This HTML5 document contains 1037 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
n38http://arjournals.annualreviews.org/doi/abs/10.1146/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
n39http://www.journals.uchicago.edu/IJAL/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n78http://ta.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
n21http://www.albany.edu/anthro/maldp/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
n93http://www.proeibandes.org/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
n96https://archive.org/details/handbookofameric04boas/page/n3/mode/
n77http://li.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n76http://ast.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
n10http://mg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
n44http://www.etnolinguistica.org/
n79https://web.archive.org/web/20100908060541/http:/indigenouspeoplesissues.com/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n46https://www.uaf.edu/anlc/
n37https://web.archive.org/web/20070211073529/http:/paginas.terra.com.br/educacao/GICLI/
n17http://www.ilinative.org/
n70http://hy.dbpedia.org/resource/
n52http://www.ssila.org/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
n45http://www.ling.fi/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
n89http://www.native-languages.org/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n55http://ur.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
n23https://archive.org/details/b24881831_0001/page/n3/mode/
n26http://ia.dbpedia.org/resource/
n81https://global.dbpedia.org/id/
n25http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
n87http://sco.dbpedia.org/resource/
n71http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
n86https://www.ailla.utexas.org/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n69https://web.archive.org/web/20110927052049/http:/www.sicc.sk.ca/heritage/sils/ourlanguages/
dbpedia-pmshttp://pms.dbpedia.org/resource/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n97http://
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n80https://web.archive.org/web/20150603190524/http:/nas.ucdavis.edu/NALC/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n35http://soda.sou.edu/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
n99http://uz.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
n64http://wiki.debian.org/I18n/
n8http://lv.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n29http://dbpedia.org/resource/File:
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-anhttp://an.dbpedia.org/resource/
n30http://hi.dbpedia.org/resource/
n95http://ky.dbpedia.org/resource/
n75https://web.archive.org/web/20180929134719/http:/www.athenapub.com/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
n31http://d-nb.info/gnd/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n27https://web.archive.org/web/20060911231020/http:/stripe.colorado.edu/~linguist/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n72https://web.archive.org/web/20120216191804/http:/www.uni-lueneburg.de/fb3/suk/akpam/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n84http://qu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
n94https://archive.org/details/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Indigenous_languages_of_the_Americas
rdf:type
yago:Collection107951464 yago:Class107997703 yago:Tribe108372411 yago:WikicatIndigenousLanguagesOfTheAmericas yago:Communication100033020 yago:WikicatIndigenousPeoplesOfTheAmericas yago:People107942152 dbo:Language yago:SocialGroup107950920 owl:Thing yago:Group100031264 yago:Abstraction100002137 yago:Language106282651 yago:IndigenousLanguage106903519 yago:WikicatProposedLanguageFamilies yago:WikicatLanguages yago:WikicatNativeAmericanTribes
rdfs:label
اللغات الأصلية للأمريكتين 아메리카 원주민 언어 美洲原住民語言 Индейские языки Indiánské jazyky Indigene amerikanische Sprachen Langues amérindiennes Línguas indígenas da América Indiĝenaj lingvoj de Ameriko Lingue native americane Lenguas indígenas de América Inheemse talen van Amerika Indigenous languages of the Americas Języki autochtoniczne Ameryk Llengües ameríndies Indianspråk アメリカ先住民諸語 Індіанські мови
rdfs:comment
Indianspråk eller amerikanska ursprungsspråk är ett samlingsbegrepp för ett antal språk som talas eller har talats av Amerikas ursprungsbefolkning 美洲原住民語言并不是一种语言,甚至也不是属于一种语系,而是美洲所有原住民的各种语言的总称。其中瑪雅語曾经有自己的文字系统。随着15世纪末开始西方殖民主义者的到来,美洲原住民数量在几百年的时间里锐减,再加上文化的同化,大部分美洲原住民语言都已经灭绝,目前即使会说美洲土著语言的大部分人也是操双语的人群。因为缺少研究材料,对美洲土著语言的研究很不足,目前对許多美洲土著语言的分类说法不一,尚不能把语系确定下来,只能暂时分为语组,大致有如下个语组,有几百种以上的语言,有许多语言现在能流利的说的人不足几十甚至几个人,大部分已经灭绝。 La indiĝenaj lingvoj de Ameriko estas parolata de indiĝenaj popoloj el Alasko kaj Gronlando al la suda pinto de Sudameriko, ĉirkaŭprenante la landomasojn kiuj konsistigas la Amerikojn. Ĉirkaŭ 90% de la indianoj pereis dum eŭropa koloniigo. De ĉiuj indiĝenaj lingvoj de Ameriko kiuj estis parolataj antaŭ la alveno de eŭropanoj, eble nur 10% estas hodiaŭ ankoraŭ parolataj. Con il termine di lingue native americane (dette talvolta lingue amerinde) si intende una serie di lingue parlate dalle popolazioni autoctone del continente americano, prima della colonizzazione europea. Che queste lingue fossero imparentate tra loro non è ancora accolto unanimemente nella comunità scientifica. In questo senso il termine talvolta usato di famiglia amerinda ha un significato diverso da quello che invece hanno, ad esempio, la famiglia sinotibetana e la famiglia indoeuropea, pertanto andrebbe inteso come fatto più geografico che genealogico. اللغات الأصلية للأمريكتين هي اللغات التي ينطق بها الشعوب الأصلية من آلاسكا وجرينلاند حتى الطرف الجنوبي من أمريكا الجنوبية، بما يشتمل على الكتل الأرضية التي تمثل الأمريكتين. وتتكون هذه اللغات الأصلية من العشرات من أسر اللغات بالإضافة إلى العديد من اللغات المعزولة واللغات غير المصنفة. وقد تم عمل العديد من الاقتراحات من أجل تجميع تلك اللغات في أسر ذات مستوى أعلى، كما هو الحال في الأسر الفائقة الثلاثة للغات الإسكيمو الأليوتية، ولغات نا - دين ولغات أميريند، رغم أن هذا النظام مرفوض تقريبًا من قبل كل المتخصصين. ووفقًا لليونسكو، فإن أغلب اللغات الأمريكية الأصلية في أمريكا الشمالية معرضة للخطر بشكل شديد، والعديد منها تعرض للانقراض بالفعل. وأشهر اللغات الأصلية المنطوق بها هي كويشوا الجنوبية، حيث يستخدمها حوالي 6 إلى 7 ملايين نسمة. Индейские языки — языки аборигенов Америки, как правило, за исключением эскимосско-алеутских языков. Делятся на три территориально-культурных зоны, каждая из которых, в свою очередь, дробится на множество самостоятельных семей: * Индейские языки Северной Америки * Индейские языки Месоамерики * Индейские языки Южной Америки Over a thousand indigenous languages are spoken by the Indigenous peoples of the Americas. These languages cannot all be demonstrated to be related to each other and are classified into a hundred or so language families (including a large number of language isolates), as well as a number of extinct languages that are unclassified because of a lack of data. アメリカ先住民諸語(アメリカせんじゅうみんしょご)とは、南北アメリカ大陸の先住民(アメリカ先住民)によって話される言語の総称である。エスキモー・アレウト語族を除いてアメリカ・インディアン諸語ということもある。 아메리카 원주민 언어는 알래스카, 누나부트, 그린란드에서 남아메리카 최남단에 이르기까지 아메리카 대륙을 이루는 땅덩어리에서 사용되는 아메리카 원주민의 언어들을 일컫는다. 이 토착어들은 수십 개의 어족과 여러 고립어 및 로 나뉜다. 이 언어들을 더 상위 단계의 어족들로 묶는 제안이 여럿 발표되었는데, 대표적으로 조지프 그린버그의 가설이 있다. 일부 언어들이 서로 어떻게든 연결 짓기 어려울 만큼 확연히 다르다는 사실로 인해, 그린버그의 가설은 거의 모든 전문가들이 받아들이지 않고 있다. 유네스코에 따르면 거의 대부분의 아메리카 원주민 언어가 심각한 사멸 위기에 처해 있으며, 많은 수는 이미 사멸했다. 아메리카에서 가장 널리 쓰이는 토착어는 로, 주로 남아메리카에 약 6~7백만 명의 화자가 있다. De Inheemse talen van Amerika zijn de talen die in Noord- en Zuid-Amerika werden en deels nog worden gesproken door de indianen, Inuit en Aleoeten, de inheemse bevolking van Amerika. Tot de inheemse talen van Amerika behoren de Eskimo-Aleoetische talen en de Indiaanse talen. Ze zijn verdeeld over tientallen taalfamilies en grote aantallen isolaten en ongeclassificeerde talen. Er zijn veel pogingen gedaan ze in een klein aantal superfamilies in te delen, maar geen van die voorstellen is algemeen aanvaard. Die indigenen amerikanischen Sprachen sind die Sprachen der Ureinwohner Amerikas von den heutigen Staaten bzw. Gebieten Kanada, USA und Grönland über Mexiko und Zentralamerika, die Karibik bis hin zur südlichen Spitze von Südamerika. Sie bestehen aus Dutzenden von eindeutigen Sprachfamilien sowie vielen isolierten Sprachen. Vorschläge, diese in übergeordnete Familien zu gruppieren, wurden von einigen Linguisten unterbreitet, sind aber nicht allgemein anerkannt worden. Als letzte Darstellung der sprachlichen Verwandtschaften auf dem amerikanischen Kontinent, die allgemeine Zustimmung gefunden hat, gilt die Klassifikation von Voegelin & Voegelin (1965). Seither haben sich die Meinungsunterschiede von denjenigen, die von wenigen Großfamilien ausgehen („lumpers“) und denjenigen, welche viele v Langues autochtones des Amériques Les langues amérindiennes, aussi appelées langues autochtones des Amériques, sont les langues des premiers peuples du continent américain (y compris les îles du plateau continental), développées depuis les débuts de l'établissement humain jusqu'à l'arrivée des Européens, des Africains et des Asiatiques. Elles sont parlées par les Autochtones depuis l'Alaska et le Groenland jusqu'à la Terre de Feu. L'étude de ces langues est appelée américanisme, et les linguistes spécialisés américanistes. Las lenguas indígenas de América son aquellas lenguas originadas y desarrolladas en el continente americano, incluyendo las islas de su zócalo continental, desde su primer poblamiento humano hasta antes de la llegada de los colonizadores europeos. Muchas de ellas se han extinguido, especialmente en los últimos siglos. Así, tampoco se puede determinar que, genéticamente hablando, las lenguas de América se hayan originado de un único antecesor reconocible.​​ Para ver una lista exhaustiva de las lenguas indígenas de América consultar el listado de lenguas indígenas de América Indiánské jazyky jsou umělou skupinou jazyků. Patří sem jazyky domorodých obyvatel Severní a Jižní Ameriky, celkem zhruba 600 jazyků a několik tisíc nářečí. Z tohoto velkého množství je jen několik set jazyků důkladně lingvisticky prozkoumaných, ale mezi nimi se najdou problematické jazyky, které nelze zařadit do . Nejpoužívanější indiánské jazyky na začátku 21. století: modře Kečuánština, žlutě Guaraní, oranžově Ajmarština, červeně Nahuatl, zeleně Mayské jazyky, černě Mapuche Les llengües ameríndies són tots aquells idiomes parlats a Amèrica abans de l'arribada de Cristòfor Colom pels amerindis nord-americans i pels amerindis sud-americans. No corresponen a una sola família lingüística sinó a una agrupació geogràfica. Moltes es van extingir, suplantades per l'espanyol, el portuguès, el francès i l'anglès, les llengües dels colonitzadors. Avui dia moltes llengües indígenes han de lluitar per la seva supervivència i el seu reconeixement, ja que estan lligades a cultures rurals, amb una forta diglòssia i, moltes, sense el suport de l'escriptura. Індіа́нські мо́ви — загальна умовна назва мов індіанців — корінних народів Північної та Південної Америк. Grupę języków rdzennej ludności obu Ameryk wydziela się ze względów czysto geograficznych, jak dotąd nie udało się bowiem ustalić ich wzajemnego pokrewieństwa. Grupa ta jest silnie zróżnicowana i w dalszym ciągu, ze względu na słaby stopień poznania wielu należących do niej języków (zwłaszcza tych z obszaru Amazonii), nie ma wśród językoznawców zgody co do ich ostatecznej klasyfikacji. Udało się jednak wydzielić kilka rodzin językowych, co do których aktualnie nie zgłasza się już zastrzeżeń albo które uznawane są przez zdecydowaną większość specjalistów. As línguas indígenas da América (ou línguas ameríndias) são as línguas faladas pelos povos indígenas americanos. Apesar de semelhanças características de idiomas provenientes de regiões geograficamente próximas, que possibilitaram a influência entre falantes, estas línguas possuem estruturas variadas e compõem troncos distintos. Conforme estas semelhanças e relações genéticas, são agrupadas em famílias linguísticas que são revisadas constantemente por linguistas. Há línguas que não puderam ser agrupadas em grandes famílias linguísticas são consideradas línguas isoladas, quando não parecem estar associadas a outros idiomas conhecidos, ou permanecem sem classificação, quando não é possível identificar nem mesmo isto.
rdfs:seeAlso
dbr:Mesoamerican_languages dbr:Settlement_of_the_Americas dbr:List_of_unclassified_languages_of_North_America dbr:List_of_unclassified_languages_of_South_America
foaf:depiction
n25:Langs_N.Amer.svg n25:Dresden_codex,_page_2.jpg n25:Distribution-myn2.png n25:Cherokee_stop_sign.png n25:Urarina_shaman_B_Dean.jpg n25:SouthAmerican_families_03.png n25:Map_of_the_languages_of_Mexico.png n25:Chibcha_lang.png
dcterms:subject
dbc:Indigenous_peoples_of_the_Americas dbc:Indigenous_languages_of_the_Americas dbc:Proposed_language_families
dbo:wikiPageID
182480
dbo:wikiPageRevisionID
1124684480
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Macro-Mayan dbr:Bible_translations dbr:Chimu–Chipaya dbr:Macro-Otomákoan dbr:Nukak_language dbr:Macro-Paesan dbr:Siriano_language dbr:Havasupai_Indian_Reservation dbr:Nordic_countries dbr:Eliot_Indian_Bible dbr:Creek_language dbr:Calchaquí_language dbr:Kwaza_language dbr:Macro-Tucanoan dbr:Cabiyari_language dbr:La_Guajira_Department dbr:Mohawk_Nation_of_Akwesasne dbr:Macro-Waikurúan dbr:Chatot_people dbr:Nahuatl dbr:Carrier_language dbr:Norte_de_Santander_Department dbr:Tacana_language dbr:Crow_language dbr:Katembrí_language dbr:Atakapa_language dbr:Newfoundland_and_Labrador dbr:Putumayo_Department dbr:Tlingit_language dbr:Koreguaje_language dbr:Catacaoan_languages dbr:Huaorani_language dbr:Peba–Yaguan_languages dbr:Máku_language dbr:Algonkian–Gulf dbr:Aguano_language dbr:Pernambuco dbr:Germanic_languages dbr:Interior_Plateau dbr:São_Gabriel_da_Cachoeira dbr:Gamela_language dbr:Himarimã_language dbr:Ocaneechi_language dbr:Kawésqar_language dbr:Kichwa_language dbr:Warázu_language dbc:Indigenous_peoples_of_the_Americas dbr:Macro-Jibaro dbr:Siuslaw_language dbr:Quipu dbr:Tequiraca_language dbr:Takelma_language dbr:Huarijio_language dbr:Guanahatabey_language dbr:Teushen_language dbr:Chimane_language dbr:Je–Tupi–Carib dbr:Mam_language dbr:Paraguay dbr:Nonuya_language dbr:Calusa_language dbr:Departments_of_Colombia dbr:John_Eliot_(missionary) dbr:Mixed_language dbr:Official_language dbr:Páez_language dbr:Maipurean_languages dbr:Puinave_language dbr:Totozoque_languages dbr:Southern_Quechua dbr:Dené–Caucasian_languages dbr:Miskito_language dbr:Algonquian_languages dbr:Quechumaran_languages dbr:Taruma_language dbr:Culle_language dbr:Yuma_County,_Arizona dbr:Coeruna_language dbr:Apalachee_language dbr:Cuiba_language dbr:Mixe–Zoquean_languages dbr:Cuicatec_language dbr:Chapacuran_languages dbr:Kapixaná_language dbr:Languages_of_Peru dbr:Salinan_language dbr:Puinave–Maku_languages dbr:Indigenous_language dbr:Oaxaca dbr:Yaghan_language dbr:Shastan_languages dbr:Mesoamerican_writing_systems dbr:Canichana_language dbr:UNESCO dbr:New_York_(state) dbr:Mi'kmaq_people dbr:Plains_Indian_Sign_Language dbr:Inuinnaqtun dbr:Otomi_language dbr:Mesoamerican_languages dbr:Guyana dbr:Logogram dbr:Huastec_language dbr:Blackfoot_language dbr:Cariban_languages dbr:Prince_Edward_Island dbr:Aymara_language dbr:Language_contact dbr:Aymara_people dbr:Padre_Las_Casas,_Chile dbr:Awakatek_language dbr:Yanomamö_language dbr:Payagua_language dbr:Patagon_language_(Peru) dbr:Loucheux_Jargon dbr:Grammatical_number dbr:Cherokee_Nation dbr:Chácobo_language dbr:Nostratic–Amerind dbr:Leticia_(Colombia) dbr:Jirajaran_languages dbr:Yanomaman_languages dbr:Takelman_languages dbr:Basque_people dbr:Uwa_language dbr:Southwestern_United_States dbr:Pidgin_Massachusett dbr:Chocho_language dbr:Caucasus dbr:Cofán_language dbr:Guaviare_Department dbr:Cherokee_language dbr:Xukurú_language dbr:Huave_language dbr:Kickapoo_people dbr:Language_family dbr:Aztec–Tanoan dbr:Inuktitut dbr:Huila_Department n29:Chibcha_lang.png dbr:Andoquero_language dbr:Sioux_language dbr:Jicaque_languages dbr:Cherokee_syllabary dbr:Diaguita_language dbr:Reyesano_language dbr:Muskogean_languages dbr:Language_isolate dbr:Inupiaq_language dbr:Kom_language_(South_America) dbr:Mocoví_language dbr:Island_Carib_language dbr:Chibchan–Paezan dbr:Tlapanec_language dbr:Barí_language dbr:Macro-Tupí–Karibe dbr:Florida dbr:Koroa_language dbr:Ese_Ejja_language dbr:Suriname dbr:Trumai_language dbr:Roger_Blench dbr:Pima_Bajo_language dbr:Tupi_language dbr:Ancash_Quechua dbr:Tojolabʼal_language dbr:Cognate dbr:Macro-Lekoan dbr:James_Evans_(linguist) dbr:Wakashan_languages dbr:Itene_language dbr:South_Dakota dbr:Taushiro_language dbr:Havasupai–Hualapai_language dbr:Cocopah_language dbr:Jupda_language dbr:Tohono_Oʼodham_Nation dbr:Yaru_Quechua dbr:Kogi_language dbr:Uralic_languages dbr:Indigenous_peoples_of_the_Americas dbr:Kaimbe_language dbr:Yuracaré_language dbr:Uyaquq dbr:Wappo_language dbr:Amuzgo_language dbr:Magdalena_Department dbr:Nahuatl_language dbr:Macorix_language dbr:Chinookan_languages dbr:Yuki–Wappo_languages dbr:Pharyngeal_consonant dbr:Puquina_language dbr:Mataco–Guaicuru_languages n29:Cherokee_stop_sign.png dbr:Eyeish_language dbr:Mayaimi dbr:Muscogee_(Creek)_Nation dbr:Plateau_Penutian_languages dbr:Botocudoan_languages dbr:Eyak_language dbr:Holikachuk_language dbr:Desano_language dbr:Navajo_Nation dbr:Guatemala dbr:Esmeralda–Yaruro_languages dbr:Muinane_language dbr:Kiowa_language dbr:Caddoan_languages dbr:Salt_River_Pima–Maricopa_Indian_Community dbr:Naolan_language dbr:Navajo_language dbr:Awa_Pit_language dbr:Barbacoan_languages dbr:Totonac_language dbr:Baenan_language dbr:Irantxe_language dbr:Arhuaco_language dbr:Pano–Tacanan_languages dbr:French_Guiana dbr:Piapoco_language dbr:Cotoname_language dbr:Tarahumara_language dbr:Betoi_language dbr:Paezan_languages dbr:Timucua_language dbr:Charruan_languages dbr:Na-Dené_languages dbr:Mayaca_language dbr:Piaroa_language dbr:Sechura–Catacao_languages dbr:Guamo_language dbr:Denaʼina_language dbr:Tucanoan_languages dbr:Oklahoma dbr:Dormant_language dbr:Nambiquaran_languages dbr:Shoshoni_language dbr:Mitú dbr:Extinct_language dbr:Puerto_Nariño dbr:Kakwa_language dbr:Kaweskar_language_area dbr:Movima_language dbr:Maranhão dbr:Witotoan_languages dbr:Creole_language dbr:Coahuiltecan dbr:Onondaga_language dbr:Cuitlatec_language dbr:Huave_languages dbr:Jakaltek_language dbr:Chimuan_languages dbr:Maxakalían_languages dbr:Nova_Scotia dbr:Cauca_Department dbr:Palta_language dbr:Seneca_language dbr:Mapuche_language dbr:Malibu_languages dbr:Mazatecan_languages dbr:Rebel_Zapatista_Autonomous_Municipalities dbr:Je_languages dbr:Ixcatec_language dbr:Washo_language dbr:Tequesta_language dbr:Keresan_Sign_Language dbr:Northwest_Territories dbr:Leco_language dbr:Urarina_language dbr:Penutian_languages dbr:Chatino_language dbr:Fox_language dbr:Tanana_Athabaskans dbr:Coosan_languages dbr:Hibito–Cholon_languages dbr:Eskimo_Trade_Jargon dbr:Mapudungun dbr:Macuna_language dbr:Nadahup_languages dbr:Tanacross_language dbr:List_of_endangered_languages_with_mobile_apps dbr:Greenlandic_language dbr:Macushi_language dbr:Turkic_languages dbr:Marianne_Mithun dbr:Toromono_language dbr:Corrientes_Province dbr:Yuman_languages n29:Distribution-myn2.png dbr:Sequoyah dbr:List_of_endangered_languages_in_Mexico dbr:Carijona_language dbr:Pacific_Northwest dbr:Puelche_language dbr:Nunatsiavut dbr:Cavineña_language dbr:Quechua_language dbr:Ayoreo_language dbr:Na-Dene_languages dbr:Cautín_Province dbr:Jivaroan–Cahuapanan dbr:Casanare_Department dbr:American_Indian_Pidgin_English dbr:Kiliwa_language dbr:Tuxá_language dbr:Achi_language dbr:Mi'kmaq_(language) dbr:Matsés_language dbr:Athabaskan_languages dbr:Nunavut dbr:Vilela_language dbr:Mixe_language dbr:Matacoan_languages dbr:Mayo_language dbr:Chon_languages dbr:Kekchi_language dbr:Tiou_language dbr:Yuki_language dbr:Kutenai_language dbr:Nunavik dbr:Ahtna_language dbr:Misumalpan_languages dbr:Olmec_hieroglyphs dbr:Oto-Manguean_languages dbr:Guahibo_language dbr:Yuchi_language dbr:Garifuna_language dbr:Yugtun_script dbr:Massachusetts_Bay_Colony dbr:Ticuna–Yuri_languages dbr:Chumashan_languages dbr:Guaicuruan_languages dbr:Lingua_Geral_Amazônica dbr:Tsimshianic_languages dbr:Alphabet dbr:Taensa_language dbr:Seri_language dbr:Ontario dbr:Guajiboan_languages dbr:Aleut_language dbr:Karu_language dbr:Tarairiú_language dbr:Ejective_consonant dbr:Lacandon_language dbr:Lenca_language dbr:Callahuaya_language dbr:Fulniô_language dbr:Michif dbr:Kʼicheʼ_language dbr:Muran_languages dbr:Terêna_language dbr:Hokan–Siouan dbr:Carabayo_language dbr:Avoyel_language dbr:Mopan_language dbr:Sirionó_language dbr:Guajá_language dbr:Haida_people dbr:San_Carlos_Apache_Indian_Reservation dbr:Karuk_language dbr:Pascagoula_language dbr:Bungee_language dbr:Classification_of_indigenous_languages_of_the_Americas dbr:Classification_of_indigenous_peoples_of_the_Americas dbr:Güegüence-Nicarao dbr:Kamakanan_languages dbr:Karankawa_language dbr:Mazahua_language dbr:Macro-Panoan dbr:Tenetehara_language dbr:Huarpe_language dbr:Houma_language dbr:Duho_languages dbr:Uto-Aztecan_languages dbr:Miꞌkmaw_hieroglyphic_writing dbr:New_Brunswick dbr:Sanumá_language dbr:Akokisa_language dbr:Hopi_language dbr:Cattaraugus_Reservation dbr:Timbira_language dbr:Comanche_language dbr:Beothuk_language dbr:Oregon dbr:Arawakan dbr:Moxo_languages dbr:Kaiwá_language dbr:Wintuan_languages dbr:Cusabo_language dbr:Lule_language dbr:Maricopa_language dbr:Koyukon_language dbr:Tłįchǫ_Yatiì dbr:Chiquitano_language dbr:Hitnü_language dbr:Ciguayo_language dbr:Sierra_Popoluca dbr:Aranama_language dbr:Ocaina_language dbr:Lingua_Geral_do_Sul dbr:Massachusett_language dbr:Macro-Chibchan_languages dbr:Kayapo_language dbr:Colombian_Constitution_of_1991 dbr:Yaruro_language dbr:Common_Era dbr:Syllabary dbr:Chimila_language dbr:Siouan_languages dbr:Osage_language dbr:Guarani_language dbr:Muscogee_language dbr:Macro-Warpean_languages dbr:List_of_endangered_languages_in_Canada dbr:List_of_endangered_languages_in_the_United_States dbr:Candoshi_language dbr:Sycuan_Band_of_the_Kumeyaay_Nation dbr:Isthmian_script dbr:Zapotec_writing dbr:Quechua_people dbr:Yurumanguí_language dbr:Quechuan_languages dbr:Pisabo_language dbr:Macro-Siouan_languages dbr:Aymaran_languages dbr:Osage_script dbr:Jujuy_Province dbr:Mato_Grosso_do_Sul dbr:Bora_language dbr:Guaraní_language dbr:Yukpa_language dbr:Ais_language dbr:Mato_Grosso dbr:Minica_Huitoto_language dbr:Aztec_script dbr:Media_Lengua dbr:Bering_Strait dbr:Greenland dbr:Washington_(state) dbr:Yaqui_language dbr:Beaver_language dbr:Colón_Department_(Honduras) dbr:Kaingang_language dbr:Choco_languages dbr:Delaware_Jargon dbr:Wariʼ_language dbr:Chʼol_language dbr:Chʼortiʼ_language dbr:Quinigua_language dbr:Ojibwe_language dbr:Warao_language dbr:Timotean_languages dbr:Guarayu_language dbr:Isthmus_of_Tehuantepec dbr:Pame_languages dbr:Achawa_language dbr:Nheengatu dbr:Mohawk_language dbr:Munduruku_language dbr:Haplogroup_Q-M242_(Y-DNA) dbr:Karajá_language dbr:Amazonas_(Brazilian_state) dbr:Chimakuan_languages dbr:Cueva_language dbr:Arauca_Department dbr:Mojave_language dbr:Slavey_language dbr:Pidgin dbr:Haida_language dbr:Basque_language dbr:Chippewa_language dbr:Gorgotoqui_language dbr:Sechura_language dbr:Tacuru dbr:Rikbaktsá_language dbr:Amazonas_Department dbr:Epi-Olmec_language dbr:Sumo_languages dbr:Lule–Vilela_languages dbr:Ka'apor_language dbr:Belize dbr:Ixil_language dbr:Tatuyo_language n29:Langs_N.Amer.svg dbr:Chimariko_language dbr:Oneida_language dbr:Oneida_Nation_of_the_Thames dbr:Central_Siberian_Yupik_language dbr:Yuman–Cochimí_languages dbr:Zoque_languages dbr:Rama_language dbr:Puebla dbr:Head-marking_language dbr:Yamasee_language dbr:Natchez_language dbr:Guamo–Chapacuran dbr:Gulf_languages dbr:Mixtec_writing dbr:Mixtecan_languages dbr:Oregon_Penutian_languages dbr:Chaco_Province dbr:Cora_language dbr:Cree_language n29:Dresden_codex,_page_2.jpg dbr:Rondônia dbr:Guató_language dbr:Otí_language dbr:Gwichʼin_language dbr:Haida_Jargon dbr:Panzaleo_language dbr:Salishan_languages dbr:Keresiouan dbr:Texas dbr:Algic_languages dbr:Semasiography dbr:Chinook_Jargon dbr:Guayabero_language dbr:Kulina_language dbr:Chikitano–Boróroan dbr:North_Caribbean_Coast_Autonomous_Region dbr:Chipaya–Uru_languages dbr:Chipewyan_language dbr:Alfred_L._Kroeber dbr:Esmeraldeño_language dbr:Paezan–Barbacoan_languages dbr:Palaihnihan_languages dbr:Tuscarora_Reservation dbr:Hodï_language dbr:Chitimacha_language dbr:Montagnais_Pidgin_Basque dbr:North_Carolina dbr:Alutiiq_language dbr:Fulnió_language dbr:Yamacraw_language dbr:Central_Alaskan_Yup'ik_language dbr:Matlatzinca_languages dbr:Mutú_language dbr:Wiwa_language dbc:Indigenous_languages_of_the_Americas dbr:La_Araucanía_Region dbr:Osage_Nation dbr:Yukon dbr:Cesar_Department dbr:Solano_language dbr:Mexico dbr:Canadian_Aboriginal_syllabics dbr:Fort_Apache_Indian_Reservation dbr:Tocantins dbr:Central_America dbr:Sign_language dbr:Wiyot_language dbr:Quiché_language dbr:Ofayé_language dbr:Christopher_Columbus dbr:Broken_Slavey dbr:Unclassified_language dbr:Hokan dbr:Yurok_language dbr:Zapotec_languages dbr:Boyacá_Department dbr:Sekani_language dbr:California dbr:Ndyuka_language dbr:Labrador_Eskimo_Pidgin dbr:Andoque_language dbr:Xerénte_language dbr:Bayogoula_language dbr:Before_the_Common_Era dbr:Yok-Utian_languages dbr:Dené–Yeniseian_languages dbr:Old_Catío–Nutabe_language dbr:Sakapultek_language dbr:Chono_language dbr:Opelousa_language dbr:Tequiraca–Canichana_languages dbr:Esselen_language n29:Urarina_shaman_B_Dean.jpg dbr:Yana_language dbr:Cayubaba_language dbr:Abugida dbr:Tequistlatecan_languages dbr:Weenhayek_language dbr:Munichi_language dbr:Chibchan_languages dbr:Affix dbr:Venezuela dbr:Council_of_the_Haida_Nation dbr:Chichimeca_Jonaz_language dbr:Language_families_and_languages dbr:Andean_civilizations dbr:Guerrero dbr:Southeastern_Woodlands dbr:Mosan_languages dbr:Wakona_language dbr:Kumeyaay_language dbr:Manitoba dbr:Carib_Pidgin–Arawak_Mixed_Language dbr:Taíno_language dbr:Eskimo–Aleut_languages dbr:Algonquian–Wakashan dbr:Yuracare_language dbr:Tabancale_language dbr:Sayisi_Dene dbr:Quechan_language dbr:Omurano_language dbr:Camsá_language dbr:Andaquí_language dbr:Yavapai_language dbr:Bonfim,_Roraima dbr:Comecrudan_languages dbr:Yokutsan_languages dbr:Mawé_language dbr:Kalianan n29:Map_of_the_languages_of_Mexico.png dbr:Cacán_language dbr:New_Guinea dbr:Arutani–Sape_languages dbr:Vaupés_Department dbr:Cahuapanan_languages dbr:Mixe–Zoque_languages dbr:Native_American_Languages_Act_of_1990 dbr:Paipai_language dbr:Poqomam_language dbr:Afroasiatic_languages dbr:Poqomchiʼ_language dbr:Upper_Kuskokwim_language dbr:Tiniguan_languages dbr:Meta_Department dbr:Cayuse_language dbr:Vowel dbr:Writing_system dbr:Nootka_Jargon dbr:Grigra_language dbr:Mobilian_Jargon dbr:Baure_language dbr:Cayuga_language dbr:Mercosur dbr:Čestmír_Loukotka dbr:Tektitek_language dbr:Quinipissa_language dbr:Inuktitut-English_Pidgin dbr:Department_of_Caquetá dbr:Quebec dbr:Lyle_Campbell dbr:Old_World dbr:Pankararú_language dbr:Cayuvava_language dbr:Code_talkers dbr:Pericú_language dbr:Mississippi dbr:Ticuna_language dbr:Kaqchikel_language dbr:Tiriyó_language dbr:Guambiano_language dbr:List_of_indigenous_languages_of_South_America dbr:Aikana_language dbr:Harakmbut_languages dbr:Amerind_languages dbr:Alberta dbr:Xavante_language dbr:Yuri_language_(South_America) dbr:Araona_language dbr:Edward_Sapir dbr:Katembri–Taruma_languages dbr:Jivaroan_languages dbr:Guajiro-Spanish dbr:Keres_language dbr:Wichí_languages dbr:Ipai_language dbr:Kandoshi–Omurano–Taushiro dbr:Almosan–Keresiouan dbr:Saparo–Yawan_languages dbr:Tzotzil_language dbr:Inuvialuit_Settlement_Region dbr:Alsea_language dbr:Jabutian_languages dbr:Deg_Xinag_language dbr:Pre-Arawakan_languages_of_the_Greater_Antilles dbr:Hän_language dbr:Iroquoian_languages dbr:Arapaho_language dbr:Maratino_language dbr:Naskapi_language dbr:Baja_California dbr:Chinantecan_languages dbr:Zacatepec_Mixtec dbr:Yucatec_Maya_language dbr:Catalangu dbr:Otomakoan_languages dbr:Guainía_Department dbr:Inuvialuktun dbr:Yucatán_Peninsula dbr:Powhatan dbr:Sac_and_Fox_Nation dbr:Alaska dbr:Vichada_Department dbr:Coahuilteco_language dbr:Zamucoan dbr:Papua_New_Guinea dbr:Qʼanjobʼal_language dbr:Ontario,_Canada dbr:Qʼeqchiʼ_language dbr:Bidai_language dbr:Tupian_languages dbr:Mascoyan_languages dbr:Tzʼutujil_language dbr:Mikasuki_language dbr:Pensacola_people dbr:Kuna_language dbr:Guale_language dbr:Medny_Aleut_language dbr:Huamoé_language dbr:Wapishana_language dbr:Xincan_languages dbr:Phonotactics dbr:Greenlandic_Pidgin dbr:Penutian dbr:Huichol_language dbr:Ayapaneco dbr:Alabama n29:SouthAmerican_families_03.png dbr:Tiipai_language dbr:Kanamarí_language dbr:Alfredo_Trombetti dbr:Tanoan_languages dbr:Mayan_languages dbr:Upper_Tanana_language dbr:Ausaima_language dbr:Keresan_languages dbr:Tonkawa_language dbr:Maiduan_languages dbr:Cochimí_language dbr:Itonama_language dbr:Yazoo_language dbr:Antioquia_Department dbr:Tunican_languages dbr:Pijao_language dbr:Mobila_language dbr:Mura–Matanawian_languages dbr:Totonacan_languages dbr:Uspantek_language dbr:Saliban_languages dbr:Okelousa_language dbr:Zaparoan_languages dbr:Willem_Adelaar dbr:Pomoan_languages dbr:Purépecha_language dbr:Kallawaya_language dbr:Joseph_Greenberg dbr:Tewa_language dbr:Matanawí_language dbr:Waiwai_language dbr:Yaminawa_language dbr:Wanano_language dbr:Tepehuán_language dbr:Wounaan_language dbr:Indo-European_languages dbr:Arutani_language dbr:Choctaw_Nation_of_Oklahoma dbr:Zamucoan_languages dbr:Innu_people dbr:Montana dbr:Mixtec_language dbr:Alaguilac_language dbr:Tepehua_languages dbr:Languages_of_the_Caucasus dbr:Galvarino,_Chile dbr:Oʼodham_language dbr:Nariño_Department dbr:Cunza_language dbr:Polysynthetic_language dbr:Cunza–Kapixanan dbr:Eastern_Band_of_Cherokee_Indians dbr:Shuar_language dbr:Mocana_language dbr:Natú_language dbr:Choctaw_language dbr:Valle_del_Cauca_Department dbr:Tucano_language dbr:Arawan_languages dbr:Chontal_Maya_language dbr:Afaka_syllabary dbr:Algonquian-Basque_pidgin dbc:Proposed_language_families dbr:Tunica_language dbr:Saskatchewan dbr:Imperial_County,_California dbr:Adai_language dbr:Western_Apache_language dbr:Tuscarora_language dbr:Zuni_language dbr:Macro-Gê dbr:Atlántida_Department dbr:Maya_civilization dbr:Chocó_Department dbr:Johanna_Nichols dbr:Kalapuyan_languages dbr:Kaliana_language dbr:Purian_languages dbr:Kashinawa_language dbr:Chuj_language dbr:Utian_languages dbr:Hokan_languages dbr:Bororoan_languages dbr:Siona_language dbr:Macro-Andean dbr:Kariri_languages dbr:Tairona_language dbr:Pará dbr:Mosetenan_languages dbr:Guaicurian_languages dbr:Macro-Carib dbr:Maya_script dbr:Cubeo_language dbr:Xokó_language dbr:Tzeltal_language dbr:Katukinan_languages dbr:Arizona dbr:Wayuu dbr:Mosetén–Chonan_languages dbr:Sipakapa_language dbr:Macro-Jê dbr:Matacoan dbr:Comunidad_Andina dbr:Archive_of_the_Indigenous_Languages_of_Latin_America dbr:Jeikó_language dbr:Macro-Puinavean dbr:Mirití-Paraná dbr:Gracias_a_Dios_Department dbr:List_of_indigenous_languages_in_Argentina dbr:Ge–Pano–Carib dbr:Six_Nations_of_the_Grand_River_First_Nation
dbo:wikiPageExternalLink
n17: n21: n23:2up n27:cesnalps.html n35:tribal.html n37:ListasEnglish.htm n38:annurev.an.19.100190.001521 n39:home.html n44:linguas n45:typologydatabase.html n46: n52: n64:NorthAmericanIndigenousLanguages n69:index.html n72: n75:salang1.htm n79:index.php%3Foption=com_fjrelated&view=fjrelated&id=0&Itemid=115 n80:home.html n86: n89: n93: n94:handbookofameric03boas n96:2up n97:www.ling.fi
owl:sameAs
n8:Amerikas_pamatiedzīvotāju_valodas dbpedia-et:Ameerika_põliskeeled n10:Vondrom-piteny_amerindiana dbpedia-bg:Индиански_езици dbpedia-sh:Indijanski_jezici dbpedia-uk:Індіанські_мови dbpedia-eo:Indiĝenaj_lingvoj_de_Ameriko dbpedia-hu:Amerikai_indián_nyelvek dbpedia-is:Amerísk_frumbyggjamál dbpedia-ru:Индейские_языки n26:Linguas_indigena_de_America dbpedia-he:שפות_ילידי_אמריקה n30:अमेरिकी_भाषाएँ n31:4127160-9 dbpedia-ar:اللغات_الأصلية_للأمريكتين dbpedia-cy:Ieithoedd_brodorol_yr_Amerig dbpedia-sr:Амерички_домородачки_језици freebase:m.018y77 dbpedia-fa:زبان‌های_بومی_آمریکا dbpedia-nn:Amerikanske_urfolkspråk dbpedia-zh:美洲原住民語言 dbpedia-ca:Llengües_ameríndies dbpedia-nl:Inheemse_talen_van_Amerika dbpedia-an:Luengas_amerindias wikidata:Q51739 dbpedia-it:Lingue_native_americane dbpedia-pt:Línguas_indígenas_da_América n55:امریکین_کی_مقامی_زبانیں dbpedia-ja:アメリカ先住民諸語 dbpedia-af:Inheemse_tale_van_die_Amerikas freebase:m.03kpwr dbpedia-mk:Американски_староседелски_јазици dbpedia-ro:Limbi_amerindiene dbpedia-oc:Lengas_indigènas_d'America dbpedia-fi:Amerikan_alkuperäiskielet dbpedia-hr:Indijanski_jezici dbpedia-sv:Indianspråk dbpedia-da:Amerikanske_sprog yago-res:Indigenous_languages_of_the_Americas dbpedia-pl:Języki_autochtoniczne_Ameryk dbpedia-tr:Amerika'nın_yerel_dilleri n70:Ամերիկյան-հնդկացիական_լեզուներ n71:Indėnų_kalbos dbpedia-cs:Indiánské_jazyky dbpedia-fr:Langues_amérindiennes n76:Llingües_indíxenes_d'América n77:Amerindische_spraoke n78:அமெரிக்க_முதற்குடிகளின்_மொழிகள் n81:4iKMR dbpedia-pms:Lenghe_amerindie dbpedia-ko:아메리카_원주민_언어 n84:Awya_Yala_rimaykuna dbpedia-de:Indigene_amerikanische_Sprachen n87:Indigenous_leids_o_Americae dbpedia-no:Amerikanske_urfolkspråk dbpedia-gl:Linguas_indíxenas_de_América dbpedia-vi:Ngôn_ngữ_bản_địa_châu_Mỹ dbpedia-es:Lenguas_indígenas_de_América n95:Индей_тилдери dbpedia-sk:Indiánske_jazyky n99:Indeys_tillari
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:North_American_languages dbt:Spaced_ndash dbt:Redirect dbt:Refbegin dbt:Reflist dbt:Refend dbt:Anchor dbt:External_links dbt:Short_description dbt:Small dbt:Further dbt:See_also dbt:Sigfig dbt:ISBN dbt:South_American_languages dbt:Authority_control dbt:Commons_category dbt:Cquote dbt:Citation_needed dbt:Clarify dbt:Main dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Indigenous_peoples_of_the_Americas dbt:Portal
dbo:thumbnail
n25:Dresden_codex,_page_2.jpg?width=300
dbp:date
January 2015
dbp:reason
The concept of a negative probability is just weird. Some explanation of what this could possibly mean is required.
dbo:abstract
アメリカ先住民諸語(アメリカせんじゅうみんしょご)とは、南北アメリカ大陸の先住民(アメリカ先住民)によって話される言語の総称である。エスキモー・アレウト語族を除いてアメリカ・インディアン諸語ということもある。 As línguas indígenas da América (ou línguas ameríndias) são as línguas faladas pelos povos indígenas americanos. Apesar de semelhanças características de idiomas provenientes de regiões geograficamente próximas, que possibilitaram a influência entre falantes, estas línguas possuem estruturas variadas e compõem troncos distintos. Conforme estas semelhanças e relações genéticas, são agrupadas em famílias linguísticas que são revisadas constantemente por linguistas. Há línguas que não puderam ser agrupadas em grandes famílias linguísticas são consideradas línguas isoladas, quando não parecem estar associadas a outros idiomas conhecidos, ou permanecem sem classificação, quando não é possível identificar nem mesmo isto. De acordo com a UNESCO, a maioria das línguas das Américas está sob perigo de extinção, e muitas, que até relativamente recentemente estavam não o haviam sido, já foram de fato extintas. A língua indígena mais amplamente falada no continente americano é uma variação dialetal do quíchua, contando com entre 6 e 7 milhões de falantes. No Brasil, uma estimativa citada da quantidade de línguas ameríndias faladas as limita a menos de 180. No entanto, mesmo este número nao é consensual entre pesquisadores da área, devido, entre outras questões, às dificuldades intrínsecas a diferenciação entre línguas e dialetos. Além da subjetividade e da política envolvidas na configuração do status das linguas, há falta de informações e dados sobre estas línguas e seus falantes, o que dificulta e até impossibilita a tarefa de contabilização destas. Grupę języków rdzennej ludności obu Ameryk wydziela się ze względów czysto geograficznych, jak dotąd nie udało się bowiem ustalić ich wzajemnego pokrewieństwa. Grupa ta jest silnie zróżnicowana i w dalszym ciągu, ze względu na słaby stopień poznania wielu należących do niej języków (zwłaszcza tych z obszaru Amazonii), nie ma wśród językoznawców zgody co do ich ostatecznej klasyfikacji. Udało się jednak wydzielić kilka rodzin językowych, co do których aktualnie nie zgłasza się już zastrzeżeń albo które uznawane są przez zdecydowaną większość specjalistów. Langues autochtones des Amériques Les langues amérindiennes, aussi appelées langues autochtones des Amériques, sont les langues des premiers peuples du continent américain (y compris les îles du plateau continental), développées depuis les débuts de l'établissement humain jusqu'à l'arrivée des Européens, des Africains et des Asiatiques. Elles sont parlées par les Autochtones depuis l'Alaska et le Groenland jusqu'à la Terre de Feu. L'étude de ces langues est appelée américanisme, et les linguistes spécialisés américanistes. Le continent américain abrite plusieurs centaines de langues autochtones (800 selon Francisco Lizcano), regroupées en grandes familles de langues de taille très variable, comme les langues algiques (dont l’algonquin), uto-aztèques (dont le nahuatl)… principalement en Amérique du Nord, les langues mayas (dont le quiché), oto-mangues (dont le mixtèque de Coatzospan)… principalement en Amérique Centrale et au Mexique, les langues arawakiennes (dont le wayuu), tupi (dont le guarani), quechuas (dont le quéchua cuzquénien)… principalement en Amérique du Sud, ainsi que des langues isolées. La classification de Voegelin et Voegelin (1965) est la dernière représentation des relations linguistiques sur le continent américain ayant rencontré l'approbation générale. Les langues dites amérindiennes sont comprises dans les langues autochtones des Amériques, qui comptent également les langues inuites-yupik-unangax . Plusieurs de ces langues sont menacées de disparition et beaucoup d'autres sont déjà éteintes. Des dizaines de milliers d’années de culture et d’identité sont ainsi définitivement perdues. D'après les autochtones, la disparition de leurs langues est liée à la perte de territoire et leur interdit d'atteindre un épanouissement culturel suffisant. Aujourd’hui, des efforts sont accomplis pour permettre la préservation de ces langues qui bénéficient d’un statut officiel dans les pays ou les régions où elles sont parlées, ainsi que d’une présence croissante dans la production écrite et les systèmes éducatifs. 美洲原住民語言并不是一种语言,甚至也不是属于一种语系,而是美洲所有原住民的各种语言的总称。其中瑪雅語曾经有自己的文字系统。随着15世纪末开始西方殖民主义者的到来,美洲原住民数量在几百年的时间里锐减,再加上文化的同化,大部分美洲原住民语言都已经灭绝,目前即使会说美洲土著语言的大部分人也是操双语的人群。因为缺少研究材料,对美洲土著语言的研究很不足,目前对許多美洲土著语言的分类说法不一,尚不能把语系确定下来,只能暂时分为语组,大致有如下个语组,有几百种以上的语言,有许多语言现在能流利的说的人不足几十甚至几个人,大部分已经灭绝。 아메리카 원주민 언어는 알래스카, 누나부트, 그린란드에서 남아메리카 최남단에 이르기까지 아메리카 대륙을 이루는 땅덩어리에서 사용되는 아메리카 원주민의 언어들을 일컫는다. 이 토착어들은 수십 개의 어족과 여러 고립어 및 로 나뉜다. 이 언어들을 더 상위 단계의 어족들로 묶는 제안이 여럿 발표되었는데, 대표적으로 조지프 그린버그의 가설이 있다. 일부 언어들이 서로 어떻게든 연결 짓기 어려울 만큼 확연히 다르다는 사실로 인해, 그린버그의 가설은 거의 모든 전문가들이 받아들이지 않고 있다. 유네스코에 따르면 거의 대부분의 아메리카 원주민 언어가 심각한 사멸 위기에 처해 있으며, 많은 수는 이미 사멸했다. 아메리카에서 가장 널리 쓰이는 토착어는 로, 주로 남아메리카에 약 6~7백만 명의 화자가 있다. Indiánské jazyky jsou umělou skupinou jazyků. Patří sem jazyky domorodých obyvatel Severní a Jižní Ameriky, celkem zhruba 600 jazyků a několik tisíc nářečí. Z tohoto velkého množství je jen několik set jazyků důkladně lingvisticky prozkoumaných, ale mezi nimi se najdou problematické jazyky, které nelze zařadit do . Indiánskými jazyky mluví přibližně 30 milionů lidí, drtivá většina mluvčích však připadá na několik málo jazyků, jako jsou kečuánština, guaraní, ajmarština, nahuatl, mayské jazyky, mapučština, v Severní Americe navažština. Mnoha indiánskými jazyky naopak mluví jen malé skupinky osob a jazyky často již nejsou předávány do další generace. Odhaduje se, že v posledních staletích se celkový počet indiánských jazyků zmenšil zhruba na polovinu. Většina těchto jazyků nemá vlastní písmo, nebo používá písmo obrázkové. Mezoamerické jazyky jako olméčtina, zapotéctina, mixtéčtina, purepeča a nahuatl v předkolumbovském období používaly piktografická písma, nejpokročilejší hieroglyfické písmo, kombinující piktografický a fonetický princip, užívali Mayové. Nejrozšířenější indiánské jazyky používají latinku, pouze Čerokíové od počátku 19. století používají slabičné písmo, které kombinuje grafické prvky latinky, cyrilice a alfabety. Obrázkové písmo úzce souvisí se znakovými jazyky, které byly na americkém kontinentě velmi rozšířené a dlouhé časové období sloužily jako lingua franca pro mnoho indiánských kmenů. Tyto znakové jazyky jsou v současnosti rovněž na pokraji svého vymření. Vývoj a úpadek znakových jazyků mezi Indiány ilustruje Sněm indiánských mluvčí znakového jazyka nebo dílo Garricka Malleryho. Nejpoužívanější indiánské jazyky na začátku 21. století: modře Kečuánština, žlutě Guaraní, oranžově Ajmarština, červeně Nahuatl, zeleně Mayské jazyky, černě Mapuche Con il termine di lingue native americane (dette talvolta lingue amerinde) si intende una serie di lingue parlate dalle popolazioni autoctone del continente americano, prima della colonizzazione europea. Che queste lingue fossero imparentate tra loro non è ancora accolto unanimemente nella comunità scientifica. In questo senso il termine talvolta usato di famiglia amerinda ha un significato diverso da quello che invece hanno, ad esempio, la famiglia sinotibetana e la famiglia indoeuropea, pertanto andrebbe inteso come fatto più geografico che genealogico. Les llengües ameríndies són tots aquells idiomes parlats a Amèrica abans de l'arribada de Cristòfor Colom pels amerindis nord-americans i pels amerindis sud-americans. No corresponen a una sola família lingüística sinó a una agrupació geogràfica. Moltes es van extingir, suplantades per l'espanyol, el portuguès, el francès i l'anglès, les llengües dels colonitzadors. Avui dia moltes llengües indígenes han de lluitar per la seva supervivència i el seu reconeixement, ja que estan lligades a cultures rurals, amb una forta diglòssia i, moltes, sense el suport de l'escriptura. اللغات الأصلية للأمريكتين هي اللغات التي ينطق بها الشعوب الأصلية من آلاسكا وجرينلاند حتى الطرف الجنوبي من أمريكا الجنوبية، بما يشتمل على الكتل الأرضية التي تمثل الأمريكتين. وتتكون هذه اللغات الأصلية من العشرات من أسر اللغات بالإضافة إلى العديد من اللغات المعزولة واللغات غير المصنفة. وقد تم عمل العديد من الاقتراحات من أجل تجميع تلك اللغات في أسر ذات مستوى أعلى، كما هو الحال في الأسر الفائقة الثلاثة للغات الإسكيمو الأليوتية، ولغات نا - دين ولغات أميريند، رغم أن هذا النظام مرفوض تقريبًا من قبل كل المتخصصين. ووفقًا لليونسكو، فإن أغلب اللغات الأمريكية الأصلية في أمريكا الشمالية معرضة للخطر بشكل شديد، والعديد منها تعرض للانقراض بالفعل. وأشهر اللغات الأصلية المنطوق بها هي كويشوا الجنوبية، حيث يستخدمها حوالي 6 إلى 7 ملايين نسمة. Las lenguas indígenas de América son aquellas lenguas originadas y desarrolladas en el continente americano, incluyendo las islas de su zócalo continental, desde su primer poblamiento humano hasta antes de la llegada de los colonizadores europeos. Muchas de ellas se han extinguido, especialmente en los últimos siglos. Constan de varias familias de lenguas, así como diversas lenguas aisladas y no clasificadas (ver lista de lenguas americanas). En varias oportunidades se han propuesto grupos mayores de clasificación que hoy en día no guardan consenso en la comunidad científica. Es sumamente dudoso que pueda hablarse de una sola familia denominada amerindia, de la misma manera que no existe una familia de lenguas papuana ni una familia caucásica, sino que esos términos solo hacen referencia a la geografía (véase Lenguas papúes, Lenguas del Cáucaso). Así, tampoco se puede determinar que, genéticamente hablando, las lenguas de América se hayan originado de un único antecesor reconocible.​​ Para ver una lista exhaustiva de las lenguas indígenas de América consultar el listado de lenguas indígenas de América Індіа́нські мо́ви — загальна умовна назва мов індіанців — корінних народів Північної та Південної Америк. La indiĝenaj lingvoj de Ameriko estas parolata de indiĝenaj popoloj el Alasko kaj Gronlando al la suda pinto de Sudameriko, ĉirkaŭprenante la landomasojn kiuj konsistigas la Amerikojn. Ĉirkaŭ 90% de la indianoj pereis dum eŭropa koloniigo. De ĉiuj indiĝenaj lingvoj de Ameriko kiuj estis parolataj antaŭ la alveno de eŭropanoj, eble nur 10% estas hodiaŭ ankoraŭ parolataj. Die indigenen amerikanischen Sprachen sind die Sprachen der Ureinwohner Amerikas von den heutigen Staaten bzw. Gebieten Kanada, USA und Grönland über Mexiko und Zentralamerika, die Karibik bis hin zur südlichen Spitze von Südamerika. Sie bestehen aus Dutzenden von eindeutigen Sprachfamilien sowie vielen isolierten Sprachen. Vorschläge, diese in übergeordnete Familien zu gruppieren, wurden von einigen Linguisten unterbreitet, sind aber nicht allgemein anerkannt worden. Als letzte Darstellung der sprachlichen Verwandtschaften auf dem amerikanischen Kontinent, die allgemeine Zustimmung gefunden hat, gilt die Klassifikation von Voegelin & Voegelin (1965). Seither haben sich die Meinungsunterschiede von denjenigen, die von wenigen Großfamilien ausgehen („lumpers“) und denjenigen, welche viele verschiedene Sprachfamilien annehmen („splitters“) in der Fachwelt eher verschärft, als dass sie kleiner geworden wären. Over a thousand indigenous languages are spoken by the Indigenous peoples of the Americas. These languages cannot all be demonstrated to be related to each other and are classified into a hundred or so language families (including a large number of language isolates), as well as a number of extinct languages that are unclassified because of a lack of data. Many proposals have been made to relate some or all of these languages to each other, with varying degrees of success. The most notorious is Joseph Greenberg's Amerind hypothesis, which however nearly all specialists reject because of severe methodological flaws; spurious data; and a failure to distinguish cognation, contact, and coincidence. Nonetheless, there are indications that some of the recognized families are related to each other, such as widespread similarities in pronouns (e.g., n/m is a common pattern for 'I'/'you' across western North America, and ch/k/t for 'I'/'you'/'we' is similarly found in a more limited region of South America). According to UNESCO, most of the Indigenous languages of the Americas are critically endangered, and many are dormant (without native speakers but with a community of heritage-language users) or entirely extinct. The most widely spoken Indigenous languages are Southern Quechua (spoken primarily in southern Peru and Bolivia) and Guarani (centered in Paraguay, where it is the national language), with perhaps six or seven million speakers apiece (including many of European descent in the case of Guarani). Only half a dozen others have more than a million speakers; these are Aymara of Bolivia and Nahuatl of Mexico, with almost two million each; the Mayan languages Kekchi, Quiché, and Yucatec of Guatemala and Mexico, with about 1 million apiece; and perhaps one or two additional Quechuan languages in Peru and Ecuador. In the United States, 372,000 people reported speaking an Indigenous language at home in the 2010 census,and similarly in Canada, 133,000 people reported speaking an Indigenous language at home in the 2011 census. In Greenland, about 90% of the population speaks Greenlandic, the most widely spoken Eskimo–Aleut language. De Inheemse talen van Amerika zijn de talen die in Noord- en Zuid-Amerika werden en deels nog worden gesproken door de indianen, Inuit en Aleoeten, de inheemse bevolking van Amerika. Tot de inheemse talen van Amerika behoren de Eskimo-Aleoetische talen en de Indiaanse talen. Ze zijn verdeeld over tientallen taalfamilies en grote aantallen isolaten en ongeclassificeerde talen. Er zijn veel pogingen gedaan ze in een klein aantal superfamilies in te delen, maar geen van die voorstellen is algemeen aanvaard. Индейские языки — языки аборигенов Америки, как правило, за исключением эскимосско-алеутских языков. Делятся на три территориально-культурных зоны, каждая из которых, в свою очередь, дробится на множество самостоятельных семей: * Индейские языки Северной Америки * Индейские языки Месоамерики * Индейские языки Южной Америки Разнообразие индейских языков очень велико, поэтому термин «индейские языки» весьма условен. Правда, известный американский лингвист Джозеф Гринберг предложил в 1987 году объединить все индейские языки, кроме языков семьи на-дене (которые сближают с сино-кавказской макросемьёй Старого Света), в единую макросемью — так называемую «америндскую» (англ. Amerindian languages). Позднее Меррит Рулен опубликовал свод фактических материалов в поддержку данной гипотезы: по мнению Рулена, особенно впечатляющим было сходство основ личных местоимений 1 и 2 лица. Прогрессивным шагом Гринберга и Рулена было то, что помимо собственно лингвистических данных, они использовали также антропологические и генетические данные. Однако большинство специалистов по индейским языкам отнеслось к этой гипотезе и стоящей за ней методологии «массового сравнения» языков скептически. Фактически в английском языке термин «Amerindian» является сокращением от «American Indian» — эквивалента русского «индеец» или «индейские языки», так как английское прилагательное «Indian» относится и к Индии, и к индейцам. В русском же языке термин «америндские языки» сам по себе является избыточным и употребляется только, когда необходимо подчеркнуть предполагаемое генетическое единство индейских языков. Indianspråk eller amerikanska ursprungsspråk är ett samlingsbegrepp för ett antal språk som talas eller har talats av Amerikas ursprungsbefolkning
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Indigenous_languages_of_the_Americas?oldid=1124684480&ns=0
dbo:wikiPageLength
106817
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Indigenous_languages_of_the_Americas