0441\u0440\u0435\u0434\u0435 \u0437\u043D\u0430\u0442\u0438."@ru . . "\u30A6\u30A3\u30EA\u30A2\u30E01\u4E16 (\u30A4\u30F3\u30B0\u30E9\u30F3\u30C9\u738B)"@ja . . . . . "Wilhelm der Eroberer (englisch William the Conqueror, normannisch Williame II, franz\u00F6sisch Guillaume le Conqu\u00E9rant; vor der Eroberung Englands Wilhelm der Bastard genannt; * 1027/28 in Falaise, Normandie, Frankreich; \u2020 9. September 1087 im Kloster Saint-Gervais bei Rouen, Normandie, Frankreich) war ab 1035 als Wilhelm II. Herzog der Normandie und regierte von 1066 bis 1087 als Wilhelm (sp\u00E4ter Wilhelm I.) auch das K\u00F6nigreich England."@de . . . . . . . . . .