An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Social democracy is a political, social, and economic philosophy within socialism that supports political and economic democracy. As a policy regime, it is described by academics as advocating economic and social interventions to promote social justice within the framework of a liberal-democratic polity and a capitalist-oriented mixed economy. The protocols and norms used to accomplish this involve a commitment to representative and participatory democracy, measures for income redistribution, regulation of the economy in the general interest, and social welfare provisions. Due to longstanding governance by social democratic parties during the post-war consensus and their influence on socioeconomic policy in Northern and Western Europe, social democracy became associated with Keynesianism,

Property Value
dbo:abstract
  • La socialdemocràcia (també anomenada democràcia social o reformisme) és una ideologia política que defensa la intervenció econòmica i social per promoure la justícia social en el marc d'una economia capitalista, amb un règim polític que inclou la negociació col·lectiva, la democràcia representativa, mesures per a la distribució de la riquesa, i la regulació de l'economia segons l'interès general i l'estat del benestar. Per tant, l'objectiu de la socialdemocràcia és crear les condicions, dins d'una societat capitalista, per aconseguir més democràcia, igualitarisme i solidaritat; i sovint s'associa amb el conjunt de polítiques socioeconòmiques que s'han fet famoses al nord i a l'oest d'Europa durant l'última meitat del segle xx (particularment el model escandinau dels països nòrdics). L'origen de la socialdemocràcia es va originar en una ideologia política que proposava una transició evolutiva i pacífica del capitalisme al socialisme, fent servir processos polítics establerts, en contrast amb l'estratègia revolucionària de transició associada a altres corrents socialistes. La socialdemocràcia se separà del comunisme, arran del suport dels partits socialdemòcrates als respectius estats i el seu colonialisme durant la primera Guerra Mundial, en contrast amb l'oposició que van mantenir-hi comunistes i anarquistes. Més tard, als inicis de la postguerra a l'Europa Occidental, els partits social democràtics van rebutjar el model polític i econòmic de la Unió Soviètica, i es van comprometre a seguir una via alternativa entre el capitalisme i el socialisme. En aquest període, els socialdemòcrates van adoptar una economia mixta, basada en el predomini de la propietat privada, amb només una minoria de serveis essencials sota propietat pública. A causa d'això, la socialdemocràcia es va associar amb l'economia keynesiana, l'intervencionisme estatal i l'estat del benestar; i abandonà l'antic objectiu de substituir el sistema capitalista (factor de mercat, propietat privada i treball pagat) per un sistema econòmic socialista qualitativament diferent. La socialdemocràcia moderna es caracteritza per un compromís amb les polítiques que frenin la desigualtat, l'opressió de i la pobresa; incloent-hi el suport a l'accés universal als serveis públics com la , la , l'educació, l'atenció sanitària i l'. El moviment socialdemòcrata també té fortes connexions amb el moviment obrer i els sindicats, i dona suport al dret a la negociació col·lectiva per als treballadors i les treballadores, i també a mesures per estendre la presa de decisions de forma democràtica més enllà de la política, particularment en l'esfera econòmica, en forma de cogestió per a treballadors/es i altres actors econòmics. Sovint s'associen els partits socialdemòcrates, o si més no alguns d'ells, amb la tercera via, una ideologia que es va desenvolupar als anys noranta i que aparentment vol fusionar l'economia liberal amb les polítiques de benestar socialdemocràtiques, malgrat que alguns analistes han categoritzat la tercera via dins del moviment social liberal o neoliberal. En sentit estricte, la socialdemocràcia és una tendència política que va sorgir a Europa a la segona meitat del segle XIX, com una ideologia política d'esquerra de caràcter europeista que promou un socialisme democràtic i reformista. És una versió socialista peculiar de països altament desenvolupats. És pròpiament un fenomen del nord d'Europa —Finlàndia, Suècia, Noruega, Alemanya, Àustria, Dinamarca— que obeeix a l'avenç del moviment obrer dels països nòrdics. La socialdemocràcia sosté que l'autoritat pública ha d'intervenir per restablir l'equilibri i la llibertat econòmica. «Competència on sigui possible, planificació on sigui necessària», va ser la proclama del Partit Socialdemòcrata Alemany en el seu de 1959. (ca)
  • Sociální demokracie je středolevicová politická ideologie vycházející ze socialismu, která se přes ekonomické i sociální zásahy státu snaží dosáhnout sociální spravedlnosti a rovnosti uvnitř tržní ekonomiky. Cílem sociální demokracie je vybudování sociálního státu, ve kterém by byl zajištěn blahobyt občanů pomocí přerozdělování bohatství, vyššího zdanění majetnějších osob, ale také participativní demokracie a regulace ekonomiky (tzv. sociálně-tržní hospodářství nebo sociální kapitalismus). Je charakteristická bojem proti nerovnostem, útlaku a privilegiím, snahou skoncovat s chudobou, stejně tak jako podporou veřejných služeb a práv zaměstnanců, díky čemuž má mnohdy úzké vztahy s odbory. Usiluje tak o rovnostářskou, demokratičtější a solidárnější společnost, ale jejím cílem není překonání kapitalismu. Bývá popisována jako nejčastější forma západního a moderního socialismu, potažmo jako reformistické křídlo demokratického socialismu. Původně byla sociální demokracie směrem, který usiloval o mírovou transformaci tržní ekonomiky v socialismus, na přelomu 19. a 20. století se však sociálnědemokratické strany začaly tříštit na radikální (revoluční) a umírněné (reformistické, revizionistické) křídlo, což v mnoha státech vyústilo ve stranický rozkol (např. odtržení KSČ od ČSDSD nebo rozpad RSDDP). Po druhé světové válce přijali sociální demokraté keynesiánství jakožto ekonomický směr, kterého se po jeho inovaci v neokeynesiánství a krátkém odklonu k třetí cestě (pouze některé sociálnědemokratické strany; přibližně mezi lety 1990 a 2010) drží do současnosti. Právě příklon ke třetí cestě a neoliberálním reformám v podobě , volného obchodu, deregulace, privatizace a redukce sociálního státu dávají někteří politologové do souvislosti s drastickým propadem sociálnědemokratických stran v Evropě a příklonem jejich tradičních voličů k levicově či pravicově populistickým subjektům. Mezi další ekonomické směry, které sociální demokracie prosazuje, patří sociálně liberální a . Ideologicky má sociální demokracie blízko k progresivismu a případně i k zelené politice. Zástupcem sociálních demokratů v České republice je Česká strana sociálně demokratická (ČSSD), jež je členem Socialistické internacionály, Strany evropských socialistů a Progresivní aliance. Mezi další české sociálnědemokratické strany či hnutí patří Idealisté, Budoucnost či Strana práv občanů. (cs)
  • الديمقراطية الاجتماعية هي فلسفة سياسية واجتماعية واقتصادية داخل الاشتراكية تدعم الديمقراطية السياسية والاقتصادية. كنظام سياسي، وصفه الأكاديميون بأنه يدعو إلى التدخلات الاقتصادية والاجتماعية لتعزيز العدالة الاجتماعية في إطار نظام حكم ديمقراطي ليبرالي واقتصاد مختلط موجه نحو الرأسمالية. تتضمن البروتوكولات والأعراف المستخدمة لتحقيق ذلك التزامًا بالديمقراطية التمثيلية والتشاركية، وتدابير لإعادة توزيع الدخل، وتنظيم الاقتصاد في المصلحة العامة، وأحكام الرعاية الاجتماعية. بسبب الحكم طويل الأمد من قبل الأحزاب الديمقراطية الاجتماعية خلال إجماع ما بعد الحرب وتأثيرها على السياسة الاجتماعية والاقتصادية في شمال وغرب أوروبا، أصبحت الديمقراطية الاجتماعية مرتبطة بالنزعة الكينزية والنموذج الاسكندنافي والنموذج الاجتماعي الليبرالي ودول الرفاهية داخل الدوائر السياسية في أواخر القرن العشرين. وقد تم وصفه بأنه الشكل الأكثر شيوعًا للاشتراكية الغربية أو الحديثة بالإضافة إلى الجناح الإصلاحي للاشتراكية الديمقراطية. في حين أن الاشتراكية كهدف طويل المدى، تسعى الديمقراطية الاجتماعية إلى إضفاء الطابع الإنساني على الرأسمالية وتهيئة الظروف لها لتؤدي إلى نتائج ديمقراطية ومساواة وتضامن أكبر. يتميز بالالتزام بالسياسات التي تهدف إلى الحد من عدم المساواة، والقضاء على اضطهاد الفئات المحرومة والقضاء على الفقر بالإضافة إلى دعم الخدمات العامة التي يمكن الوصول إليها عالميًا مثل رعاية المسنين ورعاية الأطفال والتعليم والرعاية الصحية وتعويضات العمال. . غالبًا ما يكون لها صلات قوية بالحركة العمالية والنقابات العمالية، حيث تكون داعمة لحقوق المفاوضة الجماعية للعمال وتدابير لتوسيع عملية صنع القرار خارج السياسة إلى المجال الاقتصادي في شكل تقرير مشترك للموظفين وأصحاب المصلحة. (ar)
  • Sozialdemokratie ist eine politische Bewegung und politische Ideologie der Linken, die sich selbst – einmal mehr, einmal weniger stark ausgeprägt – als Form eines reformistischen demokratischen Sozialismus betrachtet. Die Sozialdemokratie setzt sich nach ihrem heutigen Selbstverständnis mit demokratischen und sozial- bzw. wohlfahrtsstaatlichen Mitteln für eine sozial gerechte Gesellschaft ein. Bis Anfang der 1960er-Jahre gehörte die teilweise Verstaatlichung der Produktionsmittel zu den allgemein anerkannten Zielen der sozialdemokratischen Bewegung in Westdeutschland – ein Ziel, das dort mit dem Godesberger Programm der SPD 1959 weitgehend aufgegeben wurde. (de)
  • Η σοσιαλδημοκρατία τοποθετείται στα κεντροαριστερά του πολιτικού φάσματος. Ως πολιτική, κοινωνική και οικονομική φιλοσοφία υποστηρίζει οικονομικές και κοινωνικές παρεμβάσεις για. την προώθηση της κοινωνικής δικαιοσύνης στο πλαίσιο μιας φιλελεύθερης δημοκρατίας και μιας καπιταλιστικής μικτής οικονομίας. Με αυτόν τον τρόπο, η σοσιαλδημοκρατία σκοπεύει να δημιουργήσει τις συνθήκες που θα οδηγήσουν σε περισσότερη δημοκρατία, ισότητα και αλληλεγγύη. Ιστορικά, η σοσιαλδημοκρατία ήταν ένα σοσιαλιστικό κίνημα που υποστήριζε τη δημιουργία μιας σοσιαλιστικής οικονομίας, με τη στενή έννοια του όρου, μέσα από τις πολιτικές μεταρρυθμίσεις οι οποίες επρόκειτο να επιτευχθούν με την ταξική πάλη. Στηρίχθηκε στα σοσιαλιστικά δόγματα του 19ου αιώνα, δηλαδή αυτά των Μαρξ και Ένγκελς, και είχε κοινές ιδεολογικές ρίζες με τον κομμουνισμό, αλλά χωρίς την πολεμικότητα και τον ολοκληρωτισμό του τελευταίου. Στις αρχές του 20ου αιώνα, ωστόσο, μια σειρά σοσιαλιστικών κομμάτων στη Δυτική Ευρώπη απέρριψε την επανάσταση και άλλες παραδοσιακές ιδέες του μαρξισμού, όπως η ταξική πάλη, και έλαβε πιο μετριοπαθείς θέσεις. Αυτές οι μετριοπαθείς θέσεις περιλαμβάνουν την πεποίθηση ότι ο ρεφορμισμός είναι ένας επιθυμητός δρόμος προς την επίτευξη του σοσιαλισμού. Γι' αυτό, η σοσιαλδημοκρατία συνδέθηκε με τον αναθεωρητισμό, αφού άλλαξε το βασικό δόγμα του μαρξισμού, δηλαδή τη χρήση της επανάστασης για την εγκαθίδρυση σοσιαλιστικής κοινωνίας. Αντιθέτως, πραγματικές βελτιώσεις στις συνθήκες διαβίωσης όλων των κοινωνικών τάξεων θα μπορούσαν να επιτευχθούν με σταδιακό και ειρηνικό τρόπο. Μετά τον Β΄Παγκόσμιο Πόλεμο, εξάλλου, παγιώθηκαν οι αρχές της σύγχρονης σοσιαλδημοκρατίας, δηλαδή η μικτή οικονομία με την υπεροχή της ιδιωτικής ιδιοκτησίας και τον περιορισμό του κράτους μόνο στην ιδιοκτησία των υπηρεσιών κοινής ωφέλειας και των δημοσίων υπηρεσιών, η υιοθέτηση της κευνσιανής οικονομικής θεωρίας, ο κρατικός παρεμβατισμός και, κυρίως, το κράτος πρόνοιας. Οι σοσιαλδημοκράτες πίστευαν πλέον ότι οι ιδέες τους μπορούσαν να πραγματοποιηθούν με τη μεταρρύθμιση και όχι την καταστροφή του καπιταλισμού. (el)
  • Socialdemokratio aŭ socialdemokratiismo estas politika, socia, kaj ekonomia ideologio, kiu subtenas ekonomia kaj socia interveno pere de la ŝtato ene de la kadro de liberalisma demokratio kaj kapitalisma miksa ekonomio. La ĉefaj iloj de socialdemokratoj estas: * Dediĉo al reprezenta kaj partoprena demokratio * Redistribuo de socia riĉeco * Regulado de la kapitalisma ekonomio je la nomo de komuna bono * Pli forta socialema ŝtato (eo)
  • Sozialdemokrazia XIX. mendearen amaieran sozialismo eta marxismoaren baitan sortutako ideologia politikoa da. Teoria honen arabera, posible da gizarte kapitalista batetik sozialista batera iristea demokrazia ordezkagarriaren bideak erabiliz (parlamentuan eta gobernuan parte hartuz, adibidez). Iraultza, beraz, ez da ezinbesteko bitartekoa sozialismorako bidean. Gaur egun sozialismoa eta sozialdemokrazia sarri sinonimotzat jotzen dira Mendebaldeko gizarteetan, nahiz eta sozialismoa askoz esanahi zabalagokoa izan (bere baitan sartzen dira sozialista demokratikoak, marxistak, anarkistak eta komunistak ere. Era berean, gaur egungo sozialdemokrazia mendebaldarren gehiengoak marxismoa baztertu eta kapitalismoa jasangarri bihurtzea dute helburu, sistema aldaketa erabat alboratuz. Sozialdemokrazia, sozialismoa eta komunismoa sustrai ideologiko beretik sortuak dira; sozialdemokrazia ordea, ideologia horien militantziaren eta totalitarismoaren aurkako agertzen da. (eu)
  • La socialdemocracia es una ideología política, social y económica, que busca apoyar las intervenciones estatales, tanto económicas como sociales, para promover mayor equidad económica e igualdad social en el marco de una economía capitalista. Es un régimen de política que implica un compromiso con la democracia representativa, medidas para la redistribución del ingreso y regulación de la economía en las disposiciones de interés general y Estado de bienestar. La socialdemocracia tiene como objetivo crear las condiciones para que el capitalismo conduzca a mayores resultados democráticos, igualitarios y solidarios; y se asocia a menudo con el conjunto de políticas socioeconómicas que se hicieron prominentes en el norte y el oeste de Europa —particularmente de organización social de los países nórdicos— durante la segunda mitad del siglo XX.​​ La socialdemocracia moderna se caracteriza por un compromiso con políticas destinadas a reducir la desigualdad, la discriminación de los grupos desfavorecidos y la pobreza, incluido el apoyo a servicios públicos universalmente accesibles como atención a personas mayores, cuidado infantil, educación, atención médica y mejoras laborales. El movimiento socialdemócrata también tiene fuertes conexiones con el movimiento laboral y los sindicatos y apoya los derechos de negociación colectiva para los trabajadores, así como medidas para extender la toma de decisiones democráticas más allá de la política hacia la esfera económica en forma de codecisión para los trabajadores y otros sectores económicos interesados. Se diferencia de otras concepciones del socialismo por la manera que interpreta el significado e implicaciones de ese término, especialmente en materia política, ya que los socialdemócratas se caracterizan por sus políticas reformistas ligadas a la participación ciudadana, protección del medio ambiente e integración de minorías sociales en las democracias modernas, y abordan los valores sociales desde un prisma progresista. En algunos casos se asocia la socialdemocracia, con la tercera vía, una ideología que se desarrolló en los años noventa y que aparentemente quiere fusionar la economía liberal con las políticas de bienestar socialdemocráticas, aunque algunos analistas han categorizado esta la tercera vía dentro del movimiento social liberal o liberal.​ En sentido estricto, la socialdemocracia es una tendencia política que surgió en Europa en la segunda mitad del siglo XIX, como una ideología política de izquierdas de carácter europeísta que promueve un socialismo democrático y reformista.​ Es una versión socialista peculiar de países altamente desarrollados. Es propiamente un fenómeno del norte de Europa —Finlandia, Suecia, Noruega, Alemania, Austria, Dinamarca— que obedece al avance del movimiento obrero de los países nórdicos. La socialdemocracia sostiene que la autoridad pública debe intervenir para restablecer el equilibrio y la libertad económica. «Competencia donde sea posible, planificación donde sea necesaria», fue la proclama del Partido Socialdemócrata Alemán en su Programa de Godesberg de 1959.​ (es)
  • Idé-eolaíocht pholaitiúil, shóisialta agus eacnamaíoch is ea an Daonlathas sóisialta, atá i bhfabhar le haghaidh ceartais shóisialta a chur chun cinn, i gcomhthéacs an pholaití agus an gheilleagair chaipitlíoch, chomh maith le réimeas beartais a bhaineann le tiomantas don agus , bearta maidir le agus rialáil an gheilleagair ar mhaithe leis an agus an stát leasa. Ar an gcaoi sin, tá sé mar aidhm ag an dhaonlathas sóisialta na coinníollacha a chruthú le haghaidh an chaipitleachais ionas go bhféadfadh go mbeadh níos mó torthaí daonlathacha, , coitianta agus . Is minic a shamhlaítear é leis an tsraith de beartais shocheacnamaíocha a tháinig chun chinn i dtuaisceart agus in Iarthar na hÉeorpa—go háirithe an tSamhail Nordach sna tíortha Nordacha—i rith an dara leath den 20ú haois. (ga)
  • Demokrasi sosial adalah ideologi politik, , dan ekonomi yang mendukung intervensi ekonomi dan untuk mendorong keadilan sosial dalam kerangka entitas politik demokrasi liberal dan ekonomi campuran kapitalis. Protokol dan norma yang digunakan untuk mencapainya melibatkan komitmen pada demokrasi perwakilan dan , kebijakan untuk me dan untuk kepentingan umum dan penyediaan kesejahteraan sosial. Dengan cara ini, demokrasi sosial bertujuan untuk menciptakan kondisi bagi kapitalisme untuk mengarah pada hasil yang lebih demokratis, egaliter, dan solidaristik. Akibat dari lamanya pemerintahan dan pengaruhnya pada perkembangan kebijakan sosial ekonomi di negara Nordik, dalam lingkup kebijakan, demokrasi sosial telah diasosiasikan dengan model Nordik dan Keynesianisme dalam lingkaran politik pada paruh kedua abad ke-20. Demokrasi sosial bermula dari ideologi politik yang menganjurkan transisi evolusioner dan damai dari kapitalisme menuju sosialisme melalui proses politik yang mapan, berkebalikan dengan transisi dengan pendekatan revolusioner yang diasosiasikan kepada Marxisme ortodoks. Di awal era pasca-Perang Dunia II di Eropa Barat, partai demokrat sosial menolak model politik dan ekonomi Stalinis yang ada di Uni Soviet. Mereka lebih memilih jalan alternatif menuju sosialisme atau dengan berkompromi antara kapitalisme dan sosialisme. Dalam periode ini, demokrat sosial menganut ekonomi campuran berdasarkan pada dominasi kepemilikan pribadi, dengan hanya sedikit layanan publik dan utilitas penting yang dimiliki publik. Hasilnya, demokrasi sosial diidentikan dengan ekonomi Keynesian, intervensionisme negara, dan negara kesejahteraan, ketika mengabaikan tujuan sebelumnya untuk menggantikan sistem kapitalis (pasar faktor, kepemilikan pribadi, dan buruh upahan) dengan sistem ekonomi sosialis yang berbeda secara kualitatif. Dengan meningkatnya popularitas neoliberalisme dan pada 1980-an, banyak partai demokrat sosial memasukkan ideologi Jalan Ketiga, yang bertujuan untuk memadukan ekonomi liberal dengan kebijakan kesejahteraan demokrasi sosial. Pada 2010-an, Jalan Ketiga umumnya tidak disukai dalam fenomena yang dikenal sebagai . Demokrasi sosial modern ditandai dengan komitmen pada kebijakan yang bertujuan untuk mengurangi ketidaksetaraan, penindasan terhadap kelompok kurang mampu dan kemiskinan, termasuk dukungan pada pelayanan publik yang dapat diakses secara universal, seperti , , , , dan kompensasi pekerja. Gerakan demokrasi sosial sering kali memiliki koneksi kuat dengan gerakan buruh dan serikat pekerja yang mendukung hak perundingan bersama bagi pekerja serta kebijakan untuk memperluas pengambilan keputusan di luar politik ke lingkup ekonomi dalam bentuk kodeterminasi bagi pekerja dan pemangku kepentingan ekonomi lainnya. (in)
  • Le terme de social-démocratie désigne un courant politique et économique, apparu au XIXe siècle, qui tend à incorporer certains éléments du socialisme dans une économie capitaliste et libérale. L'expression recouvre à la fois la dénomination employée par divers partis socialistes, la forme d'organisation de ceux-ci, un courant idéologique et une pratique politique. Historiquement, le nom de social-démocrate a été, et est toujours, utilisé par les partis socialistes de divers pays, notamment en Allemagne et en Scandinavie mais également dans des pays extra-européens. En France, l'appellation a été employée par François Hollande pour définir sa politique. Au Canada, particulièrement au Québec, le terme désigne les partis prônant l'État-providence et par le fait même une intervention plus forte du gouvernement. Le terme de social-démocratie a pu, dans l'histoire, désigner des courants aussi bien réformistes que révolutionnaires : avec le temps, le sens du mot a évolué, jusqu'à désigner aujourd'hui, de manière quasi-exclusive, une forme réformiste et modérée du socialisme. La social-démocratie européenne est, dans le dernier tiers du XIXe siècle, fortement influencée par le marxisme et se définit notamment par une alliance étroite avec le syndicalisme. Par la suite, divisés en tendances réformistes et révolutionnaires, les partis sociaux-démocrates, et plus largement la IIe Internationale, font l'objet d'une scission à la suite de la Première Guerre mondiale puis à la révolution d'Octobre : une partie des cadres et militants, tout en continuant à se réclamer du socialisme, crée des partis qui utilisent désormais l'appellation de communiste et intègre l'Internationale communiste après la création de celle-ci en 1919. Durant l'entre-deux-guerres, l'arrivée au pouvoir de partis sociaux-démocrates en Scandinavie accompagne l'évolution du terme de social-démocratie, rattaché désormais à une pratique politique modérée, à la protection sociale et à la recherche d'un consensus politique entre l'État, le patronat et les salariés. Après la Seconde Guerre mondiale, les partis sociaux-démocrates européens, membres de l'Internationale socialiste, renoncent définitivement aux références marxistes et aux aspirations révolutionnaires. De nos jours, le terme de social-démocratie désigne un courant politique qui se déclare de centre gauche, réformiste tout en appliquant des idées libérales sur l'économie de marché. (fr)
  • Social democracy is a political, social, and economic philosophy within socialism that supports political and economic democracy. As a policy regime, it is described by academics as advocating economic and social interventions to promote social justice within the framework of a liberal-democratic polity and a capitalist-oriented mixed economy. The protocols and norms used to accomplish this involve a commitment to representative and participatory democracy, measures for income redistribution, regulation of the economy in the general interest, and social welfare provisions. Due to longstanding governance by social democratic parties during the post-war consensus and their influence on socioeconomic policy in Northern and Western Europe, social democracy became associated with Keynesianism, the Nordic model, the social-liberal paradigm, and welfare states within political circles in the late 20th century. It has been described as the most common form of Western or modern socialism, as well as the reformist wing of democratic socialism. The history of social democracy stretches back to the 19th-century labour movement. It is a left-wing political ideology that advocates for a peaceful democratic evolution from laissez-faire or crony capitalism towards social capitalism sometimes also referred to as a social market economy. Social democracy opposes the full centralization of an economy as proposed by socialist, like democratic socialist, which are sometimes mislabeled as social democrats. The main difference between social democracy and democratic socialism is that democratic socialism is a political philosophy within socialism, advocating an evolutionary and peaceful transition from capitalism to socialism, using established political processes, as opposed to the revolutionary socialist approach to transition associated with orthodox Marxism. On the other hand, social democracy seeks to improve the lives of people living within a free and democratic society, by having a well regulated market economy. In the early post-war era in Western Europe, social democratic parties rejected the Stalinist political and economic model then-current in the Soviet Union, committing themselves either to an alternative path to socialism or a compromise between capitalism and socialism. In this period, social democrats embraced a mixed economy based on the predominance of private property, with only a minority of essential utilities and public services under public ownership. Social democrats promoted Keynesian economics, state interventionism, and the welfare state while placing less emphasis on the goal of replacing the capitalist system (factor markets, private property, and wage labour) with a qualitatively different socialist economic system. Along with communism, social democracy became the dominant political tendency within the international socialist movement by the early 1920s. While retaining socialism as a long-term goal, social democracy is distinguished from some modern forms of democratic socialism for seeking to humanize capitalism and create the conditions for it to lead to greater democratic, egalitarian, and solidaristic outcomes. It is characterized by a commitment to policies aimed at curbing inequality, eliminating oppression of underprivileged groups, and eradicating poverty, as well as support for universally accessible public services like child care, education, elderly care, health care, and workers' compensation. It has strong connections with the labour movement and trade unions, being supportive of collective bargaining rights for workers and measures to extend decision-making beyond politics into the economic sphere in the form of co-determination, or social ownership, for employees and stakeholders. The Third Way, which ostensibly aims to fuse liberal economics with social democratic welfare policies, is an ideology that developed in the 1990s and is sometimes associated with social democratic parties; some analysts have characterized the Third Way as part of the neoliberal movement. (en)
  • 사회민주주의(社會民主主義, 독일어: Sozialdemokratie, 프랑스어: Social-démocratie, 영어: Social democracy)는 자본주의 경제 체제를 혁명 등으로 급격하게 무너뜨리지 않고 점진적으로 사회주의를 추구하는 과정에서 사회정의를 추구하며, 간접 민주제를 위한 정책과 소득 재분배 정책, 그리고 사회 전반의 이익과 복지 정책을 포함하는 정치적, 사회적, 경제적 이념이며 개량적 사회주의 이념이다. 따라서 사회민주주의는 자본주의를 더 뛰어난 민주주의적, 평등주의적, 연대주의적 결과로 이끌어 내는 것을 목표로 한다. 그리고 사회민주주의는 북유럽과 남유럽, 특히 북유럽 국가의 노르딕 모델에서 20세기 후반에 두드러진 사회 경제 정책과 관련되어 있다. (ko)
  • 社会民主主義(しゃかいみんしゅしゅぎ、英語: Social democracy、ドイツ語: Sozialdemokratie、フランス語: Social-démocratie、略称: SocDem)とは、資本主義経済のもたらす格差や貧困などを解消するために唱えられた社会主義思想の一つ。 (ja)
  • La socialdemocrazia è una filosofia politica, sociale ed economica che sostiene riforme in senso socialista, cioè interventi economici e sociali per promuovere la giustizia sociale, nel quadro di un sistema politico liberal-democratico e di un'economia mista orientata al capitalismo. I protocolli e le norme utilizzati per raggiungere questo obiettivo comportano un impegno per la democrazia rappresentativa e partecipativa, misure per la redistribuzione dei redditi, regolazione dell'economia nell'interesse generale e disposizioni socio-assistenziali. La socialdemocrazia è caratterizzata da un impegno a favore di politiche volte a ridurre le disuguaglianze economiche e sociali, eliminare l'oppressione dei gruppi sociali svantaggiati e sradicare la povertà, nonché il sostegno a servizi pubblici universalmente accessibili come l'assistenza agli anziani, l'assistenza all'infanzia, l'istruzione, l'assistenza sanitaria e l'assicurazione dei lavoratori contro gli infortuni. Emersa alla fine del XIX secolo, è spesso associata all'insieme delle politiche socioeconomiche di centro-sinistra e di sinistra divenute importanti nell'Europa settentrionale e occidentale durante la seconda metà del XX secolo. Pur mantenendo il socialismo come obiettivo a lungo termine, la socialdemocrazia si distingue da altre forme di socialismo cerca di umanizzare il capitalismo e creare le condizioni perché porti a maggiori risultati democratici, egualitari e solidaristici, rifiutando perciò le teorie rivoluzionarie proprie del comunismo e del massimalismo. (it)
  • A social-democracia é uma ideologia política que apoia intervenções econômicas e sociais do Estado para promover justiça social dentro de um sistema capitalista, e uma política envolvendo Estado de bem-estar social, sindicatos e regulação econômica, assim promovendo uma distribuição de renda mais igualitária e um compromisso para com a democracia representativa. É uma ideologia política originalmente de centro-esquerda, surgida no fim do século XIX dentre os partidários de Ferdinand Lassalle, que acreditavam que a transição para uma sociedade socialista deveria ocorrer sem uma revolução, mas sim, em oposição à ortodoxia marxista, por meio de uma gradual reforma legislativa do sistema capitalista a fim de torná-lo mais igualitário. O conceito de social-democracia tem mudado com o passar das décadas desde sua introdução. A diferença fundamental entre a social-democracia e outras formas de ideologia política, como o marxismo ortodoxo, é a crença na supremacia da ação política em contraste à supremacia da ação económica ou do determinismo económico-socioindustrial. Historicamente, os partidos sociais-democratas advogaram o socialismo de maneira estrita, a ser atingido através da luta de classes. No início do século XX, entretanto, vários partidos socialistas começaram a rejeitar a revolução e outras ideias tradicionais do marxismo como a luta de classes, e passaram a adquirir posições mais moderadas. Essas posições mais moderadas incluíram a crença de que o reformismo era uma maneira possível de atingir o socialismo. Dessa forma, a social-democracia moderna se desviou do socialismo científico, aproximando-se da ideia de um Estado de bem-estar social democrático, e incorporando elementos tanto do socialismo como do capitalismo. Os social-democratas tentam reformar o capitalismo democraticamente através de regulação estatal e da criação de programas que diminuem ou eliminem as injustiças sociais inerentes ao capitalismo, tais como Rendimento Social de Inserção (Portugal), Bolsa Família (Brasil) e Opportunity NYC. Esta abordagem difere significativamente do socialismo tradicional, que tem, como objetivo, substituir o sistema capitalista inteiramente por um novo sistema econômico caracterizado pela propriedade coletiva dos meios de produção pelos trabalhadores. Atualmente em vários países, os sociais-democratas atuam em conjunto com os socialistas democráticos, que se situam à esquerda da social-democracia no espectro político. No final do século XX, alguns partidos sociais-democratas, como o Partido Trabalhista britânico e o Partido Social-Democrata da Alemanha, começaram a flertar com políticas econômicas neoliberais, originando o que foi caracterizado de "Terceira Via". Isto gerou, além de grande controvérsia, uma grave crise de identidade entre os membros e eleitores desses partidos. A social-democracia se distingue do liberalismo econômico. Enquanto a social-democracia defende benefícios sociais universais e uma extensa regulação econômica, o liberalismo apoia benefícios sociais pontuais e a liberdade econômica mais ampla. (pt)
  • De sociaaldemocratie is van oorsprong een parlementair ingestelde variant van de bredere socialistische beweging, die door middel van verkiezingen en hervormingen van het kapitalisme tot een samenleving met meer gelijkheid wil komen. Sociaaldemocraten hebben in de twintigste eeuw een beslissende rol gespeeld in de West-Europese politiek en stonden aan de wieg van veel sociale wetgeving ten gunste van hun arbeidersachterban, in wat aangeduid wordt als de verzorgingsstaat. Vooral in West-Europa is de term "socialisme" in de twintigste eeuw synoniem geworden met "sociaaldemocratie", al is socialisme eigenlijk een breder begrip dat zowel socialistische stromingen binnen en buiten het parlementair stelsel omvat (van sociaaldemocraten tot bijv. revolutionaire communisten en anarchisten). In hoeverre de sociaaldemocratie het gereguleerde kapitalisme kan omvormen tot een vorm van socialisme, of kan dienen tot als middel om van een kapitalistische samenleving tot een socialistische samenleving te komen is soms punt van discussie. Buiten Europa is de sociaaldemocratie sterk geweest in India en Israël. (nl)
  • Socjaldemokracja – lewicowy ruch społeczny wywodzący się z ruchu robotniczego. Współczesne partie socjaldemokratyczne opowiadają się za równowagą między rynkiem a państwem, oraz między jednostką a społeczeństwem, czyli za kompromisem między uznaniem systemu kapitalistycznego jako najefektywniejszego mechanizmu bogacenia się w strefie prywatnej, a demokracją i dystrybucją tego bogactwa w sposób możliwie najbardziej sprawiedliwy, oraz troską o dobra i usługi publiczne. Jest to doktryna pokrewna socjalliberalizmowi oraz niemieckiemu ordoliberalizmowi, i charakterystyczna na przykład dla nordyckich państw opiekuńczych. (pl)
  • Социа́л-демокра́тия — социальная, политическая и экономическая философия и идеология, опирающаяся на социалистическое, рабочее и демократическое движения, ставящая свою цель в достижении социальной справедливости. Как правило, социал-демократия стремится к созданию либерально-демократического государства всеобщего благосостояния, использующего социально-ориентированную рыночную и смешанную экономику. Идеология возникла в результате ревизионизма идей марксизма, процесс которого проходил в течение первой половины XX века. При этом идеология современной социал-демократии находится несколько левее социального либерализма и несколько правее демократического социализма. В отличие от демократических социалистов, социал-демократы выступают против всеобщей национализации собственности, ограничиваясь лишь национализацией в критически важных для государства отраслях экономики. Так, демократические социалисты считают, что социальное равенство важнее экономических прав. В отличие от социальных либералов они считают, что социальное равенство и экономические права равнозначны по своей важности, тогда как для социал-либералов превалирует значимость экономических прав. Сейчас принято считать, что социал-демократия сформировалась под влиянием социалистических течений, например утопического социализма и марксизма, однако также считается, что концепция социал-демократии зарождалась в куда более ранние периоды политического развития. (ru)
  • Socialdemokrati är en stor politiskt reformistisk riktning inom arbetarrörelsen, som vill verka för demokrati (ibland definierat som politisk, social och ekonomisk demokrati) och eftersträvar en jämlikare inkomstfördelning med hjälp av den socialistiska ideologins princip om offentligt ägande, men inom ramen för det kapitalistiska ekonomiska systemet. Ett begrepp för det ekonomiska systemet i de historiskt sett socialdemokratiskt präglade länderna i Skandinavien är blandekonomi (se även svenska modellen). Socialdemokratiska partier anses i bred bemärkelse vara de som förespråkar någon form av reformistisk socialism, och som i allmänhet tillhör antingen Socialistinternationalen eller Progressiva alliansen. Inom den socialdemokratiska rörelsen ryms allt från partier som förespråkar att bygga en generell välfärdsstat genom kollektiva förhandlingar (se fackföreningsrörelsen) mellan arbete och kapital, till mer vänsterorienterade partier som, genom mer långtgående reformer och gradualism, förespråkar att begränsa det kapitalistiska systemet i högre grad. (sv)
  • Соціал-демократія — соціальна політика та ідейно-політична течія, що виникла в рамках соціалізму і згодом трансформувалася на позиції поступового вдосконалення капіталізму з метою утвердження соціальної справедливості, солідарності і більшої свободи. (uk)
  • 社會民主主義(英語:Social democracy)是一種社會主義思想,支持通過在自由民主體制和資本主義經濟體系下,通過經濟干預和社會干預的手段促進社會正義的意識形態。社會民主主義支持代議制和參與民主制。社會民主主義主張实行收入再分配,通過調控手段使經濟發展符合大眾共同利益。建設福利國家亦是社會民主主義的目標之一。社會民主主義希望使资本主义社會能更加民主、公正和團結。20世紀後半叶,西歐和北歐國家,尤其是實行北歐模式的北歐國家,都深受社會民主主義的影響。 社會民主主義起源於一種溫和的社会主义意識形態。後者主張在已有政治框架下,通過和平的方式對資本主義進行改良,實現從資本主義到社會主義的過渡,而非如革命社會主義那樣通過革命實現。二戰結束後,西歐的社會民主主義黨派均表示不接受當時蘇聯斯大林主義的政治經濟體制。一些黨派稱目標是採用與蘇聯不同的方法過渡到社會主義,而另一些黨派則表示他們的目標是建立一个資本主義和社會主義的混合體系。在這一時期,社會民主主義黨派執政時通常會採用混合經濟體制,在經濟主體爲私有制的前提下,將部分產業置於國家的控制下。這種經濟體制與凱恩斯主義的主張有類似之处。在21世紀,社會民主主義政黨主張通过國家干預和建設福利國家的主張。這樣的經濟體制已和社會主義經濟體制有本質上的不同。社會民主主義政黨已經接受要素市場、私有制與雇傭勞動,拋棄了社會主義改變資本主義體制的目標。 今日,社會民主主義主要的議題包括消除社會不平等、貧困,以及特權階級對他人的壓迫。同時,社會民主主義者還主張建立面向全民的公共服務體系,比如老人照護、兒童保育、義務教育、全民醫療衛生、等體系。社會民主主義亦與工人運動和工會有着緊密聯繫。社會民主主義者支持工人的談判權,希望能將政治上的延伸到經濟中,促進僱工与其他經濟利益相關者的共同決策。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 18247265 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 218082 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124058508 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:1a
  • Socialist Party of Great Britain (en)
  • Benson (en)
  • Brown (en)
  • Kim (en)
  • McCarthy (en)
  • Miller (en)
  • Powell (en)
  • Stephens (en)
  • Williams (en)
  • Wright (en)
  • Adams (en)
  • Lowe (en)
  • Meyer (en)
  • Corfe (en)
  • Dionne (en)
  • Blair (en)
  • Ely (en)
  • Foner (en)
  • O'Reilly (en)
  • Schlesinger (en)
  • Walters (en)
  • Gamble (en)
  • Giddens (en)
  • Hinchman (en)
  • Lightfoot (en)
  • Truman (en)
  • Bo (en)
  • Steger (en)
  • Merkel (en)
  • Roemer (en)
  • Samuelsson (en)
  • Prokop (en)
  • Weisskopf (en)
  • Bismarck (en)
  • Crosland (en)
  • Qiu (en)
  • Heywood (en)
  • Barrientos (en)
  • Lavelle (en)
  • Fagerberg (en)
  • Lambin (en)
  • Berman (en)
  • Egle (en)
  • Cappelen (en)
  • Schor (en)
  • Cobham (en)
  • Henkes (en)
  • Gregoire (en)
  • Busky (en)
  • Denitch (en)
  • Duignan (en)
  • Eatwell (en)
  • Galtson (en)
  • Heilbroner (en)
  • Huges (en)
  • Kalsang Bhutia (en)
  • Mahajan (en)
  • Megill (en)
  • Palley (en)
  • Petring (en)
  • Schumpeter (en)
  • Gombert (en)
  • Abramowitz (en)
  • New Democratic Party of Canada (en)
  • Esping-Andersen (en)
  • Lowen (en)
  • Marcetic (en)
  • Reporters Without Borders 2019 (en)
  • Transparency International 2020 (en)
  • Kornai (en)
  • Marglin (en)
  • Schweizer Radio und Fernsehen (en)
  • Skarstein (en)
  • Mjøset (en)
  • Wintrop (en)
  • Yingi (en)
dbp:1loc
  • "Labour Past, Present and Future" (en)
  • "British socialism and the Labour movement", "Social democracy to New Labour" (en)
dbp:1p
  • 2 (xsd:integer)
  • 6 (xsd:integer)
  • 8 (xsd:integer)
  • 10 (xsd:integer)
  • 17 (xsd:integer)
  • 18 (xsd:integer)
  • 37 (xsd:integer)
  • 57 (xsd:integer)
  • 66 (xsd:integer)
  • 71 (xsd:integer)
  • 74 (xsd:integer)
  • 80 (xsd:integer)
  • 86 (xsd:integer)
  • 91 (xsd:integer)
  • 97 (xsd:integer)
  • 112 (xsd:integer)
  • 139 (xsd:integer)
  • 269 (xsd:integer)
  • 289 (xsd:integer)
  • 306 (xsd:integer)
  • 827 (xsd:integer)
dbp:1pp
  • 8 (xsd:integer)
  • 9 (xsd:integer)
  • 11 (xsd:integer)
  • 18 (xsd:integer)
  • 25 (xsd:integer)
  • 60 (xsd:integer)
  • 80 (xsd:integer)
  • 96 (xsd:integer)
  • 103 (xsd:integer)
  • 145 (xsd:integer)
  • 204 (xsd:integer)
  • 81100 (xsd:integer)
  • 96115 (xsd:integer)
dbp:1y
  • 1883 (xsd:integer)
  • 1884 (xsd:integer)
  • 1942 (xsd:integer)
  • 1952 (xsd:integer)
  • 1958 (xsd:integer)
  • 1962 (xsd:integer)
  • 1968 (xsd:integer)
  • 1970 (xsd:integer)
  • 1981 (xsd:integer)
  • 1983 (xsd:integer)
  • 1984 (xsd:integer)
  • 1985 (xsd:integer)
  • 1990 (xsd:integer)
  • 1991 (xsd:integer)
  • 1992 (xsd:integer)
  • 1993 (xsd:integer)
  • 1994 (xsd:integer)
  • 1995 (xsd:integer)
  • 1997 (xsd:integer)
  • 1998 (xsd:integer)
  • 1999 (xsd:integer)
  • 2000 (xsd:integer)
  • 2001 (xsd:integer)
  • 2002 (xsd:integer)
  • 2004 (xsd:integer)
  • 2005 (xsd:integer)
  • 2007 (xsd:integer)
  • 2008 (xsd:integer)
  • 2009 (xsd:integer)
  • 2010 (xsd:integer)
  • 2012 (xsd:integer)
  • 2013 (xsd:integer)
  • 2014 (xsd:integer)
  • 2015 (xsd:integer)
  • 2016 (xsd:integer)
  • 2018 (xsd:integer)
  • 2019 (xsd:integer)
dbp:21pp
  • 351 (xsd:integer)
dbp:2a
  • 1998 (xsd:integer)
  • Anderson (en)
  • Associated Press (en)
  • Jackson (en)
  • Ludwigshafen (en)
  • Piraeus (en)
  • Safra (en)
  • The Guardian (en)
  • The Heritage Foundation (en)
  • Valletta (en)
  • Bailey (en)
  • Cassidy (en)
  • Gregory (en)
  • Hicks (en)
  • Lawrence (en)
  • Lindgren (en)
  • Martin (en)
  • Miller (en)
  • Newman (en)
  • Smith (en)
  • Stuart (en)
  • Taylor (en)
  • Thomas (en)
  • Wright (en)
  • Zimmerman (en)
  • Sargent (en)
  • Ackerman (en)
  • Cohen (en)
  • Corfe (en)
  • Docherty (en)
  • Fitzpatrick (en)
  • Kendall (en)
  • Lamb (en)
  • Archer (en)
  • Childs (en)
  • Pierson (en)
  • Romano (en)
  • Foley (en)
  • Sanders (en)
  • Springer (en)
  • Birch (en)
  • Kotz (en)
  • Amadeo (en)
  • Bastow (en)
  • Kynaston (en)
  • Herr (en)
  • Mathers (en)
  • Carlsson (en)
  • Hoefer (en)
  • Conley (en)
  • O'Meara (en)
  • Tansey (en)
  • Árnason (en)
  • Cammack (en)
  • Thorsen (en)
  • Pruitt (en)
  • Upchurch (en)
  • Dunham (en)
  • Raza (en)
  • O'Toole (en)
  • Barro (en)
  • Crosland (en)
  • Heywood (en)
  • Gram (en)
  • Lipset (en)
  • Ludlam (en)
  • Panic (en)
  • Picard (en)
  • Berman (en)
  • Badie (en)
  • Aghekyan (en)
  • Schor (en)
  • Imlay (en)
  • Bhatia (en)
  • Brandal (en)
  • Abjorensen (en)
  • Busky (en)
  • Eatwell (en)
  • Katseli (en)
  • Milios (en)
  • Pelagidis (en)
  • Sejersted (en)
  • Berg-Schlosser (en)
  • New Democratic Party of Canada (en)
  • Bratberg (en)
  • Esping-Andersen (en)
  • Faiola (en)
  • Oshinsky (en)
  • Pani (en)
  • Reporters Without Borders 2019 (en)
  • Transparency International 2020 (en)
  • Wittrock (en)
  • Patnaik (en)
  • Marglin (en)
  • Morlino (en)
  • Durlauf (en)
  • Ehns (en)
  • Ehnts (en)
  • MacLeavy (en)
  • Schweizer Radio und Fernsehen, November 2016 (en)
  • Tarnoff (en)
  • Veggel (en)
dbp:2p
  • 2 (xsd:integer)
  • 3 (xsd:integer)
  • 4 (xsd:integer)
  • 5 (xsd:integer)
  • 8 (xsd:integer)
  • 16 (xsd:integer)
  • 23 (xsd:integer)
  • 29 (xsd:integer)
  • 51 (xsd:integer)
  • 57 (xsd:integer)
  • 77 (xsd:integer)
  • 80 (xsd:integer)
  • 82 (xsd:integer)
  • 86 (xsd:integer)
  • 93 (xsd:integer)
  • 97 (xsd:integer)
  • 115 (xsd:integer)
  • 117 (xsd:integer)
  • 118 (xsd:integer)
  • 128 (xsd:integer)
  • 155 (xsd:integer)
  • 207 (xsd:integer)
  • 465 (xsd:integer)
  • 827 (xsd:integer)
  • 920 (xsd:integer)
  • 1149 (xsd:integer)
  • 2423 (xsd:integer)
dbp:2pp
  • 1 (xsd:integer)
  • 2 (xsd:integer)
  • 3 (xsd:integer)
  • 4 (xsd:integer)
  • 60 (xsd:integer)
  • 72 (xsd:integer)
  • 125 (xsd:integer)
  • 151 (xsd:integer)
  • 415 (xsd:integer)
  • 989 (xsd:integer)
  • 30192 (xsd:integer)
dbp:2y
  • 1953 (xsd:integer)
  • 1985 (xsd:integer)
  • 1988 (xsd:integer)
  • 1994 (xsd:integer)
  • 1995 (xsd:integer)
  • 1998 (xsd:integer)
  • 1999 (xsd:integer)
  • 2000 (xsd:integer)
  • 2002 (xsd:integer)
  • 2003 (xsd:integer)
  • 2004 (xsd:integer)
  • 2005 (xsd:integer)
  • 2006 (xsd:integer)
  • 2007 (xsd:integer)
  • 2008 (xsd:integer)
  • 2009 (xsd:integer)
  • 2010 (xsd:integer)
  • 2011 (xsd:integer)
  • 2012 (xsd:integer)
  • 2013 (xsd:integer)
  • 2014 (xsd:integer)
  • 2015 (xsd:integer)
  • 2016 (xsd:integer)
  • 2017 (xsd:integer)
  • 2018 (xsd:integer)
  • 2019 (xsd:integer)
  • 2020 (xsd:integer)
dbp:3a
  • Anderson (en)
  • Associated Press (en)
  • Diamond (en)
  • Bailey (en)
  • Chambers (en)
  • Garrett (en)
  • Jones (en)
  • Murphy (en)
  • Smith (en)
  • Williams (en)
  • Wright (en)
  • Zimmerman (en)
  • Stevens (en)
  • Gage (en)
  • Sargent (en)
  • Corfe (en)
  • Foster (en)
  • Lamb (en)
  • Romano (en)
  • Foley (en)
  • Alt (en)
  • Herr (en)
  • Younge (en)
  • Thorsen (en)
  • Li (en)
  • Heywood (en)
  • Kurian (en)
  • Ludlam (en)
  • Stears (en)
  • Berman (en)
  • Humphrys (en)
  • Laidler (en)
  • Sacks (en)
  • Astor (en)
  • Tupy (en)
  • Brandal (en)
  • Moschonas (en)
  • Eatwell (en)
  • Hinnfors (en)
  • Kvitrud (en)
  • Sitaraman (en)
  • Abramowitz (en)
  • Bratberg (en)
  • Freeden (en)
  • Haltiwanger (en)
  • Radcliff (en)
  • Hippe (en)
  • Nagin (en)
  • Dolvik (en)
  • Frizell (en)
  • Curian (en)
  • Fløtten (en)
  • Jordfald (en)
  • Schweizer Radio und Fernsehen, December 2016 (en)
  • Tsakiroglou (en)
dbp:3p
  • 1 (xsd:integer)
  • 3 (xsd:integer)
  • 11 (xsd:integer)
  • 20 (xsd:integer)
  • 23 (xsd:integer)
  • 24 (xsd:integer)
  • 77 (xsd:integer)
  • 80 (xsd:integer)
  • 97 (xsd:integer)
  • 128 (xsd:integer)
  • 253 (xsd:integer)
  • 349 (xsd:integer)
  • 401 (xsd:integer)
  • 737 (xsd:integer)
  • 1410 (xsd:integer)
  • 1504 (xsd:integer)
dbp:3pp
  • 14 (xsd:integer)
  • 60 (xsd:integer)
  • 415 (xsd:integer)
  • 101134 (xsd:integer)
dbp:3y
  • 1985 (xsd:integer)
  • 1994 (xsd:integer)
  • 1999 (xsd:integer)
  • 2000 (xsd:integer)
  • 2001 (xsd:integer)
  • 2002 (xsd:integer)
  • 2005 (xsd:integer)
  • 2006 (xsd:integer)
  • 2007 (xsd:integer)
  • 2009 (xsd:integer)
  • 2010 (xsd:integer)
  • 2012 (xsd:integer)
  • 2013 (xsd:integer)
  • 2014 (xsd:integer)
  • 2015 (xsd:integer)
  • 2016 (xsd:integer)
  • 2017 (xsd:integer)
  • 2018 (xsd:integer)
  • 2019 (xsd:integer)
  • 2020 (xsd:integer)
dbp:4a
  • Brown (en)
  • Chambers (en)
  • Garrett (en)
  • Rutherford (en)
  • Sears (en)
  • Meyer (en)
  • Eaton (en)
  • Lamb (en)
  • Sanders (en)
  • Hattersley (en)
  • Alt (en)
  • Hain (en)
  • Rosser (en)
  • Heywood (en)
  • Kurian (en)
  • Krugman (en)
  • Simon Reid (en)
  • Abjorensen (en)
  • Busky (en)
  • Duignan (en)
  • Hinnfors (en)
  • Kalsang Bhutia (en)
  • Lafontaine (en)
  • Mahajan (en)
  • Repucci (en)
  • Ritzer (en)
  • Ypi (en)
dbp:4p
  • 3 (xsd:integer)
  • 8 (xsd:integer)
  • 115 (xsd:integer)
  • 132 (xsd:integer)
  • 243 (xsd:integer)
  • 479 (xsd:integer)
dbp:4pp
  • 111 (xsd:integer)
  • 125 (xsd:integer)
  • 415 (xsd:integer)
  • 117137 (xsd:integer)
dbp:4y
  • 1987 (xsd:integer)
  • 2000 (xsd:integer)
  • 2003 (xsd:integer)
  • 2004 (xsd:integer)
  • 2006 (xsd:integer)
  • 2009 (xsd:integer)
  • 2010 (xsd:integer)
  • 2011 (xsd:integer)
  • 2012 (xsd:integer)
  • 2014 (xsd:integer)
  • 2015 (xsd:integer)
  • 2016 (xsd:integer)
  • 2017 (xsd:integer)
  • 2018 (xsd:integer)
  • 2019 (xsd:integer)
  • 2020 (xsd:integer)
dbp:5a
  • The Economist (en)
  • Taylor (en)
  • Cooper (en)
  • Sargent (en)
  • Watson (en)
  • Corfe (en)
  • Tomlinson (en)
  • Heywood (en)
  • Lafontaine (en)
  • Levitz, April 2019 (en)
  • Sunkara (en)
  • Golshan (en)
  • Eskow (en)
  • Ferragina (en)
  • Seeleib-Kaiser (en)
dbp:5p
  • 7 (xsd:integer)
  • 97 (xsd:integer)
  • 117 (xsd:integer)
  • 133 (xsd:integer)
dbp:5y
  • 1997 (xsd:integer)
  • 2008 (xsd:integer)
  • 2009 (xsd:integer)
  • 2010 (xsd:integer)
  • 2011 (xsd:integer)
  • 2012 (xsd:integer)
  • 2013 (xsd:integer)
  • 2014 (xsd:integer)
  • 2018 (xsd:integer)
  • 2019 (xsd:integer)
  • 2020 (xsd:integer)
dbp:6a
  • Rodriguez (en)
  • Corfe (en)
  • Thorsen (en)
  • Heywood (en)
  • Medearis (en)
  • Brandal (en)
  • Sunkara (en)
  • Bratberg (en)
dbp:6p
  • 97 (xsd:integer)
dbp:6pp
  • 33178 (xsd:integer)
dbp:6y
  • 1997 (xsd:integer)
  • 2010 (xsd:integer)
  • 2012 (xsd:integer)
  • 2013 (xsd:integer)
  • 2018 (xsd:integer)
  • 2020 (xsd:integer)
dbp:7a
  • Hain (en)
  • Levitz, April 2019 (en)
dbp:7p
  • 3 (xsd:integer)
dbp:7y
  • 2015 (xsd:integer)
dbp:auto
  • 1 (xsd:integer)
dbp:caption
dbp:d
  • Q121254 (en)
dbp:height
  • 300 (xsd:integer)
dbp:image
  • Aneurin Bevan .jpg (en)
  • Bundesarchiv Bild 183-1988-0108-059, Paris, Besuch Erich Honecker, Mitterrand .jpg (en)
dbp:p
  • 31 (xsd:integer)
dbp:totalWidth
  • 330 (xsd:integer)
dbp:width
  • 230 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wikt
  • social democracy (en)
dcterms:isPartOf
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Sozialdemokratie ist eine politische Bewegung und politische Ideologie der Linken, die sich selbst – einmal mehr, einmal weniger stark ausgeprägt – als Form eines reformistischen demokratischen Sozialismus betrachtet. Die Sozialdemokratie setzt sich nach ihrem heutigen Selbstverständnis mit demokratischen und sozial- bzw. wohlfahrtsstaatlichen Mitteln für eine sozial gerechte Gesellschaft ein. Bis Anfang der 1960er-Jahre gehörte die teilweise Verstaatlichung der Produktionsmittel zu den allgemein anerkannten Zielen der sozialdemokratischen Bewegung in Westdeutschland – ein Ziel, das dort mit dem Godesberger Programm der SPD 1959 weitgehend aufgegeben wurde. (de)
  • Socialdemokratio aŭ socialdemokratiismo estas politika, socia, kaj ekonomia ideologio, kiu subtenas ekonomia kaj socia interveno pere de la ŝtato ene de la kadro de liberalisma demokratio kaj kapitalisma miksa ekonomio. La ĉefaj iloj de socialdemokratoj estas: * Dediĉo al reprezenta kaj partoprena demokratio * Redistribuo de socia riĉeco * Regulado de la kapitalisma ekonomio je la nomo de komuna bono * Pli forta socialema ŝtato (eo)
  • 사회민주주의(社會民主主義, 독일어: Sozialdemokratie, 프랑스어: Social-démocratie, 영어: Social democracy)는 자본주의 경제 체제를 혁명 등으로 급격하게 무너뜨리지 않고 점진적으로 사회주의를 추구하는 과정에서 사회정의를 추구하며, 간접 민주제를 위한 정책과 소득 재분배 정책, 그리고 사회 전반의 이익과 복지 정책을 포함하는 정치적, 사회적, 경제적 이념이며 개량적 사회주의 이념이다. 따라서 사회민주주의는 자본주의를 더 뛰어난 민주주의적, 평등주의적, 연대주의적 결과로 이끌어 내는 것을 목표로 한다. 그리고 사회민주주의는 북유럽과 남유럽, 특히 북유럽 국가의 노르딕 모델에서 20세기 후반에 두드러진 사회 경제 정책과 관련되어 있다. (ko)
  • 社会民主主義(しゃかいみんしゅしゅぎ、英語: Social democracy、ドイツ語: Sozialdemokratie、フランス語: Social-démocratie、略称: SocDem)とは、資本主義経済のもたらす格差や貧困などを解消するために唱えられた社会主義思想の一つ。 (ja)
  • Socjaldemokracja – lewicowy ruch społeczny wywodzący się z ruchu robotniczego. Współczesne partie socjaldemokratyczne opowiadają się za równowagą między rynkiem a państwem, oraz między jednostką a społeczeństwem, czyli za kompromisem między uznaniem systemu kapitalistycznego jako najefektywniejszego mechanizmu bogacenia się w strefie prywatnej, a demokracją i dystrybucją tego bogactwa w sposób możliwie najbardziej sprawiedliwy, oraz troską o dobra i usługi publiczne. Jest to doktryna pokrewna socjalliberalizmowi oraz niemieckiemu ordoliberalizmowi, i charakterystyczna na przykład dla nordyckich państw opiekuńczych. (pl)
  • Соціал-демократія — соціальна політика та ідейно-політична течія, що виникла в рамках соціалізму і згодом трансформувалася на позиції поступового вдосконалення капіталізму з метою утвердження соціальної справедливості, солідарності і більшої свободи. (uk)
  • الديمقراطية الاجتماعية هي فلسفة سياسية واجتماعية واقتصادية داخل الاشتراكية تدعم الديمقراطية السياسية والاقتصادية. كنظام سياسي، وصفه الأكاديميون بأنه يدعو إلى التدخلات الاقتصادية والاجتماعية لتعزيز العدالة الاجتماعية في إطار نظام حكم ديمقراطي ليبرالي واقتصاد مختلط موجه نحو الرأسمالية. تتضمن البروتوكولات والأعراف المستخدمة لتحقيق ذلك التزامًا بالديمقراطية التمثيلية والتشاركية، وتدابير لإعادة توزيع الدخل، وتنظيم الاقتصاد في المصلحة العامة، وأحكام الرعاية الاجتماعية. بسبب الحكم طويل الأمد من قبل الأحزاب الديمقراطية الاجتماعية خلال إجماع ما بعد الحرب وتأثيرها على السياسة الاجتماعية والاقتصادية في شمال وغرب أوروبا، أصبحت الديمقراطية الاجتماعية مرتبطة بالنزعة الكينزية والنموذج الاسكندنافي والنموذج الاجتماعي الليبرالي ودول الرفاهية داخل الدوائر السياسية في أواخر القرن العشرين. وقد تم وصفه بأنه الش (ar)
  • La socialdemocràcia (també anomenada democràcia social o reformisme) és una ideologia política que defensa la intervenció econòmica i social per promoure la justícia social en el marc d'una economia capitalista, amb un règim polític que inclou la negociació col·lectiva, la democràcia representativa, mesures per a la distribució de la riquesa, i la regulació de l'economia segons l'interès general i l'estat del benestar. Per tant, l'objectiu de la socialdemocràcia és crear les condicions, dins d'una societat capitalista, per aconseguir més democràcia, igualitarisme i solidaritat; i sovint s'associa amb el conjunt de polítiques socioeconòmiques que s'han fet famoses al nord i a l'oest d'Europa durant l'última meitat del segle xx (particularment el model escandinau dels països nòrdics). (ca)
  • Sociální demokracie je středolevicová politická ideologie vycházející ze socialismu, která se přes ekonomické i sociální zásahy státu snaží dosáhnout sociální spravedlnosti a rovnosti uvnitř tržní ekonomiky. Cílem sociální demokracie je vybudování sociálního státu, ve kterém by byl zajištěn blahobyt občanů pomocí přerozdělování bohatství, vyššího zdanění majetnějších osob, ale také participativní demokracie a regulace ekonomiky (tzv. sociálně-tržní hospodářství nebo sociální kapitalismus). Je charakteristická bojem proti nerovnostem, útlaku a privilegiím, snahou skoncovat s chudobou, stejně tak jako podporou veřejných služeb a práv zaměstnanců, díky čemuž má mnohdy úzké vztahy s odbory. Usiluje tak o rovnostářskou, demokratičtější a solidárnější společnost, ale jejím cílem není překonání k (cs)
  • Η σοσιαλδημοκρατία τοποθετείται στα κεντροαριστερά του πολιτικού φάσματος. Ως πολιτική, κοινωνική και οικονομική φιλοσοφία υποστηρίζει οικονομικές και κοινωνικές παρεμβάσεις για. την προώθηση της κοινωνικής δικαιοσύνης στο πλαίσιο μιας φιλελεύθερης δημοκρατίας και μιας καπιταλιστικής μικτής οικονομίας. Με αυτόν τον τρόπο, η σοσιαλδημοκρατία σκοπεύει να δημιουργήσει τις συνθήκες που θα οδηγήσουν σε περισσότερη δημοκρατία, ισότητα και αλληλεγγύη. Ιστορικά, η σοσιαλδημοκρατία ήταν ένα σοσιαλιστικό κίνημα που υποστήριζε τη δημιουργία μιας σοσιαλιστικής οικονομίας, με τη στενή έννοια του όρου, μέσα από τις πολιτικές μεταρρυθμίσεις οι οποίες επρόκειτο να επιτευχθούν με την ταξική πάλη. Στηρίχθηκε στα σοσιαλιστικά δόγματα του 19ου αιώνα, δηλαδή αυτά των Μαρξ και Ένγκελς, και είχε κοινές ιδεολογικ (el)
  • La socialdemocracia es una ideología política, social y económica, que busca apoyar las intervenciones estatales, tanto económicas como sociales, para promover mayor equidad económica e igualdad social en el marco de una economía capitalista. Es un régimen de política que implica un compromiso con la democracia representativa, medidas para la redistribución del ingreso y regulación de la economía en las disposiciones de interés general y Estado de bienestar. (es)
  • Sozialdemokrazia XIX. mendearen amaieran sozialismo eta marxismoaren baitan sortutako ideologia politikoa da. Teoria honen arabera, posible da gizarte kapitalista batetik sozialista batera iristea demokrazia ordezkagarriaren bideak erabiliz (parlamentuan eta gobernuan parte hartuz, adibidez). Iraultza, beraz, ez da ezinbesteko bitartekoa sozialismorako bidean. Gaur egun sozialismoa eta sozialdemokrazia sarri sinonimotzat jotzen dira Mendebaldeko gizarteetan, nahiz eta sozialismoa askoz esanahi zabalagokoa izan (bere baitan sartzen dira sozialista demokratikoak, marxistak, anarkistak eta komunistak ere. Era berean, gaur egungo sozialdemokrazia mendebaldarren gehiengoak marxismoa baztertu eta kapitalismoa jasangarri bihurtzea dute helburu, sistema aldaketa erabat alboratuz. (eu)
  • Idé-eolaíocht pholaitiúil, shóisialta agus eacnamaíoch is ea an Daonlathas sóisialta, atá i bhfabhar le haghaidh ceartais shóisialta a chur chun cinn, i gcomhthéacs an pholaití agus an gheilleagair chaipitlíoch, chomh maith le réimeas beartais a bhaineann le tiomantas don agus , bearta maidir le agus rialáil an gheilleagair ar mhaithe leis an agus an stát leasa. (ga)
  • Demokrasi sosial adalah ideologi politik, , dan ekonomi yang mendukung intervensi ekonomi dan untuk mendorong keadilan sosial dalam kerangka entitas politik demokrasi liberal dan ekonomi campuran kapitalis. Protokol dan norma yang digunakan untuk mencapainya melibatkan komitmen pada demokrasi perwakilan dan , kebijakan untuk me dan untuk kepentingan umum dan penyediaan kesejahteraan sosial. Dengan cara ini, demokrasi sosial bertujuan untuk menciptakan kondisi bagi kapitalisme untuk mengarah pada hasil yang lebih demokratis, egaliter, dan solidaristik. Akibat dari lamanya pemerintahan dan pengaruhnya pada perkembangan kebijakan sosial ekonomi di negara Nordik, dalam lingkup kebijakan, demokrasi sosial telah diasosiasikan dengan model Nordik dan Keynesianisme dalam lingkaran politik pada (in)
  • Social democracy is a political, social, and economic philosophy within socialism that supports political and economic democracy. As a policy regime, it is described by academics as advocating economic and social interventions to promote social justice within the framework of a liberal-democratic polity and a capitalist-oriented mixed economy. The protocols and norms used to accomplish this involve a commitment to representative and participatory democracy, measures for income redistribution, regulation of the economy in the general interest, and social welfare provisions. Due to longstanding governance by social democratic parties during the post-war consensus and their influence on socioeconomic policy in Northern and Western Europe, social democracy became associated with Keynesianism, (en)
  • Le terme de social-démocratie désigne un courant politique et économique, apparu au XIXe siècle, qui tend à incorporer certains éléments du socialisme dans une économie capitaliste et libérale. L'expression recouvre à la fois la dénomination employée par divers partis socialistes, la forme d'organisation de ceux-ci, un courant idéologique et une pratique politique. De nos jours, le terme de social-démocratie désigne un courant politique qui se déclare de centre gauche, réformiste tout en appliquant des idées libérales sur l'économie de marché. (fr)
  • La socialdemocrazia è una filosofia politica, sociale ed economica che sostiene riforme in senso socialista, cioè interventi economici e sociali per promuovere la giustizia sociale, nel quadro di un sistema politico liberal-democratico e di un'economia mista orientata al capitalismo. I protocolli e le norme utilizzati per raggiungere questo obiettivo comportano un impegno per la democrazia rappresentativa e partecipativa, misure per la redistribuzione dei redditi, regolazione dell'economia nell'interesse generale e disposizioni socio-assistenziali. (it)
  • De sociaaldemocratie is van oorsprong een parlementair ingestelde variant van de bredere socialistische beweging, die door middel van verkiezingen en hervormingen van het kapitalisme tot een samenleving met meer gelijkheid wil komen. Sociaaldemocraten hebben in de twintigste eeuw een beslissende rol gespeeld in de West-Europese politiek en stonden aan de wieg van veel sociale wetgeving ten gunste van hun arbeidersachterban, in wat aangeduid wordt als de verzorgingsstaat. (nl)
  • A social-democracia é uma ideologia política que apoia intervenções econômicas e sociais do Estado para promover justiça social dentro de um sistema capitalista, e uma política envolvendo Estado de bem-estar social, sindicatos e regulação econômica, assim promovendo uma distribuição de renda mais igualitária e um compromisso para com a democracia representativa. É uma ideologia política originalmente de centro-esquerda, surgida no fim do século XIX dentre os partidários de Ferdinand Lassalle, que acreditavam que a transição para uma sociedade socialista deveria ocorrer sem uma revolução, mas sim, em oposição à ortodoxia marxista, por meio de uma gradual reforma legislativa do sistema capitalista a fim de torná-lo mais igualitário. (pt)
  • Socialdemokrati är en stor politiskt reformistisk riktning inom arbetarrörelsen, som vill verka för demokrati (ibland definierat som politisk, social och ekonomisk demokrati) och eftersträvar en jämlikare inkomstfördelning med hjälp av den socialistiska ideologins princip om offentligt ägande, men inom ramen för det kapitalistiska ekonomiska systemet. Ett begrepp för det ekonomiska systemet i de historiskt sett socialdemokratiskt präglade länderna i Skandinavien är blandekonomi (se även svenska modellen). (sv)
  • 社會民主主義(英語:Social democracy)是一種社會主義思想,支持通過在自由民主體制和資本主義經濟體系下,通過經濟干預和社會干預的手段促進社會正義的意識形態。社會民主主義支持代議制和參與民主制。社會民主主義主張实行收入再分配,通過調控手段使經濟發展符合大眾共同利益。建設福利國家亦是社會民主主義的目標之一。社會民主主義希望使资本主义社會能更加民主、公正和團結。20世紀後半叶,西歐和北歐國家,尤其是實行北歐模式的北歐國家,都深受社會民主主義的影響。 社會民主主義起源於一種溫和的社会主义意識形態。後者主張在已有政治框架下,通過和平的方式對資本主義進行改良,實現從資本主義到社會主義的過渡,而非如革命社會主義那樣通過革命實現。二戰結束後,西歐的社會民主主義黨派均表示不接受當時蘇聯斯大林主義的政治經濟體制。一些黨派稱目標是採用與蘇聯不同的方法過渡到社會主義,而另一些黨派則表示他們的目標是建立一个資本主義和社會主義的混合體系。在這一時期,社會民主主義黨派執政時通常會採用混合經濟體制,在經濟主體爲私有制的前提下,將部分產業置於國家的控制下。這種經濟體制與凱恩斯主義的主張有類似之处。在21世紀,社會民主主義政黨主張通过國家干預和建設福利國家的主張。這樣的經濟體制已和社會主義經濟體制有本質上的不同。社會民主主義政黨已經接受要素市場、私有制與雇傭勞動,拋棄了社會主義改變資本主義體制的目標。 (zh)
  • Социа́л-демокра́тия — социальная, политическая и экономическая философия и идеология, опирающаяся на социалистическое, рабочее и демократическое движения, ставящая свою цель в достижении социальной справедливости. Как правило, социал-демократия стремится к созданию либерально-демократического государства всеобщего благосостояния, использующего социально-ориентированную рыночную и смешанную экономику. Идеология возникла в результате ревизионизма идей марксизма, процесс которого проходил в течение первой половины XX века. (ru)
rdfs:label
  • Social democracy (en)
  • ديمقراطية اجتماعية (ar)
  • Socialdemocràcia (ca)
  • Sociální demokracie (cs)
  • Sozialdemokratie (de)
  • Σοσιαλδημοκρατία (el)
  • Socialdemokratio (eo)
  • Socialdemocracia (es)
  • Sozialdemokrazia (eu)
  • Daonlathas sóisialach (ga)
  • Demokrasi sosial (in)
  • Social-démocratie (fr)
  • Socialdemocrazia (it)
  • 사회민주주의 (ko)
  • 社会民主主義 (ja)
  • Sociaaldemocratie (nl)
  • Socjaldemokracja (pl)
  • Social-democracia (pt)
  • Социал-демократия (ru)
  • Socialdemokrati (sv)
  • 社會民主主義 (zh)
  • Соціал-демократія (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:homepage
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:ideology of
is dbo:movement of
is dbo:philosophicalSchool of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:ideology of
is dbp:movement of
is dbp:political of
is dbp:politicalPosition of
is dbp:schoolTradition of
is dbp:subject of
is dc:subject of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License