. "Irish National Federation"@en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "John Dillon"@pl . . . . . . . . "1918-03-06"^^ . . . . . . . . ""@en . . . . . . . . . . . "Se\u00E1n Diol\u00FAn"@ga . . . . . "John Dillon (4 September 1851 \u2013 4 August 1927) was an Irish politician from Dublin, who served as a Member of Parliament (MP) for over 35 years and was the last leader of the Irish Parliamentary Party. By political disposition Dillon was an advocate of Irish nationalism, originally a follower of Charles Stewart Parnell, supporting land reform and Irish Home Rule."@en . "John Dillon"@en . . . . . . . . . . . "\u062C\u0648\u0646 \u062F\u064A\u0644\u0648\u0646 (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: John Dillon)\u200F \u0647\u0648 \u0634\u0627\u0639\u0631 \u0648\u0633\u064A\u0627\u0633\u064A \u0623\u064A\u0631\u0644\u0646\u062F\u064A\u060C \u0648\u0644\u062F \u0641\u064A 4 \u0633\u0628\u062A\u0645\u0628\u0631 1851 \u0641\u064A \u062F\u0628\u0644\u0646 \u0641\u064A \u062C\u0645\u0647\u0648\u0631\u064A\u0629 \u0623\u064A\u0631\u0644\u0646\u062F\u0627\u060C \u0648\u062A\u0648\u0641\u064A \u0641\u064A 4 \u0623\u063A\u0633\u0637\u0633 1927 \u0641\u064A \u0644\u0646\u062F\u0646 \u0627\u0644\u0643\u0628\u0631\u0649 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0645\u0645\u0644\u0643\u0629 \u0627\u0644\u0645\u062A\u062D\u062F\u0629. \u062D\u0632\u0628\u064A\u0627\u064B\u060C \u0646\u0634\u0637 \u0641\u064A Irish Parliamentary Party \u200F."@ar . . . . "John Dillon (Dublin, 1851ko irailaren 4a - Londres, 1927ko abuztuaren 4a) Irlandako mediku eta politikaria izan zen. Abertzalea zen, eta behin baino gehiagotan espetxeratu zuten Irlandako independentziaren alde borrokatzeagatik. Diputatu izan zen 1880an, eta buruzagi izendatu zuten 1896an. 1918ko hauteskundeetan, ordea, Sinn Fein alderdiak boto gehiago eskuratu zituen Dillonek zuzentzen zuen alderdiak baino, eta gainbehera nabarmena izan zuen haren alderdiak orduz geroztik."@eu . "1880-04-08"^^ . . . . . . . . "493381"^^ . . . . . . . . "John Dillon, irl. Se\u00E1n Diol\u00FAn (ur. 1851, zm. 1927) - irlandzki polityk, w 1918 roku lider . Z wykszta\u0142cenia lekarz, pod koniec lat 70. ca\u0142kowicie zaanga\u017Cowany w polityk\u0119, dzia\u0142acz na rzecz uzyskania przez Irlandi\u0119 autonomii, wsp\u00F3\u0142tw\u00F3rca tzw. Ligi Rolnej, uczestniczy\u0142 w pracach parlamentu, przedstawiaj\u0105c skrajny od\u0142am stronnictwa, wielokrotnie aresztowany z rozkazu w\u0142adz Wielkiej Brytanii. Za jedn\u0105 z fundamentalnych form prowadzonej przez siebie polityki obra\u0142 zbi\u00F3rki pieni\u0119dzy w\u015Br\u00F3d emiogrant\u00F3w irlandzkich w USA, Australii i Europie. 1891 zwi\u0105za\u0142 si\u0119 z antyparnellistami, przeciwnikami przyw\u00F3dcy stronnictwa Charlesa Stewarta Parnella, kiedy konflikt wewn\u0105trz frakcji doprowadzi\u0142 do roz\u0142amu na zwolennik\u00F3w i przeciwnik\u00F3w Parnella. Od 1900 zasiada\u0142 w parlamencie brytyjskim po zjednoczeniu stron"@pl . . . . . . . . . . . . "Catholic University of Louvain"@en . . . "John Dillon"@fr . . . . . . "John Dillon"@eu . "1851-09-04"^^ . . . . . . . . . ""@en . . . . "6"^^ . "Constituency established"@en . . . . . . . . "\u062C\u0648\u0646 \u062F\u064A\u0644\u0648\u0646 (\u0628\u0627\u0644\u0625\u0646\u062C\u0644\u064A\u0632\u064A\u0629: John Dillon)\u200F \u0647\u0648 \u0634\u0627\u0639\u0631 \u0648\u0633\u064A\u0627\u0633\u064A \u0623\u064A\u0631\u0644\u0646\u062F\u064A\u060C \u0648\u0644\u062F \u0641\u064A 4 \u0633\u0628\u062A\u0645\u0628\u0631 1851 \u0641\u064A \u062F\u0628\u0644\u0646 \u0641\u064A \u062C\u0645\u0647\u0648\u0631\u064A\u0629 \u0623\u064A\u0631\u0644\u0646\u062F\u0627\u060C \u0648\u062A\u0648\u0641\u064A \u0641\u064A 4 \u0623\u063A\u0633\u0637\u0633 1927 \u0641\u064A \u0644\u0646\u062F\u0646 \u0627\u0644\u0643\u0628\u0631\u0649 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0645\u0645\u0644\u0643\u0629 \u0627\u0644\u0645\u062A\u062D\u062F\u0629. \u062D\u0632\u0628\u064A\u0627\u064B\u060C \u0646\u0634\u0637 \u0641\u064A Irish Parliamentary Party \u200F."@ar . . . . . . "Ireland Since Parnell"@en . "London, England"@en . . . . "Member of Parliament for East Mayo"@en . . . . "\u0414\u0436\u043E\u043D \u0414\u0438\u043B\u043B\u043E\u043D (\u0438\u0440\u043B. Se\u00E1n Diol\u00FAn; \u0430\u043D\u0433\u043B. John Dillon; 4 \u0441\u0435\u043D\u0442\u044F\u0431\u0440\u044F 1851 \u2014 4 \u0430\u0432\u0433\u0443\u0441\u0442\u0430 1927) \u2014 \u0431\u0440\u0438\u0442\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0438\u0440\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043F\u043E\u043B\u0438\u0442\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0434\u0435\u044F\u0442\u0435\u043B\u044C, \u043D\u0430\u0446\u0438\u043E\u043D\u0430\u043B\u0438\u0441\u0442."@ru . "\u0414\u0436\u043E\u043D \u0414\u0438\u043B\u043B\u043E\u043D (\u0438\u0440\u043B. Se\u00E1n Diol\u00FAn; \u0430\u043D\u0433\u043B. John Dillon; 4 \u0441\u0435\u043D\u0442\u044F\u0431\u0440\u044F 1851 \u2014 4 \u0430\u0432\u0433\u0443\u0441\u0442\u0430 1927) \u2014 \u0431\u0440\u0438\u0442\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0438\u0440\u043B\u0430\u043D\u0434\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043F\u043E\u043B\u0438\u0442\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0434\u0435\u044F\u0442\u0435\u043B\u044C, \u043D\u0430\u0446\u0438\u043E\u043D\u0430\u043B\u0438\u0441\u0442."@ru . . . . . . . . "1880"^^ . "Catholic University School"@en . . . . "1885"^^ . . . . . . . "Home Rule League"@en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "John Dillon"@sv . . . . . "1927-08-04"^^ . . . "Ba pholaiteoir n\u00E1isi\u00FAnach \u00C9ireannach \u00E9 Se\u00E1n Diol\u00FAn (B\u00E9arla: John Dillon) (4 Me\u00E1n F\u00F3mhair, 1851 - 4 L\u00FAnasa, 1927), a bh\u00ED gn\u00EDomhach sa ghluaiseacht a bh\u00ED ag iarraidh Rialtas D\u00FAchais a bhaint amach in \u00C9irinn. Mac leis an scr\u00EDbhneoir Se\u00E1n de Bl\u00E1ca Diol\u00FAn (John Blake Dillon), bh\u00ED Se\u00E1n Diol\u00FAn ina bhall de Conradh na Tal\u00FAn. Ghlac s\u00E9 p\u00E1irt i gCogadh na Tal\u00FAn sna 1880id\u00ED nuair a bh\u00ED s\u00E9 \u00F3g. N\u00EDos d\u00E9ana\u00ED, bh\u00ED Diol\u00FAn ina cheannaire ar Ph\u00E1irt\u00ED Parlaiminteach na h\u00C9ireann idir na blianta 1892 agus 1900, agus ar\u00EDs sa bhliain 1918 tar \u00E9is b\u00E1s She\u00E1in Mhic R\u00E9amainn. Chaill Diol\u00FAn agus a ph\u00E1irt\u00ED a l\u00E1n taca\u00EDocht tar \u00E9is \u00C9ir\u00ED Amach na C\u00E1sca sa bhliain 1916, agus chuir f\u00E1s Shinn F\u00E9in i rith an tr\u00E9imhse seo deireadh leo. Chuaigh a mhac Se\u00E1mus Diol\u00FAn isteach sa pholait\u00EDocht freisin."@ga . . . . . . . . . . "John Dillon, f\u00F6dd 4 september 1851, d\u00F6d 4 augusti 1927, var en irl\u00E4ndsk politiker. Han var son till John Blake Dillon. Dillon deltog energiskt i agitation f\u00F6r home-rule och land-league och \u00E5tf\u00F6ljde Charles Stewart Parnell 1879 p\u00E5 hans agitationsresa i Amerika. Dillon framh\u00F6ll d\u00E4rvid n\u00F6dv\u00E4ndigheten av att desorganisera och f\u00F6rst\u00F6ra det irl\u00E4ndska polisv\u00E4sendet, emedan det utgjort gods\u00E4garnas fasta st\u00F6d, ett program, som senare till\u00E4mpades av Sinn F\u00E9in. Han blev parlamentsledamot 1880, och f\u00E4ngslades 1881 tillsammans med \u00F6vriga ledare av land-league-r\u00F6relsen, men frigavs 1882. Han l\u00E4mnade parlamentet 1883 av h\u00E4lsosk\u00E4l men \u00E5terintr\u00E4dde 1885 och spelade nu en framskjuten roll som en av irl\u00E4ndarnas parlamentariska ledare. Vid schismen 1891 sl\u00F6t han sig till Parnells motst\u00E5ndare och var efter Jus"@sv . . . "\u062C\u0648\u0646 \u062F\u064A\u0644\u0648\u0646"@ar . . . . "1900"^^ . . . . "1892"^^ . . . "Thomas Mayne"@en . "John Dillon (4 septembre 1851-4 ao\u00FBt 1927) est un homme politique irlandais de Dublin, qui est d\u00E9put\u00E9 pendant plus de 35 ans et est le dernier chef du Parti parlementaire irlandais. Par disposition politique, Dillon est un partisan du nationalisme irlandais, \u00E0 l'origine un adepte de Charles Stewart Parnell, soutenant la r\u00E9forme agraire et l'Irish Home Rule."@fr . . . . . . . . "Edmund Dwyer Gray"@en . . "Dillon,"@en . . "24338"^^ . . . . . . "Patrick James Smyth"@en . . . . . "1883-03-23"^^ . . . . "Member of Parliament for Tipperary"@en . "Ba pholaiteoir n\u00E1isi\u00FAnach \u00C9ireannach \u00E9 Se\u00E1n Diol\u00FAn (B\u00E9arla: John Dillon) (4 Me\u00E1n F\u00F3mhair, 1851 - 4 L\u00FAnasa, 1927), a bh\u00ED gn\u00EDomhach sa ghluaiseacht a bh\u00ED ag iarraidh Rialtas D\u00FAchais a bhaint amach in \u00C9irinn. Mac leis an scr\u00EDbhneoir Se\u00E1n de Bl\u00E1ca Diol\u00FAn (John Blake Dillon), bh\u00ED Se\u00E1n Diol\u00FAn ina bhall de Conradh na Tal\u00FAn. Ghlac s\u00E9 p\u00E1irt i gCogadh na Tal\u00FAn sna 1880id\u00ED nuair a bh\u00ED s\u00E9 \u00F3g. N\u00EDos d\u00E9ana\u00ED, bh\u00ED Diol\u00FAn ina cheannaire ar Ph\u00E1irt\u00ED Parlaiminteach na h\u00C9ireann idir na blianta 1892 agus 1900, agus ar\u00EDs sa bhliain 1918 tar \u00E9is b\u00E1s She\u00E1in Mhic R\u00E9amainn."@ga . . . . . "Irish Parliamentary Party"@en . . "13963"^^ . . . . . . . . . . . "John Dillon"@en . . . "1885-11-27"^^ . . . "John Dillon (4 September 1851 \u2013 4 August 1927) was an Irish politician from Dublin, who served as a Member of Parliament (MP) for over 35 years and was the last leader of the Irish Parliamentary Party. By political disposition Dillon was an advocate of Irish nationalism, originally a follower of Charles Stewart Parnell, supporting land reform and Irish Home Rule."@en . "1851-09-04"^^ . . . . . . . . "Merged into IPP"@en . . . . "1927-08-04"^^ . . . . . . . . . . . . "1895"^^ . . . . . . "John Dillon"@en . . "\u0414\u0438\u043B\u043B\u043E\u043D, \u0414\u0436\u043E\u043D"@ru . . . "John Dillon (Dublin, 1851ko irailaren 4a - Londres, 1927ko abuztuaren 4a) Irlandako mediku eta politikaria izan zen. Abertzalea zen, eta behin baino gehiagotan espetxeratu zuten Irlandako independentziaren alde borrokatzeagatik. Diputatu izan zen 1880an, eta buruzagi izendatu zuten 1896an. 1918ko hauteskundeetan, ordea, Sinn Fein alderdiak boto gehiago eskuratu zituen Dillonek zuzentzen zuen alderdiak baino, eta gainbehera nabarmena izan zuen haren alderdiak orduz geroztik."@eu . "John Dillon (4 septembre 1851-4 ao\u00FBt 1927) est un homme politique irlandais de Dublin, qui est d\u00E9put\u00E9 pendant plus de 35 ans et est le dernier chef du Parti parlementaire irlandais. Par disposition politique, Dillon est un partisan du nationalisme irlandais, \u00E0 l'origine un adepte de Charles Stewart Parnell, soutenant la r\u00E9forme agraire et l'Irish Home Rule."@fr . "1907"^^ . . ""@en . . . . . . . . . . . "Royal College of Surgeons"@en . . . . . . "Blackrock, Dublin, Ireland"@en . . . . "Trinity College Dublin"@en . "John Dillon, f\u00F6dd 4 september 1851, d\u00F6d 4 augusti 1927, var en irl\u00E4ndsk politiker. Han var son till John Blake Dillon. Dillon deltog energiskt i agitation f\u00F6r home-rule och land-league och \u00E5tf\u00F6ljde Charles Stewart Parnell 1879 p\u00E5 hans agitationsresa i Amerika. Dillon framh\u00F6ll d\u00E4rvid n\u00F6dv\u00E4ndigheten av att desorganisera och f\u00F6rst\u00F6ra det irl\u00E4ndska polisv\u00E4sendet, emedan det utgjort gods\u00E4garnas fasta st\u00F6d, ett program, som senare till\u00E4mpades av Sinn F\u00E9in. Han blev parlamentsledamot 1880, och f\u00E4ngslades 1881 tillsammans med \u00F6vriga ledare av land-league-r\u00F6relsen, men frigavs 1882. Han l\u00E4mnade parlamentet 1883 av h\u00E4lsosk\u00E4l men \u00E5terintr\u00E4dde 1885 och spelade nu en framskjuten roll som en av irl\u00E4ndarnas parlamentariska ledare. Vid schismen 1891 sl\u00F6t han sig till Parnells motst\u00E5ndare och var efter Justin McCarthy ledare f\u00F6r antiparnelliterna 1896\u201398. D\u00E5 splittringen upph\u00F6rde 1900, m\u00E5ste han erk\u00E4nna parnelliten John Redmond som partiets officielle ledare men anses ha varit den verkliga ledaren. Mot Sinn F\u00E9in var han hela sitt liv of\u00F6rst\u00E5ende."@sv . "1918-12-14"^^ . "John Dillon, irl. Se\u00E1n Diol\u00FAn (ur. 1851, zm. 1927) - irlandzki polityk, w 1918 roku lider . Z wykszta\u0142cenia lekarz, pod koniec lat 70. ca\u0142kowicie zaanga\u017Cowany w polityk\u0119, dzia\u0142acz na rzecz uzyskania przez Irlandi\u0119 autonomii, wsp\u00F3\u0142tw\u00F3rca tzw. Ligi Rolnej, uczestniczy\u0142 w pracach parlamentu, przedstawiaj\u0105c skrajny od\u0142am stronnictwa, wielokrotnie aresztowany z rozkazu w\u0142adz Wielkiej Brytanii. Za jedn\u0105 z fundamentalnych form prowadzonej przez siebie polityki obra\u0142 zbi\u00F3rki pieni\u0119dzy w\u015Br\u00F3d emiogrant\u00F3w irlandzkich w USA, Australii i Europie. 1891 zwi\u0105za\u0142 si\u0119 z antyparnellistami, przeciwnikami przyw\u00F3dcy stronnictwa Charlesa Stewarta Parnella, kiedy konflikt wewn\u0105trz frakcji doprowadzi\u0142 do roz\u0142amu na zwolennik\u00F3w i przeciwnik\u00F3w Parnella. Od 1900 zasiada\u0142 w parlamencie brytyjskim po zjednoczeniu stronnictwa pod przyw\u00F3dztwem Johna Edwarda Redmonda. W 1918 (po \u015Bmierci Redmonda) zosta\u0142 przyw\u00F3dc\u0105 stronnictwa i sprzeciwia\u0142 si\u0119 przymusowemu poborowi Irlandczyk\u00F3w i wysy\u0142aniu ich na front I wojny \u015Bwiatowej."@pl . . . . . . . . . . . . "1112537545"^^ . . . . . . . . . . .