. . . . . . . . . . . . . . . . "Skotsk\u00E1 gael\u0161tina (gaelsky G\u00E0idhlig, anglicky Gaelic, \u010Dti [g\u00E1lik]) je jazyk keltsk\u00E9 v\u011Btve indoevropsk\u00E9 jazykov\u00E9 rodiny. Je p\u0159\u00EDbuzn\u00E1 ir\u0161tin\u011B a man\u0161tin\u011B. Spole\u010Dn\u011B se skot\u0161tinou a angli\u010Dtinou je jedn\u00EDm z jazyk\u016F, kter\u00FDmi se hovo\u0159\u00ED ve Skotsku. Dodnes j\u00ED mluv\u00ED skot\u0161t\u00ED Gaelov\u00E9 na severoz\u00E1padn\u00EDm pob\u0159e\u017E\u00ED Skotska, na souostrov\u00ED Hebridy a \u010D\u00E1st tak\u00E9 v kanadsk\u00E9m Nov\u00E9m Skotsku, kde si n\u011Bkte\u0159\u00ED Skotov\u00E9 dodnes udr\u017Euj\u00ED sv\u00E9 tradi\u010Dn\u00ED zvyky."@cs . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Scottish Gaelic"@en . "Eskoziako gaelera"@eu . . "Scottish Gaelic"@en . . . . . "Ceann de na teangacha Gaelacha \u00ED Gaeilge na hAlban (G\u00E0idhlig (IPA: /\u02C8\u0261a\u02D0.\u028Eic/), mar a deir lucht labhartha na teanga f\u00E9in. Foghr\u00FApa de chuid na dteangacha Ceilteacha is ea na teangacha Gaelacha, mar at\u00E1, Gaeilge, Gaeilge na hAlban agus Gaeilge Mhanann. Is iad na teangacha Briot\u00E1nacha, mar at\u00E1, Breatnais na Breataine Bige, an Choirnis i gCorn na Breataine, agus an Bhriot\u00E1inis sa Bhriot\u00E1in, na tr\u00ED theanga chomhaimseartha san fhoghr\u00FApa seo. Taobh istigh de gach foghr\u00FApa den bheirt, t\u00E1 na teangacha s\u00E1ch intuigthe ag cainteoir\u00ED a ch\u00E9ile, ach is deacair, fi\u00FA, an gaol at\u00E1 ag an d\u00E1 fhoghr\u00FApa le ch\u00E9ile a aithint gan tuiscint \u00E9igin a bheith agat don teangeola\u00EDocht Cheilteach."@ga . "October 2015"@en . . . . . . . "\u0397 \u03C3\u03BA\u03C9\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u03B3\u03B1\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AE \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1 (\u03C3\u03BA\u03C9\u03C4\u03B9\u03BA\u03AC \u03B3\u03B1\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AC: G\u00E0idhlig IPA [ [\u02C8\u0261a\u02D0l\u026Ak\u02B2]], \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03B9\u03BA\u03AC Gaelic IPA [ [\u02C8ge\u026Al\u026Ak]] \u03AE [ [\u02C8g\u00E6l\u026Ak]]), \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03BC\u03AD\u03BB\u03BF\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0393\u03BF\u03CA\u03B4\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03C5\u03C0\u03BF\u03BF\u03B9\u03BA\u03BF\u03B3\u03AD\u03BD\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03BF\u03B9\u03BA\u03BF\u03B3\u03AD\u03BD\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2 \u03C4\u03C9\u03BD \u039A\u03B5\u03BB\u03C4\u03B9\u03BA\u03CE\u03BD \u03B3\u03BB\u03C9\u03C3\u03C3\u03CE\u03BD, \u03B7 \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03BB\u03B1\u03BC\u03B2\u03AC\u03BD\u03B5\u03B9 \u03B1\u03BA\u03CC\u03BC\u03B7 \u03C4\u03B1 \u0399\u03C1\u03BB\u03B1\u03BD\u03B4\u03B9\u03BA\u03AC \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B7 \u0393\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1 \u039C\u03B1\u03BD\u03BE. \u039F\u03B9 \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B5\u03C2 \u03B1\u03C5\u03C4\u03AE\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03C5\u03C0\u03BF\u03BF\u03B9\u03BA\u03BF\u03B3\u03AD\u03BD\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2 \u03C0\u03C1\u03BF\u03AD\u03C1\u03C7\u03BF\u03BD\u03C4\u03B1\u03B9 \u03B1\u03C0\u03CC \u03C4\u03B1 , \u03B5\u03BD\u03CE \u03B7 \u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03B3\u03C9\u03B3\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5\u03C2 \u03B1\u03BD\u03AC\u03B3\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C3\u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AC \u03C3\u03C4\u03B7\u03BD ."@el . . . . . . . "Bahasa Gaelik Skotlandia (G\u00E0idhlig) adalah suatu bahasa Kelt yang dituturkan sekitar 60.000 jiwa di Skotlandia, terutama di (a' Ghaidhealtachd) dan di Western Isles (Na h-Eileanan an Iar), tetapi juga di Glasgow (Glaschu), Edinburgh (D\u00F9n Eideann) dan Inverness (Inbhir Nis). Ada juga komunitas penutur Gaelik kecil di Kanada, terutama di Nova Scotia (Alba Nuadh) dan di pulau Cape Breton (Eilean Cheap Breatainn). Penutur lainnya dapat ditemukan di Australia (Astr\u00E0ilia), Selandia Baru dan Amerika Serikat (Na St\u00E0itean Aonaichte)."@in . . . . . . . . . "Skotgaela lingvo"@eo . "fluent L1 and L2 speakers in Scotland"@en . . . . . . . . "95407"^^ . . . "Bahasa Gaelik Skots"@in . . . . . "United Kingdom, Canada"@en . . "Ceann de na teangacha Gaelacha \u00ED Gaeilge na hAlban (G\u00E0idhlig (IPA: /\u02C8\u0261a\u02D0.\u028Eic/), mar a deir lucht labhartha na teanga f\u00E9in. Foghr\u00FApa de chuid na dteangacha Ceilteacha is ea na teangacha Gaelacha, mar at\u00E1, Gaeilge, Gaeilge na hAlban agus Gaeilge Mhanann. Is iad na teangacha Briot\u00E1nacha, mar at\u00E1, Breatnais na Breataine Bige, an Choirnis i gCorn na Breataine, agus an Bhriot\u00E1inis sa Bhriot\u00E1in, na tr\u00ED theanga chomhaimseartha san fhoghr\u00FApa seo. Taobh istigh de gach foghr\u00FApa den bheirt, t\u00E1 na teangacha s\u00E1ch intuigthe ag cainteoir\u00ED a ch\u00E9ile, ach is deacair, fi\u00FA, an gaol at\u00E1 ag an d\u00E1 fhoghr\u00FApa le ch\u00E9ile a aithint gan tuiscint \u00E9igin a bheith agat don teangeola\u00EDocht Cheilteach. Is \u00ED Gaeilge na hAlban teanga na nGael in Albain, agus c\u00E9 gur i nGarbhchr\u00EDocha na hAlban at\u00E1 a r\u00E9imeas anois den chuid is m\u00F3, bh\u00ED s\u00ED i bhfad \u00E1 labhairt sa chuid is m\u00F3 den t\u00EDr. T\u00E1 \u00E1it ar leith aici i gcult\u00FAr na hAlban, agus aithn\u00EDonn an chuid is m\u00F3 de mhuintir na hAlban \u00E9 seo, idir Ghaeil agus Ghaill. T\u00E1 saibhreas beul-aithris sa Ghaeilge, \u00F3ir ba \u00ED teanga chult\u00FAr na mbard sa Gh\u00E0idhealtachd ar feadh na gc\u00E9adta bliain. Chuaigh an teanga i l\u00E9ig nuair a tosa\u00EDodh ar gh\u00E9arlean\u00FAint a dh\u00E9anamh ar mhuintir na G\u00E0idhealtachda agus ar a gcuid n\u00F3sanna, go h\u00E1irithe tar \u00E9is Chath Ch\u00F9l Lodail agus Fhuadach na nGael. Inniu f\u00E9in, t\u00E1 d\u00EDmheas ag cuid de mhuintir na hAlban ar an teanga, agus iad den tuairim nach bhfuil ann ach can\u00FAint gharbh gan \u00FAs\u00E1id liteartha. Teuchters a thuganns siad ar mhuintir na nGarbhchr\u00EDoch, focal a bhfuil blas d\u00EDspeag\u00FAil cin\u00EDochais air. Ba chirte Gaeilge na nGarbhchr\u00EDoch agus na nOile\u00E1n a thabhairt ar Ghaeilge na hAlban inniu, n\u00F3 chuaigh an teanga in \u00E9ag ar fad in \u00CDsealchr\u00EDocha na hAlban le fada an l\u00E1. Labhra\u00EDt\u00ED Gaeilge na n\u00CDsealchr\u00EDoch i bhfad theas in Albain, sular thosaigh an Albainis ag f\u00E1il na l\u00E1imhe in uachtar uirthi. Teanga is ea an Albainis \u2014 Lallans n\u00F3 Braid Scots \u2014 at\u00E1 gaolmhar leis an mB\u00E9arla."@ga . . . "Lingua gaelica scozzese"@it . "\u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u044C\u043A\u0430 \u0433\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u0430 \u0447\u0438 \u0491\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0430 (\u0441\u0430\u043C\u043E\u043D\u0430\u0437\u0432\u0430 G\u00E0idhlig; \u0430\u043D\u0433\u043B. Gaelic \u0430\u0431\u043E Scottish Gaelic) \u2014 \u043E\u0434\u043D\u0430 \u0437 \u043D\u0430\u0439\u043F\u043E\u0448\u0438\u0440\u0435\u043D\u0456\u0448\u0438\u0445 \u043A\u0435\u043B\u044C\u0442\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u043C\u043E\u0432, \u043D\u043E\u0441\u0456\u0457 \u044F\u043A\u043E\u0457 \u0491\u0435\u043B\u0438 \u0442\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E \u043F\u0440\u043E\u0436\u0438\u0432\u0430\u044E\u0442\u044C \u0443 \u0433\u0456\u0440\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u0440\u0430\u0439\u043E\u043D\u0430\u0445 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457 \u0442\u0430 \u043D\u0430 \u0413\u0435\u0431\u0440\u0438\u0434\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0430\u0445. \u041F\u043E\u043D\u0430\u0434 90 \u0442\u0438\u0441\u044F\u0447 \u043C\u0435\u0448\u043A\u0430\u043D\u0446\u0456\u0432 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457 \u0432\u043E\u043B\u043E\u0434\u0456\u044E\u0442\u044C \u0491\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u043E\u044E \u043C\u043E\u0432\u043E\u044E, \u0434\u043B\u044F 58 652 \u0448\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0446\u0456\u0432 (1,2 % \u0432\u0456\u0434 \u0443\u0441\u044C\u043E\u0433\u043E \u043D\u0430\u0441\u0435\u043B\u0435\u043D\u043D\u044F \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457) \u2014 \u0440\u0456\u0434\u043D\u0430 (\u0441\u0442\u0430\u043D\u043E\u043C \u043D\u0430 2001 \u0440\u0456\u043A). \u0423 1991 \u0440\u043E\u0446\u0456 \u0491\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0430 \u0431\u0443\u043B\u0430 \u0440\u0456\u0434\u043D\u043E\u044E \u0434\u043B\u044F \u043F\u043E\u043D\u0430\u0434 66 \u0442\u0438\u0441. \u043C\u0435\u0448\u043A\u0430\u043D\u0446\u0456\u0432 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457. \u0423 \u041A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0456 (\u043F\u0440\u043E\u0432\u0456\u043D\u0446\u0456\u044F \u041D\u043E\u0432\u0430 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u044F, \u043F\u0435\u0440\u0435\u0432\u0430\u0436\u043D\u043E \u043D\u0430 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0456 \u041A\u0435\u0439\u043F-\u0411\u0440\u0435\u0442\u043E\u043D) \u0454 500\u20141000 \u043D\u043E\u0441\u0456\u0457\u0432 \u0491\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u043C\u043E\u0432\u0438. \u041D\u0435\u0432\u0435\u043B\u0438\u043A\u0456 \u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u043D\u043E\u0442\u0438 \u043D\u043E\u0441\u0456\u0457\u0432 \u043C\u043E\u0432\u0438 \u0437\u0431\u0435\u0440\u0435\u0433\u043B\u0438\u0441\u044F \u0432 \u0421\u0428\u0410, \u0410\u0432\u0441\u0442\u0440\u0430\u043B\u0456\u0457, \u041D\u043E\u0432\u0456\u0439 \u0417\u0435\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457, \u041F\u0456\u0432\u0434\u0435\u043D\u043D\u043E-\u0410\u0444\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0456\u0439 \u0420\u0435\u0441\u043F\u0443\u0431\u043B\u0456\u0446\u0456. \u041D\u0435 \u0441\u043B\u0456\u0434 \u043F\u043B\u0443\u0442\u0430\u0442\u0438 \u0448\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u044C\u043A\u0443 \u0491\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u0443 \u043C\u043E\u0432\u0443 \u0437 \u0430\u043D\u0433\u043B\u043E-\u0448\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u044C\u043A\u043E\u044E \u043C\u043E\u0432\u043E\u044E, \u044F\u043A\u0430 \u043D\u0430\u043B\u0435\u0436\u0438\u0442\u044C \u0434\u043E \u0433\u0435\u0440\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u043C\u043E\u0432."@uk . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0627\u0644\u063A\u064A\u0644\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0627\u0633\u0643\u062A\u0644\u0646\u062F\u064A\u0629\u060C \u0648\u064A\u0634\u0627\u0631 \u0625\u0644\u064A\u0647\u0627 \u0623\u062D\u064A\u0627\u0646\u0627\u064B \u0628\u0627\u0644\u063A\u064A\u0644\u064A\u0629 \u0623\u0648 \u0627\u0644\u063A\u0627\u064A\u0644\u064A\u0629\u060C \u0647\u064A \u0644\u063A\u0629 \u0643\u0644\u062A\u064A\u0629 \u064A\u0639\u0648\u062F \u0623\u0635\u0644\u0647\u0627 \u0625\u0644\u0649 \u0627\u0633\u0643\u062A\u0644\u0646\u062F\u0627. \u062A\u0639\u062F \u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0648\u0627\u062D\u062F\u0629 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0644\u063A\u0627\u062A \u0627\u0644\u062C\u0648\u062F\u064A\u0629 \u0645\u062B\u0644 \u0627\u0644\u0623\u064A\u0631\u0644\u0646\u062F\u064A\u0629 \u0627\u0644\u062D\u062F\u064A\u062B\u0629 \u0648\u0627\u0644\u0645\u0646\u0643\u064A\u0629\u060C \u0648\u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0645\u0634\u062A\u0642\u0629 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0625\u064A\u0631\u0644\u0646\u062F\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0642\u062F\u064A\u0645\u0629."@ar . . . "Skotsk gaeliska (G\u00E0idhlig [ka\u02D0lik\u02B2]), \u00E4ven g\u00E4liska eller h\u00F6glandsskotska (i motsats till l\u00E5gskotska), \u00E4r ett keltiskt spr\u00E5k i den gaeliska gruppen som talas i Skottland, fr\u00E4mst i h\u00F6gl\u00E4nderna och p\u00E5 Hebriderna. Enligt 2011 \u00E5rs folkr\u00E4kning talar 57 375 personer spr\u00E5ket, de flesta av dem \u00E4r boende p\u00E5 Hebriderna. Sedan Gaelic Language (Scotland) Act 2005 \u00E4r gaeliska ett officiellt spr\u00E5k i Skottland. \u00C5r 2006 invigdes den f\u00F6rsta skotsk gaelisk-spr\u00E5kiga skolan i Glasgow (Sgoil Gh\u00E0idhlig Ghlascu) som t\u00E4cker hela grundskoleutbildningen. Tidigare har skotsk gaelisk-talande skolor enbart funnits f\u00F6r yngre \u00E5ldrar. \u00C4ven p\u00E5 Kap Breton\u00F6n i Canada, d\u00E4r spr\u00E5ket tidigare talades allm\u00E4nt och \u00E4nnu talas som modersm\u00E5l, upplever spr\u00E5ket en kulturell ren\u00E4ssans. Spr\u00E5ket tillh\u00F6r den gaeliska gruppen av de keltiska spr\u00E5ken. I Skottland och resten av Storbritannien ben\u00E4mns spr\u00E5ket enbart som \"Gaelic\" (G\u00E0idhlig) dvs gaeliska och de gaelisk-spr\u00E5kiga skolsystemet heter Gaelic Medium Education (Foghlam tro Mheadhan na G\u00E0idhlig). Utanf\u00F6r Storbritannien ben\u00E4mns spr\u00E5ket f\u00F6r \"Scottish Gaelic\" eller \"Scots Gaelic\". P\u00E5 skotsk gaeliska kallas Skottland f\u00F6r Alba."@sv . . . . "\u0627\u0644\u063A\u064A\u0644\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0627\u0633\u0643\u062A\u0644\u0646\u062F\u064A\u0629\u060C \u0648\u064A\u0634\u0627\u0631 \u0625\u0644\u064A\u0647\u0627 \u0623\u062D\u064A\u0627\u0646\u0627\u064B \u0628\u0627\u0644\u063A\u064A\u0644\u064A\u0629 \u0623\u0648 \u0627\u0644\u063A\u0627\u064A\u0644\u064A\u0629\u060C \u0647\u064A \u0644\u063A\u0629 \u0643\u0644\u062A\u064A\u0629 \u064A\u0639\u0648\u062F \u0623\u0635\u0644\u0647\u0627 \u0625\u0644\u0649 \u0627\u0633\u0643\u062A\u0644\u0646\u062F\u0627. \u062A\u0639\u062F \u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0648\u0627\u062D\u062F\u0629 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0644\u063A\u0627\u062A \u0627\u0644\u062C\u0648\u062F\u064A\u0629 \u0645\u062B\u0644 \u0627\u0644\u0623\u064A\u0631\u0644\u0646\u062F\u064A\u0629 \u0627\u0644\u062D\u062F\u064A\u062B\u0629 \u0648\u0627\u0644\u0645\u0646\u0643\u064A\u0629\u060C \u0648\u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0645\u0634\u062A\u0642\u0629 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0625\u064A\u0631\u0644\u0646\u062F\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0642\u062F\u064A\u0645\u0629. \u0623\u0638\u0647\u0631\u062A \u0625\u062D\u0635\u0627\u0626\u064A\u0627\u062A \u0633\u0646\u0629 2011 \u0628\u0623\u0646 \u0647\u0646\u0627\u0643 57375 \u0634\u062E\u0635\u0627\u064B \u0641\u064A \u0627\u0633\u0643\u062A\u0644\u0646\u062F\u0627 \u064A\u0645\u0643\u0646\u0647\u0645 \u062A\u062D\u062F\u062B \u0627\u0644\u063A\u064A\u0644\u064A\u0629\u060C \u0643\u0648\u0646\u0647\u0627 \u062A\u0634\u0643\u0644 \u0645\u0639 \u0647\u0628\u0631\u064A\u062F\u0633 \u0627\u0644\u0645\u0639\u0642\u0644 \u0627\u0644\u0631\u0626\u064A\u0633\u064A \u0644\u0644\u063A\u0629. \u0646\u062A\u0627\u0626\u062C \u0627\u0644\u0625\u062D\u0635\u0627\u0626\u064A\u0627\u062A \u062A\u0645\u062B\u0644 \u0627\u0646\u062E\u0641\u0627\u0636\u0627\u064B \u0639\u0646 \u0633\u0646\u0629 2001 \u0628\u062D\u0648\u0627\u0644\u064A 1275 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0645\u062A\u062D\u062F\u062B\u064A\u0646 \u0628\u0627\u0644\u063A\u064A\u0644\u064A\u0629. \u0648\u0623\u0628\u0644\u063A \u0645\u0627 \u0645\u062C\u0645\u0648\u0639\u0647 87056 \u0634\u062E\u0635\u0627\u064B \u0641\u064A \u0639\u0627\u0645 2011 \u0639\u0646 \u0648\u062C\u0648\u062F \u0628\u0639\u0636 \u0627\u0644\u0645\u0631\u0627\u0641\u0642 \u0628\u0627\u0644\u063A\u064A\u0644\u064A\u0629 \u0645\u0642\u0627\u0631\u0646\u0629 \u0628\u062D\u0648\u0627\u0644\u064A 93282 \u0634\u062E\u0635\u0627\u064B \u0641\u064A \u0639\u0627\u0645 2001\u060C \u0623\u064A \u0628\u0627\u0646\u062E\u0641\u0627\u0636 \u0646\u0633\u0628\u062A\u0647 6226. \u0648\u0639\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0631\u063A\u0645 \u0645\u0646 \u0647\u0630\u0627 \u0627\u0644\u0627\u0646\u062E\u0641\u0627\u0636\u060C \u0625\u0644\u0627 \u0623\u0646 \u0647\u0646\u0627\u0643 \u062C\u0647\u0648\u062F \u0644\u0625\u062D\u064A\u0627\u0621 \u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0623\u062B\u0645\u0631\u062A \u0639\u0646 \u0632\u064A\u0627\u062F\u0629 \u0639\u062F\u062F \u0627\u0644\u0645\u062A\u062D\u062F\u062B\u064A\u0646 \u0628\u0647\u0627 \u0645\u0646 \u0647\u0645 \u062A\u062D\u062A \u0633\u0646 \u0627\u0644\u0639\u0634\u0631\u064A\u0646."@ar . . . . . . . . "no"@en . . "El ga\u00E8lic escoc\u00E8s o ga\u00E8lic escoc\u00E9s, tamb\u00E9 anomenat Erse o G\u00E0idhlig, i pronunciat [\u02C8ka\u02D0lik\u02B2] (a difer\u00E8ncia del ga\u00E8lic, o Gaeilge [\u02C8ge\u02D0l\u02B2\u025F\u0259], parlat a Irlanda), \u00E9s una llengua c\u00E8ltica parlada a Esc\u00F2cia, concretament, a les Terres Altes (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, A' Gh\u00E0idhealtachd), Strathclyde (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, Srath Chluaidh) i les Illes H\u00E8brides (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, Innse Gall); i tamb\u00E9 en algunes comunitats de Nova Esc\u00F2cia (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, Alba Nuadh), sobretot a l'illa del Cap Bret\u00F3 (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, Ceap Breatainn o Eilean Cheap Bhreatainn), al Canad\u00E0. L'expulsi\u00F3 for\u00E7ada dels camperols escocesos per part de grans propietaris del camp en el segle xix explica l'expansi\u00F3 de la llengua fins al Canad\u00E0."@ca . . . . . . . . . . . . . . . . . "Latin"@en . . . . . . . . . . . . . . . "Skotsk\u00E1 gael\u0161tina (gaelsky G\u00E0idhlig, anglicky Gaelic, \u010Dti [g\u00E1lik]) je jazyk keltsk\u00E9 v\u011Btve indoevropsk\u00E9 jazykov\u00E9 rodiny. Je p\u0159\u00EDbuzn\u00E1 ir\u0161tin\u011B a man\u0161tin\u011B. Spole\u010Dn\u011B se skot\u0161tinou a angli\u010Dtinou je jedn\u00EDm z jazyk\u016F, kter\u00FDmi se hovo\u0159\u00ED ve Skotsku. Dodnes j\u00ED mluv\u00ED skot\u0161t\u00ED Gaelov\u00E9 na severoz\u00E1padn\u00EDm pob\u0159e\u017E\u00ED Skotska, na souostrov\u00ED Hebridy a \u010D\u00E1st tak\u00E9 v kanadsk\u00E9m Nov\u00E9m Skotsku, kde si n\u011Bkte\u0159\u00ED Skotov\u00E9 dodnes udr\u017Euj\u00ED sv\u00E9 tradi\u010Dn\u00ED zvyky. Podle s\u010D\u00EDt\u00E1n\u00ED lidu v roce 2001 bylo ve Skotsku 92 400 lid\u00ED (1,9 % skotsk\u00E9 populace) schopn\u00FDch \u010D\u00EDst, ps\u00E1t, mluvit nebo rozum\u011Bt gaelsky. V\u00EDce ne\u017E polovina jich \u017Eije v oblasti Highlands (Vyso\u010Dina). Nezanedbateln\u00E1 \u010D\u00E1st gaelsk\u00FDch mluv\u010D\u00EDch \u017Eije ve m\u011Bstech, nap\u0159. p\u0159es 20 % jich \u017Eije v glasgowsk\u00E9 aglomeraci. Gael\u0161tina nem\u00E1 ve Skotsku status \u00FA\u0159edn\u00EDho jazyka, skotsk\u00E1 vl\u00E1da se ji v\u0161ak sna\u017E\u00ED chr\u00E1nit jako men\u0161inov\u00FD jazyk. V oblastech s gaelsky mluv\u00EDc\u00EDm obyvatelstvem jsou \u00FA\u0159edn\u00ED n\u00E1pisy a silni\u010Dn\u00ED ukazatele dvojjazy\u010Dn\u00E9. Jednac\u00EDm jazykem Skotsk\u00E9ho parlamentu je angli\u010Dtina, ale ob\u010Dan\u00E9 maj\u00ED pr\u00E1vo se na parlament nebo jednotliv\u00E9 poslance obracet v gael\u0161tin\u011B a dostat gaelskou odpov\u011B\u010F. Pokud poslanec gael\u0161tinu neovl\u00E1d\u00E1, mus\u00ED s\u00E1m za\u0159\u00EDdit p\u0159eklad a parlament mu posl\u00E9ze n\u00E1klady proplat\u00ED."@cs . . . "Le ga\u00E9lique \u00E9cossais (en ga\u00E9lique \u00E9cossais : G\u00E0idhlig, en anglais : Scottish Gaelic, en scots : Erse ) est une langue appartenant \u00E0 la branche ga\u00E9lique (\u00E0 comparer avec le Gaeilge et le Gaelg) des langues celtiques, lesquelles se rattachent elles-m\u00EAmes \u00E0 la famille des langues indo-europ\u00E9ennes. Il est principalement parl\u00E9 en \u00C9cosse dans les Highlands et les H\u00E9brides. Il est \u00E9galement pratiqu\u00E9 par quelques communaut\u00E9s de Nouvelle-\u00C9cosse au Canada, surtout dans l'\u00EEle du Cap-Breton, du fait de l'\u00E9migration de paysans \u00E9cossais expuls\u00E9s par de grands propri\u00E9taires terriens au XIXe si\u00E8cle ; cette forme de la langue est devenue le ga\u00E9lique canadien. En tant que langue traditionnelle des Gaels, ou Scots (les Celtes venus d'Irlande qui peupl\u00E8rent le nord-ouest des \u00EEles Britanniques vers le Ve si\u00E8cle), le ga\u00E9lique occupe une place importante dans la culture traditionnelle \u00E9cossaise : il constitue la langue historique de la majeure partie de l'\u00C9cosse actuelle. \u00C0 ce titre, il est c\u00E9l\u00E9br\u00E9 chaque ann\u00E9e, \u00E0 l'occasion du \u00AB M\u00F2d N\u00E0iseanta R\u00ECoghail \u00BB de la \u00AB Comunn G\u00E0idhealach \u00BB (Assembl\u00E9e nationale royale de la Soci\u00E9t\u00E9 des Highlands). N\u00E9anmoins, il ne faut pas confondre le ga\u00E9lique \u00E9cossais avec le scots, langue germanique, form\u00E9e \u00E0 partir du vieil anglais parl\u00E9 en Northumbrie. Le scots est \u00E9galement reconnu comme langue r\u00E9gionale de l'\u00C9cosse. Globalement, les locuteurs du ga\u00E9lique \u00E9cossais sont bilingues ga\u00E9lique/anglais."@fr . "Skotsk gaeliska (G\u00E0idhlig [ka\u02D0lik\u02B2]), \u00E4ven g\u00E4liska eller h\u00F6glandsskotska (i motsats till l\u00E5gskotska), \u00E4r ett keltiskt spr\u00E5k i den gaeliska gruppen som talas i Skottland, fr\u00E4mst i h\u00F6gl\u00E4nderna och p\u00E5 Hebriderna. Enligt 2011 \u00E5rs folkr\u00E4kning talar 57 375 personer spr\u00E5ket, de flesta av dem \u00E4r boende p\u00E5 Hebriderna. Sedan Gaelic Language (Scotland) Act 2005 \u00E4r gaeliska ett officiellt spr\u00E5k i Skottland. \u00C5r 2006 invigdes den f\u00F6rsta skotsk gaelisk-spr\u00E5kiga skolan i Glasgow (Sgoil Gh\u00E0idhlig Ghlascu) som t\u00E4cker hela grundskoleutbildningen. Tidigare har skotsk gaelisk-talande skolor enbart funnits f\u00F6r yngre \u00E5ldrar. \u00C4ven p\u00E5 Kap Breton\u00F6n i Canada, d\u00E4r spr\u00E5ket tidigare talades allm\u00E4nt och \u00E4nnu talas som modersm\u00E5l, upplever spr\u00E5ket en kulturell ren\u00E4ssans."@sv . "Scottish Gaelic (Scottish Gaelic: G\u00E0idhlig [\u02C8ka\u02D0l\u026Ak\u02B2]), also known as Scots Gaelic and Gaelic, is a Goidelic language (in the Celtic branch of the Indo-European language family) native to the Gaels of Scotland. As a Goidelic language, Scottish Gaelic, as well as both Irish and Manx, developed out of Old Irish. It became a distinct spoken language sometime in the 13th century in the Middle Irish period, although a common literary language was shared by the Gaels of both Ireland and Scotland until well into the 17th century. Most of modern Scotland was once Gaelic-speaking, as evidenced especially by Gaelic-language place names. In the 2011 census of Scotland, 57,375 people (1.1% of the Scottish population aged over 3 years old) reported being able to speak Gaelic, 1,275 fewer than in 2001. The highest percentages of Gaelic speakers were in the Outer Hebrides. Nevertheless, there is a language revival, and the number of speakers of the language under age 20 did not decrease between the 2001 and 2011 censuses. Outside Scotland, a dialect known as Canadian Gaelic has been spoken in eastern Canada and Glengarry County, Ontario since the 18th century. In the 2016 national census, nearly 4,000 Canadian residents claimed knowledge of Scottish Gaelic, with a particular concentration in Nova Scotia. Scottish Gaelic is not an official language of the United Kingdom. However, it is classed as an indigenous language under the European Charter for Regional or Minority Languages, which the UK Government has ratified, and the Gaelic Language (Scotland) Act 2005 established a language-development body, B\u00F2rd na G\u00E0idhlig."@en . . "2011"^^ . . . . . "\uC2A4\uCF54\uD2C0\uB79C\uB4DC \uAC8C\uC77C\uC5B4"@ko . . . . . "preservation and revitalization efforts; Canadian Gaelic stats"@en . . . "28397"^^ . . . . . . . . . . . . "Il gaelico scozzese (nome nativo G\u00E0idhlig, pronuncia: [ka\u02D0l\u026Ak\u02B2], in inglese Scottish Gaelic) \u00E8 una lingua appartenente al gruppo goidelico o gaelico delle lingue celtiche. Viene chiamato anche \"gaelico degli scozzesi\", \"gaelico di Scozia\" o g\u00E0idhlig (adottando il nome autoctono) per evitare confusioni con le altre lingue gaeliche. Al di fuori della Scozia, viene talvolta definito erroneamente \"scozzese\", un uso che risale ad almeno 1 500 anni fa; un esempio \u00E8 l'inglese antico Scottas."@it . "Skotsk gaeliska"@sv . . . . . . "Le ga\u00E9lique \u00E9cossais (en ga\u00E9lique \u00E9cossais : G\u00E0idhlig, en anglais : Scottish Gaelic, en scots : Erse ) est une langue appartenant \u00E0 la branche ga\u00E9lique (\u00E0 comparer avec le Gaeilge et le Gaelg) des langues celtiques, lesquelles se rattachent elles-m\u00EAmes \u00E0 la famille des langues indo-europ\u00E9ennes. Il est principalement parl\u00E9 en \u00C9cosse dans les Highlands et les H\u00E9brides. Il est \u00E9galement pratiqu\u00E9 par quelques communaut\u00E9s de Nouvelle-\u00C9cosse au Canada, surtout dans l'\u00EEle du Cap-Breton, du fait de l'\u00E9migration de paysans \u00E9cossais expuls\u00E9s par de grands propri\u00E9taires terriens au XIXe si\u00E8cle ; cette forme de la langue est devenue le ga\u00E9lique canadien."@fr . . . . "Scottish Gaelic language"@en . . . . "Scotland"@en . . . . . . . . "\u30B9\u30B3\u30C3\u30C8\u30E9\u30F3\u30C9\u30FB\u30B2\u30FC\u30EB\u8A9E"@ja . "\u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0627\u0644\u063A\u064A\u0644\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0627\u0633\u0643\u062A\u0644\u0646\u062F\u064A\u0629"@ar . . . . . . . "Schots-Gaelisch of, in de taal zelf: G\u00E0idhlig, is een Goidelische taal die wordt gesproken door de Gaels, een Keltische stam in de Schotse Hooglanden en die in 2011 nog slechts door zo\u2019n 58.000 mensen werd beheerst. In 2020 werd uit onderzoek bekend dat nog slechts 11.000 personen het Gaelic daadwerkelijk gebruiken. Op de westelijke eilanden zakt het aantal sprekers naar verwachting in 2021 onder de 50%, waarmee de levensvatbaarheid van de taal in gevaar komt. De onderzoekers voorspellen dat zonder radicale maatregelen de taal binnen 10 jaar zal uitsterven."@nl . . . . . "El ga\u00E9lico escoc\u00E9s (G\u00E0idhlig AFI: [\u02C8ka\u02D0lik\u02B2]) es una lengua indoeuropea de la rama celta, miembro de las lenguas goid\u00E9licas, que lleg\u00F3 a Escocia alrededor del siglo V, cuando los escotos de etnia ga\u00E9lica y provenientes del norte de Irlanda se asentaron en la costa occidental, llevando una variedad del irland\u00E9s antiguo que sustituy\u00F3 a la antigua lengua de los pictos hablada en la zona hasta entonces (de ah\u00ED su similitud con el ga\u00E9lico hablado en Irlanda y la Isla de Man). M\u00E1s tarde, los pr\u00E9stamos ling\u00FC\u00EDsticos procedentes de los anglos y las invasiones vikingas ir\u00EDan relegando cada vez m\u00E1s el idioma, hasta que alrededor del 1500, durante el reinado de Jacobo IV, se crearon en las islas H\u00E9bridas las cortes locales y las escuelas de bardos, que fueron cuna del Sistema de Clanes de las Tierras altas y un refugio para la cultura y el idioma ga\u00E9lico, fuertemente reprimido durante siglos. En la actualidad es hablado por unas 60\u2009000 personas en las regiones norte\u00F1as de Escocia, cifra que representa menos del 1 % de la poblaci\u00F3n escocesa \u2014de un total de 5,1 millones\u2014; para los que lo hablan, hay varios peri\u00F3dicos y programas de radio disponibles. El 21 de abril de 2005 se aprob\u00F3 en el Parlamento de Escocia la ley que convierte al ga\u00E9lico escoc\u00E9s en una de las lenguas oficiales de Escocia, junto al ingl\u00E9s. Se denomina siempre ga\u00E9lico escoc\u00E9s [Scottish Gaelic] y no ga\u00E9lico (para diferenciarlo del irland\u00E9s y el man\u00E9s) o escoc\u00E9s [Scottish] (para no confundirlo con el escoc\u00E9s [Scots], lengua germ\u00E1nica cercana al ingl\u00E9s)."@es . . . . . . . . . . . "Il gaelico scozzese (nome nativo G\u00E0idhlig, pronuncia: [ka\u02D0l\u026Ak\u02B2], in inglese Scottish Gaelic) \u00E8 una lingua appartenente al gruppo goidelico o gaelico delle lingue celtiche. Viene chiamato anche \"gaelico degli scozzesi\", \"gaelico di Scozia\" o g\u00E0idhlig (adottando il nome autoctono) per evitare confusioni con le altre lingue gaeliche. Al di fuori della Scozia, viene talvolta definito erroneamente \"scozzese\", un uso che risale ad almeno 1 500 anni fa; un esempio \u00E8 l'inglese antico Scottas. Il gaelico scozzese non deve essere confuso con lo scots, lingua germanica strettamente legata alla lingua inglese; fin dal XVI secolo la parola scoto \u00E8 stata infatti usata per designare la parlata germanica delle Lowlands, che si svilupp\u00F2 a partire dalla forma nordica del primo inglese medio. In inglese scozzese, Gaelic viene pronunciato /\u02C8ga\u02D0l\u026Ak/; al di fuori della Scozia, \u00E8 generalmente pronunciato /\u02C8ge\u026Al\u0268k/."@it . "Schots-Gaelisch"@nl . "150"^^ . . . . . . "El ga\u00E8lic escoc\u00E8s o ga\u00E8lic escoc\u00E9s, tamb\u00E9 anomenat Erse o G\u00E0idhlig, i pronunciat [\u02C8ka\u02D0lik\u02B2] (a difer\u00E8ncia del ga\u00E8lic, o Gaeilge [\u02C8ge\u02D0l\u02B2\u025F\u0259], parlat a Irlanda), \u00E9s una llengua c\u00E8ltica parlada a Esc\u00F2cia, concretament, a les Terres Altes (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, A' Gh\u00E0idhealtachd), Strathclyde (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, Srath Chluaidh) i les Illes H\u00E8brides (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, Innse Gall); i tamb\u00E9 en algunes comunitats de Nova Esc\u00F2cia (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, Alba Nuadh), sobretot a l'illa del Cap Bret\u00F3 (en ga\u00E8lic escoc\u00E8s, Ceap Breatainn o Eilean Cheap Bhreatainn), al Canad\u00E0. L'expulsi\u00F3 for\u00E7ada dels camperols escocesos per part de grans propietaris del camp en el segle xix explica l'expansi\u00F3 de la llengua fins al Canad\u00E0. S'estima que el nombre de parlants \u00E9s d'uns 58.500 a Esc\u00F2cia i de 500 a 1.000 a Nova Esc\u00F2cia. Tot i aix\u00F2, la llengua \u00E9s reconeguda pel Regne Unit com una llengua pr\u00F2pia d'Esc\u00F2cia segons la Carta Europea de les Lleng\u00FCes Regionals o Minorit\u00E0ries. A m\u00E9s, ha rebut l'estatus de llengua oficial d'Esc\u00F2cia, juntament amb l'scots, i es troba al mateix nivell que l'angl\u00E8s segons la Llei de la llengua ga\u00E8lica, aprovada pel Parlament escoc\u00E8s el 21 d'abril del 2005. D'altra banda, l'any 1999 el Govern escoc\u00E8s aprov\u00E0 la creaci\u00F3 d'un sistema educatiu amb el ga\u00E8lic com a llengua vehicular en l'ensenyament. A partir d'aleshores, hi ha hagut un increment en el nombre d'alumnes que l'aprenen a l'escola o com a llengua vehicular en l'educaci\u00F3 prim\u00E0ria i secund\u00E0ria, fins a arribar al 0,44% del total de l'alumnat del sistema escoc\u00E8s d'ensenyament per al curs 2013-2014. El ga\u00E8lic escoc\u00E8s, igual que el ga\u00E8lic irland\u00E8s i el manx, pertany a la branca goid\u00E8lica de les lleng\u00FCes c\u00E8ltiques. Si b\u00E9 el ga\u00E8lic irland\u00E8s i el ga\u00E8lic escoc\u00E8s tenen un lligam molt estret, van comen\u00E7ar a divergir a partir del segle v, ja que l'escoc\u00E8s es va enriquir gr\u00E0cies als bescanvis ling\u00FC\u00EDstics amb altres pobles del nord de l'illa de la Gran Bretanya."@ca . . "Indo-European"@en . . . . . "\u03A3\u03BA\u03C9\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u0393\u03B1\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AE \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1"@el . "L\u00EDngua ga\u00E9lica escocesa"@pt . "\u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u044C\u043A\u0430 \u0433\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u0430 \u0447\u0438 \u0491\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0430 (\u0441\u0430\u043C\u043E\u043D\u0430\u0437\u0432\u0430 G\u00E0idhlig; \u0430\u043D\u0433\u043B. Gaelic \u0430\u0431\u043E Scottish Gaelic) \u2014 \u043E\u0434\u043D\u0430 \u0437 \u043D\u0430\u0439\u043F\u043E\u0448\u0438\u0440\u0435\u043D\u0456\u0448\u0438\u0445 \u043A\u0435\u043B\u044C\u0442\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u043C\u043E\u0432, \u043D\u043E\u0441\u0456\u0457 \u044F\u043A\u043E\u0457 \u0491\u0435\u043B\u0438 \u0442\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E \u043F\u0440\u043E\u0436\u0438\u0432\u0430\u044E\u0442\u044C \u0443 \u0433\u0456\u0440\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u0440\u0430\u0439\u043E\u043D\u0430\u0445 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457 \u0442\u0430 \u043D\u0430 \u0413\u0435\u0431\u0440\u0438\u0434\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0430\u0445. \u041F\u043E\u043D\u0430\u0434 90 \u0442\u0438\u0441\u044F\u0447 \u043C\u0435\u0448\u043A\u0430\u043D\u0446\u0456\u0432 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457 \u0432\u043E\u043B\u043E\u0434\u0456\u044E\u0442\u044C \u0491\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u043E\u044E \u043C\u043E\u0432\u043E\u044E, \u0434\u043B\u044F 58 652 \u0448\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0446\u0456\u0432 (1,2 % \u0432\u0456\u0434 \u0443\u0441\u044C\u043E\u0433\u043E \u043D\u0430\u0441\u0435\u043B\u0435\u043D\u043D\u044F \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457) \u2014 \u0440\u0456\u0434\u043D\u0430 (\u0441\u0442\u0430\u043D\u043E\u043C \u043D\u0430 2001 \u0440\u0456\u043A). \u0423 1991 \u0440\u043E\u0446\u0456 \u0491\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0430 \u0431\u0443\u043B\u0430 \u0440\u0456\u0434\u043D\u043E\u044E \u0434\u043B\u044F \u043F\u043E\u043D\u0430\u0434 66 \u0442\u0438\u0441. \u043C\u0435\u0448\u043A\u0430\u043D\u0446\u0456\u0432 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0456\u0457. \u041D\u0435 \u0441\u043B\u0456\u0434 \u043F\u043B\u0443\u0442\u0430\u0442\u0438 \u0448\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u044C\u043A\u0443 \u0491\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u0443 \u043C\u043E\u0432\u0443 \u0437 \u0430\u043D\u0433\u043B\u043E-\u0448\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u044C\u043A\u043E\u044E \u043C\u043E\u0432\u043E\u044E, \u044F\u043A\u0430 \u043D\u0430\u043B\u0435\u0436\u0438\u0442\u044C \u0434\u043E \u0433\u0435\u0440\u043C\u0430\u043D\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u043C\u043E\u0432."@uk . "Die schottisch-g\u00E4lische Sprache (G\u00E0idhlig /\u02C8ka\u02D0l\u02B2ik\u02B2/; veraltet auch Ersisch) geh\u00F6rt zu den keltischen Sprachen und wird heute in Teilen Schottlands, namentlich auf Inseln der Inneren und \u00C4u\u00DFeren Hebriden, im Westen des Schottischen Hochlands sowie in Glasgow gesprochen. Allerdings sind nicht alle Sprecher, insbesondere in Glasgow, Muttersprachler oder Erstsprecher."@de . . . . . . . . . . . "\u8607\u683C\u862D\u84CB\u723E\u8A9E\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AScottish Gaelic\uFF09\uFF0C\u6216\u50C5\u7C21\u7A31\u84CB\u723E\u8A9E\uFF08G\u00E0idhlig\uFF1BIPA\uFF1A/\u02C8g\u0251\u02D0l\u026Ak/\uFF09\uFF0C\u5C6C\u65BC\u51F1\u723E\u7279\u8A9E\u65CF\u84CB\u723E\u4E9E\u652F\u7684\u4E00\u7A2E\u8A9E\u8A00\u3002\u4E5F\u88AB\u7A31\u70BA\u9AD8\u5730\u84CB\u723E\u8A9E\u6216\u9AD8\u5730\u8607\u683C\u862D\u8A9E\u3002"@zh . . "A l\u00EDngua ga\u00E9lica escocesa ou apenas ga\u00E9lico escoc\u00EAs (G\u00E0idhlig) chegou \u00E0 Esc\u00F3cia no s\u00E9culo V, quando os celtas provenientes do norte da Irlanda se instalaram na costa ocidental, levando uma variedade do ga\u00E9lico que substituiu a antiga l\u00EDngua dos pictos falada na regi\u00E3o at\u00E9 ent\u00E3o (da\u00ED a semelhan\u00E7a com o ga\u00E9lico irland\u00EAs e da l\u00EDngua manesa)."@pt . . . . . . "Gaelic1400nich.png"@en . . "A l\u00EDngua ga\u00E9lica escocesa ou apenas ga\u00E9lico escoc\u00EAs (G\u00E0idhlig) chegou \u00E0 Esc\u00F3cia no s\u00E9culo V, quando os celtas provenientes do norte da Irlanda se instalaram na costa ocidental, levando uma variedade do ga\u00E9lico que substituiu a antiga l\u00EDngua dos pictos falada na regi\u00E3o at\u00E9 ent\u00E3o (da\u00ED a semelhan\u00E7a com o ga\u00E9lico irland\u00EAs e da l\u00EDngua manesa). Posteriormente, as assimila\u00E7\u00F5es lingu\u00EDsticas provenientes dos anglo-sax\u00F5es e dos vikings relegaram cada vez mais o idioma, at\u00E9 que por volta de 1500, durante o reinado de , criaram-se nas H\u00E9bridas as escolas de bardos, que foram um reduto para a cultura e o idioma ga\u00E9lico, fortemente reprimido durante s\u00E9culos. Atualmente \u00E9 falado por cerca de 60 mil pessoas nas regi\u00F5es setentrionais da Esc\u00F3cia. Embora menos de 2% da popula\u00E7\u00E3o escocesa - de um total de 5,1 milh\u00F5es - fale esse idioma, para os que falam h\u00E1 v\u00E1rios jornais e programas de r\u00E1dio dispon\u00EDveis. Actualmente o Parlamento da Esc\u00F3cia est\u00E1 discutindo uma lei para que o ga\u00E9lico escoc\u00EAs seja uma das l\u00EDnguas oficiais da Esc\u00F3cia, juntamente com o ingl\u00EAs."@pt . . . . . . "Scottish Gaels"@en . . . "Scottish Gaelic (Scottish Gaelic: G\u00E0idhlig [\u02C8ka\u02D0l\u026Ak\u02B2]), also known as Scots Gaelic and Gaelic, is a Goidelic language (in the Celtic branch of the Indo-European language family) native to the Gaels of Scotland. As a Goidelic language, Scottish Gaelic, as well as both Irish and Manx, developed out of Old Irish. It became a distinct spoken language sometime in the 13th century in the Middle Irish period, although a common literary language was shared by the Gaels of both Ireland and Scotland until well into the 17th century. Most of modern Scotland was once Gaelic-speaking, as evidenced especially by Gaelic-language place names."@en . . . . . . "Scottish Gaelic"@en . . . . . . . . . . . . . "gla" . "50"^^ . "gla"@en . . "\u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u0301\u043D\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439, \u0433\u044D\u0301\u043B\u044C\u0441\u043A\u0438\u0439, \u0438\u043B\u0438 (\u0443\u0441\u0442\u0430\u0440\u0435\u0432\u0448\u0430\u044F \u043F\u0435\u0440\u0435\u0434\u0430\u0447\u0430) \u0433\u0430\u044D\u0301\u043B\u044C\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u0301\u043A (\u0441\u0430\u043C\u043E\u043D\u0430\u0437\u0432.: G\u00E0idhlig [\u02C8ka\u02D0lik\u02B2]; \u0430\u043D\u0433\u043B. Gaelic, \u0438\u043B\u0438 Scottish Gaelic) \u2014 \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u043F\u0440\u0435\u0434\u0441\u0442\u0430\u0432\u0438\u0442\u0435\u043B\u0435\u0439 \u0433\u043E\u0439\u0434\u0435\u043B\u044C\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0432\u0435\u0442\u0432\u0438 \u043A\u0435\u043B\u044C\u0442\u0441\u043A\u0438\u0445 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432, \u043D\u043E\u0441\u0438\u0442\u0435\u043B\u0438 \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u043E\u0433\u043E \u2014 \u043A\u0435\u043B\u044C\u0442\u0441\u043A\u0430\u044F \u043D\u0430\u0440\u043E\u0434\u043D\u043E\u0441\u0442\u044C \u0433\u044D\u043B\u044B \u2014 \u0442\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0438\u043E\u043D\u043D\u043E \u0436\u0438\u043B\u0438 \u0432 \u0433\u043E\u0440\u043D\u043E\u0439 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0438\u0438 \u0438 \u043D\u0430 \u0413\u0435\u0431\u0440\u0438\u0434\u0441\u043A\u0438\u0445 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0430\u0445. \u0427\u0438\u0441\u043B\u043E \u043D\u043E\u0441\u0438\u0442\u0435\u043B\u0435\u0439 \u0432 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0438\u0438 \u2014 57 375 \u0447\u0435\u043B\u043E\u0432\u0435\u043A (2011, \u043F\u0435\u0440\u0435\u043F\u0438\u0441\u044C), \u0432 \u041A\u0430\u043D\u0430\u0434\u0435 \u2014 500\u20141000 (\u0442\u0430\u043C \u0432\u043E\u0437\u043D\u0438\u043A \u0441\u043E\u0431\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0434\u0438\u0430\u043B\u0435\u043A\u0442, \u0440\u0430\u0441\u043F\u0440\u043E\u0441\u0442\u0440\u0430\u043D\u0451\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0432 \u043F\u0440\u043E\u0432\u0438\u043D\u0446\u0438\u0438 \u041D\u043E\u0432\u0430\u044F \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0438\u044F, \u043F\u0440\u0435\u0438\u043C\u0443\u0449\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u043E \u043D\u0430 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0435 \u041A\u0435\u0439\u043F-\u0411\u0440\u0435\u0442\u043E\u043D). \u041D\u0435\u0431\u043E\u043B\u044C\u0448\u0438\u0435 \u0441\u043E\u043E\u0431\u0449\u0435\u0441\u0442\u0432\u0430 \u043D\u043E\u0441\u0438\u0442\u0435\u043B\u0435\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0430 \u0441\u043E\u0445\u0440\u0430\u043D\u0438\u043B\u0438\u0441\u044C \u0432 \u0421\u0428\u0410, \u0410\u0432\u0441\u0442\u0440\u0430\u043B\u0438\u0438, \u041D\u043E\u0432\u043E\u0439 \u0417\u0435\u043B\u0430\u043D\u0434\u0438\u0438, \u042E\u0436\u043D\u043E-\u0410\u0444\u0440\u0438\u043A\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0420\u0435\u0441\u043F\u0443\u0431\u043B\u0438\u043A\u0435. \u041E\u0431\u0449\u0435\u0435 \u043A\u043E\u043B\u0438\u0447\u0435\u0441\u0442\u0432\u043E \u043D\u043E\u0441\u0438\u0442\u0435\u043B\u0435\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0430 \u0432 \u043C\u0438\u0440\u0435 \u2014 \u043C\u0435\u043D\u044C\u0448\u0435 \u0441\u0442\u0430 \u0442\u044B\u0441\u044F\u0447 \u0447\u0435\u043B\u043E\u0432\u0435\u043A (\u043E\u0446\u0435\u043D\u043A\u0430). \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043A\u0435\u043B\u044C\u0442\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A \u043D\u0435 \u0441\u043B\u0435\u0434\u0443\u0435\u0442 \u043F\u0443\u0442\u0430\u0442\u044C \u0441\u043E \u0441\u043A\u043E\u0442\u0441\u043E\u043C \u2014 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u043C \u0433\u0435\u0440\u043C\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432\u043E\u0439 \u0433\u0440\u0443\u043F\u043F\u044B, \u0431\u043B\u0438\u0437\u043A\u043E\u0440\u043E\u0434\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u044B\u043C \u0430\u043D\u0433\u043B\u0438\u0439\u0441\u043A\u043E\u043C\u0443 \u0438 \u0440\u0430\u0441\u043F\u0440\u043E\u0441\u0442\u0440\u0430\u043D\u0451\u043D\u043D\u044B\u043C \u043D\u0430 \u0442\u0435\u0440\u0440\u0438\u0442\u043E\u0440\u0438\u0438 \u0440\u0430\u0432\u043D\u0438\u043D\u043D\u043E\u0439 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0438\u0438."@ru . "\u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A (\u043A\u0435\u043B\u044C\u0442\u0441\u043A\u0438\u0439)"@ru . . . . . . "gla" . . . . . . . . . "Scottish Gaelic"@en . . . . . "Scotland; Cape Breton Island, Nova Scotia"@en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "La skotgaela lingvo (skotgaele: G\u00E0idhlig [GA-lik], ISO-kodo ISO 639-2: gla, ISO 639-1:gd) estas gaela kelta lingvo, kiu estas parolata en Skotlando. La skotgaela (same kiel la irlanda) estas lingvo de la speco VSO (verbo-subjekto-objekto). Tiu karakteriza\u0135o estas tre utila \u0109e samtempa interpretado, \u0109ar plejofte la interpretisto pli rapide ol \u0109e aliaj lingvoj scias pri kio la gaela parolado temas. \u0108i tiu artikolo estas pri la gaela lingvo de Skotlando. La skotgaela estas membro de la gaela lingvaro de la familio de keltaj idiomoj, kiu konsistas el la irlanda, la skotgaela (ofte sole nomita la gaela), kaj la manksa, lingvo de la Mank\u015Da Insulo. La alia membro de tiu familio estas la britona (kimra, kornvala kaj bretona). La skotgaela estas parolata en norda kaj okcidenta Skotlando, kaj en Nova Skotlando (Kanado). Skotaj loknomoj montras, ke iam la gaela estis parolata preska\u016D en la tuta lando, krom la sudorienta parto. Dum la lasta popolnombrado de Skotlando en 1991, proksimume 66 000 homoj anoncis sin parolantoj de la skotgaela, t.e. 1.34% de la skota lo\u011Dantaro, sed lastatempe iom pli da homoj anoncis sin kiel parolantoj, ver\u015Dajne pro la fakto, ke de post la resta\u016Dro de la skota parlamento, \u011Di estas nun pli agnoskita kaj instruata. La plej granda koncentri\u011Do de gaelaparolantoj estas en la okcidentaj insuloj, kie ili konsistigas du trionojn de la lo\u011Dantaro. Nun ekzistas norma unueca 'televida' versio de la gaela, sed ekzistas tri \u0109efaj lokaj dialektoj el kiuj la plej aparta estas tiu de Lewis, la\u01D4dire tre influita de Skandinavio, kaj kun apartaj eroj en la vortprovizo, ekzemple 'burn' tie estas la vorto por 'akvo' anstata\u01D4 la norma gaela vorto 'uisge'.Pli kompleta informo pri la lingvo kaj \u011Dia historio trovi\u011Das sur la retpa\u011Doj de la Esperanto-Asocio de Skotlando, \u0109e la rubriko \"La Lingvoj de Skotlando\", kaj sur la anglalingvaj pa\u011Doj de Wikipedia."@eo . "IPA"@en . . . . "Skotsk\u00E1 gael\u0161tina"@cs . "right"@en . . . . . . . "Eskoziako gaelera edo Eskoziako gaelikoa (G\u00E0idhlig) Eskoziako iparraldean (Highland) eta mendebaldeko uharteetan hitz egiten den hizkuntza zelta da. Azken talde horren barneko gaelera hizkuntzen azpitaldean sailkatzen da. Kanadan, Eskozia Berrian (Cape Bretongo uhartean bereziki), Eduardo Printzearen Uhartean eta Ternua eta Labrador-eko probintzietan hiztun batzuk ere badaude eta dialekto horri Kanadako gaelera deitzen zaio. Lurralde gaelikodunak Gaidhealtachd izen orokorra dauka. Ia 60.000 hiztun aktibo daude gaur egun, Eskoziako % 1 besterik ez."@eu . . . . . . . ""@en . . . . . . . . . . . . . . "Scots Gaelic, Gaelic"@en . "Schots-Gaelisch of, in de taal zelf: G\u00E0idhlig, is een Goidelische taal die wordt gesproken door de Gaels, een Keltische stam in de Schotse Hooglanden en die in 2011 nog slechts door zo\u2019n 58.000 mensen werd beheerst. De Goidelische taal was al eerder in de 3e eeuw vanuit Ierland naar Schotland gebracht en werd ook Highland-Gaelic genoemd, omdat het oosten en zuiden van Schotland, door de Angelsaksische invasies in de vroege Middeleeuwen, gekoloniseerd werden door met name de Angelen en ook de Schotten daar sindsdien de taal van de Angelen, later het Engels, gingen spreken. In de Hooglanden en op de eilanden bleef het Schots-Gaelisch de meest gebruikte taal. De status van de taal ging achteruit na de unie van de Schotse en Engelse koninkrijken en definitief na de mislukte Jacobitische Rebellie in 1745. Na de slag bij Culloden in 1746 verloren de Schotse kroonpretendenten hun laatste rechten op de troon en werden hun aanhangers, met name de adel (clanhoofden) in de Hooglanden, ontrecht en werd hun grondbezit geconfisqueerd. De nieuwe Engelse wetten kenden geen gemeenschappelijke grondbezit zoals dat van de clans van de Hooglanders. Hun land kwam in handen van koningsgetrouwe en Engelse adel, die honderd jaar later besloot om de onrendabele kleinschalige en bodemintensieve landbouweconomie te saneren. Hongersnoden motiveerden een drastische ingreep met wat heette de 'clearing of the Highlands'. Tienduizenden Hooglanders werden vaak met politiegeweld uit hun huizen gezet, hun dorpen werden platgebrand om hun terugkeer onmogelijk te maken en zij werden als armlastigen gedeporteerd naar de Engelse kolonies, o.a. naar de Canadese provincie Nova Scotia. In hun plaats kwamen uit de Lowlands - Engelstalige - schapenboeren met een bodemextensieve bedrijfsvoering. Per saldo was dit een ontvolking en een aantal 'glens' werden 'mensenleeg' gemaakt. Dit betekende in feite het elimineren van het gemeenschapsleven waarop de Schotse taal eeuwenlang had berust. In 1841 werden 45.738 eentalige sprekers van het Schots-Gaelisch geregistreerd. In 1911 waren er nog 18.400 eentaligen en in 1971 nog amper 477. Het aantal tweetaligen in dat laatste jaar werd op 49.000 vastgesteld. Het gehele gebied van de Highlands (op de bijgevoegde kaart is dat het gebied met in 2011 > 2% sprekers van Schots-Gaelisch) van Inverness tot Dundee in het oosten en van Dundee tot Glasgow in het zuiden, was in 1891 nog steeds dominant, d.w.z voor meer dan 50%, Schots-Gaelischtalig. In 1931 zijn alle landinwaarts gelegen Hooglandendistricten dominant Engelstalig geworden. Alleen de onmiddellijk aan de kust gelegen westelijke districten en de eilanden hebben dan nog een meerderheid aan Schots-Gaelischsprekers. In 2001 komen op het vasteland geen gebieden meer voor met meer dan 50% sprekers van de taal. Dat is dan alleen nog het geval op de Buiten-Hebriden ('na h-Eileanan an Iar') en op het eiland Skye. Het onbeschaafde imago van het Schots-Gaelisch is een stigma dat tot op heden bleef voortbestaan. In 2020 werd uit onderzoek bekend dat nog slechts 11.000 personen het Gaelic daadwerkelijk gebruiken. Op de westelijke eilanden zakt het aantal sprekers naar verwachting in 2021 onder de 50%, waarmee de levensvatbaarheid van de taal in gevaar komt. De onderzoekers voorspellen dat zonder radicale maatregelen de taal binnen 10 jaar zal uitsterven."@nl . . . . . . . . . "gd"@en . . "\u0397 \u03C3\u03BA\u03C9\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u03B3\u03B1\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AE \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1 (\u03C3\u03BA\u03C9\u03C4\u03B9\u03BA\u03AC \u03B3\u03B1\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AC: G\u00E0idhlig IPA [ [\u02C8\u0261a\u02D0l\u026Ak\u02B2]], \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03B9\u03BA\u03AC Gaelic IPA [ [\u02C8ge\u026Al\u026Ak]] \u03AE [ [\u02C8g\u00E6l\u026Ak]]), \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03BC\u03AD\u03BB\u03BF\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0393\u03BF\u03CA\u03B4\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03C5\u03C0\u03BF\u03BF\u03B9\u03BA\u03BF\u03B3\u03AD\u03BD\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03BF\u03B9\u03BA\u03BF\u03B3\u03AD\u03BD\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2 \u03C4\u03C9\u03BD \u039A\u03B5\u03BB\u03C4\u03B9\u03BA\u03CE\u03BD \u03B3\u03BB\u03C9\u03C3\u03C3\u03CE\u03BD, \u03B7 \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03BB\u03B1\u03BC\u03B2\u03AC\u03BD\u03B5\u03B9 \u03B1\u03BA\u03CC\u03BC\u03B7 \u03C4\u03B1 \u0399\u03C1\u03BB\u03B1\u03BD\u03B4\u03B9\u03BA\u03AC \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B7 \u0393\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1 \u039C\u03B1\u03BD\u03BE. \u039F\u03B9 \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B5\u03C2 \u03B1\u03C5\u03C4\u03AE\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03C5\u03C0\u03BF\u03BF\u03B9\u03BA\u03BF\u03B3\u03AD\u03BD\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2 \u03C0\u03C1\u03BF\u03AD\u03C1\u03C7\u03BF\u03BD\u03C4\u03B1\u03B9 \u03B1\u03C0\u03CC \u03C4\u03B1 , \u03B5\u03BD\u03CE \u03B7 \u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03B3\u03C9\u03B3\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5\u03C2 \u03B1\u03BD\u03AC\u03B3\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C3\u03C4\u03B7\u03BD \u03BA\u03B1\u03B9 \u03C4\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AC \u03C3\u03C4\u03B7\u03BD . \u03A0\u03BF\u03BB\u03BB\u03AD\u03C2 \u03C6\u03BF\u03C1\u03AD\u03C2 \u03B7 \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1 \u03B1\u03BD\u03B1\u03C6\u03AD\u03C1\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03B1\u03C0\u03BB\u03CE\u03C2 \u03C9\u03C2 \u03A3\u03BA\u03C9\u03C4\u03B9\u03BA\u03AC, \u03B9\u03B4\u03AF\u03C9\u03C2 \u03CC\u03C4\u03B1\u03BD \u03C3\u03C5\u03B3\u03BA\u03C1\u03AF\u03BD\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03BC\u03B5 \u03C4\u03B9\u03C2 \u03AC\u03BB\u03BB\u03B5\u03C2 \u03B4\u03CD\u03BF \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B5\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03C5\u03C0\u03BF\u03BF\u03B9\u03BA\u03BF\u03B3\u03AD\u03BD\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2. \u0397 \u03A3\u03BA\u03C9\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u0393\u03B1\u03B5\u03BB\u03B9\u03BA\u03AE \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1, \u03CC\u03BC\u03C9\u03C2, \u03B4\u03B5\u03BD \u03C0\u03C1\u03AD\u03C0\u03B5\u03B9 \u03BD\u03B1 \u03C3\u03C5\u03B3\u03C7\u03AD\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03BC\u03B5 \u03C4\u03B7 \u03A3\u03BA\u03C9\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1 (\u03A3\u03BA\u03C9\u03C4\u03C2), \u03BC\u03B9\u03B1 \u03B4\u03B9\u03B1\u03BA\u03C1\u03B9\u03C4\u03AE \u03B1\u03C0\u03CC \u03C4\u03B1 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03B9\u03BA\u03AC \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03C5\u03C0\u03BF\u03BF\u03BC\u03AC\u03B4\u03B1\u03C2 \u03C4\u03C9\u03BD \u03C4\u03B7\u03C2 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03BF\u03C6\u03C1\u03B9\u03B6\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03BF\u03B9\u03BA\u03BF\u03B3\u03AD\u03BD\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u0393\u03B5\u03C1\u03BC\u03B1\u03BD\u03B9\u03BA\u03BF\u03CD \u03BA\u03BB\u03AC\u03B4\u03BF\u03C5, \u03BF\u03CD\u03C4\u03B5 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03BC\u03B5 \u03C4\u03B7 \u03A3\u03BA\u03C9\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03B9\u03BA\u03AE \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1, \u03CC\u03C1\u03BF\u03C2 \u03BC\u03B5 \u03C4\u03BF\u03BD \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03BF \u03C7\u03B1\u03C1\u03B1\u03BA\u03C4\u03B7\u03C1\u03AF\u03B6\u03BF\u03BD\u03C4\u03B1\u03B9 \u03BF\u03B9 \u03B4\u03B9\u03AC\u03BB\u03B5\u03BA\u03C4\u03BF\u03B9 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0391\u03B3\u03B3\u03BB\u03B9\u03BA\u03AE\u03C2 \u03B3\u03BB\u03CE\u03C3\u03C3\u03B1\u03C2 \u03BF\u03B9 \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B5\u03C2 \u03BF\u03BC\u03B9\u03BB\u03BF\u03CD\u03BD\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C3\u03C4\u03B7 \u03A3\u03BA\u03C9\u03C4\u03AF\u03B1."@el . . . . . . . "Ga\u00E9lico escoc\u00E9s"@es . . . . "\u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u0301\u043D\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439, \u0433\u044D\u0301\u043B\u044C\u0441\u043A\u0438\u0439, \u0438\u043B\u0438 (\u0443\u0441\u0442\u0430\u0440\u0435\u0432\u0448\u0430\u044F \u043F\u0435\u0440\u0435\u0434\u0430\u0447\u0430) \u0433\u0430\u044D\u0301\u043B\u044C\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u0301\u043A (\u0441\u0430\u043C\u043E\u043D\u0430\u0437\u0432.: G\u00E0idhlig [\u02C8ka\u02D0lik\u02B2]; \u0430\u043D\u0433\u043B. Gaelic, \u0438\u043B\u0438 Scottish Gaelic) \u2014 \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u043F\u0440\u0435\u0434\u0441\u0442\u0430\u0432\u0438\u0442\u0435\u043B\u0435\u0439 \u0433\u043E\u0439\u0434\u0435\u043B\u044C\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0432\u0435\u0442\u0432\u0438 \u043A\u0435\u043B\u044C\u0442\u0441\u043A\u0438\u0445 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432, \u043D\u043E\u0441\u0438\u0442\u0435\u043B\u0438 \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u043E\u0433\u043E \u2014 \u043A\u0435\u043B\u044C\u0442\u0441\u043A\u0430\u044F \u043D\u0430\u0440\u043E\u0434\u043D\u043E\u0441\u0442\u044C \u0433\u044D\u043B\u044B \u2014 \u0442\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0438\u043E\u043D\u043D\u043E \u0436\u0438\u043B\u0438 \u0432 \u0433\u043E\u0440\u043D\u043E\u0439 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0438\u0438 \u0438 \u043D\u0430 \u0413\u0435\u0431\u0440\u0438\u0434\u0441\u043A\u0438\u0445 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0430\u0445. \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043A\u0435\u043B\u044C\u0442\u0441\u043A\u0438\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A \u043D\u0435 \u0441\u043B\u0435\u0434\u0443\u0435\u0442 \u043F\u0443\u0442\u0430\u0442\u044C \u0441\u043E \u0441\u043A\u043E\u0442\u0441\u043E\u043C \u2014 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u043C \u0433\u0435\u0440\u043C\u0430\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u044F\u0437\u044B\u043A\u043E\u0432\u043E\u0439 \u0433\u0440\u0443\u043F\u043F\u044B, \u0431\u043B\u0438\u0437\u043A\u043E\u0440\u043E\u0434\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u044B\u043C \u0430\u043D\u0433\u043B\u0438\u0439\u0441\u043A\u043E\u043C\u0443 \u0438 \u0440\u0430\u0441\u043F\u0440\u043E\u0441\u0442\u0440\u0430\u043D\u0451\u043D\u043D\u044B\u043C \u043D\u0430 \u0442\u0435\u0440\u0440\u0438\u0442\u043E\u0440\u0438\u0438 \u0440\u0430\u0432\u043D\u0438\u043D\u043D\u043E\u0439 \u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0438\u0438."@ru . . . . . . . . . . . . "2011"^^ . . . . . . . . . . "Canadian\n*Mid-Minch\n*East Sutherland\n*Galwegian \n*many others"@en . "La skotgaela lingvo (skotgaele: G\u00E0idhlig [GA-lik], ISO-kodo ISO 639-2: gla, ISO 639-1:gd) estas gaela kelta lingvo, kiu estas parolata en Skotlando. La skotgaela (same kiel la irlanda) estas lingvo de la speco VSO (verbo-subjekto-objekto). Tiu karakteriza\u0135o estas tre utila \u0109e samtempa interpretado, \u0109ar plejofte la interpretisto pli rapide ol \u0109e aliaj lingvoj scias pri kio la gaela parolado temas."@eo . . . . . . "Gaeilge na hAlban"@ga . . . . . . . . . . . . "\u30B9\u30B3\u30C3\u30C8\u30E9\u30F3\u30C9\u30FB\u30B2\u30FC\u30EB\u8A9E\uFF08\u30B9\u30B3\u30C3\u30C8\u30E9\u30F3\u30C9\u30FB\u30B2\u30FC\u30EB\u3054\u3001\u82F1: Scottish Gaelic\uFF09\u306F\u3001\u30B9\u30B3\u30C3\u30C8\u30E9\u30F3\u30C9\u3067\u8A71\u3055\u308C\u308B\u30A4\u30F3\u30C9\u30FB\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u8A9E\u65CF\u306E\u30B1\u30EB\u30C8\u7CFB\u8A00\u8A9E\u3067\u3042\u308B\u3002\u30B2\u30FC\u30EB\u8A9E\u3067\u306F G\u00E0idhlig \u3068\u7DB4\u308A\u3001[\u02C8ka\u02D0lik\u02B2]\u3068\u767A\u97F3\u3059\u308B\u3002"@ja . . . . "people in Scotland reported having some Gaelic language ability in 2011; fluent in Nova Scotia"@en . . . . . . "Linguistic divide in the middle ages. Left: divide in 1400 after Loch, 1932; Right: divide in 1500 after Nicholson, 1974 *Note: Caithness Norn as shown in the orange was also spoken in the 1400's in the same region as the 1500's picture, but its presence, exact timeline, and mixture with Scottish Gaelic is debated*"@en . . . "gd" . "Scottish Gaelic"@en . . . . "J\u0119zyk gaelicki szkocki (gaelicki, Scottish Gaelic, Scots Gaelic, nazwa w\u0142asna: G\u00E0idhlig, wym. [ka\u02D0l\u026Ak\u02B2]) \u2013 j\u0119zyk z grupy goidelskiej j\u0119zyk\u00F3w celtyckich. Pos\u0142uguje si\u0119 nim oko\u0142o 11 tys. os\u00F3b (2020) zamieszkuj\u0105cych p\u00F3\u0142nocn\u0105 cz\u0119\u015B\u0107 Wielkiej Brytanii, tj. p\u00F3\u0142nocno-zachodni\u0105 Szkocj\u0119 i archipelag Hebryd\u00F3w. W\u0142adze brytyjskie przyzna\u0142y mu status regionalnego j\u0119zyka urz\u0119dowego na Hebrydach Zewn\u0119trznych (region Western Isles). Podobnie jak inne j\u0119zyki goidelskie i j\u0119zyk celtyberyjski, gaelicki szkocki jest ."@pl . . . . . . . . "Bahasa Gaelik Skotlandia (G\u00E0idhlig) adalah suatu bahasa Kelt yang dituturkan sekitar 60.000 jiwa di Skotlandia, terutama di (a' Ghaidhealtachd) dan di Western Isles (Na h-Eileanan an Iar), tetapi juga di Glasgow (Glaschu), Edinburgh (D\u00F9n Eideann) dan Inverness (Inbhir Nis). Ada juga komunitas penutur Gaelik kecil di Kanada, terutama di Nova Scotia (Alba Nuadh) dan di pulau Cape Breton (Eilean Cheap Breatainn). Penutur lainnya dapat ditemukan di Australia (Astr\u00E0ilia), Selandia Baru dan Amerika Serikat (Na St\u00E0itean Aonaichte)."@in . . "Die schottisch-g\u00E4lische Sprache (G\u00E0idhlig /\u02C8ka\u02D0l\u02B2ik\u02B2/; veraltet auch Ersisch) geh\u00F6rt zu den keltischen Sprachen und wird heute in Teilen Schottlands, namentlich auf Inseln der Inneren und \u00C4u\u00DFeren Hebriden, im Westen des Schottischen Hochlands sowie in Glasgow gesprochen. Allerdings sind nicht alle Sprecher, insbesondere in Glasgow, Muttersprachler oder Erstsprecher. Die Sprache geh\u00F6rt zum goidelischen Zweig der inselkeltischen Sprachen und ist eng mit dem Irischen und dem Manx verwandt. Die enge Verwandtschaft mit der irischen Sprache erkl\u00E4rt sich aus der Einwanderung von Skoten aus Irland nach Schottland seit dem 4. Jahrhundert."@de . . . . . . . . . "\u82CF\u683C\u5170\u76D6\u5C14\u8BED"@zh . . . . . . . . . . . "\uC2A4\uCF54\uD2C0\uB79C\uB4DC \uAC8C\uC77C\uC5B4\uB294 \uC601\uAD6D\uC758 \uC2A4\uCF54\uD2C0\uB79C\uB4DC\uC5D0\uC11C \uC4F0\uC774\uB294 \uCF08\uD2B8\uACC4 \uC5B8\uC5B4\uC774\uB2E4. \uC544\uC77C\uB79C\uB4DC\uC5B4, \uB9F9\uD06C\uC2A4\uC5B4\uC640 \uD568\uAED8 \uACE0\uC774\uB378\uC5B4\uC758 \uC77C\uC885\uC774\uB2E4."@ko . . . "Ga\u00E8lic escoc\u00E8s"@ca . . . . . . . . . . "J\u0119zyk gaelicki szkocki (gaelicki, Scottish Gaelic, Scots Gaelic, nazwa w\u0142asna: G\u00E0idhlig, wym. [ka\u02D0l\u026Ak\u02B2]) \u2013 j\u0119zyk z grupy goidelskiej j\u0119zyk\u00F3w celtyckich. Pos\u0142uguje si\u0119 nim oko\u0142o 11 tys. os\u00F3b (2020) zamieszkuj\u0105cych p\u00F3\u0142nocn\u0105 cz\u0119\u015B\u0107 Wielkiej Brytanii, tj. p\u00F3\u0142nocno-zachodni\u0105 Szkocj\u0119 i archipelag Hebryd\u00F3w. W\u0142adze brytyjskie przyzna\u0142y mu status regionalnego j\u0119zyka urz\u0119dowego na Hebrydach Zewn\u0119trznych (region Western Isles). Podobnie jak inne j\u0119zyki goidelskie i j\u0119zyk celtyberyjski, gaelicki szkocki jest . J\u0119zyk gaelicki wywodzi si\u0119 bezpo\u015Brednio z j\u0119zyka staroirlandzkiego. By\u0142 dominuj\u0105cym j\u0119zykiem Szkocji mi\u0119dzy X a XII w., p\u00F3\u017Aniej rol\u0119 j\u0119zyka og\u00F3lnoszkockiego przej\u0105\u0142 j\u0119zyk szkocki lallans (lowland scots)."@pl . . "1123783085"^^ . . . "El ga\u00E9lico escoc\u00E9s (G\u00E0idhlig AFI: [\u02C8ka\u02D0lik\u02B2]) es una lengua indoeuropea de la rama celta, miembro de las lenguas goid\u00E9licas, que lleg\u00F3 a Escocia alrededor del siglo V, cuando los escotos de etnia ga\u00E9lica y provenientes del norte de Irlanda se asentaron en la costa occidental, llevando una variedad del irland\u00E9s antiguo que sustituy\u00F3 a la antigua lengua de los pictos hablada en la zona hasta entonces (de ah\u00ED su similitud con el ga\u00E9lico hablado en Irlanda y la Isla de Man). M\u00E1s tarde, los pr\u00E9stamos ling\u00FC\u00EDsticos procedentes de los anglos y las invasiones vikingas ir\u00EDan relegando cada vez m\u00E1s el idioma, hasta que alrededor del 1500, durante el reinado de Jacobo IV, se crearon en las islas H\u00E9bridas las cortes locales y las escuelas de bardos, que fueron cuna del Sistema de Clanes de las Tierras "@es . . . . "\u8607\u683C\u862D\u84CB\u723E\u8A9E\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AScottish Gaelic\uFF09\uFF0C\u6216\u50C5\u7C21\u7A31\u84CB\u723E\u8A9E\uFF08G\u00E0idhlig\uFF1BIPA\uFF1A/\u02C8g\u0251\u02D0l\u026Ak/\uFF09\uFF0C\u5C6C\u65BC\u51F1\u723E\u7279\u8A9E\u65CF\u84CB\u723E\u4E9E\u652F\u7684\u4E00\u7A2E\u8A9E\u8A00\u3002\u4E5F\u88AB\u7A31\u70BA\u9AD8\u5730\u84CB\u723E\u8A9E\u6216\u9AD8\u5730\u8607\u683C\u862D\u8A9E\u3002"@zh . . . . "Nova Scotia, Canada"@en . "Ga\u00E9lique \u00E9cossais"@fr . . . . . . . . "\u0428\u043E\u0442\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u044C\u043A\u0430 \u0433\u0435\u043B\u044C\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043C\u043E\u0432\u0430"@uk . . "\u30B9\u30B3\u30C3\u30C8\u30E9\u30F3\u30C9\u30FB\u30B2\u30FC\u30EB\u8A9E\uFF08\u30B9\u30B3\u30C3\u30C8\u30E9\u30F3\u30C9\u30FB\u30B2\u30FC\u30EB\u3054\u3001\u82F1: Scottish Gaelic\uFF09\u306F\u3001\u30B9\u30B3\u30C3\u30C8\u30E9\u30F3\u30C9\u3067\u8A71\u3055\u308C\u308B\u30A4\u30F3\u30C9\u30FB\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u8A9E\u65CF\u306E\u30B1\u30EB\u30C8\u7CFB\u8A00\u8A9E\u3067\u3042\u308B\u3002\u30B2\u30FC\u30EB\u8A9E\u3067\u306F G\u00E0idhlig \u3068\u7DB4\u308A\u3001[\u02C8ka\u02D0lik\u02B2]\u3068\u767A\u97F3\u3059\u308B\u3002"@ja . "Gaelic1400Loch.png"@en . . "J\u0119zyk gaelicki szkocki"@pl . . . . . . . . . . "Eskoziako gaelera edo Eskoziako gaelikoa (G\u00E0idhlig) Eskoziako iparraldean (Highland) eta mendebaldeko uharteetan hitz egiten den hizkuntza zelta da. Azken talde horren barneko gaelera hizkuntzen azpitaldean sailkatzen da. Kanadan, Eskozia Berrian (Cape Bretongo uhartean bereziki), Eduardo Printzearen Uhartean eta Ternua eta Labrador-eko probintzietan hiztun batzuk ere badaude eta dialekto horri Kanadako gaelera deitzen zaio. Lurralde gaelikodunak Gaidhealtachd izen orokorra dauka. Ia 60.000 hiztun aktibo daude gaur egun, Eskoziako % 1 besterik ez."@eu . . . "\uC2A4\uCF54\uD2C0\uB79C\uB4DC \uAC8C\uC77C\uC5B4\uB294 \uC601\uAD6D\uC758 \uC2A4\uCF54\uD2C0\uB79C\uB4DC\uC5D0\uC11C \uC4F0\uC774\uB294 \uCF08\uD2B8\uACC4 \uC5B8\uC5B4\uC774\uB2E4. \uC544\uC77C\uB79C\uB4DC\uC5B4, \uB9F9\uD06C\uC2A4\uC5B4\uC640 \uD568\uAED8 \uACE0\uC774\uB378\uC5B4\uC758 \uC77C\uC885\uC774\uB2E4."@ko . . . . . "Schottisch-g\u00E4lische Sprache"@de . . . . . . . "scot1245"@en . . . . .