An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The pontifex maximus (Latin for "supreme pontiff") was the chief high priest of the College of Pontiffs (Collegium Pontificum) in ancient Rome. This was the most important position in the ancient Roman religion, open only to patricians until 254 BC, when a plebeian first occupied this post. Although in fact the most powerful office in the Roman priesthood, the pontifex maximus was officially ranked fifth in the ranking of the highest Roman priests (ordo sacerdotum), behind the rex sacrorum and the flamines maiores (Flamen Dialis, Flamen Martialis, Flamen Quirinalis).

Property Value
dbo:abstract
  • El Pontífex Màxim (Pontifex Maximus) era el sacerdot principal d'entre els pontífexs romans, que prenia certes mesures domèstiques i disciplinàries que convenia fossin adoptades per una sola persona. Era elegit pel Col·legi dels Pontífexs i més tard pels Comicis tribunats. Era responsable del culte de l'estat en conjunt i dels cultes particulars, en concret els que no tenien col·legi propi com els àugurs, els fecials i altres. També era encarregat de les 18 sacerdotesses de Vesta. Els Pontífexs havien de mantenir la pax deorum, (pau dels déus) i per això donaven consells als magistrats, interpretaven els presagis, controlaven el calendari i els funerals. El Pontífex màxim era responsable de molts presagis (annales maximi) i cada any recollia els signes i senyals divins que seguien als presagis perquè en endavant es poguessin interpretar millor. Hi havia també tres sacerdots (flamines), i després fins a quinze, que tenien encàrrecs específics pel culte dels principals déus, que eren els Pontifices Minores (pontífex menor). Cèsar fou elegit Pontífex Màxim el 63 aC i ho va ser fins a la seva mort el 44 aC. El va succeir Marc Emili Lèpid que ho va ser fins al 12 aC i llavors el càrrec va passar a August; aquest va anul·lar l'elecció dels pontífexs, que serien designats per l'emperador. (ca)
  • Pontifex maximus „nejvyšší pontifex“ byl ve starověkém římském náboženství nejvyšší kněz a hlava kolegia pontifiků (Collegium Pontificum) jehož dalšími členy byli pontifikové, flaminové, vestálky a rex sacrorum. Tato doživotní funkce vznikla na počátku římské republiky, kdy nahradila pozici krále jako nejvyššího kněze. Původně byl vybírán z řad pontifiků, přibližně od 3. století př. n . l. byl volen tributním sněmem, takto byl zvolen například Julius Caesar. V období císařství drželi tento úřad sami císaři a to i po přijetí křesťanství, titulu se vzdal až v roce 379 císař Gratianus. Později se takto počali označovat papežové. Pontifex byl hlavou římského státního kultu a dohlížel na jeho kněžstvo. Vybíral, losoval či uváděl do úřadu pontifiky, flaminy, vestálky a "rex sacrorum" , byl také poručníkem vestálek jako jejich pater familias a v případě vyhasnutí posvátného ohně bičoval zodpovědnou kněžku. Stejně jako rex sacrorum sídlil v – starém královském paláci. Byl svázán celou řadou tabu a omezení, například nesměl opustit Itálii, směl se oženit pouze jednou a jeho manželka musela být bezúhonná a také se musel vyhýbat rituálnímu poskrvnění, například pohledu na mrtvolu. Na sklonku republiky již tato omezení nebyla vždy dodržována. (cs)
  • الحبر الأعظم أو بونتيفيكس ماكسيموس حسب الترجمة اللاتينية للاسم (باللاتينية: Pontifex Maximus)؛ هو لقب كان يُطلَق على أعلى قسّيس في هيئة الأحبار بروما القديمة. كان يعتبر هذا المنصب أهم وأعلى رتبة في المؤسَّسة الدينية الرومانية، ولذلك السبب لم يكن مسموحاً بحيازته إلا لأفراد طبقة الباتريكيان (النبلاء) حتى سنة 254 ق.م، عندما سمح للمرة الأولى لرجلٍ من البليبس (العامة) باستلامه. كان هذا المنصب رتبة دينية بحتة خلال عهد الجمهورية الرومانية، إلا أنَّه أخذ يصبح أكثر وأكثر تسيُّساً بمرور الوقت، وبحلول عهد الإمبراطور الأول أغسطس أصبح بونتيفيكس ماكسيموس يعتبر منصباً إمبراطورياً، أي أنَّه بات حكراً على أباطرة روما. استمرَّت هذه الحال حتى عهد جراتيان (حكم من سنة 375 إلى 383م)، الذي قرَّر محو لقب بونتيفيكس ماكسيموس من اسمه، ليختفي اللقب من روما القديمة إلى الأبد. بعد اختفاء هذا اللقب، أصبح مصطلح «بونتيفيكس» يستعمل لتكريم الأساقفة المسيحيِّين، بمن فيهم أسقف روما. أما لقب بونتيفيكس ماكسيموس فقد أعيد استخدامه في الكنيسة الرومانية الكاثوليكية ليكون تشريفاً للبابا، ورغم أنَّه لا يصنَّف عادة مع ألقاب البابا الرسمية، لكنه يظهر على العملات النقدية والأبنية التاريخية والنصب التذكارية التي تخلد ذكرى بابوات عصر النهضة. (ar)
  • Ο Pontifex Maximus ή Ύπατος Ποντίφηκας είναι τίτλος που δήλωνε τον αρχιερέα του αρχαίου ρωμαϊκού (Collegium Pontificum). Ήταν ο πιο σημαντικός της αρχαίας Ρωμαϊκής θρησκείας, σταδιακά όμως περιέλαβε περισσότερες πολιτικές και διοικητικές αρμοδιότητες. Αρχικά ήταν τίτλος προσιτός μόνο στους πατρικίους, πράγμα που άλλαξε το 254 π.Χ. με την ανάδειξη ενός πληβείου στην θέση αυτή. «Ύπατος Ποντίφηξ», ή απλά «Ποντίφηκας», ονομάζεται σήμερα ο προκαθήμενος της Ρωμαιοκαθολικής Εκκλησίας, γνωστός και ως «Πάπας» (ιταλικό υποκοριστικό της λέξης πατέρας). (el)
  • La Pontifex Maximus aŭ pontifex maximus (en Latino, "pli granda pastro" aŭ Pontifekso maksima) estis la ĉefa alta pastro de la Kolegio de Pontifikoj (Collegium Pontificum) en antikva Romo. Tiu estis la plej grava posteno en la antikva Romia religio, malferma nur al patricioj ĝis 254 a.K., kiam plebano por la unua fojo okupis tiun postenon. Elstara religia posteno dum la komenco de la Romia Respubliko, ĝi laŭgrade iĝis pli kaj pli politikigita, komencante ĉe Aŭgusto Cezaro, ĝi poste iĝis subigita en la Imperian postenon. Ties lasta uzado kun referenco al imperiestroj estas en skribaĵoj de Graciano (regis en 375–383) kiu, tamen, poste decidis nuligi la vortojn "pontifex maximus" el ĝia titolo. Kvankam fakte la plej povega posteno de la Roma pastraro, la pontifex maximus estis oficiale rangigita la kvina en la rango de la plej altaj Romiaj pastroj (ordo sacerdotum), post la rex sacrorum kaj la flamines maiores (Flamen Dialis, Flamen Martialis, Flamen Quirinalis). La vorto "pontifex" poste iĝis termino uzita por kristanaj episkopoj, inklude la episkopon de Romo, kaj la titolo "Pontifex Maximus" estis aplikita en la Katolika Eklezio por la Papo kiel ties ĉefa episkopo kaj aperas en konstruaĵoj, monumentoj kaj moneroj de papoj el la Renesanco kaj el modernaj tempoj. La oficiala listo de titoloj de la Papo havigita en la Annuario Pontificio inkludas "Suprema Pontifiko" (en Latino, Summus Pontifex) kiel la kvara titolo, la unua estas "Episkopo de Romo". (eo)
  • Der Titel Pontifex maximus (lateinisch für „oberster Brückenbauer“) bezeichnete ursprünglich den obersten Wächter des altrömischen Götterkults und ging später auf die römischen Kaiser und schließlich auf den Bischof von Rom über. (de)
  • El pontífice máximo ​ fue el título que se otorgaba en la Antigua Roma al principal sacerdote del colegio de pontífices ​ y era el cargo más honorable en la religión romana. Inicialmente solo podían aspirar los patricios, hasta el 254 a. C., cuando un plebeyo logró hacerse con el título. En los inicios de la República romana el título tenía influencia meramente religiosa, pero fue ganando poder en el ámbito político hasta la época de Augusto, cuando el emperador lo asoció a la dignidad imperial. El último uso conocido del título por parte de un emperador se encuentra en ciertas inscripciones de Graciano el Joven, emperador desde el 375 al 383, aunque este ya decidió omitir el término de su título imperial.​​ (es)
  • Dans la Rome antique, pontifex maximus (grand pontife) est le titre donné au grand prêtre à la tête du collège des pontifes. C'est la charge la plus élevée en prestige et en obligations au sein de la religion publique romaine, et celui-ci a pour résidence la Regia, palais des anciens rois de Rome. Les pontifes sont chargés de l'entretien du pont sacré (pont Sublicius) et de surveiller la bonne observance des pratiques religieuses au sein des différents collèges de prêtres de la cité. Ils s'occupent aussi des temples ne disposant pas de collège propre. Le recrutement des pontifes se fait par cooptation et la charge de pontife ainsi que celle de grand pontife est exercée à vie. Cette fonction a varié selon les époques. Dans la plupart des cas, le grand pontife n'a d'autre insigne qu'un simpulum ; cependant, quelquefois une securis pontificalis alias sacena ou une secespita s'y ajoute, c'est-à-dire les instruments pour le sacrifice rituel. (fr)
  • The pontifex maximus (Latin for "supreme pontiff") was the chief high priest of the College of Pontiffs (Collegium Pontificum) in ancient Rome. This was the most important position in the ancient Roman religion, open only to patricians until 254 BC, when a plebeian first occupied this post. Although in fact the most powerful office in the Roman priesthood, the pontifex maximus was officially ranked fifth in the ranking of the highest Roman priests (ordo sacerdotum), behind the rex sacrorum and the flamines maiores (Flamen Dialis, Flamen Martialis, Flamen Quirinalis). A distinctly religious office under the early Roman Republic, it gradually became politicized until, beginning with Augustus, it was subsumed into the position of emperor in the Roman imperial period. Subsequent emperors were styled pontifex maximus well into Late Antiquity, including Gratian (r. 367–383), but during Gratian's reign the phrase was replaced in imperial titulature with the Latin phrase: pontifex inclytus ("honourable pontiff"), an example followed by Gratian's junior co-emperor Theodosius the Great and which was used by emperors thereafter including the co-augusti Valentinian III (r. 425–455) and Marcian (r. 450–457) and the augustus Anastasius Dicorus (r. 491–518). The first to adopt the inclytus alternative to maximus may have been the rebel augustus Magnus Maximus (r. 383–388). The word pontifex and its derivative "pontiff" became terms used for Christian bishops, including the Bishop of Rome, and the title of pontifex maximus was applied to the Roman Catholic Church for the pope as its chief bishop and appears on buildings, monuments and coins of popes of Renaissance and modern times. The official list of titles of the pope given in the Annuario Pontificio includes "supreme pontiff" (Latin: summus pontifex) as the fourth title, the first being "bishop of Rome". (en)
  • Pontifex Maximus (frasa Latin yang secara harfiah berarti " terbesar" atau "pembangun-jembatan terbesar") adalah imam besar dari lembaga (bahasa Latin: Pontificum) pada zaman Romawi Kuno. Pontifex Maximus adalah jabatan terpenting dalam agama Romawi Kuno yang mula-mula hanya boleh dijabat oleh seorang patricius (bangsawan), sebelum akhirnya dijabat oleh seorang plebs (rakyat jelata) untuk pertama kalinya pada 254 SM. Meskipun mula-mula merupakan sebuah jabatan yang murni bersifat keagamaan pada zaman Republik Romawi, jabatan ini lambat laun dipolitisasi, dan semenjak masa pemerintahan Kaisar Agustus, dijadikan salah satu jabatan kaisar. Frasa ini terakhir kali digunakan sebagai sebutan bagi para kaisar dalam prasasti-prasasti peninggalan Kaisar Grasianus (memerintah 375–383) yang, sekalipun telah menggunakannya dalam prasasti, kelak memutuskan untuk meniadakan frasa "pontifex maximus" dari keseluruhan gelarnya. Meskipun merupakan jabatan yang paling terpandang di kalangan rohaniwan Romawi, pontifex maximus sebenarnya menempati urutan ke lima dalam (ordo sacerdotum), di bawah rex sacrorum dan para . Di kemudian hari, kata "pontifex" dijadikan sebutan bagi para uskup dalam agama Kristen, termasuk bagi Uskup Roma, dan gelar "Pontifex Maximus" dalam Gereja Katolik Roma dijadikan gelar Sri Paus selaku ketua majelis para uskup. Gelar ini pun dipampang pada bangunan-bangunan, dipahatkan pada monumen-monumen, dan ditampilkan pada koin-koin yang dikeluaran oleh para paus pada Abad Pembaharuan dan . Di antara gelar-gelar Sri Paus dalam daftar resmi yang dimuat dalam Annuario Pontificio, gelar "Pontif Tertinggi" (bahasa Latin: Summus Pontifex) menempati urutan keempat, sementara urutan pertama ditempati oleh gelar "Uskup Roma". (in)
  • 폰티펙스 막시무스(라틴어: Pontifex Maximus)는 고대 로마의 (Collegium Pontificum)에 속한 최고 사제를 가리키는 라틴어 명칭이다. 고대 로마의 종교에서 가장 중요한 자리였으며, 기원전 254년 플레브스(평민)가 처음으로 이 자리에 오르기 전까지는 오로지 파트리키(귀족)만이 차지하였다. 초기 로마 공화정에서 매우 독특한 종교적인 자리였던 폰티펙스 막시무스는 서서히 정치적인 자리로 변모하다가 기원전 63년 율리우스 카이사르가 이 관직에 취임한 것이 계승되어, 로마 황제의 공식 칭호로 자리매김하였다. 폰티펙스 막시무스라는 칭호를 마지막으로 사용한 로마 황제는 그라티아누스(재위 375–383)이며, 그는 자신의 칭호에서 폰티펙스 막시무스라는 칭호를 제외시켜 버렸다. 나중에 ‘폰티펙스(pontifex)’라는 용어는 기독교의 주교들을 가리키는 명칭으로 사용되었으며, 특별히 교황의 경우에는 가장 높은 주교라는 의미에서 폰티펙스 막시무스라는 칭호가 적용되었다. 비록 폰티펙스 막시무스가 교황이 보유한 공식적인 칭호에 포함되어 있지는 않지만, 건물이나 문서, 동전 같은 경우에는 교황의 이름과 함께 새겨지는 것이 관례처럼 여겨지고 있다. 2012년 12월 3일 교황 베네딕토 16세는 폰티펙스(@pontifex)라는 계정의 트위터를 개설하였다. (ko)
  • De pontifex maximus (Latijn; hoogste priester) was de belangrijkste priester van de Romeinse godsdienst. (nl)
  • Il pontefice massimo (in latino: pontifex maximus) era una figura della religione romana, il massimo grado religioso al quale un romano poteva aspirare. (it)
  • 最高神祇官(さいこうじんぎかん)またはポンティフェクス・マクシムス(ラテン語: Pontifex Maximus)は、古代ローマの国家の神官職のひとつである。 通常は神官団長、大神官、神官長、大神祇官長 などと訳され、公の場で最高神祇官なる表記が使われることは希である。共和政ローマにおいては全ての神官の長として神官団 (Pontifices) を監督した。閏月を決定する権限を持つ。任期は終身で、他の官職との兼任も可能。 (ja)
  • Pontifex maximus är titeln på den främste översteprästen inom den romerska religionen. Titeln betyder bokstavligen översatt "den störste brobyggaren", där pontifex betyder "präst", "brobyggare", och maximus, "störst". I det antika Rom var pontifex maximus den främste medlemmen av prästkollegiet (Pontifices), och detta var religionens viktigaste ämbete. Fram till 254 f.Kr. krävdes det att innehavaren var patricier. De romerska kejsarna bar titeln fram till övergången till kristendomen. För de polyteistiska kejsarna innebar titeln rätten att offra till gudarna och inleda vissa ceremonier till deras ära. Den förste kejsaren som innehade titeln var Augustus; den tilldelades honom av Roms senat. När kejsar Claudius skulle föräras titeln på samma sätt avböjde han; efter honom var titeln dock mer regel än undantag. Titeln pontifex maximus gavs till påveämbetet av de kristnade romerska kejsarna. Påve på latin är än idag pontifex maximus och kan ses som den sista kvarlevande titeln från det gamla romerska riket. (sv)
  • Pontifex maximus (łac. najwyższy kapłan; dosłownie: najwyższy budowniczy mostów) – najwyższy w hierarchii kapłan w starożytnym Rzymie, przełożony kolegium kapłańskiego, tzw. pontyfików. (pl)
  • Pontífice máximo (em latim: pontifex maximus; romaniz.: lit. "máximo/supremo construtor de pontes"), na Roma Antiga, designava o sacerdote supremo do colégio dos sacerdotes, a mais alta dignidade na religião romana. Inicialmente somente os patrícios podiam ocupá-lo, até um plebeu ser designado para o cargo em 254 a.C. De início um posto religioso durante a república, foi gradualmente politizado até ser incorporado pelo imperador, a partir de Augusto. A última referência do uso do título pelos imperadores foi por Graciano, imperador de 375-383, que, no entanto, decidiu omitir as palavras "pontífice máximo" de seu título. (pt)
  • Pontifex Maximus, Великий понтифік — спочатку — вища жрецька посада в Стародавньому Римі, була довічна. У 753—712 рр. до н. е. посаду займали царі. Великий понтифік був головою Колегії понтифіків і керував так званим жрецьким царем (лат. rex sacrorum), фламінами і весталками. Якщо хтось із жерців або самих понтифіків порушував свої обов'язки, Великий понтифік накладав на нього штраф (multa). Хоча народ мав право критикувати рішення понтифіка, у відомих історикам випадках він їх підтримував. Великий понтифік вів також щорічні офіційні записи ознак (annales maximi). Так як Великий понтифік формально не був магістратом, він не носив тогу з пурпуровою облямівкою — його ознакою був залізний ніж (secespita). Для вибору Великого понтифіка в трибунатні коміції вибиралися за жеребом 17 з 35 триб і вони голосували поодинці. Цей порядок був скасований Суллою, але у 63 до н. е.. відновлений Лабіеном. Після Августа посада стала присвоюватися головним чином імператорам. Граціан 382 року скасував цей порядок. Пізніше Великими (Верховними) понтифіками стали титулуватися римські Папи, таким чином, посаду Великого Понтифіка можна вважати найдавнішою у Європі посадою, що безперервно функціює. (uk)
  • Вели́кий понти́фик (лат. Pontifex Maximus, букв. — «Великий строитель мостов») — верховный жрец, глава коллегии понтификов. Первоначально высшая жреческая должность в Древнем Риме была пожизненной. В 753—712 годах до н. э. должность занимали цари. (ru)
  • 大祭司,或称为最高祭司(拉丁語:Pontifex Maximus),為古罗马的最高阶。这是古罗马宗教中最为重要的职位,原先只允许罗马贵族担任,直到公元前254年才出现第一位平民出身的大祭司。在罗马共和国早期是严格意义上的宗教职位,后来逐渐地政治化,直到奥古斯都将其职归入帝位。此稱號最后一次被用于帝王的情况出现在格拉提安(375年-383年在位)的铭文中,但是他后来决定从自己的头衔中略去“大祭司”一词。 “pontifex”一词后来成为用于描述基督教的主教,其中也包括罗马主教、即教宗,而“大祭司”也在天主教会内被用来指代教宗,表明其做為首席主教的地位。作为教宗的头衔,其正式中文译名为:普世教會最高教長。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 81677 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 40841 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1117712292 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • 2011-12-27 (xsd:date)
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Ο Pontifex Maximus ή Ύπατος Ποντίφηκας είναι τίτλος που δήλωνε τον αρχιερέα του αρχαίου ρωμαϊκού (Collegium Pontificum). Ήταν ο πιο σημαντικός της αρχαίας Ρωμαϊκής θρησκείας, σταδιακά όμως περιέλαβε περισσότερες πολιτικές και διοικητικές αρμοδιότητες. Αρχικά ήταν τίτλος προσιτός μόνο στους πατρικίους, πράγμα που άλλαξε το 254 π.Χ. με την ανάδειξη ενός πληβείου στην θέση αυτή. «Ύπατος Ποντίφηξ», ή απλά «Ποντίφηκας», ονομάζεται σήμερα ο προκαθήμενος της Ρωμαιοκαθολικής Εκκλησίας, γνωστός και ως «Πάπας» (ιταλικό υποκοριστικό της λέξης πατέρας). (el)
  • Der Titel Pontifex maximus (lateinisch für „oberster Brückenbauer“) bezeichnete ursprünglich den obersten Wächter des altrömischen Götterkults und ging später auf die römischen Kaiser und schließlich auf den Bischof von Rom über. (de)
  • El pontífice máximo ​ fue el título que se otorgaba en la Antigua Roma al principal sacerdote del colegio de pontífices ​ y era el cargo más honorable en la religión romana. Inicialmente solo podían aspirar los patricios, hasta el 254 a. C., cuando un plebeyo logró hacerse con el título. En los inicios de la República romana el título tenía influencia meramente religiosa, pero fue ganando poder en el ámbito político hasta la época de Augusto, cuando el emperador lo asoció a la dignidad imperial. El último uso conocido del título por parte de un emperador se encuentra en ciertas inscripciones de Graciano el Joven, emperador desde el 375 al 383, aunque este ya decidió omitir el término de su título imperial.​​ (es)
  • De pontifex maximus (Latijn; hoogste priester) was de belangrijkste priester van de Romeinse godsdienst. (nl)
  • Il pontefice massimo (in latino: pontifex maximus) era una figura della religione romana, il massimo grado religioso al quale un romano poteva aspirare. (it)
  • 最高神祇官(さいこうじんぎかん)またはポンティフェクス・マクシムス(ラテン語: Pontifex Maximus)は、古代ローマの国家の神官職のひとつである。 通常は神官団長、大神官、神官長、大神祇官長 などと訳され、公の場で最高神祇官なる表記が使われることは希である。共和政ローマにおいては全ての神官の長として神官団 (Pontifices) を監督した。閏月を決定する権限を持つ。任期は終身で、他の官職との兼任も可能。 (ja)
  • Pontifex maximus (łac. najwyższy kapłan; dosłownie: najwyższy budowniczy mostów) – najwyższy w hierarchii kapłan w starożytnym Rzymie, przełożony kolegium kapłańskiego, tzw. pontyfików. (pl)
  • Вели́кий понти́фик (лат. Pontifex Maximus, букв. — «Великий строитель мостов») — верховный жрец, глава коллегии понтификов. Первоначально высшая жреческая должность в Древнем Риме была пожизненной. В 753—712 годах до н. э. должность занимали цари. (ru)
  • 大祭司,或称为最高祭司(拉丁語:Pontifex Maximus),為古罗马的最高阶。这是古罗马宗教中最为重要的职位,原先只允许罗马贵族担任,直到公元前254年才出现第一位平民出身的大祭司。在罗马共和国早期是严格意义上的宗教职位,后来逐渐地政治化,直到奥古斯都将其职归入帝位。此稱號最后一次被用于帝王的情况出现在格拉提安(375年-383年在位)的铭文中,但是他后来决定从自己的头衔中略去“大祭司”一词。 “pontifex”一词后来成为用于描述基督教的主教,其中也包括罗马主教、即教宗,而“大祭司”也在天主教会内被用来指代教宗,表明其做為首席主教的地位。作为教宗的头衔,其正式中文译名为:普世教會最高教長。 (zh)
  • الحبر الأعظم أو بونتيفيكس ماكسيموس حسب الترجمة اللاتينية للاسم (باللاتينية: Pontifex Maximus)؛ هو لقب كان يُطلَق على أعلى قسّيس في هيئة الأحبار بروما القديمة. كان يعتبر هذا المنصب أهم وأعلى رتبة في المؤسَّسة الدينية الرومانية، ولذلك السبب لم يكن مسموحاً بحيازته إلا لأفراد طبقة الباتريكيان (النبلاء) حتى سنة 254 ق.م، عندما سمح للمرة الأولى لرجلٍ من البليبس (العامة) باستلامه. كان هذا المنصب رتبة دينية بحتة خلال عهد الجمهورية الرومانية، إلا أنَّه أخذ يصبح أكثر وأكثر تسيُّساً بمرور الوقت، وبحلول عهد الإمبراطور الأول أغسطس أصبح بونتيفيكس ماكسيموس يعتبر منصباً إمبراطورياً، أي أنَّه بات حكراً على أباطرة روما. استمرَّت هذه الحال حتى عهد جراتيان (حكم من سنة 375 إلى 383م)، الذي قرَّر محو لقب بونتيفيكس ماكسيموس من اسمه، ليختفي اللقب من روما القديمة إلى الأبد. (ar)
  • El Pontífex Màxim (Pontifex Maximus) era el sacerdot principal d'entre els pontífexs romans, que prenia certes mesures domèstiques i disciplinàries que convenia fossin adoptades per una sola persona. Era elegit pel Col·legi dels Pontífexs i més tard pels Comicis tribunats. Era responsable del culte de l'estat en conjunt i dels cultes particulars, en concret els que no tenien col·legi propi com els àugurs, els fecials i altres. També era encarregat de les 18 sacerdotesses de Vesta. (ca)
  • Pontifex maximus „nejvyšší pontifex“ byl ve starověkém římském náboženství nejvyšší kněz a hlava kolegia pontifiků (Collegium Pontificum) jehož dalšími členy byli pontifikové, flaminové, vestálky a rex sacrorum. Tato doživotní funkce vznikla na počátku římské republiky, kdy nahradila pozici krále jako nejvyššího kněze. Původně byl vybírán z řad pontifiků, přibližně od 3. století př. n . l. byl volen tributním sněmem, takto byl zvolen například Julius Caesar. V období císařství drželi tento úřad sami císaři a to i po přijetí křesťanství, titulu se vzdal až v roce 379 císař Gratianus. Později se takto počali označovat papežové. Pontifex byl hlavou římského státního kultu a dohlížel na jeho kněžstvo. Vybíral, losoval či uváděl do úřadu pontifiky, flaminy, vestálky a "rex sacrorum" , byl také (cs)
  • La Pontifex Maximus aŭ pontifex maximus (en Latino, "pli granda pastro" aŭ Pontifekso maksima) estis la ĉefa alta pastro de la Kolegio de Pontifikoj (Collegium Pontificum) en antikva Romo. Tiu estis la plej grava posteno en la antikva Romia religio, malferma nur al patricioj ĝis 254 a.K., kiam plebano por la unua fojo okupis tiun postenon. Elstara religia posteno dum la komenco de la Romia Respubliko, ĝi laŭgrade iĝis pli kaj pli politikigita, komencante ĉe Aŭgusto Cezaro, ĝi poste iĝis subigita en la Imperian postenon. Ties lasta uzado kun referenco al imperiestroj estas en skribaĵoj de Graciano (regis en 375–383) kiu, tamen, poste decidis nuligi la vortojn "pontifex maximus" el ĝia titolo. Kvankam fakte la plej povega posteno de la Roma pastraro, la pontifex maximus estis oficiale rangig (eo)
  • Dans la Rome antique, pontifex maximus (grand pontife) est le titre donné au grand prêtre à la tête du collège des pontifes. C'est la charge la plus élevée en prestige et en obligations au sein de la religion publique romaine, et celui-ci a pour résidence la Regia, palais des anciens rois de Rome. Les pontifes sont chargés de l'entretien du pont sacré (pont Sublicius) et de surveiller la bonne observance des pratiques religieuses au sein des différents collèges de prêtres de la cité. Ils s'occupent aussi des temples ne disposant pas de collège propre. (fr)
  • The pontifex maximus (Latin for "supreme pontiff") was the chief high priest of the College of Pontiffs (Collegium Pontificum) in ancient Rome. This was the most important position in the ancient Roman religion, open only to patricians until 254 BC, when a plebeian first occupied this post. Although in fact the most powerful office in the Roman priesthood, the pontifex maximus was officially ranked fifth in the ranking of the highest Roman priests (ordo sacerdotum), behind the rex sacrorum and the flamines maiores (Flamen Dialis, Flamen Martialis, Flamen Quirinalis). (en)
  • Pontifex Maximus (frasa Latin yang secara harfiah berarti " terbesar" atau "pembangun-jembatan terbesar") adalah imam besar dari lembaga (bahasa Latin: Pontificum) pada zaman Romawi Kuno. Pontifex Maximus adalah jabatan terpenting dalam agama Romawi Kuno yang mula-mula hanya boleh dijabat oleh seorang patricius (bangsawan), sebelum akhirnya dijabat oleh seorang plebs (rakyat jelata) untuk pertama kalinya pada 254 SM. Meskipun mula-mula merupakan sebuah jabatan yang murni bersifat keagamaan pada zaman Republik Romawi, jabatan ini lambat laun dipolitisasi, dan semenjak masa pemerintahan Kaisar Agustus, dijadikan salah satu jabatan kaisar. Frasa ini terakhir kali digunakan sebagai sebutan bagi para kaisar dalam prasasti-prasasti peninggalan Kaisar Grasianus (memerintah 375–383) yang, sekali (in)
  • 폰티펙스 막시무스(라틴어: Pontifex Maximus)는 고대 로마의 (Collegium Pontificum)에 속한 최고 사제를 가리키는 라틴어 명칭이다. 고대 로마의 종교에서 가장 중요한 자리였으며, 기원전 254년 플레브스(평민)가 처음으로 이 자리에 오르기 전까지는 오로지 파트리키(귀족)만이 차지하였다. 초기 로마 공화정에서 매우 독특한 종교적인 자리였던 폰티펙스 막시무스는 서서히 정치적인 자리로 변모하다가 기원전 63년 율리우스 카이사르가 이 관직에 취임한 것이 계승되어, 로마 황제의 공식 칭호로 자리매김하였다. 폰티펙스 막시무스라는 칭호를 마지막으로 사용한 로마 황제는 그라티아누스(재위 375–383)이며, 그는 자신의 칭호에서 폰티펙스 막시무스라는 칭호를 제외시켜 버렸다. (ko)
  • Pontífice máximo (em latim: pontifex maximus; romaniz.: lit. "máximo/supremo construtor de pontes"), na Roma Antiga, designava o sacerdote supremo do colégio dos sacerdotes, a mais alta dignidade na religião romana. Inicialmente somente os patrícios podiam ocupá-lo, até um plebeu ser designado para o cargo em 254 a.C. (pt)
  • Pontifex maximus är titeln på den främste översteprästen inom den romerska religionen. Titeln betyder bokstavligen översatt "den störste brobyggaren", där pontifex betyder "präst", "brobyggare", och maximus, "störst". I det antika Rom var pontifex maximus den främste medlemmen av prästkollegiet (Pontifices), och detta var religionens viktigaste ämbete. Fram till 254 f.Kr. krävdes det att innehavaren var patricier. (sv)
  • Pontifex Maximus, Великий понтифік — спочатку — вища жрецька посада в Стародавньому Римі, була довічна. У 753—712 рр. до н. е. посаду займали царі. Великий понтифік був головою Колегії понтифіків і керував так званим жрецьким царем (лат. rex sacrorum), фламінами і весталками. Якщо хтось із жерців або самих понтифіків порушував свої обов'язки, Великий понтифік накладав на нього штраф (multa). Хоча народ мав право критикувати рішення понтифіка, у відомих історикам випадках він їх підтримував. Великий понтифік вів також щорічні офіційні записи ознак (annales maximi). Так як Великий понтифік формально не був магістратом, він не носив тогу з пурпуровою облямівкою — його ознакою був залізний ніж (secespita). Для вибору Великого понтифіка в трибунатні коміції вибиралися за жеребом 17 з 35 триб і (uk)
rdfs:label
  • الحبر الأعظم (ar)
  • Pontífex Màxim (ca)
  • Pontifex maximus (cs)
  • Pontifex maximus (de)
  • Pontifex Maximus (el)
  • Pontifex Maximus (eo)
  • Pontífice máximo (es)
  • Pontifex Maximus (in)
  • Pontifex maximus (fr)
  • Pontefice massimo (it)
  • Pontifex maximus (en)
  • 폰티펙스 막시무스 (ko)
  • 最高神祇官 (ja)
  • Pontifex maximus (nl)
  • Pontifex maximus (pl)
  • Pontífice máximo (pt)
  • Великий понтифик (ru)
  • Pontifex Maximus (uk)
  • Pontifex maximus (sv)
  • 大祭司 (古罗马) (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License