About: Taíno

An Entity of Type: ethnic group, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The Taíno were a historic indigenous people of the Caribbean whose culture has been continued today by Taíno descendant communities and Taíno revivalist communities. At the time of European contact in the late 15th century, they were the principal inhabitants of most of what is now Cuba, Dominican Republic, Jamaica, Haiti, Puerto Rico, the Bahamas, and the northern Lesser Antilles. The Lucayan branch of the Taíno were the first New World peoples encountered by Christopher Columbus, in the Bahama Archipelago on October 12, 1492. The Taíno spoke a dialect of the Arawakan language group. They lived in agricultural societies ruled by caciques with fixed settlements and a matrilineal system of kinship and inheritance. Taíno religion centered on the worship of zemis.

Property Value
dbo:abstract
  • Els taïnos (a vegades també -i erròniament- anomenats 'taïns' en català) van ser els habitants precolombins de les Bahames, Antilles Majors i el nord de les Antilles Menors. Es tracta d'un poble que va arribar procedent d'Amèrica del Sud, específicament de la desembocadura del riu Orinoco, passant d'illa en illa, reduint o assimilant els pobladors més antics, com ara els i els ciguayos, que eren cultures anteriors a l'arribada dels taïnos. La llengua taïna pertany a la família lingüística macroarawaka, que s'estén per Amèrica del Sud i el Carib. En el moment de l'arribada de Cristòfor Colom el 1492, hi havia cacicats taïnos al territori de l'illa Espanyola (avui Haití i República Dominicana), cadascun dirigit per un cacic o cap principal, a qui es rendia homenatge. Puerto Rico també va ser dividida en cacicats. Al cap o cacic de la tribu se li pagava un tribut significatiu. Els cacics tenien el privilegi de portar penjolls d'or anomenats guanin, vivien en grans cases comunals (bohíos) rectangulars en lloc dels ovalats que habitaven els altres pobladors i s'asseien en tamborets de fusta quan rebien hostes. En el moment de la conquesta espanyola, els majors assentaments de població taïna arribaven a comptar fins a 3.000 persones cadascun. Els taïnos competien tradicionalment amb els seus veïns caribs, un altre grup originari d'Amèrica del Sud, que vivien principalment a les Antilles Menors.La relació entre els dos grups ha estat objecte de molt estudi. Durant gran part del segle xv, la tribu taïna estava sent desplaçada cap al nord-est del Carib (el que avui és Amèrica del Sud) per les incursions dels caribs. Moltes dones caribs parlaven llengua taïna a causa de la gran quantitat de dones taïnes captives entre elles. Al segle xviii, la societat taïna va ser devastada per malalties introduïdes pels europeus com ara la verola, així com altres factors com ara els matrimonis mixtos o interracials i l'assimilació forçada a l'economia de plantació que Espanya va imposar en les seves colònies del Carib, amb la posterior importació de treballadors esclaus africans. El primer brot de verola registrat a l'illa Espanyola es va produir el desembre del 1518 o gener del 1519.Malgrat tot, diversos pobles d'amerindis van sobreviure fins al segle xix a Cuba. Quan els espanyols que van arribar per primera vegada a les Bahames, Cuba i l'illa Espanyola, el 1492, i més tard a Puerto Rico, no hi portaven dones. Per tant, es van apariar amb les dones taïnes i van tenir descendència mestissa. (ca)
  • Taínové byla indiánská etnika, která obývala oblast Velkých a Malých Antil před příchodem Evropanů do této oblasti na počátku 16. století. V průběhu 16. a 17. stol. prakticky vymřeli, dílem byli přímo vyvražděni, dílem vymřeli na zavlečené nemoci a následkem otrocké práce na plantážích.[zdroj?] (cs)
  • تاينو هم شعب من الأراواك وهم السكان الأصليون في منطقة البحر الكاريبي وفلوريدا. كانوا هم السكان الرئيسيين في جزر كوبا وجامايكا وهيسبانيولا وبورتوريكو في زمن الاتصال الأوروبي في أواخر القرن الخامس عشر. وكانوا يعرفون باسم لوكايان في جزر الأنتيل الكبرى وجزر الأنتيل الصغرى الشمالية وجزر البهاما. كانوا يتكلمون لغة التاينو، وهي إحدى لغات الأراواك. دخل أسلاف التاينو منطقة البحر الكاريبي من أمريكا الجنوبية، وثقافتهم قريبة من ثقافة هنود وسط أمريكا. انقسم التاينو في زمن الاتصال الأوروبي إلى ثلاث مجموعات واسعة، وهم التاينو الغربيون (جامايكا، أغلب كوبا، وجزر البهاما)، والتاينو القدماء (هيسبانيولا وبورتوريكو) والتاينو الشرقييون (شمال جزر الأنتيل الصغرى)، ومجموعات أخرى من قبائل التاينو في فلوريدا، مثل تيكيستا، كالوسا، خايغا، أيس، وجماعات أخرى. وكانت جماعات التاينو في نزاع مع قبائل الكاريب من جزر الأنتيل الصغرى الجنوبية. في زمن وصول كولومبس في عام 1492، كانت هناك خمسة مشيخات وأقاليم للتاينو في هيسبانيولا، كل منها يقودها كاسيكي (زعيم)، الذي تدفع له الجزية. وكانوا يسمون الجانب الجبلي من جزيرة هيسبانيولا أيتي («أرض الجبال العالية»)، الذي اشتق منه اسم هايتي باللغة الفرنسية. أما كوبا، أكبر جزر الأنتيل، فقد قسمت أصلا إلى 29 مشيخة. أصبحت معظم مستوطناتهم مواقع لمدن استعمارية أسبانية وأبقت على الأسماء الأصلية، مثل هافانا، باتابانو، كاماغوي، باراكوا، بايامو. اسم كوبا نفسه أتى من لغة التاينو؛ لكن المعنى الدقيق لاسم غير واضح ولكن قد يترجم إما «مكان الأراضي الخصبة الوفيرة» (كوباو)، أو «المكان العظيم» (كوابانا). بورتوريكو أيضا انقسمت إلى مشيخات. وكان الكاسيكي (الزعيم) يتلقى جزية كبيرة بوصفه القائد المورث من قبائل التاينو. ويعتقد أن تجمعاتهم السكنية في وقت الغزو الاسباني قد تتضمن 3000 فرد. كان التاينو تاريخيا أعداء قبائل الكاريب المجاورة، وهم مجموعة أخرى تعود أصولهم إلى أمريكا الجنوبية، والذين عاشوا في جزر الأنتيل الصغرى. وكانت العلاقة بين المجموعتين موضع كثير من الدراسات. تم طرد التاينو إلى شمال شرقي الكاريبي (من منطقة أمريكا الجنوبية) في القرن الخامس عشر بسبب غارات الكاريب. تم أخذ النساء كسبايا، ما أدى وجود العديد من نساء الكاريب يتحدثن لغة التاينو. عندما أتى الإسبان لأوّل مرّة في جزر البهاما وكوبا وهيسبانيولا في عام 1492، وبعد ذلك في بورتوريكو، لم يجلبوا معهم النساء في حملاتهم الأولى. واتّخذوا من نساء التاينو زوجات، فأصبح أطفالهم من المستيزو. كما كان العنف الجنسي الّذي مارسه الإسبان في هيسبانيولا مع نساء التاينو شائعاً أيضاً. يشير الباحثون إلى أنّ هناك اختلاطاً عرقيّاً وثقافيّاً في كوبا، وأنّ عدداً من قرى الهنود نجت حتى القرن التاسع عشر. انقرضت ثقافة التاينو تقريباً بعد استيطان المستعمرين الإسبان، ويرجع ذلك أساساً إلى الأمراض المعدية الّتي لم تكن لديهم مناعة ضدّها. سجلّ أوّل تفشّي لوباء الجدري في هيسبانيولا في ديسمبر 1518 أو يناير 1519. قتل الوباء 90% من المواطنين الّذين لقوا حتفهم بالفعل. كما تسبّبت الحروب وظروف الاستعباد القاسية من قبل المستعمرين بالعديد من الوفيات. وبحلول عام 1548، انخفض تعداد السّكّان الأصليّين إلى أقلّ من 500. ابتداء من عقد 1840، كانت هناك محاولات لخلق هويّة شبه أصليّة للتّاينو في المناطق الريفيّة في كوبا وجمهورية الدومينيكان وبورتوريكو. ظلّ هذا التيار في تسارع بين المجتمع البورتوريكي في الولايات المتّحدة في السّتّينات. (ar)
  • Die Taíno waren ein zu den Arawak gehörendes indigenes Volk auf den Großen Antillen – vor der Ankunft der Kariben auch auf den Kleinen Antillen –, dessen Ursprünge im heutigen Venezuela lagen. Auf den karibischen Inseln wurden sie Opfer der Sklaverei unter den spanischen Kolonialherren und überdies der eingeschleppten Krankheiten, gegen die sie keine Immunabwehr hatten. Spanische Dokumente beschrieben sie nur wenige Jahrzehnte nach der Conquista als ausgestorben, doch erwiesen jüngst genetische Untersuchungen, dass sie nie ganz verschwunden sind. In der ländlichen Bevölkerung kam es zu einer weitgehenden Vermischung mit weißen Konquistadoren und schwarzen Sklaven; Teile der Taíno-Kultur wie besondere Formen des Ackerbaus, der Architektur und auch religiöse Praktiken blieben in abgelegenen Regionen von Hispaniola und auf Kuba erhalten. 2003 konnte nachgewiesen werden, dass über 60 % der Bevölkerung Puerto Ricos in mütterlicher Linie von den Taíno abstammt, bei der Volkszählung 2010 gaben rund 20.000 Puerto-Ricaner an, indigener Abstammung von den Taíno zu sein. (de)
  • La tainoj estas aro de indiĝenaj popoloj devenantaj el la aktuala teritorio de Venezuelo, kiuj laŭlonge de la jarcentoj loĝis en la insuloj de la Antiloj. Ili apartenas al la etna grupo de aravakoj. La tainoj estis la unuaj amerikanoj kun kiuj establis kontakton la hispanoj en la 15-a jarcento. Ili estis plejparte ekstermitaj. Tamen, granda kvanto de vortoj el iliaj lingvoj pasis al la kutima vortostoko de la konkerantoj, kaj de tie al plejmulto de eŭropaj lingvoj. Multe da Antilanoj daŭre konsideras ke ili estas tainoj, ĉefe Kubanoj, Haitianoj, Portorikanoj kaj Dominikanoj. (eo)
  • Taínoak Bahamen, Antilla Handien eta Antilla Txikien iparraldeko eremuan bizi ziren amerindiarrak ziren, Kristobal Kolonen iritsieraren aurretik. Hego Amerikatik etorritako herri bat zen, Orinokoaren itsasoratzetik iparralderantz, uhartez uharte, lehenago bizi ziren eta herriak asimilatuz. Tainera hizkuntza-familiaren parte zen, gaur egun Hego Amerikatik Kariberaino hedatzen den familia. Kolon 1492ean iritsi zenean, bost kazikerritan zegoen banatuta taínoen lurraldea Hispaniola uhartean (gaur egungo Haiti eta Dominikar Errepublika), bakoitza kazike batek zuzenduta. Puerto Ricon ere hainbat kazike zeuden. Kazikea leinuko nagusia zen, eta ondasunak eman behar zitzaizkion. Kazikeek guanin izeneko urrezko zintzilikarioak zeramatzaten, etxe karratuetan bizi ziren obalatuetan beharrean, eta egurrezko aulkiak zituzten gonbidatuak jasotzeko. Espainiaren konkistaren garaian taínoen herririk handienek 3.000 bat biztanle zituzten. Taínoen etsaiak ziren , hauek ere Hego Amerikatik etorritakoak. Bi taldeen arteko harremanak ikerketa luzeen gai izan dira. XVIII. mendean taínoen gizartea guztiz deuseztua izan zen, europarrek ekarritako gaixotasunak direla eta, bereziki baztanga. Ezkontza mistoak eta Espainiak Karibean ezarritako plantazio-ekonomia derrigortuak ere lagundu zuen euren desagerpenean eta, ondorioz, Afrikako esklaboak ekarri ziren. Hispaniolan egondako lehen baztanga krisia 1518ko abendutik 1519ko urtarrilera arte hedatu zen. Hala ere, hainbat herri indigenek XIX. mendera arte iraun zuten Kuban.https://es.wikipedia.org/wiki/Cohiba (eu)
  • Los taínos son los habitantes precolombinos de las islas Lucayas, las Antillas Mayores y el norte de las Antillas Menores. Se trata de un pueblo arahuaco que llegó procedente de América del Sur, específicamente de la desembocadura del río Orinoco, Venezuela, pasando de isla en isla, reduciendo o asimilando a los pobladores más antiguos,​​ como los guanajatabeyes y los ciguayos cuyas culturas son anteriores a la llegada de los taínos. La lengua taína pertenece a la familia lingüística macroarahuacana, que se extiende desde América del Sur a través del Caribe. En el momento de la llegada de Cristóbal Colón en 1492, había cinco cacicazgos taínos en el territorio de La Española (hoy Haití y República Dominicana), cada uno dirigido por un cacique principal (jefe), a quien se le rendía homenaje. Puerto Rico también fue dividida en cacicazgos. Al jefe o cacique de la tribu se le pagaba un tributo significativo. Los caciques tenían el privilegio de llevar colgantes de oro llamados chain, viviendo en bohíos rectangulares en lugar de ovalados que los pobladores habitaban, y sentándose en taburetes de madera cuando recibían huéspedes. En el momento de la conquista española, los mayores asentamientos de población taína podían llegar hasta 3000 personas cada uno. Los taínos competían tradicionalmente contra sus vecinos: las tribus caribes, otro grupo originario de América del Sur, que vivían principalmente en las Antillas Menores.La relación entre los dos grupos ha sido objeto de mucho estudio. Durante gran parte del siglo XII, la tribu taína estaba siendo conducida hacia el noreste del Caribe (lo que hoy es América del Sur) debido a las incursiones de los caribes, Muchas mujeres caribes hablaban lengua taína debido a la gran cantidad de mujeres taínas cautivas entre ellos.​ En el siglo XVIII, la sociedad taína había sido devastada por enfermedades introducidas tales como la viruela, así como otros factores tales como los matrimonios mixtos o interraciales y la asimilación forzada a la economía de plantación que España, Francia, Inglaterra, Dinamarca y Países Bajos impusieron en sus colonias del Caribe, con la posterior importación de trabajadores esclavos africanos. El primer brote de viruela registrado en La Española se produjo en diciembre de 1518 o enero de 1519.​Pese a todo, varios pueblos indígenas sobrevivieron hasta el siglo XIX en Cuba. Los españoles que llegaron por primera vez a las Bahamas, Cuba y La Española en 1492, y más tarde a Puerto Rico, no llevaron mujeres. Tomaron a las mujeres taínas por sus esposas, lo que dio como resultado un importante mestizaje.​ (es)
  • Taíno adalah penduduk pra-Colombus di Bahama, Antilles Besar, dan Antilles Kecil utara. Dipercaya bahwa Taino berhubungan dengan bangsa Arawak di Amerika Selatan. Bahasa mereka adalah anggota dari keluarga bahasa . (in)
  • Les Taïnos, ou Tainos, sont une ethnie amérindienne issue de la tribu mère des Arawaks, qui occupait les grandes Antilles lors de l'arrivée des Européens au XVe siècle. Malgré leur quasi-disparition au XVIe siècle, beaucoup[évasif] d'Antillais, plus particulièrement des Cubains, Haïtiens, Portoricains et Dominicains, continuent de se considérer comme Taïnos. (fr)
  • The Taíno were a historic indigenous people of the Caribbean whose culture has been continued today by Taíno descendant communities and Taíno revivalist communities. At the time of European contact in the late 15th century, they were the principal inhabitants of most of what is now Cuba, Dominican Republic, Jamaica, Haiti, Puerto Rico, the Bahamas, and the northern Lesser Antilles. The Lucayan branch of the Taíno were the first New World peoples encountered by Christopher Columbus, in the Bahama Archipelago on October 12, 1492. The Taíno spoke a dialect of the Arawakan language group. They lived in agricultural societies ruled by caciques with fixed settlements and a matrilineal system of kinship and inheritance. Taíno religion centered on the worship of zemis. Some anthropologists and historians have claimed that the Taíno were exterminated centuries ago or they gradually went extinct by blending into a shared identity with African and Spanish cultures. However, many people today identify as Taíno or claim Taíno descent, most notably in subsections of the Puerto Rican, Cuban, and Dominican nationalities. Many Puerto Ricans, Cubans, and Dominicans have Taíno mitochondrial DNA, showing that they are descendants through the direct female line. While some communities claim an unbroken cultural heritage to the old Taíno peoples, others are revivalist communities who seek to incorporate Taíno culture into their lives. (en)
  • I Taíno sono stati la prima popolazione amerindia a popolare i Caraibi, regione nella quale giunsero dal Sud America. Molti storici ritengono che la scomparsa di questo popolo sia avvenuta a causa del genocidio commesso dagli europei durante la loro conquista e delle malattie infettive arrivate con i colonizzatori. Quando i primi navigatori europei raggiunsero i Caraibi, i Taino stavano perdendo lo scontro con l'etnia rivale dei Caribe. In quel momento la società dei Taino si divideva in diversi regni controllati da signori, i caciques, ai quali erano dovuti dei tributi. Bartolomé de Las Casas, nel suo libro Historia de las Indias (1561), riferisce che nell'anno 1508 rimanevano circa 60 000 Taino nell'isola di Hispaniola. Nel 1531, lo sfruttamento e le malattie avevano ridotto il numero a 600. In realtà i Taino si mescolarono probabilmente con i colonizzatori europei, dato che l'attuale popolazione residente nei Caraibi ed, in particolare, a Porto Rico, presenta alle analisi genetiche un'elevata ascendenza Taino. Alcune persone si identificano ancora oggi come Taino, in particolare tra i portoricani, dominicani e cubani, tuttavia è un elemento di discussione se la cultura taino sia effettivamente sopravvissuta o se si sia gradualmente fusa in un'identità culturale condivisa che discende dalle culture africana, europea e taino, identificata oggi in senso generale come "caraibica". (it)
  • タイノ族 (タイノぞく、Taíno) は、キューバ、イスパニョーラ島(ハイチとドミニカ共和国)、プエルト・リコ、そしてジャマイカを含む大アンティル諸島とバハマ諸島に先住していたインディアン民族である。日本語表記ではタイノ人もあり、アラワク人やタイノ・アラワク人と表記される場合もある。 タイノ人についての文字による記録は、15世紀以降にイスパニョーラ島とプエルト・リコ島に滞在したヨーロッパ人の見聞をもとにしている。そのため研究はこの2島に関するものが中心となっている。タイノ人の起源は、南アメリカのアラワク族にあるとされる。タイノ人が使ったタイノ語は、南アメリカからカリブ海までの広範囲で使用されたアラワク語族に属する。このため南アメリカからアラワク族が航海してきたものと推測されている。 タイノ人という呼称は、1492年にスペイン人が到着した時点では存在せず、それぞれの島ごとに自称していた。たとえばプエルト・リコ島のタイノ人はボリンクエン、バハマ諸島のタイノ人は小さい島を意味するルカヨを自称していた。タイノという単語はタイノ語で「善」や「高貴」を意味しており、別の民族であるやカリブ族(アイランド・カリブ人)と区別する自称として使われていた。これがのちに学者によってタイノ人として総称されることになった。 タイノ人は、大西洋を渡ってきたコロンブスの船団に最初に接触した西半球の人々だった。スペイン人との間に、コロンブス交換とも呼ばれる病気、穀物、工芸品、習慣などのやりとりがあり、病気や強制労働によって人口が減少した。長らく絶滅したとされてきたが、DNAの調査によってタイノ人に連なる人々がいることが判明した。 (ja)
  • 타이노족(스페인어: Taíno)은 카리브 제도에 살던 원주민으로, 아라와크어족에 속하는 를 사용했다. 그들은 크리스토퍼 콜럼버스가 최초로 조우한 아메리카 원주민이다. (ko)
  • De Taíno vormden een indianenvolk dat leefde in gebieden rond de Caribische Zee, op de eilanden Hispaniola, Bahama's, Cuba, Jamaica, Puerto Rico, de Turks- en Caicoseilanden en de noordelijke Kleine Antillen. Zij waren verwant aan de Arawakken of waren een subgroep van dat volk. De Taíno zijn vooral bekend omdat het de eerste Indianen waren die Christoffel Columbus in 1492 aantrof. Schattingen van het aantal Taíno dat in 1492 leefde lopen uiteen van enkele honderdduizenden tot acht miljoen. Ze waren verdeeld in chiefdoms, die werden geleid door een Cacique. Ayiti ("Land van de hoge bergen") was de Taíno naam van Hispaniola die zichzelf (aan de westelijke kant) tot Haïti heeft hernoemd. De Taíno waren tegen het eind van de 16e eeuw als apart volk uitgestorven, onder andere door ziekten die de kolonisten uit Europa met zich meenamen. Wel stammen veel inwoners van het gebied van de Taíno af; DNA-onderzoek in Puerto Rico heeft uitgewezen dat 61% van de bevolking Taíno-voorouders heeft. (nl)
  • Taíno var en folkgrupp som vid spanjorernas ankomst till Västindien levde på Stora Antillerna; Kuba, Hispaniola, Puerto Rico, Jamaica och på Bahamas. Taíno var nära besläktade med arawakerna, en folkgrupp som i dag lever längs Orinocos nedre lopp i Sydamerika och längs kusten österut från dess mynning. Innan tainoerna kom, var öarna bebodda av ett primitivt folkslag som tainoerna kallade guanahatabeyer. Dessa drevs så småningom iväg, och vid spanjorernas ankomst till öarna 1492 fanns guanahatabeyerna kvar bara längst i väst på Kuba och på Hispaniolas sydvästliga halvö. Cuba är tainoernas eget namn på den största ön. Den ö som spanjorerna döpte till Hispaniola, i dag delad mellan staterna Haiti och Dominikanska republiken, hade tainoerna flera namn på; både Hayti, Bohio och Cibao, medan Puerto Rico kallades Borinquen. Bahamas omtalades som Lucayos. (sv)
  • Tainowie (Indianie Taino) – rdzenni, prekolumbijscy mieszkańcy wysp Bahama i wysp Wielkich Antyli, w tym Kuby, Hispanioli (Haiti i Dominikany), Portoryko i Jamajki zamieszkujący te wyspy bezpośrednio przed ich odkryciem przez Kolumba w 1492 r. Nie ma zbyt wielu źródeł informacji dotyczących życia Indian Taino. Prawdopodobnie przybyli na Kubę ok. 1100 r. p.n.e., przemieszczając się z Ameryki Południowej przez Antyle. Pod koniec XV wieku Tainowie byli stosunkowo wysoko rozwiniętym społeczeństwem rolniczym. Zajmowali się uprawą manioku, jukki, tytoniu i bawełny. Wyrabiali również gliniane naczynia. Mieszkali w małych ośrodkach, wioskach zwanych choć w okresie kolonizacji największe osady mogły liczyć nawet ponad 3000 mieszkańców. (pl)
  • Os taínos ou tainos (do taíno taíno, "homem") são indígenas pré-colombianos que habitaram as Bahamas, as Grandes Antilhas e as Pequenas Antilhas do Norte, no Caribe. Acredita-se que os taínos estivessem relacionados com os aruaques da América do Sul. O idioma falado pelos taínos pertence à família linguística maipureana, que se desenvolveu em uma área que abrange o norte da América do Sul e todo o Caribe. (pt)
  • 泰诺人(Taíno)隶属阿拉瓦克人(Arawak),是加勒比地区主要原住民之一。在15世纪后期欧洲人到达之前,是古巴、牙买加、伊斯帕尼奥拉岛(现在的海地和多明尼加共和国)、大安的列斯群岛中的波多黎各、小安的列斯群岛北部和巴哈马等地最主要的居民,在那里他们被称为(Lucayans),他们所说的,属于阿拉瓦克语系(Arawakan)之一。 泰诺人的祖先是从南美进入加勒比地区的。按接触时间的不同,泰诺人被分为三类:西泰诺人(牙买加、古巴大部、巴哈马);典型泰诺人(伊斯帕尼奥拉岛和波多黎各);东泰诺人(小安的列斯群岛北部)。泰诺族群与小安的列斯群岛南部的加勒比人存在冲突。 在1492年哥伦布的船队到达时,伊斯帕尼奥拉岛(现在的多明尼加和海地)有五位泰诺酋长和五块领地,每块领地作为贡土,由各自的大首领(酋长)执掌。埃伊地(Ayiti,高山之地)是整个伊斯帕尼奥拉岛的泰诺土著名,该名字在海地克里奥尔语中一直作为对“海地”的称呼而延用至今。 古巴,大安的列斯群岛中最大岛屿,原划归29个酋长。后来大部分原定居点变成了西班牙殖民城市,但仍保留了原来的泰诺名称,譬如:哈瓦那、巴塔瓦诺(Batabanó)、卡马圭、巴拉科阿、巴亚莫等。古巴一词来自泰诺语,其确切含义不清楚,但它可被译为“沃土辽阔”(cubao),或“好地方”(coabana)。 波多黎各也作为世袭领地归属于泰诺部落酋长。在西班牙征服时,最大的泰诺人集聚区可能超过了3000人。 泰诺人历史上的邻敌是另一起源于南美的民族——加勒比人,主要生活在小安的列斯群岛。两个族群间的关系一直是众多学术研究的主要科题。在15世纪的大部分时期中,由于受加勒比人的侵袭,泰诺人逐渐被驱往加勒比地区东北(现今南美之外的地区)。众多妇女遭虏掠,导致很多加勒比妇女都会讲泰诺语。 西班牙人在1492年第一次抵达巴哈马群岛、古巴、伊斯帕尼奥拉岛,而后进入波多黎各。由于首次远征中,西班牙人没有带女性,因此,他们就与泰诺妇女同居,结果导致混血儿(麦士蒂索儿童)的出现。在海地,西班牙人对泰诺妇女的性侵行为也屡见不鲜。学者们认为,在古巴存在大量的麦士蒂索人(种族与文化的混合),类似情况的,还有几个遗存止19世纪的印第安村庄。 在西班牙殖民者定居后,泰诺族就成为一个灭绝的种族,主要原因是他们缺乏对传染病的免疫能力。第一次记录在伊斯帕尼奥拉岛爆发的天花病疫是在1518年12月或1519年1月。将近90%的当地人死于这场瘟疫。另外,殖民者带来的战争以及残酷奴役,还造成了更多人的死亡。到1548年,本地人口已降至不足500人。 (zh)
  • Таино (исп. Taíno) — собирательное обозначение ряда аравакских племён, населявших к моменту открытия Америки острова Гаити, Пуэрто-Рико, Куба, Ямайка, Багамские острова и ряд северных Малых Антильских островов до острова Гваделупа на юго-востоке. Среди них различаются классические таино на Гаити (кроме крайнего юго-запада), Пуэрто-Рико и востоке Кубы, западные таино в средней части Кубы, на крайнем юго-западе Гаити, на Ямайке и Багамских островах и восточные таино на северных Малых Антильских островах. Наряду с таино в регионе проживали другие племена: родственные им сибонеи, а также масори, сигуайо, и др. (ru)
  • Таїно — індіанський народ, корінне населення Багамських, Великих та Малих Антильських островів. Саме таїно були тим народом який зустрів Христофор Колумб під час свого плавання до Америки. Внаслідок фізичного знищення, а головно завезеним європейцям хворобам вимерли. Залишки народу змішалися з європейськими та африканськими прибульцями, тож зараз чимало жителів Пуерто-Рико, Домініканської республіки та деяких островів регіону вважає себе нащадками таїно. (uk)
dbo:language
dbo:populationPlace
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 31998621 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 85314 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124027318 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:caption
dbp:group
  • Taíno (en)
dbp:languages
dbp:regions
dbp:relatedGroups
dbp:religions
  • Native American religion (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Taínové byla indiánská etnika, která obývala oblast Velkých a Malých Antil před příchodem Evropanů do této oblasti na počátku 16. století. V průběhu 16. a 17. stol. prakticky vymřeli, dílem byli přímo vyvražděni, dílem vymřeli na zavlečené nemoci a následkem otrocké práce na plantážích.[zdroj?] (cs)
  • La tainoj estas aro de indiĝenaj popoloj devenantaj el la aktuala teritorio de Venezuelo, kiuj laŭlonge de la jarcentoj loĝis en la insuloj de la Antiloj. Ili apartenas al la etna grupo de aravakoj. La tainoj estis la unuaj amerikanoj kun kiuj establis kontakton la hispanoj en la 15-a jarcento. Ili estis plejparte ekstermitaj. Tamen, granda kvanto de vortoj el iliaj lingvoj pasis al la kutima vortostoko de la konkerantoj, kaj de tie al plejmulto de eŭropaj lingvoj. Multe da Antilanoj daŭre konsideras ke ili estas tainoj, ĉefe Kubanoj, Haitianoj, Portorikanoj kaj Dominikanoj. (eo)
  • Taíno adalah penduduk pra-Colombus di Bahama, Antilles Besar, dan Antilles Kecil utara. Dipercaya bahwa Taino berhubungan dengan bangsa Arawak di Amerika Selatan. Bahasa mereka adalah anggota dari keluarga bahasa . (in)
  • Les Taïnos, ou Tainos, sont une ethnie amérindienne issue de la tribu mère des Arawaks, qui occupait les grandes Antilles lors de l'arrivée des Européens au XVe siècle. Malgré leur quasi-disparition au XVIe siècle, beaucoup[évasif] d'Antillais, plus particulièrement des Cubains, Haïtiens, Portoricains et Dominicains, continuent de se considérer comme Taïnos. (fr)
  • 타이노족(스페인어: Taíno)은 카리브 제도에 살던 원주민으로, 아라와크어족에 속하는 를 사용했다. 그들은 크리스토퍼 콜럼버스가 최초로 조우한 아메리카 원주민이다. (ko)
  • Os taínos ou tainos (do taíno taíno, "homem") são indígenas pré-colombianos que habitaram as Bahamas, as Grandes Antilhas e as Pequenas Antilhas do Norte, no Caribe. Acredita-se que os taínos estivessem relacionados com os aruaques da América do Sul. O idioma falado pelos taínos pertence à família linguística maipureana, que se desenvolveu em uma área que abrange o norte da América do Sul e todo o Caribe. (pt)
  • Таїно — індіанський народ, корінне населення Багамських, Великих та Малих Антильських островів. Саме таїно були тим народом який зустрів Христофор Колумб під час свого плавання до Америки. Внаслідок фізичного знищення, а головно завезеним європейцям хворобам вимерли. Залишки народу змішалися з європейськими та африканськими прибульцями, тож зараз чимало жителів Пуерто-Рико, Домініканської республіки та деяких островів регіону вважає себе нащадками таїно. (uk)
  • تاينو هم شعب من الأراواك وهم السكان الأصليون في منطقة البحر الكاريبي وفلوريدا. كانوا هم السكان الرئيسيين في جزر كوبا وجامايكا وهيسبانيولا وبورتوريكو في زمن الاتصال الأوروبي في أواخر القرن الخامس عشر. وكانوا يعرفون باسم لوكايان في جزر الأنتيل الكبرى وجزر الأنتيل الصغرى الشمالية وجزر البهاما. كانوا يتكلمون لغة التاينو، وهي إحدى لغات الأراواك. في زمن وصول كولومبس في عام 1492، كانت هناك خمسة مشيخات وأقاليم للتاينو في هيسبانيولا، كل منها يقودها كاسيكي (زعيم)، الذي تدفع له الجزية. وكانوا يسمون الجانب الجبلي من جزيرة هيسبانيولا أيتي («أرض الجبال العالية»)، الذي اشتق منه اسم هايتي باللغة الفرنسية. (ar)
  • Els taïnos (a vegades també -i erròniament- anomenats 'taïns' en català) van ser els habitants precolombins de les Bahames, Antilles Majors i el nord de les Antilles Menors. Es tracta d'un poble que va arribar procedent d'Amèrica del Sud, específicament de la desembocadura del riu Orinoco, passant d'illa en illa, reduint o assimilant els pobladors més antics, com ara els i els ciguayos, que eren cultures anteriors a l'arribada dels taïnos. La llengua taïna pertany a la família lingüística macroarawaka, que s'estén per Amèrica del Sud i el Carib. (ca)
  • Los taínos son los habitantes precolombinos de las islas Lucayas, las Antillas Mayores y el norte de las Antillas Menores. Se trata de un pueblo arahuaco que llegó procedente de América del Sur, específicamente de la desembocadura del río Orinoco, Venezuela, pasando de isla en isla, reduciendo o asimilando a los pobladores más antiguos,​​ como los guanajatabeyes y los ciguayos cuyas culturas son anteriores a la llegada de los taínos. La lengua taína pertenece a la familia lingüística macroarahuacana, que se extiende desde América del Sur a través del Caribe. (es)
  • Die Taíno waren ein zu den Arawak gehörendes indigenes Volk auf den Großen Antillen – vor der Ankunft der Kariben auch auf den Kleinen Antillen –, dessen Ursprünge im heutigen Venezuela lagen. Auf den karibischen Inseln wurden sie Opfer der Sklaverei unter den spanischen Kolonialherren und überdies der eingeschleppten Krankheiten, gegen die sie keine Immunabwehr hatten. Spanische Dokumente beschrieben sie nur wenige Jahrzehnte nach der Conquista als ausgestorben, doch erwiesen jüngst genetische Untersuchungen, dass sie nie ganz verschwunden sind. (de)
  • Taínoak Bahamen, Antilla Handien eta Antilla Txikien iparraldeko eremuan bizi ziren amerindiarrak ziren, Kristobal Kolonen iritsieraren aurretik. Hego Amerikatik etorritako herri bat zen, Orinokoaren itsasoratzetik iparralderantz, uhartez uharte, lehenago bizi ziren eta herriak asimilatuz. Tainera hizkuntza-familiaren parte zen, gaur egun Hego Amerikatik Kariberaino hedatzen den familia. (eu)
  • The Taíno were a historic indigenous people of the Caribbean whose culture has been continued today by Taíno descendant communities and Taíno revivalist communities. At the time of European contact in the late 15th century, they were the principal inhabitants of most of what is now Cuba, Dominican Republic, Jamaica, Haiti, Puerto Rico, the Bahamas, and the northern Lesser Antilles. The Lucayan branch of the Taíno were the first New World peoples encountered by Christopher Columbus, in the Bahama Archipelago on October 12, 1492. The Taíno spoke a dialect of the Arawakan language group. They lived in agricultural societies ruled by caciques with fixed settlements and a matrilineal system of kinship and inheritance. Taíno religion centered on the worship of zemis. (en)
  • I Taíno sono stati la prima popolazione amerindia a popolare i Caraibi, regione nella quale giunsero dal Sud America. Molti storici ritengono che la scomparsa di questo popolo sia avvenuta a causa del genocidio commesso dagli europei durante la loro conquista e delle malattie infettive arrivate con i colonizzatori. (it)
  • タイノ族 (タイノぞく、Taíno) は、キューバ、イスパニョーラ島(ハイチとドミニカ共和国)、プエルト・リコ、そしてジャマイカを含む大アンティル諸島とバハマ諸島に先住していたインディアン民族である。日本語表記ではタイノ人もあり、アラワク人やタイノ・アラワク人と表記される場合もある。 タイノ人についての文字による記録は、15世紀以降にイスパニョーラ島とプエルト・リコ島に滞在したヨーロッパ人の見聞をもとにしている。そのため研究はこの2島に関するものが中心となっている。タイノ人の起源は、南アメリカのアラワク族にあるとされる。タイノ人が使ったタイノ語は、南アメリカからカリブ海までの広範囲で使用されたアラワク語族に属する。このため南アメリカからアラワク族が航海してきたものと推測されている。 タイノ人という呼称は、1492年にスペイン人が到着した時点では存在せず、それぞれの島ごとに自称していた。たとえばプエルト・リコ島のタイノ人はボリンクエン、バハマ諸島のタイノ人は小さい島を意味するルカヨを自称していた。タイノという単語はタイノ語で「善」や「高貴」を意味しており、別の民族であるやカリブ族(アイランド・カリブ人)と区別する自称として使われていた。これがのちに学者によってタイノ人として総称されることになった。 (ja)
  • De Taíno vormden een indianenvolk dat leefde in gebieden rond de Caribische Zee, op de eilanden Hispaniola, Bahama's, Cuba, Jamaica, Puerto Rico, de Turks- en Caicoseilanden en de noordelijke Kleine Antillen. (nl)
  • Tainowie (Indianie Taino) – rdzenni, prekolumbijscy mieszkańcy wysp Bahama i wysp Wielkich Antyli, w tym Kuby, Hispanioli (Haiti i Dominikany), Portoryko i Jamajki zamieszkujący te wyspy bezpośrednio przed ich odkryciem przez Kolumba w 1492 r. Nie ma zbyt wielu źródeł informacji dotyczących życia Indian Taino. Prawdopodobnie przybyli na Kubę ok. 1100 r. p.n.e., przemieszczając się z Ameryki Południowej przez Antyle. (pl)
  • Taíno var en folkgrupp som vid spanjorernas ankomst till Västindien levde på Stora Antillerna; Kuba, Hispaniola, Puerto Rico, Jamaica och på Bahamas. Taíno var nära besläktade med arawakerna, en folkgrupp som i dag lever längs Orinocos nedre lopp i Sydamerika och längs kusten österut från dess mynning. Innan tainoerna kom, var öarna bebodda av ett primitivt folkslag som tainoerna kallade guanahatabeyer. Dessa drevs så småningom iväg, och vid spanjorernas ankomst till öarna 1492 fanns guanahatabeyerna kvar bara längst i väst på Kuba och på Hispaniolas sydvästliga halvö. (sv)
  • Таино (исп. Taíno) — собирательное обозначение ряда аравакских племён, населявших к моменту открытия Америки острова Гаити, Пуэрто-Рико, Куба, Ямайка, Багамские острова и ряд северных Малых Антильских островов до острова Гваделупа на юго-востоке. Среди них различаются классические таино на Гаити (кроме крайнего юго-запада), Пуэрто-Рико и востоке Кубы, западные таино в средней части Кубы, на крайнем юго-западе Гаити, на Ямайке и Багамских островах и восточные таино на северных Малых Антильских островах. (ru)
  • 泰诺人(Taíno)隶属阿拉瓦克人(Arawak),是加勒比地区主要原住民之一。在15世纪后期欧洲人到达之前,是古巴、牙买加、伊斯帕尼奥拉岛(现在的海地和多明尼加共和国)、大安的列斯群岛中的波多黎各、小安的列斯群岛北部和巴哈马等地最主要的居民,在那里他们被称为(Lucayans),他们所说的,属于阿拉瓦克语系(Arawakan)之一。 泰诺人的祖先是从南美进入加勒比地区的。按接触时间的不同,泰诺人被分为三类:西泰诺人(牙买加、古巴大部、巴哈马);典型泰诺人(伊斯帕尼奥拉岛和波多黎各);东泰诺人(小安的列斯群岛北部)。泰诺族群与小安的列斯群岛南部的加勒比人存在冲突。 在1492年哥伦布的船队到达时,伊斯帕尼奥拉岛(现在的多明尼加和海地)有五位泰诺酋长和五块领地,每块领地作为贡土,由各自的大首领(酋长)执掌。埃伊地(Ayiti,高山之地)是整个伊斯帕尼奥拉岛的泰诺土著名,该名字在海地克里奥尔语中一直作为对“海地”的称呼而延用至今。 古巴,大安的列斯群岛中最大岛屿,原划归29个酋长。后来大部分原定居点变成了西班牙殖民城市,但仍保留了原来的泰诺名称,譬如:哈瓦那、巴塔瓦诺(Batabanó)、卡马圭、巴拉科阿、巴亚莫等。古巴一词来自泰诺语,其确切含义不清楚,但它可被译为“沃土辽阔”(cubao),或“好地方”(coabana)。 (zh)
rdfs:label
  • Taíno (en)
  • تاينو (ar)
  • Taïnos (ca)
  • Taínové (cs)
  • Taíno (de)
  • Tainoj (eo)
  • Taíno (es)
  • Taíno (eu)
  • Taíno (in)
  • Taïnos (fr)
  • Taino (popolo) (it)
  • タイノ族 (ja)
  • 타이노족 (ko)
  • Taíno (volk) (nl)
  • Tainowie (pl)
  • Taínos (pt)
  • Таино (группа народов) (ru)
  • Taíno (sv)
  • Таїно (народ) (uk)
  • 泰诺族 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Taíno (en)
is dbo:related of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:related of
is dbp:relatedGroups of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License