About: Superstition

An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A superstition is any belief or practice considered by non-practitioners to be irrational or supernatural, attributed to fate or magic, perceived supernatural influence, or fear of that which is unknown. It is commonly applied to beliefs and practices surrounding luck, amulets, astrology, fortune telling, spirits, and certain paranormal entities, particularly the belief that future events can be foretold by specific (apparently) unrelated prior events.

Property Value
dbo:abstract
  • La superstició és una reverència o por per a coses i forces màgiques desconegudes. Aquestes creences no fonamentades i irracionals poden estar basades en la fe, o relacionades amb el pensament màgic, per mitjà del qual el practicant creu que els esdeveniments són influïts per aquestes forces o que és possible influenciar-les al futur amb determinades activitats màgiques. La frontera entre fe i superstició és borrosa. Avui com encara més abans dels moviments d'ecumenisme sovint la religió al poder va menysprear la fe dels altres com a superstició sinó d'heretgia i vice versa. Des del segle xvii la il·lustració i la ciència van reduir el camp de la superstició en descobrir certes forces i lleis de la natura, tanmateix sense eliminar-la. La superstició vol donar explicacions màgiques al que la ciència encara no pot dilucidar completament. Així és una convicció que explica un fenomen a priori i no una conclusió basada en observació metòdica de fets. Es distingeix de la pseudociència que fa teories incorrectes de causalitat tipus post hoc ergo propter hoc, «proves» anecdòtiques o metafòriques sense validació estadística ni grups de control, o dreceres de raonament inductiu. En la vida quotidiana, accions supersticioses tenen tres raons: guanyar control sobre la incertesa, minvar sentiments desemparats i permeten resoldre tasques difícils de la vida de manera més senzilla. Qualsevol religió establerta conté igualment idees a priori, revelades per llibres sagrats o la tradició. Els uns diran que encendre una espelma per a la Mare de Déu és signe de devoció, altres hi veuran mera superstició. Albert Einstein considerava qualsevol religió com una «superstició infantil». La diferència entre fe i superstició aleshores està determinada per l'autoritat religiosa. Com que atribueix poders sobrenaturals a altres entitats diferents del Déu únic seu, el catolicisme per exemple, classifica la superstició com el primer d'una sèrie de pecats, que contenen a més la idolatria, magia i vidència, irreligió, ateisme i agnosticisme. La psicologia estudia la superstició per veure com influeix el grup i la persona o com les pròpies creences modifiquen la conducta. Certs comportaments supersticiosos al quotidià són innocus i poden ser salubres pel seu efecte placebo tranquil·litzador. Altres permeten materialitzar de forma ritual, el que no és materialitzable, en donar el sentiment de poder fer qualcom quan de fet hom és impossibilitat. Així, el parent que encen una espelma per a un relatiu greument malalt o en temps d'examens pot mostrar el seu suport, quan directament no pot fer gairebé res. Esdevé menys salubre quan es comença a pensar que amb aquesta espelma n'hi ha prou i que el pacient pot abandonar el tractament mèdic o l'estudiant ja no ha d'estudiar. La línia entre la petita superstició quotidiana innòcua i la superstició psicopatòlogica rau en la dimensió i l'impacte sobre la seva vida i la de l'entorn. Esdevé un tastorn obsessivocompulsiu que necessita tractament quan la preocupació amb les activitats supersticioses impedeix a la persona conduir una vida alegra, desenrotllada i integrada en la comunitat. (ca)
  • Pověra je víra v jevy nebo bytosti, která v rozporu s racionálním myšlením a bez rozumných důvodů přiřazuje věcem a dějům nadpřirozenou schopnost ovlivňovat budoucnost. Vzdor vědeckému pokroku pověry přežívají stovky let, hlavně zásluhou tradice. Na rozdíl od náboženství nejsou pověry většinou udržovány a podporovány institucionálně. Uchovávají se především ve formě přísloví, pořekadel a bájí. Proto jsou zvláště živé na venkově. Pověra se někdy omezuje jen na výklad (zdánlivě) nevysvětlitelného jevu, jindy v souvislosti s tímto jevem vede k určité činnosti. Převážná většina pověr je vázána pouze na určitou geografickou, etnickou nebo kulturní oblast. Také různá povolání a profese mají své zvláštní pověry (rybáři, myslivci, námořníci; řada vrcholových sportovců nosí své amulety pro štěstí). (cs)
  • الخرافة هي الاعتقاد أو الفكرة القائمة على مجرد تخيلات دون وجود سبب عقلي أو منطقي مبني على العلم والمعرفة.وترتبط الخرافات بفلكلور الشعوب، حيث أن الخرافة عادة ما تمثل إرثًا تاريخيًا تتناقله الأجيال. وهو معتقد لا عقلاني أو ممارسة لا عقلانية. والخرافات قد تكون دينية، وقد تكون ثقافية أو اجتماعية، وقد تكون شخصية.من الخرافات الثقافية أو الاجتماعية إيمان كثير من الناس بأن الخرزة الزرقاء تدفع الشر وبأن حدوة الفرس مجلبة للخير، وتطُّيرهم بالغراب وما إليه، وتشاؤمهم من الرقم 13 وأخيراً فإن بعض الأفراد يصنعون خرافاتهم بأنفسهم، في كثير من الأحيان. فقد يشتري المرء ورقة يانصيب منتهية برقم معين فيكسب إحدى الجوائز الكبرى، فلا يكون منه إلا أن يعتقد أن هذا الرقم هو رقمه الميمون فهو لا يشتري بعدُ إلا الأوراق التي تنتهي به. وقد تحل بامرئ كارثة في يوم بعينه من أيام الأسبوع، فلا يكون منه إلا أن ينزع إلى الاعتقاد بأن هذا اليوم يوم شؤم بالنسبة إليه فهو أبداً في خوف من أن تحلّ به فيه، على تعاقب الأيام، كارثة جديدة، وهكذا. (ar)
  • Superstiĉo estas kredo, kiu nek baziĝas sur racio aŭ klarigeblaj faktoj, nek kongruas kun oficiale akceptitaj religiaj sistemoj. La vorto ofte estas aplikata malglore al kredo, kiu ne estas la propra de la parolanto. La superstiĉoj povas esti socialaj (t.e. akceptitaj de tuta socio) aŭ personaj, kiam temas pri moroj estigitaj de personaj spertoj. Elementoj de religioj povas eniri en superstiĉon (en ŝanĝita formo). En la kadro de superŝtico tradicie grave rolas la ideo influi per magio bonŝancon / malbonŝancon aŭ diveni estontajn eventojn. En la okcidenta mondo, multaj konsideras, ke tiuj signoj aŭ agoj signifas aŭ alportos malbonŝancon: * Kruci la vojon de nigra kato * Pasi sub ŝtupetaro * Esti 13 ĉetable Superstiĉoj ordigitaj laŭ: * Temo * Landoj USONO:Superstiĉoj varias laŭ landoregiono aŭ izoliteco de la koncerna komunumo. Inter la plej interesaj (kaj ankoraŭ pervadaj) estas: 1. * Pri faligo de salo. Se iu akcidente misverŝas salon, oni tuj ĵetu pinĉeton da salo malantauexn super la maldekstra ŝultro por eviti malbonsorton. La origino de ĉi tiu superstiĉo estas obskura, eble el Eŭropo. 2. * Pri rompo de spegulo. Se oni akcidente rompas spegulon, laŭ la superstiĉo oni spertos daŭran malbonsorton. 3. * Pri ternoj. Laŭ onidiro, dum oni ternas oni estas momente malferma al la eniro de demonoj aŭ aliaj malbonfaraj spiritoj, do tuj aŭdante ternon, apudulo devus diri "gesundheit" (germana, "bonsano") aŭ "bless you" (angla, "[Dio] benu vin". Estas interese, ke la germana vorto estas vaste uzata en Usono, de homoj el kiuj multaj ne scias unu alian vorton germanan. 4. * La numero 13. Ĝis lastatempe, la superstiĉo kontraŭ la numero 13 estis tiom forta eĉ en la komerca mondo, ke multaj hoteloj estis konstruitaj sen tiu etaĝo. Tuj post la 12 venas la 14a. Ŝajne lastatempe tiu superstiĉo iom post iom velkas. Tamen laŭ raporto lastatempa, iu minacis procesi kontraŭ telefonkompanio en Novjorkurbo ĉar tiu kompanio donis telefonan numeron kun 1313 en ĝi kaj rifuzis ŝanĝi ĝin senkoste. * Datoj aŭ festoj: * supestiĉoj ligitaj je Sankta-Johano festo * Hiperiko punktata (eo)
  • Aberglaube, seltener Aberglauben, bezeichnet einen „als irrig angesehenen Glauben an die Wirksamkeit übernatürlicher Kräfte in bestimmten Menschen und Dingen“ (z. B. Hexerei oder Talismane), unter anderem eine Vorstellung vom Wirken anthropomorph gedachter dämonischer Kräfte. Aberglauben findet sich im Leben und Handeln von Menschen in allen Kulturen und Zeiten. Es gibt solche Vorstellungen sowohl in kulturell allgemein anerkannten kollektiven Denkmustern und Riten, z. B. im Glauben an Glück oder Unglück bringende Symbole (Glückssymbole) oder in Spruchformeln (z. B. „toi, toi, toi“), als auch individuell. Die Bezeichnung „Aberglaube“ (lateinisch superstitio) wird negativ wertend auf Glaubensformen und religiöse Praktiken (Kulte) angewandt, die nicht dem als „richtig“ und „allgemeingültig“ empfundenen System kultureller Überzeugungen und Lehrmeinungen der „herrschenden“ Religion oder Weltanschauung entsprechen. Insofern kann er auch zur Beschreibung übertriebener Religiosität verwandt werden (superstitio – „Überglaube“). In abrahamitisch-religiös geprägten Kreisen wird die Bezeichnung unter Gleichgesinnten zum Hinweis auf mangelnde theologische Bildung, aber auch zur Herabwürdigung volkstümlicher (vgl. etwa Volksfrömmigkeit) und okkulter Glaubensrichtungen verwendet. „Aberglaube“ wurde zum Kampfbegriff nach der Aufklärung/Gegenaufklärung im 18. und 19. Jahrhundert innerhalb der (christlichen) Konfessionen (vgl. Kulturkampf), aber auch zum Werturteil für neu aufkommende spiritistische oder medizinische Methoden und Theorien wie den animalischen Magnetismus oder die Hypnose. Da sich der Begriff von der jeweils herrschenden Welt- und Glaubenssicht her definiert, wird der Inhalt von dem jeweiligen wissenschaftlichen oder religiösen Standpunkt des Darstellers bestimmt. Aus atheistischer Sicht ist jede Religion Aberglaube. Im wissenschaftlichen Sprachgebrauch wurde der Begriff weitgehend durch die über die kirchliche Begrifflichkeit hinausgehende Bezeichnung Volksglaube abgelöst. Medizinischer Aberglaube findet sich unter anderem in der Volksmedizin. Das seit dem 16. Jahrhundert gebräuchliche Wort „Aberglaube“ diente dem Klerus zunehmend als Kampfbegriff gegen Häresie und Ketzertum und wurde im 19. Jahrhundert durch die entstandene Volkskunde erstmals positiv umgedeutet als Vorstellung der einfachen, aber auch unverbildeten Bevölkerung („Volksglaube“). Seit Beginn des 20. Jahrhunderts wird besonders von Seiten der Humanwissenschaften versucht, die psychologischen und soziokulturellen Grundlagen des Aberglaubens zu erforschen. Der Begriff „Aberglaube“ wird im allgemeinen Sprachgebrauch auch mit Unvernunft und Unwissenschaftlichkeit gleichgesetzt, steht dem lateinischen Begriff superstitio nahe und kann als „falsche Einsicht in die Natürlichkeit von Geschehnissen“ verstanden werden. (de)
  • Sineskeria arrazoiaren kontrako ustea da, froga edo ebidentzia zientifikoetan oinarritzen ez dena; gertaera jakin batzuei izaera magikoa edo naturaz gaindikoa ematen zaie edo gertaera jakin batzuek zorte ona edo txarra ematen dutela pentsatzean datza. Bestalde, sineskeria hitza ere erabili ohi da gizarte jakin baten gehiengoak praktikatzen ez duen erlijio bati erreferentzia egiteko. Esan beharra dago ere, erlijioaren kritikoek aipaturiko kontzeptua beren konnotazio negatibo batean erabiltzen dutela fedearen kontzeptzio oro eta erlijioak biltzeko. Kontzeptua kosmobisio eta sinesmen-sistema ezberdinetatik definitzen denez, edukiak aurkezten dituenaren posizio zientifiko edo erlijiosoarengatik baldintzatuta egongo dira. (eu)
  • Una superstición es una creencia contraria a la razón que atribuye una explicación mágica a la generación de los fenómenos, procesos y sus relaciones sin ninguna prueba o evidencia científica. Aunque se trata siempre de creencias sin ningún tipo de prueba científica, el concepto no siempre engloba todo lo que no es científico. Algunas definiciones del término excluyen, por ejemplo, a las creencias de la fe religiosa, las cuales no son científicamente probables pero, según esta delimitación del concepto, tampoco constituyen supersticiones.​ La denominación se aplica también en sentido peyorativo a formas de creencias, prácticas y rituales religiosos que no corresponden a las opiniones y convicciones propias. En el sentido coloquial general, se utiliza de manera equivalente a los conceptos de irracional o no científico. En los contextos culturales en que dominan las religiones abrahámicas el término «supersticioso» se utiliza entre simpatizantes para significar una carencia de formación teológica, pero también como demérito de las creencias populares o de orientación ocultista.​​ Por otra parte, los críticos de la religión utilizan el concepto en su connotación negativa para englobar a todas las concepciones de fe y a las religiones. Debido a que el concepto se define desde distintas cosmovisiones y sistemas de creencias, los contenidos estarán determinados por la posición científica o religiosa de quien los presente.​ (es)
  • La superstition est la croyance irraisonnée fondée sur la crainte ou l’ignorance qui prête un caractère surnaturel ou sacré à certains phénomènes, à certains actes, à certaines paroles. Au XIVe siècle, le terme de superstition signifiait « religion des idolâtres, culte des faux dieux ». Au Siècle des Lumières (XVIIIe siècle), il désignait la religion et les préjugés inexplicables par opposition à la raison. Selon ces acceptions, il peut englober avec une connotation péjorative toutes les pratiques ou croyances d'ordre religieux considérées comme sans valeur ou irrationnelles par le locuteur. Depuis les avancées de la méthode scientifique, et en particulier depuis les travaux de Popper on peut y voir le champ de ce qui est extraordinaire et non réfutable par principe. Selon le docteur en psychologie Stuart A. Vyse, les superstitions sont le résultat naturel de plusieurs processus psychologiques, notamment la sensibilité humaine au hasard, le penchant à développer des rituels pour faire face à des épreuves, des examens (effet d'auto-relaxation face à l'incertitude, la peur de l'échec). D'un point de vue psychosocial et évolutif, les superstitions peuvent être vues comme un processus d'adaptation basé sur le contrôle de l'interaction entre le sujet et son environnement, superstitions pouvant être occasionnellement bénéfiques. (fr)
  • Is éard is piseog nó pisreog ann ná creideamh neamhréasúnach i ndraíocht, sa chinniúint, nó i dtionchar osnádúrtha. Úsáidtear an téarma go coitianta ar chreidimh agus cleachtais a bhaineann le briochtaí, orthaí, an t-ádh, an astralaíocht, an fháistineacht, agus feiniméin pharanormálta éagsúla, go háirithe an creideamh gur féidir tairngreacht a dhéanamh bunaithe ar rudaí neamhghaolmhara a tharla san am atá caite. (ga)
  • Takhayul (bahasa Inggris: superstition; bahasa Arab: الخرافة‎, al-khurāfa) adalah sesuatu yang hanya berdasarkan pada khayalan belaka. Penentang takhayul adalah Rasionalis pertengahan abad ke-17 dan para intelektual Abad Pencerahan. (in)
  • A superstition is any belief or practice considered by non-practitioners to be irrational or supernatural, attributed to fate or magic, perceived supernatural influence, or fear of that which is unknown. It is commonly applied to beliefs and practices surrounding luck, amulets, astrology, fortune telling, spirits, and certain paranormal entities, particularly the belief that future events can be foretold by specific (apparently) unrelated prior events. Also, the word superstition is often used to refer to a religion not practiced by the majority of a given society regardless of whether the prevailing religion contains alleged superstitions or to all religions by the antireligious. (en)
  • 迷信(めいしん、英: superstition)とは、人々に信じられていることのうちで、合理的な根拠を欠いているもの。一般的には社会生活をいとなむのに実害があり、道徳に反するような知識や俗信などをこう呼ぶ。様々な俗信のうち、社会生活に実害を及ぼすものである。 (ja)
  • La superstizione consiste nell'attribuire fenomeni spiegabili razionalmente a cause soprannaturali. Si tratta di una credenza che può influire sul pensiero e sulla condotta di vita delle persone che la fanno propria. Generalmente si concreta nel convincimento che gli eventi futuri possano essere influenzati da particolari comportamenti senza che si possa dimostrare o anche solo ragionevolmente desumere una relazione causale. Il termine deriva dal latino superstitiōne(m), composto da super- e stō (stāre). Secondo Émile Benveniste invece deriverebbe da superstes ('testimone'), da cui superstitio, 'dono della presenza', 'capacità di testimoniare cose non viste' tramite divinazione, da qui superstitiosus, 'colui che ha il dono della presenza', in quanto può testimoniare cose invisibili grazie alla divinazione; il termine si è affermato in quanto i Romani consideravano «superstizioni» i culti differenti dal proprio, basati su pratiche magiche, mistiche, e divinatorie, contrarie alla loro mentalità pragmatica e razionale. Venne impiegato da Cicerone nel De natura deorum per indicare la devozione patologica di chi trascorre le giornate rivolgendo alla divinità preghiere, voti e sacrifici, affinché serbi i suoi figli «superstiti» (cioè sani e salvi). Da qui il termine, come espressione di atteggiamento di pavido uso del soprannaturale con lo scopo di scamparla. (it)
  • 미신(迷信, superstition)이란 과학적 관점에서 헛된 것으로 여겨지는 믿음이나 신앙이다. 마음이 무엇에 끌려서 잘못 믿는 것 또는 아무런 과학적 근거도 없는 것에 대한 맹신(盲信)을 의미한다. 현재 이런 것은 미신 혹은 비과학적인 것으로 치부되고 있지만 과거에는 실제로 믿거나 종교로 발전하기도 하였다. (ko)
  • Bijgeloof, volksgeloof of alternatieve religiositeit is geloof in het bovennatuurlijke, afwijkend van of niet gebaseerd op de gevestigde, 'officiële' geloofsovertuiging. De term 'bijgeloof' is in het verleden vaak gebruikt om een dominante godsdienst te legitimeren en wordt thans in de (godsdienst)wetenschap niet meer gehanteerd. Strikt genomen is een onderscheid tussen geloof en bijgeloof niet te maken. Onder bijgeloof of volksgeloof wordt doorgaans verstaan dat iets veroorzaakt zou kunnen worden door bovennatuurlijke krachten of machten. Door bepaalde handelingen uit te voeren zou men deze krachten kunnen neutraliseren, oproepen of bijsturen. Meestal heeft het betrekking op het verwerven van geluk en het afweren van ongeluk. Het heeft vaak betrekking op voorwerpen en symbolen. In het verleden speelde bijgeloof of volksgeloof een belangrijke rol in het dagelijks leven. Het "verklaarde" schijnbare toevalligheden - weliswaar vaak achteraf - en gaf hoop om de kans op ongeluk af te wenden. Hoewel het tegenwoordig minder invloed heeft op het openbare leven, is het nog altijd wijdverbreid in de samenleving aanwezig. Dergelijke overtuigingen komen waarschijnlijk voort uit de menselijke eigenschap om verschillende concepten met elkaar te verbinden, ook al is er geen verband. (nl)
  • Przesąd, zabobon – przekonania, poglądy, wierzenia, praktyki nie mające oparcia w panującym systemie uzasadnień, wierzeń i obrzędów. Najczęściej przyjmuje się, że przesądy i zabobony wywodzą się lub nawiązują do dawnych wierzeń i rytuałów kultury magicznej. Nazwa „zabobon” według T. Wróblewskiego wywodzić się ma od nieznanego już dziś demona zwanego bubo lub bobo. Według A. Brücknera wynika z pogardliwego określenia, które analogicznie w j. czeskim nazwano bobonkami (od boba, straszydła dziecinnego). (pl)
  • Superstição (do latim superstitio, “profecia, medo excessivo dos deuses”) ou crendice é um termo pejorativo para qualquer crença ou prática que é considerada irracional ou sobrenatural: por exemplo, se surgir da ignorância, um mal-entendido da ciência ou causalidade, uma crença positiva no destino ou magia, ou medo daquilo que é desconhecido. É comumente aplicado a crenças e práticas que envolvem a sorte, a profecia e certos seres espirituais, particularmente a crença de que eventos futuros podem ser preditos por eventos anteriores específicos (aparentemente) não relacionados. A palavra superstição é freqüentemente usada para se referir a uma religião que não é praticada pela maioria de uma determinada sociedade, independentemente de a religião prevalente conter supostas superstições. Devido às implicações pejorativas do termo, itens referidos na linguagem comum como superstição são comumente referidos como crença popular na folclorística. Cada agrupamento religioso vê como supersticiosas as crenças que estão fora de suas visões da realidade, o que está em acordo com a definição primitiva da palavra "superstição", derivada do latim superstitio, significando "algo que sobrou", se contrapondo a religio, a palavra latina usada para se referir ao culto aos deuses. No entanto, o que é considerada uma crença perfeitamente aceita por um grupo pode ser visto como supersticiosa por pessoas de outras culturas. (pt)
  • Vidskepelse, superstition, är en tankevilla om verklighetens beskaffenhet som inte baserar sig på kunskap eller förnuft. Den kan ses som en sofistikerad form av skrock (ty. Aberglaube) eller en osofistikerad form av esoterism. (eng. Blind faith) är en synonym beteckning i sin ena betydelse. Tre synonyma och delvis överlappande uttryck på svenska bäddar inte för en heltäckande definition. I begreppet vidskepelse kan även inbegripas misstro mot vetenskaplig rationalitet och vetenskaplig metod. Dessa förhållanden uppvisar stor regional variation och generella trender är inte givna. Begreppet undviks numera enligt Nationalencyklopedin i vetenskapliga diskurser eftersom det anses nedsättande. Vidskepelse har ofta ställts emot den i en viss kultur rådande religiösa uppfattningen, så att uppfattningar, vanor eller riter som inte har grund i den etablerade religionen i ett samhälle, alternativt som har grund i den etablerade religionen men som av omgivningen anses som "överdrivna", har kommit att klassas som vidskepelse. Att få etiketten vidskeplig betraktas därför i allmänhet som nedsättande. Ovidius och Titus Livius använde begreppet superstitio (jämför engelskans superstition) för att beteckna en överdriven tro på eller rädsla för magi, medan Cicero använde samma begrepp som benämning på föräldrar som ägnade sig åt överdrivna ritualer för sina nyfödda barn att försäkra sig om att dessa skulle överleva och därmed kunna begrava föräldrarna. Även grekerna under antiken ansåg att överdriven rädsla för gudar var något negativt, och de använde den nedsättande benämningen desidaimonia för att beteckna detta. Medeltidens lärda betecknade varje tro eller lära som stod i strid med kristendomen som vidskepelse. Idag är det vanligare att betrakta övertygelser som står i strid med vetenskap som vidskepelse. Många ateister och agnostiker anser att varje religion baseras på vidskepelse i någon form. (sv)
  • Суеве́рие (букв. — суетное, тщетное, то есть ложное верование) — предрассудок, представляющий собой практику, основанную на восприятии сил, необъяснимых законами природы, поскольку эти силы не находят себе обоснования. Верование, которому противопоставляется «истинная» вера, формулируемая в вероучениях развитых религий.Как правило, проявляет себя на поведенческом уровне в упрощённых обрядовых формах: использовании талисманов, татуировке, магических жестах и прочих вещах, связанных с апотропеической магией. Особое место занимают приметы: определённым событиям приписывается прогностическое значение. Предмет суеверного отношения, в отличие от предмета веры, поддаётся познанию человеческим разумом, что и даёт критерий отличия веры от суеверия по их содержанию: вера неотделима от истины, а суеверие от заблуждения. Заповедь «не делай себе кумира» (Исх.20.4) возлагает на человека ответственность за то, чтобы религиозное поклонение не становилось суеверным, чтобы оно совершалось в духе истины. В истории религий нередки подмены веры суеверием. «Религиозная вера и суеверие совершенно различны. Одно вырастает из страха и представляет собой род лженауки. Другая же доверие» (Людвиг Витгенштейн). (ru)
  • Забобо́н — упередження, що полягає у тому, що індивід приймає за реальність невідомі сили, здатні провіщати події чи впливати на них. Містить допущення, часто неусвідомлене, що від цих сил можна знайти захист або досягнути з ними компромісу. Тому забобон здебільшого проявляє себе на поведінковому рівні у деяких обрядових формах: носінні талісманів, татуюванні, магічних жестах, тотемізмі тощо. Особливе місце займають прикмети: певним подіям приписується прогностичне значення. Психологічна специфіка виняткової стійкості забобону пов'язана з тим, що випадки їхнього підтвердження міцно фіксуються, а факти явної помилковості витісняються. Забобони мають глибоке історичне коріння й мають несистематизований характер; стародавні релігійні вірування, частину яких вони складали, давно пішли в минуле. Первинні наміри — бажання заглянути у найближче майбутнє, уникнути несприятливих ситуацій, деякі з інших — збереглися у психіці й можуть сприяти поширенню упереджень, особливо за екстремальних обставин. Пращури українців — анти — не надавали забобонам жодного значення: «Долі вони не знають і взагалі не визнають, що вона стосовно людей має хоч якусь силу…». Водночас українці споконвіку вірили в усілякі забобони. Вони стосувались найрізноманітніших сфер життя. Деякі забобони й зараз доволі поширені, але все більша кількість людей визнає, що немає сенсу вірити у них. І це слушно, адже забобони впливають на життя тих, хто в них вірить. Наприклад, людина, що побачить перед собою чорного кота, може піти обхідною вулицею, а це — марна трата її особистого часу. (uk)
  • 迷信(英語:Superstition)根據中華民國教育部詞典,指對神仙鬼怪的盲目信仰,或泛指缺少科學論證基礎的信仰。Encarta百科全书上对“迷信”的定义是:「非理性地相信某种行为或仪规具有神奇的效力。」此詞彙較常被科學主義者用來批評不同的宗教或政治立場。 中华民國初年後開始提倡科學,。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 21173144 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 43807 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124423725 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Pověra je víra v jevy nebo bytosti, která v rozporu s racionálním myšlením a bez rozumných důvodů přiřazuje věcem a dějům nadpřirozenou schopnost ovlivňovat budoucnost. Vzdor vědeckému pokroku pověry přežívají stovky let, hlavně zásluhou tradice. Na rozdíl od náboženství nejsou pověry většinou udržovány a podporovány institucionálně. Uchovávají se především ve formě přísloví, pořekadel a bájí. Proto jsou zvláště živé na venkově. Pověra se někdy omezuje jen na výklad (zdánlivě) nevysvětlitelného jevu, jindy v souvislosti s tímto jevem vede k určité činnosti. Převážná většina pověr je vázána pouze na určitou geografickou, etnickou nebo kulturní oblast. Také různá povolání a profese mají své zvláštní pověry (rybáři, myslivci, námořníci; řada vrcholových sportovců nosí své amulety pro štěstí). (cs)
  • Is éard is piseog nó pisreog ann ná creideamh neamhréasúnach i ndraíocht, sa chinniúint, nó i dtionchar osnádúrtha. Úsáidtear an téarma go coitianta ar chreidimh agus cleachtais a bhaineann le briochtaí, orthaí, an t-ádh, an astralaíocht, an fháistineacht, agus feiniméin pharanormálta éagsúla, go háirithe an creideamh gur féidir tairngreacht a dhéanamh bunaithe ar rudaí neamhghaolmhara a tharla san am atá caite. (ga)
  • Takhayul (bahasa Inggris: superstition; bahasa Arab: الخرافة‎, al-khurāfa) adalah sesuatu yang hanya berdasarkan pada khayalan belaka. Penentang takhayul adalah Rasionalis pertengahan abad ke-17 dan para intelektual Abad Pencerahan. (in)
  • 迷信(めいしん、英: superstition)とは、人々に信じられていることのうちで、合理的な根拠を欠いているもの。一般的には社会生活をいとなむのに実害があり、道徳に反するような知識や俗信などをこう呼ぶ。様々な俗信のうち、社会生活に実害を及ぼすものである。 (ja)
  • 미신(迷信, superstition)이란 과학적 관점에서 헛된 것으로 여겨지는 믿음이나 신앙이다. 마음이 무엇에 끌려서 잘못 믿는 것 또는 아무런 과학적 근거도 없는 것에 대한 맹신(盲信)을 의미한다. 현재 이런 것은 미신 혹은 비과학적인 것으로 치부되고 있지만 과거에는 실제로 믿거나 종교로 발전하기도 하였다. (ko)
  • Przesąd, zabobon – przekonania, poglądy, wierzenia, praktyki nie mające oparcia w panującym systemie uzasadnień, wierzeń i obrzędów. Najczęściej przyjmuje się, że przesądy i zabobony wywodzą się lub nawiązują do dawnych wierzeń i rytuałów kultury magicznej. Nazwa „zabobon” według T. Wróblewskiego wywodzić się ma od nieznanego już dziś demona zwanego bubo lub bobo. Według A. Brücknera wynika z pogardliwego określenia, które analogicznie w j. czeskim nazwano bobonkami (od boba, straszydła dziecinnego). (pl)
  • 迷信(英語:Superstition)根據中華民國教育部詞典,指對神仙鬼怪的盲目信仰,或泛指缺少科學論證基礎的信仰。Encarta百科全书上对“迷信”的定义是:「非理性地相信某种行为或仪规具有神奇的效力。」此詞彙較常被科學主義者用來批評不同的宗教或政治立場。 中华民國初年後開始提倡科學,。 (zh)
  • الخرافة هي الاعتقاد أو الفكرة القائمة على مجرد تخيلات دون وجود سبب عقلي أو منطقي مبني على العلم والمعرفة.وترتبط الخرافات بفلكلور الشعوب، حيث أن الخرافة عادة ما تمثل إرثًا تاريخيًا تتناقله الأجيال. وهو معتقد لا عقلاني أو ممارسة لا عقلانية. والخرافات قد تكون دينية، وقد تكون ثقافية أو اجتماعية، وقد تكون شخصية.من الخرافات الثقافية أو الاجتماعية إيمان كثير من الناس بأن الخرزة الزرقاء تدفع الشر وبأن حدوة الفرس مجلبة للخير، وتطُّيرهم بالغراب وما إليه، وتشاؤمهم من الرقم 13 وأخيراً فإن بعض الأفراد يصنعون خرافاتهم بأنفسهم، في كثير من الأحيان. فقد يشتري المرء ورقة يانصيب منتهية برقم معين فيكسب إحدى الجوائز الكبرى، فلا يكون منه إلا أن يعتقد أن هذا الرقم هو رقمه الميمون فهو لا يشتري بعدُ إلا الأوراق التي تنتهي به. وقد تحل بامرئ كارثة في يوم بعينه من أيام الأسبوع، فلا يكون منه إلا أن ينزع إلى الاعتقاد ب (ar)
  • La superstició és una reverència o por per a coses i forces màgiques desconegudes. Aquestes creences no fonamentades i irracionals poden estar basades en la fe, o relacionades amb el pensament màgic, per mitjà del qual el practicant creu que els esdeveniments són influïts per aquestes forces o que és possible influenciar-les al futur amb determinades activitats màgiques. La frontera entre fe i superstició és borrosa. Avui com encara més abans dels moviments d'ecumenisme sovint la religió al poder va menysprear la fe dels altres com a superstició sinó d'heretgia i vice versa. Des del segle xvii la il·lustració i la ciència van reduir el camp de la superstició en descobrir certes forces i lleis de la natura, tanmateix sense eliminar-la. (ca)
  • Superstiĉo estas kredo, kiu nek baziĝas sur racio aŭ klarigeblaj faktoj, nek kongruas kun oficiale akceptitaj religiaj sistemoj. La vorto ofte estas aplikata malglore al kredo, kiu ne estas la propra de la parolanto. La superstiĉoj povas esti socialaj (t.e. akceptitaj de tuta socio) aŭ personaj, kiam temas pri moroj estigitaj de personaj spertoj. Elementoj de religioj povas eniri en superstiĉon (en ŝanĝita formo). En la kadro de superŝtico tradicie grave rolas la ideo influi per magio bonŝancon / malbonŝancon aŭ diveni estontajn eventojn. Superstiĉoj ordigitaj laŭ: * Temo * Landoj (eo)
  • Aberglaube, seltener Aberglauben, bezeichnet einen „als irrig angesehenen Glauben an die Wirksamkeit übernatürlicher Kräfte in bestimmten Menschen und Dingen“ (z. B. Hexerei oder Talismane), unter anderem eine Vorstellung vom Wirken anthropomorph gedachter dämonischer Kräfte. Aberglauben findet sich im Leben und Handeln von Menschen in allen Kulturen und Zeiten. Es gibt solche Vorstellungen sowohl in kulturell allgemein anerkannten kollektiven Denkmustern und Riten, z. B. im Glauben an Glück oder Unglück bringende Symbole (Glückssymbole) oder in Spruchformeln (z. B. „toi, toi, toi“), als auch individuell. (de)
  • Sineskeria arrazoiaren kontrako ustea da, froga edo ebidentzia zientifikoetan oinarritzen ez dena; gertaera jakin batzuei izaera magikoa edo naturaz gaindikoa ematen zaie edo gertaera jakin batzuek zorte ona edo txarra ematen dutela pentsatzean datza. (eu)
  • Una superstición es una creencia contraria a la razón que atribuye una explicación mágica a la generación de los fenómenos, procesos y sus relaciones sin ninguna prueba o evidencia científica. Aunque se trata siempre de creencias sin ningún tipo de prueba científica, el concepto no siempre engloba todo lo que no es científico. Algunas definiciones del término excluyen, por ejemplo, a las creencias de la fe religiosa, las cuales no son científicamente probables pero, según esta delimitación del concepto, tampoco constituyen supersticiones.​ La denominación se aplica también en sentido peyorativo a formas de creencias, prácticas y rituales religiosos que no corresponden a las opiniones y convicciones propias. (es)
  • La superstition est la croyance irraisonnée fondée sur la crainte ou l’ignorance qui prête un caractère surnaturel ou sacré à certains phénomènes, à certains actes, à certaines paroles. Au XIVe siècle, le terme de superstition signifiait « religion des idolâtres, culte des faux dieux ». Au Siècle des Lumières (XVIIIe siècle), il désignait la religion et les préjugés inexplicables par opposition à la raison. Selon ces acceptions, il peut englober avec une connotation péjorative toutes les pratiques ou croyances d'ordre religieux considérées comme sans valeur ou irrationnelles par le locuteur. Depuis les avancées de la méthode scientifique, et en particulier depuis les travaux de Popper on peut y voir le champ de ce qui est extraordinaire et non réfutable par principe. (fr)
  • A superstition is any belief or practice considered by non-practitioners to be irrational or supernatural, attributed to fate or magic, perceived supernatural influence, or fear of that which is unknown. It is commonly applied to beliefs and practices surrounding luck, amulets, astrology, fortune telling, spirits, and certain paranormal entities, particularly the belief that future events can be foretold by specific (apparently) unrelated prior events. (en)
  • La superstizione consiste nell'attribuire fenomeni spiegabili razionalmente a cause soprannaturali. Si tratta di una credenza che può influire sul pensiero e sulla condotta di vita delle persone che la fanno propria. Generalmente si concreta nel convincimento che gli eventi futuri possano essere influenzati da particolari comportamenti senza che si possa dimostrare o anche solo ragionevolmente desumere una relazione causale. (it)
  • Bijgeloof, volksgeloof of alternatieve religiositeit is geloof in het bovennatuurlijke, afwijkend van of niet gebaseerd op de gevestigde, 'officiële' geloofsovertuiging. De term 'bijgeloof' is in het verleden vaak gebruikt om een dominante godsdienst te legitimeren en wordt thans in de (godsdienst)wetenschap niet meer gehanteerd. Strikt genomen is een onderscheid tussen geloof en bijgeloof niet te maken. (nl)
  • Superstição (do latim superstitio, “profecia, medo excessivo dos deuses”) ou crendice é um termo pejorativo para qualquer crença ou prática que é considerada irracional ou sobrenatural: por exemplo, se surgir da ignorância, um mal-entendido da ciência ou causalidade, uma crença positiva no destino ou magia, ou medo daquilo que é desconhecido. É comumente aplicado a crenças e práticas que envolvem a sorte, a profecia e certos seres espirituais, particularmente a crença de que eventos futuros podem ser preditos por eventos anteriores específicos (aparentemente) não relacionados. A palavra superstição é freqüentemente usada para se referir a uma religião que não é praticada pela maioria de uma determinada sociedade, independentemente de a religião prevalente conter supostas superstições. (pt)
  • Vidskepelse, superstition, är en tankevilla om verklighetens beskaffenhet som inte baserar sig på kunskap eller förnuft. Den kan ses som en sofistikerad form av skrock (ty. Aberglaube) eller en osofistikerad form av esoterism. (eng. Blind faith) är en synonym beteckning i sin ena betydelse. Tre synonyma och delvis överlappande uttryck på svenska bäddar inte för en heltäckande definition. I begreppet vidskepelse kan även inbegripas misstro mot vetenskaplig rationalitet och vetenskaplig metod. Dessa förhållanden uppvisar stor regional variation och generella trender är inte givna. Begreppet undviks numera enligt Nationalencyklopedin i vetenskapliga diskurser eftersom det anses nedsättande. (sv)
  • Забобо́н — упередження, що полягає у тому, що індивід приймає за реальність невідомі сили, здатні провіщати події чи впливати на них. Містить допущення, часто неусвідомлене, що від цих сил можна знайти захист або досягнути з ними компромісу. Тому забобон здебільшого проявляє себе на поведінковому рівні у деяких обрядових формах: носінні талісманів, татуюванні, магічних жестах, тотемізмі тощо. Особливе місце займають прикмети: певним подіям приписується прогностичне значення. (uk)
  • Суеве́рие (букв. — суетное, тщетное, то есть ложное верование) — предрассудок, представляющий собой практику, основанную на восприятии сил, необъяснимых законами природы, поскольку эти силы не находят себе обоснования. Верование, которому противопоставляется «истинная» вера, формулируемая в вероучениях развитых религий.Как правило, проявляет себя на поведенческом уровне в упрощённых обрядовых формах: использовании талисманов, татуировке, магических жестах и прочих вещах, связанных с апотропеической магией. Особое место занимают приметы: определённым событиям приписывается прогностическое значение. Предмет суеверного отношения, в отличие от предмета веры, поддаётся познанию человеческим разумом, что и даёт критерий отличия веры от суеверия по их содержанию: вера неотделима от истины, а суев (ru)
rdfs:label
  • Superstition (en)
  • خرافة (ar)
  • Superstició (ca)
  • Pověra (cs)
  • Aberglaube (de)
  • Superstiĉo (eo)
  • Superstición (es)
  • Sineskeria (eu)
  • Superstition (fr)
  • Pisreog (ga)
  • Takhayul (in)
  • Superstizione (it)
  • 미신 (ko)
  • 迷信 (ja)
  • Przesąd (pl)
  • Bijgeloof (nl)
  • Superstição (pt)
  • Vidskepelse (sv)
  • Суеверие (ru)
  • 迷信 (zh)
  • Забобон (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is gold:hypernym of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License