An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

An economic bubble (also called a speculative bubble or a financial bubble) is a period when current asset prices greatly exceed their intrinsic valuation, being the valuation that the underlying long-term fundamentals justify. Bubbles can be caused by overly optimistic projections about the scale and sustainability of growth (e.g. dot-com bubble), and/or by the belief that intrinsic valuation is no longer relevant when making an investment (e.g. Tulip mania). They have appeared in most asset classes, including equities (e.g. Roaring Twenties), commodities (e.g. Uranium bubble), real estate (e.g. 2000s US housing bubble), and even esoteric assets (e.g. Cryptocurrency bubble). Bubbles usually form as a result of either excess liquidity in markets, and/or changed investor psychology. Large m

Property Value
dbo:abstract
  • اقتصاد الفقاعة أو اقتصاد البالون (بالإنجليزية: The Bubble Economy) هو وصف لحالة تحدث عندما تتسبب المضاربة على سلعة ما في تزايد سعرها، بطريقة تؤدي لتزايد المضاربة عليها. وقتها يبلغ سعر هذه السلعة مستويات خيالية، في تشبيه انتفاخ البالون، حتى يبلغ مرحلة ما يسمى بانفجار الفقاعة أو البالون (الانهيار) وحدوث هبوط حاد ومفاجئ في سعر هذه السلعة.كذلك يُقصد بهذا التعبير وصف بعض الاقتصادات التي تشهد رواجاً اقتصادياً كبيراً لفترات زمنية محدودة، دون أن تستند إلى قاعدة إنتاجية متينة قادرة على توليد الدخل المنتظم والاستمرار في الرفاهة والرواج على أسس دائمة ومتواصلة. يُنظر عامة إلى الفقاعات الاقتصادية على أنها ذات تأثير سلبي على حالة الاقتصاد، لأنها تسبب حدوث حالة التوزيع غير العادل للموارد، في اتجاه استخدامات غير مثلى. بالإضافة لذلك، الانهيار الذي يلي الفقاعة الاقتصادية يمكن له أن يدمر ويفني مقداراً كبيراً من الثروات، ويتسبب في حالة من السقم الاقتصادي مثل ما حدث في الكساد العظيم عام 1930 في الولايات المتحدة الأمريكية، وفي اليابان عام 1990. من ضمن السمات السلبية الأخرى للفقاعات الاقتصادية تتمثل في صورة التأثير السلبي على معدلات انفاق المستهلكين، إذ ينفقون المزيد من الأموال لشراء سلع بأسعار مبالغ فيها، مثل سوق العقارات في إنجلترا وإسبانيا وبعض أجزاء من الولايات المتحدة الأمريكية، إذ ينفق المستهلكون هناك المزيد من الأموال فقط لأنهم يشعرون أنهم أغنى مادياً. خلال السنوات الأخيرة، ساعد علـى ظهور «الفقاعات الاقتصادية» وتفاقمها في الكثير من البلدان العربيــة، الميل نحو المضاربة في أسواق الأراضي والعقارات وبورصات الأوراق المالية، ما نتج منه حصاد ما يسمى «الأرباح القدرية» "Windfall Profits"، وهي الأرباح التي يتم جنيها من دون جهد مبذول أو إنتاج فعلي ملموس. وترتبط بذلك دورات إنفاق إضافية تؤدي إلى حدوث المزيد من الرواج الاستهلاكي الترفي، الأمر الذي يغذي دورة جديدة من الإنفاق تساهم في ازدهار اقتصاد الفقاعات. في النهاية يؤدي ذلك لتضخم أسعار بعــض الأصول الاقتصادية نتيجة المضاربات المحمومة والتي تؤدي بدورها لحدوث طفرات متوالية في أسعار الأسهم والأراضي والعقارات، دون الاستناد إلى أداء اقتصادي حقيقي. سبب حدوث مثل هذه الفقاعات محل خلاف كبير، فالبعض يرى أن الفقاعات الاقتصادية ذات صلة وثيقة بالتضخم وبالتالي فأسباب التضخم هي ذات أسباب الفقاعات بدورها. البعض الآخر يرى أن هناك ما يسمى «قيمة أساسية» لأي أصل من الأصول، وأن الفقاعات تمثل الزيادة في القيمة الحالية فوق هذه القيمة الأساسية، وأن القيمة الحالية يجب أن تنخفض في نهاية الأمر إلى القيمة الأساسية. (ar)
  • Una bombolla econòmica (també anomenada bombolla especulativa, bombolla de mercat, bombolla financera o mania especulativa), en anàlisi financera, és una desviació, d'origen especulatiu, existent entre el valor real d'un actiu financer i la seva . És un fenomen borsari que es presenta sempre que es "negocien alts volums a preus que difereixen considerablement dels valors intrínsecs". Les causes de les bombolles segueixen sent un desafiament per a la teoria econòmica. Encara que s'han suggerit moltes explicacions, recentment s'ha mostrat que les bombolles apareixen fins i tot sense incertesa, especulació, o . Més recentment, s'ha proposat que les bombolles poden ser causades per processos de coordinació de preus o normes socials emergents. Com que, sovint, és difícil observar els valors intrínsecs en els mercats de la vida real, les bombolles són sovint identificades només en retrospectiva, quan apareix una caiguda sobtada en els preus. Aquesta caiguda és coneguda com a crash o el "esclat de la bombolla". Tant la fase de boom econòmic com la de recessió de la bombolla són exemple d'un mecanisme de realimentació positiva, en contrast amb el mecanisme de realimentació negativa que determina el en circumstàncies normals de mercat. Els preus en una bombolla econòmica poden fluctuar caòticament i tornar impossible predir només basant-se en l'oferta i la demanda. Llavors, una bombolla econòmica és un fenomen que es produeix en els mercats, en bona part a causa de l'especulació, que produeix una pujada anormal i prolongada del preu d'un actiu o producte, de manera que dit preu s'allunya cada vegada més del valor real o intrínsec del producte. El procés especulatiu porta a nous compradors a comprar amb palanquejament amb la finalitat de vendre a un preu més gran en el futur, la qual cosa provoca una espiral de pujada contínua i allunyada de tota base factual. El preu de l'actiu assoleix nivells absurdament alts fins que la bombolla acaba esclatant (en anglès crash), a causa de l'inici de la venda massiva de l'actiu quan hi ha pocs compradors disposats a adquirir-lo. Això provoca una caiguda sobtada i brusca dels preus, portant-lo a preus molt baixos, fins i tot inferiors al seu nivell natural, deixant darrere seu un reguitzell de deutes. Això es coneix com a crack. Se sol considerar que les bombolles econòmiques són negatives perquè comporten una assignació inadequada de recursos, destinant una bona part d'ells a finals improductius: l'alimentació de la bombolla. Però a més, el crac amb el que finalitza la bombolla econòmica pot destruir una gran quantitat de riquesa i produir un malestar continuat, com va passar amb la tulipomania holandesa, la Gran Depressió dels anys 1930 i la bombolla immobiliària en Japó en els anys 1990. Les bombolles financeres van ser estudiades per , que les va vincular al crèdit, a les innovacions tecnològiques ia les variacions del tipus d'interès. (ca)
  • Ekonomická bublina (nebo také spekulativní bublina, finanční bublina, cenová bublina) je dočasná a nestandardní odchylka od skutečné hodnoty. Příčiny bublin jsou nejasné, ale existují řady teorií. Tyto bubliny jsou častější a trvají déle, než by se předpokládalo u racionálního trhu. (cs)
  • Als Spekulationsblase (auch Finanzblase oder Blase; von englisch: speculative bubble, economic bubble, financial bubble) wird in der Makroökonomie eine Marktsituation bezeichnet, in der die Preise eines oder mehrerer Handelsgüter (zum Beispiel Rohstoffe oder Nahrungsmittel), Vermögensgegenstände (Immobilien und Wertpapiere wie zum Beispiel Aktien oder Anleihen) bei hohen Umsätzen über ihrem inneren Wert (auch: Fundamentalwert oder intrinsischer Wert) liegen. (de)
  • Ekonomia bobelo (nomata ankaŭ spekula bobelo, merkata bobelo aŭ financa bobelo) estas fenomeno kiu okazas en la merkatoj, grandparte pro spekulado, kiu karakteriziĝas pro nenormala, nekontrolita kaj longa plialtigo de la prezo de havaĵo aŭ produkto, tiel ke tiu prezo pli kaj pli malproksimiĝas for el la reala aŭ intrinseka valoro de la produkto. La spekula proceso kondukas la novajn aĉetantojn aĉeti cele al la vendo pro prezo pli granda en la estonteco, kio okazigas spiralon de plialtigo kontinua kaj malproksima el ĉia vera fakta bazo. La prezo de la havaĵo atingas tiel nivelojn absurde altegajn ĝis la bobelo finfine eksplodas, pro la komenco de la amasa vendado de la havaĵo kiam estas malmultaj aĉetantoj pretaj al akiro. Tio okazigas subitan falon de la prezoj, konduke al tre malaltaj prezoj, eĉ malsupraj al ties natura nivelo, lasante post si amason de ŝuldoj. Por tiu momento oni uzas internacie la anglalingvajn vortojn crack kaj crash. La ekonomia bobelo estas ofte borsa fenomeno kiu okazas kiam oni "negocas grandajn kvantojn je prezoj kiuj diferencas konsiderinde de la intrinsekaj valoroj". La kaŭzoj de la bobeloj plue estas defio por ekonomiko. Kvankam oni sugestis multajn klarigojn, oni ĵus montris ke la bobeloj aperas eĉ sen dubo, spekulado, aŭ limigita racio. Pli ĵuse, oni proponis, ke la bobeloj povas esti kaŭzataj de procezoj de kunordigado de prezoj aŭ aperantaj sociaj normoj. (eo)
  • An economic bubble (also called a speculative bubble or a financial bubble) is a period when current asset prices greatly exceed their intrinsic valuation, being the valuation that the underlying long-term fundamentals justify. Bubbles can be caused by overly optimistic projections about the scale and sustainability of growth (e.g. dot-com bubble), and/or by the belief that intrinsic valuation is no longer relevant when making an investment (e.g. Tulip mania). They have appeared in most asset classes, including equities (e.g. Roaring Twenties), commodities (e.g. Uranium bubble), real estate (e.g. 2000s US housing bubble), and even esoteric assets (e.g. Cryptocurrency bubble). Bubbles usually form as a result of either excess liquidity in markets, and/or changed investor psychology. Large multi-asset bubbles (e.g. 1980s Japanese asset bubble and the 2020–21 Everything bubble), are attributed to central banking liquidity (e.g. overuse of the Fed put). In the early stages of a bubble, many investors do not recognise the bubble for what it is. People notice the prices are going up and often think it is justified. Therefore bubbles are often conclusively identified only in retrospect, after the bubble has already popped and prices have crashed. (en)
  • Ekonomian, burbuila, gertatzen den arloa zein den burbuila finantzario, burtsako burbuila eta higiezinen burbuila izan daitekeena, merkatu ekonomiko batean gertatzen den prezioen gorakada azkarra da, non aktiboak berez dagokien neurrian (hau da, horien balio intrintsekoan) baino nabarmen gehiago baloratzen diren. Ziklo ekonomiko garbietan gertatu ohi diren fenomenoetako bat. Burbuilen leherketak merkatu prezioetan beherakada nabarmen batez gertatzen dira eta krisialdi ekonomikoekin daude loturik. (eu)
  • La notion de bulle économique, bulle de prix, bulle financière, ou encore bulle spéculative, désigne la situation où un niveau de prix d'échanges sur un marché (marché d'actifs financiers : actions, obligations, marché des changes, marché immobilier, marché des matières premières, cryptomonnaies, etc.) est artificiellement excessif par rapport à la valeur financière intrinsèque (ou fondamentale) des biens ou actifs échangés. La bulle se forme dès que la logique de formation des prix devient essentiellement « auto-référentielle », quand le raisonnement d'arbitrage entre les différents actifs ne s'applique plus : un prix démesurément élevé aujourd'hui se justifie uniquement par la croyance qu'il sera « plus élevé demain », alors que la comparaison avec les prix d'autres actifs ne peut le justifier. Dans ce genre de situation, dite parfois « exubérante » ou « euphorique », les prix s'écartent de la valorisation économique habituelle sous le jeu de croyances des acheteurs, croyance pouvant être créée et entretenue par ceux qui tirent profit de la bulle. La bulle est donc un mécanisme d'enrichissement artificiel et non durable, fondé sur la création d'un pseudo-patrimoine dont la valeur est fausse car basée sur de fausses richesses et décorrélée du réel. Comme l'explique le banquier d'affaires Raphaël Rossello, quand la bulle s'effondre, ses responsables sont rarement traduits en justice, car ils ont généralement utilisé des procédés légaux pour faire croître la spéculation jusqu'à éclatement de la bulle. Ce genre de comportement plus ou moins irrationnel des marchés, créant des anomalies de prix, fait partie des phénomènes qu'étudie la finance comportementale. Le mot français de bulle dans le sens de « bulle financière » vient de l'anglais « bubble », il s'agit d'une métaphore indiquant que les prix sur un marché spécifique augmentent de façon rapide et sans raison solide, et sont vulnérables et exposés à une chute instantanée, à l'image d'une bulle qui s'élève et qui éclate. En 1720, le Parlement anglais vota le Bubble Act après le krach des titres de la South Sea Company. Quand on demanda à Isaac Newton, maître de la monnaie de Londres depuis 1697, ce qu'il pensait de cette affaire il répondit qu'il « pouvait calculer les mouvements des corps célestes, mais pas la folie des gens ». (fr)
  • Una burbuja económica (también llamada burbuja especulativa, burbuja de mercado o burbuja financiera) es un fenómeno que se produce en los mercados, en buena parte debido a la especulación, que se caracteriza por una subida anormal, incontrolada y prolongada del precio de un activo o producto. El proceso especulativo lleva a nuevos compradores a comprar con el fin de vender a un precio mayor en el futuro, lo que provoca una espiral de subida continua y alejada de toda base factual. El precio del activo alcanza niveles absurdamente altos hasta que la burbuja acaba estallando (en inglés crack), debido al inicio de la venta masiva del activo cuando hay pocos compradores dispuestos a adquirirlo. Esto provoca una caída repentina y brusca de los precios, llevándolo a precios muy bajos, dejando tras de sí un montón de deudas. Esto se conoce como crash. La burbuja económica es con frecuencia un fenómeno bursátil que se presenta toda vez que se "negocia altos volúmenes a precios que difieren considerablemente de los valores intrínsecos".​​ Las causas de las burbujas siguen siendo un desafío para la teoría económica. Aunque se han sugerido muchas explicaciones, recientemente se ha mostrado que las burbujas aparecen incluso sin incertidumbre,​ especulación,​ o racionalidad limitada.​ Más recientemente, se ha propuesto que las burbujas pueden ser causadas por procesos de coordinación de precios​ o normas sociales emergentes.​ Debido a que, a menudo, es difícil observar los valores intrínsecos en los mercados de la vida real, las burbujas son frecuentemente identificadas solo de forma retrospectiva, cuando aparece una caída repentina en los precios. Tal caída es conocida como crash o el "estallido de la burbuja". Tanto la fase de boom económico como la de recesión de la burbuja son ejemplos de un mecanismo de realimentación positiva, en contraste con el mecanismo de realimentación negativa que determina el en circunstancias normales de mercado. Los precios en una burbuja económica pueden fluctuar caóticamente y volverse imposible predecir solamente basándose en la oferta y la demanda. Se suele considerar que las burbujas económicas son negativas porque conllevan una asignación inadecuada de recursos, destinándose una buena parte de ellos a fines improductivos: la alimentación de la burbuja. Pero además, el crash con el que finaliza la burbuja económica puede destruir una gran cantidad de riqueza y producir un malestar continuado, como ocurrió con la tulipomanía holandesa, la Gran Depresión de los años 1930 y la burbuja inmobiliaria en Japón en los años 1990. Las burbujas financieras fueron estudiadas por Hyman Minsky, que las vinculó al crédito, a las innovaciones tecnológicas y a las variaciones del tipo de interés. (es)
  • Gelembung ekonomi (economic bubble), gelembung spekulatif, atau gelembung keuangan adalah "perdagangan dalam volume besar dengan harga yang sangat berbeda dengan " (Dalam kata lain: memperdagangkan produk atau aset dengan harga yang lebih tinggi daripada nilai fundamentalnya.) Walaupun beberapa ahli ekonomi menyangkal adanya gelembung ekonomi, penyebab gelembung tetap menjadi tantangan untuk diteliti bagi mereka yang yakin bahwa harga aset sangat sering menyimpang dari nilai intrinsiknya. Meskipun ada banyak penjelasan tentang penyebab gelembung ekonomi, belakangan ini diketahui bahwa gelembung dapat muncul bahkan tanpa didahului ketidakpastian, spekulasi, atau . Penjelasan lain mengatakan bahwa gelembung ekonomi mungkin disebabkan oleh proses koordinasi harga atau norma-norma sosial yang baru muncul. Mendapatkan sering sulit dilakukan dalam keadaan nyata di pasar, sehingga gelembung ekonomi sering hanya dapat ditemukan dan diidentifikasi dengan pasti secara retrospektif, yaitu ketika terjadi penurunan harga secara tiba-tiba. Keadaan anjloknya harga disebut (crash) atau "pecahnya gelembung". Fase "ledakan" ekonomi maupun resesi dalam suatu ekonomi gelembung adalah contoh-contoh dari mekanisme umpan balik positif yang membedakannya dari mekanisme umpan balik negatif yang menentukan harga keseimbangan dalam keadaan pasar normal. Harga-harga dalam gelembung ekonomi dapat berfluktuasi dengan tidak menentu, dan menjadi tidak mungkin untuk memprediksinya hanya berdasarkan penawaran dan permintaan saja. Ahli ekonomi menggunakan istilah "gelembung" untuk peningkatan harga aset secara ekstrem berdasarkan harapan kenaikan harga pada masa depan dan tanpa dukungan fundamental ekonomi, dan lazimnya diikuti kenyataan yang bertolak belakang dari harapan, dan anjloknya harga-harga. Tulip mania di Belanda (1646) dan gelembung saham (1719-1720) adalah contoh tipikal dari gelembung spekulasi. Terdapat juga kemungkinan adanya hubungan antara inovasi dengan terciptanya krisis Tulip. Di Jepang, penggelembungan harga aset terjadi pada akhir 1980-an. (in)
  • 거품경제(영어: Economy bubble) 또는 버블경제는 부동산이나 주식을 비롯한 시가 자산의 가격이 투기에 의해 상승하고 자산가격 상승이 유인되어 새로운 합작을 끌고 있는 상태의 경제를 말한다. 어원은 18세기 영국에서 남해회사 거품사태에서 기인한다. (ko)
  • La bolla speculativa in economia è una particolare fase di mercato caratterizzata da un aumento considerevole e ingiustificato dei prezzi di uno o più beni, dovuto ad una crescita della domanda repentina e limitata nel tempo: alla fase di nascita e di crescita della bolla segue poi la fase di scoppio che tende a ripristinare i valori originali del bene in questione. Generalmente si parla di bolla speculativa con riferimento a mercati finanziari nei quali vengono trattate azioni, obbligazioni e titoli derivati, tuttavia la storia delle bolle speculative mostra come siano stati frequenti i casi di bolle che hanno riguardato beni materiali, come gli immobili. (it)
  • バブル経済(バブルけいざい、Economic bubble)とは、概ね不動産や株式をはじめとした時価資産価格が、投機によって経済成長以上のペースで高騰して実体経済から大幅にかけ離れ、それ以上は投機によっても支えきれなくなるまでの経済状態を指す。バブルは英語で「泡、あぶく」の意味。多くの場合はを伴っており、投機が停止すると一転して信用収縮に陥る。 経済学の定義では、バブルとは「ファンダメンタルズ価格(理論価格)から離れた資産価格の動き」とされている。 (ja)
  • Een hausse (ook wel stierenmarkt genoemd) is het overspannen hoogtepunt in een conjunctuur. Het tegenovergestelde, dus een conjunctuurdaling, heet een baisse (ook wel berenmarkt genoemd). Beide termen slaan op de vraagzijde en dus op de conjunctuurzijde van de nationale economie. (nl)
  • Bańka spekulacyjna (ang. speculative bubble) – samonapędzający się proces niezrównoważonego wzrostu lub spadku cen dóbr na rynku. Często związany z „nadaktywnością rynkową”, która ma charakter przejściowy. Po okresie stosunkowo szybkiego wzrostu cen dóbr następuje gwałtowny ich spadek, często nazywany „pęknięciem bańki” (krachem), co najczęściej związane jest z radykalnym spadkiem wartości zasobów wielu inwestorów. Bańka spekulacyjna określana jest też jako: „bańka cenowa”, „bąbel spekulacyjny”, „balon spekulacyjny”, „mania spekulacyjna”, „szaleństwo spekulacyjne”, „gorączka spekulacyjna” itp. Pojawienie się faz i krachu związane jest ze znanym w teorii systemów mechanizmem dodatniego sprzężenia zwrotnego (tzw. efektem kuli śnieżnej), który w przeciwieństwie do ujemnego sprzężenia zwrotnego, stabilizującego wartość na pewnym poziomie (czyli utrzymującego stabilny stan równowagi), powoduje gwałtowny wzrost (lub spadek) tej wartości. (pl)
  • Экономи́ческий пузы́рь (также называемый «спекулятивным», «рыночным», «ценовым», «финансовым», биржевым) — существенное отклонение в процессе торгов цены некоторого актива (недвижимости, ценной бумаги и т. п.) от её справедливого значения. Как правило, возникновение пузыря характеризуется ажиотажным спросом на актив, в результате чего цена на него значительно вырастает, что, в свою очередь, вызывает дальнейший рост спроса. Дополнительным фактором «раздувания» цены могут быть и завышенные недостоверные статистические данные и отчёты. Рано или поздно происходит корректировка рынка, цена актива возвращается к сбалансированному значению. Обычно корректировка происходит намного быстрее, чем первоначальное надувание пузыря. Поэтому приводит к панике среди инвесторов и вызывает лавину продаж актива с дальнейшим падением цены. Процесс постепенного роста цены напоминает медленное надувание мыльного пузыря, а процесс быстрой корректировки напоминает его лопанье или схлопывание, что и объясняет происхождение термина «экономический пузырь». Экономические пузыри сильно искажают информацию о реальной стоимости активов, дезинформируют инвесторов, провоцируют нерациональные инвестиционные решения и в конечном счёте приносят серьёзные убытки владельцам актива и лицам, зависящим от них. При больших объёмах сделок ущерб причиняется целым отраслям, локальным и глобальным финансовым системам. (ru)
  • En finansbubbla eller finansiell bubbla är en situation när det pris som personer betalar för finansiella tillgångar, till exempel aktier eller fastigheter, överstiger det reella värdet på tillgången ifråga, d.v.s. det värde som tillgången har om man ser till de inkomster som tillgången realistiskt sett kan generera. Finansbubblor uppstår genom att aktörerna på marknaden har orealistiska förväntningar om de inkomster som den finansiella tillgången kan generera, och därför är beredd att betala ett orealistiskt högt pris på tillgången. En finansbubbla kännetecknas av snabbt stigande priser på den finansiella tillgången, och aktörerna gör i början snabba vinster. För att finansbubblan skall kunna fortsätta att växa krävs ett ständigt inflöde av nytt kapital, som driver priserna uppåt. När inflödet av kapital minskar stagnerar priset, och det är fler som vill sälja än köpa. Det är nu spekulationsbubblan spricker. Tillgångarna överstiger då efterfrågan, och priset på den finansiella tillgången börjar sjunka allt snabbare. Luften går ur den finansiella bubblan. Värdet på tillgången sjunker ner till det reella värdet, som ibland endast är någon procent eller promille av värdet när priset var som högst. Följden av en finansbubbla beror på hur stor och omfattande bubblan är. En stor bubbla kan leda till börskrasch och ekonomisk kollaps för ett helt land. Förlorarna är främst de som kom in i slutskedet av prisuppgången, innan bubblan sprack. De har betalat det högsta priset, och förlorar mest när priset rasar. Samtidigt är de också vanligen obenägna att sälja tillgången, just därför att de har betalat ett så högt pris och vet hur mycket de kommer att förlora. De har ett desperat hopp om att priset skall stiga igen, men detta inträffar sällan.[källa behövs] (sv)
  • Uma bolha especulativa, bolha financeira, bolha econômica, entre outros nomes, é uma situação na qual o valor de um ativo se desvia fortemente do valor intrínseco correspondente desse mesmo ativo. Tal situação pode também ser descrita como uma situação em que os preços dos ativos parecem basear-se em uma visão distorcida ou inconsistente sobre o futuro. Esta situação costuma causar sofrimento econômico, principalmente entre os mais pobres. Como é bastante difícil observar valores intrínsecos nos mercados reais, bolhas especulativas muitas vezes só podem ser conclusivamente identificadas por meio de uma retrospectiva após uma queda brusca nos preços de determinado ativo. Essa queda brusca é conhecida como quebra ou estouro da bolha. Tanto as fases de boom econômico e a recessão da bolha são exemplos de mecanismos de feedback positivo, em contraste com os mecanismos de feedback negativo, que determina o preço de equilíbrio. Em circunstâncias normais de mercado. Preços em uma bolha econômica podem flutuar de forma irregular, e torna-se impossível prever a capacidade de oferta e demanda sozinho. As bolhas de ativos são agora amplamente consideradas como uma característica recorrente da história econômica moderna que remonta a 1600. A Tulipomania da Idade de Ouro holandesa (em meados da década de 1630) é frequentemente considerada a primeira bolha econômica registrada na história. (pt)
  • 泡沫经济,是指資產價格上漲到其价值超越实体经济可承受的程度,使其极易丧失持续发展能力的宏观经济状态。 (zh)
  • Економічна бульбашка (англ. economic bubble), тж. інколи спекулятивна бульбашка, ринкова бульбашка, бульбашка, фінансова бульбашка, або спекулятивна манія — торгівля у великих обсягах за цінами, які значно розходяться зі на товар. (іншими словами: торгівля продуктами або активами за завищеними цінами.) Хоча деякі економісти заперечують існування бульбашок, встановлення причин появи економічних бульбашок залишається проблемою для тих, хто вважає можливим істотне відхилення ціни на товар від його справжньої ціни. Хоча було запропоновано багато пояснень, нещодавно було показано, що бульбашки з'являються навіть за умови відсутності спекуляцій, або Було також запропоновано пояснення, що бульбашки можуть бути спричинені процесами цінової координації або появи нових соціальних норм. Оскільки часто важко визначити на реальному ринку, виявлення бульбашок часто відбувається в ретроспективі, після раптового падіння цін. Таке падіння відоме як або здуття бульбашки. Фази піднесення та бульбашки є прикладами , на відміну від механізмів які визначають за нормальних умов на ринку. Ціни в економічній бульбашці можуть змінюватись нерівномірно, їх неможливо передбачити на основі лише попиту та пропозиції. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 139993 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 33607 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124724645 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:quote
  • The term "bubble" should indicate a price that no reasonable future outcome can justify. (en)
  • But these [ongoing economic crises] aren’t just a series of unrelated accidents. Instead, what we’re seeing is what happens when too much money is chasing too few investment opportunities. (en)
dbp:source
dbp:width
  • 300 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Ekonomická bublina (nebo také spekulativní bublina, finanční bublina, cenová bublina) je dočasná a nestandardní odchylka od skutečné hodnoty. Příčiny bublin jsou nejasné, ale existují řady teorií. Tyto bubliny jsou častější a trvají déle, než by se předpokládalo u racionálního trhu. (cs)
  • Als Spekulationsblase (auch Finanzblase oder Blase; von englisch: speculative bubble, economic bubble, financial bubble) wird in der Makroökonomie eine Marktsituation bezeichnet, in der die Preise eines oder mehrerer Handelsgüter (zum Beispiel Rohstoffe oder Nahrungsmittel), Vermögensgegenstände (Immobilien und Wertpapiere wie zum Beispiel Aktien oder Anleihen) bei hohen Umsätzen über ihrem inneren Wert (auch: Fundamentalwert oder intrinsischer Wert) liegen. (de)
  • Ekonomian, burbuila, gertatzen den arloa zein den burbuila finantzario, burtsako burbuila eta higiezinen burbuila izan daitekeena, merkatu ekonomiko batean gertatzen den prezioen gorakada azkarra da, non aktiboak berez dagokien neurrian (hau da, horien balio intrintsekoan) baino nabarmen gehiago baloratzen diren. Ziklo ekonomiko garbietan gertatu ohi diren fenomenoetako bat. Burbuilen leherketak merkatu prezioetan beherakada nabarmen batez gertatzen dira eta krisialdi ekonomikoekin daude loturik. (eu)
  • 거품경제(영어: Economy bubble) 또는 버블경제는 부동산이나 주식을 비롯한 시가 자산의 가격이 투기에 의해 상승하고 자산가격 상승이 유인되어 새로운 합작을 끌고 있는 상태의 경제를 말한다. 어원은 18세기 영국에서 남해회사 거품사태에서 기인한다. (ko)
  • La bolla speculativa in economia è una particolare fase di mercato caratterizzata da un aumento considerevole e ingiustificato dei prezzi di uno o più beni, dovuto ad una crescita della domanda repentina e limitata nel tempo: alla fase di nascita e di crescita della bolla segue poi la fase di scoppio che tende a ripristinare i valori originali del bene in questione. Generalmente si parla di bolla speculativa con riferimento a mercati finanziari nei quali vengono trattate azioni, obbligazioni e titoli derivati, tuttavia la storia delle bolle speculative mostra come siano stati frequenti i casi di bolle che hanno riguardato beni materiali, come gli immobili. (it)
  • バブル経済(バブルけいざい、Economic bubble)とは、概ね不動産や株式をはじめとした時価資産価格が、投機によって経済成長以上のペースで高騰して実体経済から大幅にかけ離れ、それ以上は投機によっても支えきれなくなるまでの経済状態を指す。バブルは英語で「泡、あぶく」の意味。多くの場合はを伴っており、投機が停止すると一転して信用収縮に陥る。 経済学の定義では、バブルとは「ファンダメンタルズ価格(理論価格)から離れた資産価格の動き」とされている。 (ja)
  • Een hausse (ook wel stierenmarkt genoemd) is het overspannen hoogtepunt in een conjunctuur. Het tegenovergestelde, dus een conjunctuurdaling, heet een baisse (ook wel berenmarkt genoemd). Beide termen slaan op de vraagzijde en dus op de conjunctuurzijde van de nationale economie. (nl)
  • 泡沫经济,是指資產價格上漲到其价值超越实体经济可承受的程度,使其极易丧失持续发展能力的宏观经济状态。 (zh)
  • اقتصاد الفقاعة أو اقتصاد البالون (بالإنجليزية: The Bubble Economy) هو وصف لحالة تحدث عندما تتسبب المضاربة على سلعة ما في تزايد سعرها، بطريقة تؤدي لتزايد المضاربة عليها. وقتها يبلغ سعر هذه السلعة مستويات خيالية، في تشبيه انتفاخ البالون، حتى يبلغ مرحلة ما يسمى بانفجار الفقاعة أو البالون (الانهيار) وحدوث هبوط حاد ومفاجئ في سعر هذه السلعة.كذلك يُقصد بهذا التعبير وصف بعض الاقتصادات التي تشهد رواجاً اقتصادياً كبيراً لفترات زمنية محدودة، دون أن تستند إلى قاعدة إنتاجية متينة قادرة على توليد الدخل المنتظم والاستمرار في الرفاهة والرواج على أسس دائمة ومتواصلة. (ar)
  • Una bombolla econòmica (també anomenada bombolla especulativa, bombolla de mercat, bombolla financera o mania especulativa), en anàlisi financera, és una desviació, d'origen especulatiu, existent entre el valor real d'un actiu financer i la seva . Les bombolles financeres van ser estudiades per , que les va vincular al crèdit, a les innovacions tecnològiques ia les variacions del tipus d'interès. (ca)
  • Ekonomia bobelo (nomata ankaŭ spekula bobelo, merkata bobelo aŭ financa bobelo) estas fenomeno kiu okazas en la merkatoj, grandparte pro spekulado, kiu karakteriziĝas pro nenormala, nekontrolita kaj longa plialtigo de la prezo de havaĵo aŭ produkto, tiel ke tiu prezo pli kaj pli malproksimiĝas for el la reala aŭ intrinseka valoro de la produkto. La spekula proceso kondukas la novajn aĉetantojn aĉeti cele al la vendo pro prezo pli granda en la estonteco, kio okazigas spiralon de plialtigo kontinua kaj malproksima el ĉia vera fakta bazo. La prezo de la havaĵo atingas tiel nivelojn absurde altegajn ĝis la bobelo finfine eksplodas, pro la komenco de la amasa vendado de la havaĵo kiam estas malmultaj aĉetantoj pretaj al akiro. Tio okazigas subitan falon de la prezoj, konduke al tre malaltaj pre (eo)
  • An economic bubble (also called a speculative bubble or a financial bubble) is a period when current asset prices greatly exceed their intrinsic valuation, being the valuation that the underlying long-term fundamentals justify. Bubbles can be caused by overly optimistic projections about the scale and sustainability of growth (e.g. dot-com bubble), and/or by the belief that intrinsic valuation is no longer relevant when making an investment (e.g. Tulip mania). They have appeared in most asset classes, including equities (e.g. Roaring Twenties), commodities (e.g. Uranium bubble), real estate (e.g. 2000s US housing bubble), and even esoteric assets (e.g. Cryptocurrency bubble). Bubbles usually form as a result of either excess liquidity in markets, and/or changed investor psychology. Large m (en)
  • Una burbuja económica (también llamada burbuja especulativa, burbuja de mercado o burbuja financiera) es un fenómeno que se produce en los mercados, en buena parte debido a la especulación, que se caracteriza por una subida anormal, incontrolada y prolongada del precio de un activo o producto. El proceso especulativo lleva a nuevos compradores a comprar con el fin de vender a un precio mayor en el futuro, lo que provoca una espiral de subida continua y alejada de toda base factual. El precio del activo alcanza niveles absurdamente altos hasta que la burbuja acaba estallando (en inglés crack), debido al inicio de la venta masiva del activo cuando hay pocos compradores dispuestos a adquirirlo. Esto provoca una caída repentina y brusca de los precios, llevándolo a precios muy bajos, dejando t (es)
  • La notion de bulle économique, bulle de prix, bulle financière, ou encore bulle spéculative, désigne la situation où un niveau de prix d'échanges sur un marché (marché d'actifs financiers : actions, obligations, marché des changes, marché immobilier, marché des matières premières, cryptomonnaies, etc.) est artificiellement excessif par rapport à la valeur financière intrinsèque (ou fondamentale) des biens ou actifs échangés. Ce genre de comportement plus ou moins irrationnel des marchés, créant des anomalies de prix, fait partie des phénomènes qu'étudie la finance comportementale. (fr)
  • Gelembung ekonomi (economic bubble), gelembung spekulatif, atau gelembung keuangan adalah "perdagangan dalam volume besar dengan harga yang sangat berbeda dengan " (Dalam kata lain: memperdagangkan produk atau aset dengan harga yang lebih tinggi daripada nilai fundamentalnya.) Walaupun beberapa ahli ekonomi menyangkal adanya gelembung ekonomi, penyebab gelembung tetap menjadi tantangan untuk diteliti bagi mereka yang yakin bahwa harga aset sangat sering menyimpang dari nilai intrinsiknya. (in)
  • Bańka spekulacyjna (ang. speculative bubble) – samonapędzający się proces niezrównoważonego wzrostu lub spadku cen dóbr na rynku. Często związany z „nadaktywnością rynkową”, która ma charakter przejściowy. Po okresie stosunkowo szybkiego wzrostu cen dóbr następuje gwałtowny ich spadek, często nazywany „pęknięciem bańki” (krachem), co najczęściej związane jest z radykalnym spadkiem wartości zasobów wielu inwestorów. Bańka spekulacyjna określana jest też jako: „bańka cenowa”, „bąbel spekulacyjny”, „balon spekulacyjny”, „mania spekulacyjna”, „szaleństwo spekulacyjne”, „gorączka spekulacyjna” itp. (pl)
  • Uma bolha especulativa, bolha financeira, bolha econômica, entre outros nomes, é uma situação na qual o valor de um ativo se desvia fortemente do valor intrínseco correspondente desse mesmo ativo. Tal situação pode também ser descrita como uma situação em que os preços dos ativos parecem basear-se em uma visão distorcida ou inconsistente sobre o futuro. Esta situação costuma causar sofrimento econômico, principalmente entre os mais pobres. (pt)
  • Экономи́ческий пузы́рь (также называемый «спекулятивным», «рыночным», «ценовым», «финансовым», биржевым) — существенное отклонение в процессе торгов цены некоторого актива (недвижимости, ценной бумаги и т. п.) от её справедливого значения. Как правило, возникновение пузыря характеризуется ажиотажным спросом на актив, в результате чего цена на него значительно вырастает, что, в свою очередь, вызывает дальнейший рост спроса. Дополнительным фактором «раздувания» цены могут быть и завышенные недостоверные статистические данные и отчёты. (ru)
  • En finansbubbla eller finansiell bubbla är en situation när det pris som personer betalar för finansiella tillgångar, till exempel aktier eller fastigheter, överstiger det reella värdet på tillgången ifråga, d.v.s. det värde som tillgången har om man ser till de inkomster som tillgången realistiskt sett kan generera. (sv)
  • Економічна бульбашка (англ. economic bubble), тж. інколи спекулятивна бульбашка, ринкова бульбашка, бульбашка, фінансова бульбашка, або спекулятивна манія — торгівля у великих обсягах за цінами, які значно розходяться зі на товар. (іншими словами: торгівля продуктами або активами за завищеними цінами.) Хоча деякі економісти заперечують існування бульбашок, встановлення причин появи економічних бульбашок залишається проблемою для тих, хто вважає можливим істотне відхилення ціни на товар від його справжньої ціни. (uk)
rdfs:label
  • فقاعة اقتصادية (ar)
  • Bombolla econòmica (ca)
  • Ekonomická bublina (cs)
  • Spekulationsblase (de)
  • Ekonomia bobelo (eo)
  • Burbuja económica (es)
  • Burbuila (ekonomia) (eu)
  • Economic bubble (en)
  • Gelembung ekonomi (in)
  • Bolla speculativa (it)
  • Bulle (économie) (fr)
  • バブル経済 (ja)
  • 거품경제 (ko)
  • Hausse (nl)
  • Bańka spekulacyjna (pl)
  • Bolha especulativa (pt)
  • Экономический пузырь (ru)
  • Finansbubbla (sv)
  • Економічна бульбашка (uk)
  • 泡沫经济 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License