About: Paradox

An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A paradox is a logically self-contradictory statement or a statement that runs contrary to one's expectation. It is a statement that, despite apparently valid reasoning from true premises, leads to a seemingly self-contradictory or a logically unacceptable conclusion. A paradox usually involves contradictory-yet-interrelated elements that exist simultaneously and persist over time. They result in "persistent contradiction between interdependent elements" leading to a lasting "unity of opposites".

Property Value
dbo:abstract
  • Una paradoxa és una afirmació que sembla contradictòria o que va contra el sentit comú. La paraula ve de "para", 'contrari, desviat', i "doxa", 'opinió'. A vegades s'aplica el terme a situacions d'incoherència o simplement sorprenents. Tot i que en principi es refereixen a mecanismes de la lògica, es troben paradoxes en gairebé qualsevol branca de la ciència. A més a més, és un recurs de la literatura per a aprofundir en el missatge dels textos. Les paradoxes ocupen un paper central en l'ètica, sota la forma de dilemes. Es presenten dues opcions que, ben argumentades, poden ser considerades justes per la moral. La persona ha de triar una de les dues, prioritzant així uns valors sobre els altres. (ca)
  • Paradox (z řeckého paradoxos – nepodobný, náhlý, neočekávaný) je tvrzení, které spojuje pojmy nebo výroky v běžném slova smyslu si odporující v neočekávaný, překvapivý, ale smysluplný celek. Nesmyslnost paradoxu je pouze zdánlivá. Podobný paradoxu je oxymoron, v němž však nejde o ucelenou myšlenku, ale jen o slovní spojení nebo slova, která se navzájem významově popírají. (cs)
  • المفارقة (بالإنجليزية: Paradox)‏ هي بيان بالرغم من أن التعليل يبدو ظاهرياً مبني على مقدمات وحجج منطقية، إلا أنه يؤدي إلى تناقض البيان نفسه أو يؤدي إلى استنتاج عبارة غير منطقية. أو أمر مُحير في دائرة مغلقة، من الممكن أن تكون المفارقة عبارة صحيحة أو مجموعة من العبارات التي تتضمن معنى التناقض أو النفي. ووفقا لتعريف الفيلسوف الأنجليزي مارك سينسبري، المفارقة تعني: خاتمة قد تبدو غير مقبولة، مستمدة من فرضيات قد تبدو مقبولة من خلال منطق قد يبدو مقبولاً. يمكن أن تعبر المفارقة عن تناقض خارجي عندما تناقض معرفة أو فرضية سابقة، أو تناقض داخلي عندما تحتوي نفسها على شيء وعكسه. (ar)
  • Παράδοξο γενικά χαρακτηρίζεται οτιδήποτε αντιβαίνει στη κοινή αντίληψη, ή κάτι που συμβαίνει και θεωρείται απίστευτο. Ως ουσιαστικό σημαίνει οτιδήποτε προκαλεί έκπληξη. Στον πληθυντικό τα «παράδοξα» περιλαμβάνουν ακόμη και έννοιες του αφύσικου και μυστηριώδους, ιδιαίτερα σε χώρους, μνημεία, κτίσματα κ.λπ. Η έννοια του παράδοξου εξετάζεται τόσο από φιλοσοφική και φιλολογική ερμηνεία όσο και από επιστημονική έρευνα. Πρακτικά στη φιλοσοφική και την επιστημονική σκέψη το πραγματικό παράδοξο εκθέτει τα θεμελιακά λάθη μας στην κατανόηση μιας κατάστασης εκ της οποίας προκύπτουν στο τέλος τα λογικά αδιέξοδα σε επιμέρους ζητήματα (παράδοξα), η έννοια πιθανώς παραπέμπει ετυμολογικά ακριβώς σε αυτή καθ΄ αυτή την αιτία του λογικού αδιεξόδου που είναι η θεμελιακά λάθος κατανόηση μιας κατάστασης η οποία γεννά τελικά το λογικό αδιέξοδο (παρα+δοξείν, λάθος νομιζόμενο). Π.χ. η λύση του κλασσικού παράδοξου του αυγού και της κότας δίνεται αν κατανοήσουμε σωστά τις θεμελιώδεις διαδικασίες που αφορούν την εξέλιξη των ειδών. (el)
  • Paradokso esta esprimita opinio kontraŭa al komune akceptita, kaj tial ŝajnanta ofte absurda, kvankam ĝi povas finfine montriĝi ĝusta. * Aparato de Robert Boyle, sen eterna movilo ne povas ekzisti. * Pitagora paradokso * Supozo ke +f1 = -f2 (eo)
  • Ein Paradoxon (sächlich; Plural Paradoxa; auch das Paradox oder die Paradoxie, Plural Paradoxe bzw. Paradoxien; vom altgriechischen Adjektiv παράδοξος parádoxos „wider Erwarten, wider die gewöhnliche Meinung, unerwartet, unglaublich“) ist ein Befund, eine Aussage oder Erscheinung, die dem allgemein Erwarteten, der herrschenden Meinung oder Ähnlichem auf unerwartete Weise zuwiderläuft oder beim üblichen Verständnis der betroffenen Gegenstände bzw. Begriffe zu einem Widerspruch führt. Die Analyse von Paradoxien kann zu einem tieferen Verständnis der betreffenden Gegenstände bzw. Begriffe oder Situationen führen, was den Widerspruch im besten Fall auflöst. Einzelne Paradoxa sind in der Liste von Paradoxa zu finden. (de)
  • Paradoxa (latinezko paradoxa, "iritzi komunaren kontrakoa") kontraesana dakarren baieztapena edo baieztapen multzoa da, nahiz eta hasiera batean egiazkoak iruditu, edo logikaz eta intuizioaz kontrakoak diruditenak. Beste modu baten esanda, iritzi orokorraren aurkakoa da, edo kontraesan logikoarekin, baina edukia egiazkoa da. Paradoxak ez du kontraesan logikorik, itxura baino ez du. Oso maiz, ordea, paradoxetako baieztapenetan ez dago benetako kontraesanik, hasierako premisa bat edo gehiago faltsua dela frogatzen delako, edota hitz-jolas bat, edo bateraezina. Edonola ere, paradoxa zenbaitek ez dute eskuarki onartzen diren irtenbiderik . Kontraesanaren parekoa da paradoxa hitza sarritan. Literaturan eta bestelako arteetan, paradoxek ez dakarte kontraesanik, eta egoera ironikoei atxikita erabiltzen dira. Batzuetan, harridura soilerako erabiltzen da paradoxa hitza. (eu)
  • Una paradoja (del latín paradoxa, ‘lo contrario a la opinión común’) o antilogía es una idea lógicamente contradictoria u opuesta a lo que se considera verdadero a la opinión general.​ También se considera paradoja a una proposición en apariencia falsa o que infringe el sentido común, pero no conlleva una contradicción lógica, en contraposición a un sofisma que solo aparenta ser un razonamiento válido.​ Algunas paradojas son razonamientos en apariencia válidos, que parten de premisas en apariencia verdaderas, pero que conducen a contradicciones o situaciones contrarias al sentido común.​ En la retórica, es una figura de pensamiento que consiste en emplear expresiones o frases que implican contradicción. Las paradojas son estímulo para la reflexión y a menudo los filósofos se sirven de ellas para revelar la complejidad de la realidad. La paradoja también permite demostrar las limitaciones de la comprensión humana; la identificación de paradojas basadas en conceptos que a simple vista parecen sencillos y razonables ha impulsado importantes avances en la ciencia, la filosofía y las matemáticas.​ (es)
  • Un paradoxe, d'après l'étymologie (du grec paradoxos, « παράδοξος » : « contraire à l'opinion commune », de para : « contre », et doxa : « opinion »), est une idée ou une proposition à première vue surprenante ou choquante, c'est-à-dire allant contre le sens commun. En ce sens, le paradoxe désigne également une figure de style consistant à formuler, au sein d'un discours, une expression, généralement antithétique, qui va à l'encontre du sens commun. Le paradoxe, comme le précise la neuvième édition du dictionnaire de l'Académie française, en est venu à désigner plus tard, de façon plus restrictive, une proposition qui contient ou semble contenir une contradiction logique, ou un raisonnement qui, bien que sans faille apparente, aboutit à une absurdité, ou encore une situation qui contredit l'intuition commune malgré la définition originelle dans la huitième édition de ce même dictionnaire. Le paradoxe est un puissant stimulant pour la réflexion. Il est souvent utilisé par les philosophes pour nous révéler la complexité inattendue de la réalité. Il peut aussi nous montrer les faiblesses de l'esprit humain et plus précisément son manque de discernement, ou encore les limites de tel ou tel outil conceptuel. C'est ainsi que des paradoxes basés sur des concepts simples ont permis de faire des découvertes en science ou en philosophie ainsi qu'en mathématiques et en biochimie. On trouvera une collection importante de paradoxes dans la catégorie Paradoxe. Voir aussi les raisonnements fallacieux ou sophismes (en rhétorique). (fr)
  • A paradox is a logically self-contradictory statement or a statement that runs contrary to one's expectation. It is a statement that, despite apparently valid reasoning from true premises, leads to a seemingly self-contradictory or a logically unacceptable conclusion. A paradox usually involves contradictory-yet-interrelated elements that exist simultaneously and persist over time. They result in "persistent contradiction between interdependent elements" leading to a lasting "unity of opposites". In logic, many paradoxes exist that are known to be invalid arguments, yet are nevertheless valuable in promoting critical thinking, while other paradoxes have revealed errors in definitions that were assumed to be rigorous, and have caused axioms of mathematics and logic to be re-examined. One example is Russell's paradox, which questions whether a "list of all lists that do not contain themselves" would include itself, and showed that attempts to found set theory on the identification of sets with properties or predicates were flawed. Others, such as Curry's paradox, cannot be easily resolved by making foundational changes in a logical system. Examples outside logic include the ship of Theseus from philosophy, a paradox that questions whether a ship repaired over time by replacing each and all of its wooden parts, one at a time, would remain the same ship. Paradoxes can also take the form of images or other media. For example, M.C. Escher featured perspective-based paradoxes in many of his drawings, with walls that are regarded as floors from other points of view, and staircases that appear to climb endlessly. In common usage, the word "paradox" often refers to statements that are ironic or unexpected, such as "the paradox that standing is more tiring than walking". (en)
  • Tosaíonn W.V. Quine a alt ar pharadacsaí le tagairt don cheoldráma Pirates of Penzance le Gilbert agus Sullivan ina ndeirtear "Is paradacsa é. Is paradacsa é’". Táthar ag caint faoin phrionsa mhór, Ferdinand, atá aon bhliain is fiche d'aois ach nach raibh aige ach cúig lá breithe. Réitítear an scéal ina iomlán nuair a mhínítear dúinn go bhfuil rud annamh ag tarlúint anseo; rud nach dtarlaíonn ach uair amháin i ngach 1,460 laethanta – rugadh ar an 29ú de mhí Fheabhra é! De ghnáth bíonn struchtúr le paradacsa: * Tosach – Glacaimid le réamhleagan nó fíric éigin * Lár – Cuirimid rialacha i bhfeidhm, m. sh. loighic (logic), infeireas (inference), déaduchtú (deduction); nó b'fhéidir go leanaimid ár n-imfhios (intuition) féin, * Deireadh – Fíric nua Má thagann an deireadh salach ar an dtosach, nó muna bhfuilimidtoilteanach glacadh leis an gcríoch, tá rud éigin mícheartagus tá cruth paradacsúil ar an argóint. Tá roinnt téarmaí a úsáidtear i leith paradacsaí: * Paradacsa – para dox – thar creidiúint * Frithdhleathach – anti nomy – i gcoinne an dlí * Sainn – aporia – cosc ar an mbealach * Tomhas – riddle * Fallás – réasúnaíochta bhréige Uaireanta bíonn casadh san argóint faoi cheilt nó is rud annamh atá i gceist agus nuair a thuigimid é sin, tá an réiteach éasca. Ach uaireanta eile, bíonn cúrsaí casta agus níl aon ní simplí. Cuirtear an chéad pharadacsa sa stair scríofa i leith an Ghréigigh Anaximander (ca 610 R.C. –85 R.C.). Réasúnaigh seisean go dtagann gach duine ó dhuine a bhí óg tráth, agus conas ar éirigh don chéad duine?Tá tagairt (mhíchruinn) sa Bhíobla faoi pharadacsa an bhréagadóra (Is bréagadóirí uilig muintir na Créite, agus dúirt duine ón Chréit é sin. An bhfuil a ráiteas fíor, falsa, nó an bhfuil aon bhrí leis?). Ach cuirtear an bhéim sa Bhíobla ar mhacántacht na gCréiteach. Tá raon na bparadacsa leathan, mar shampla, * Fallás Matamaitice, nuair nach bhfuil ann ach briseadh rialach. * Paradacsa Zeno, a bhí ag plé leis an éigríoch, ach ní raibh an mhatamaitic sách saibhir ag an am – go dtí ré Newton agus Leibniz. B'fhéidir go mbeadh réiteach sa todhchaí muna bhfuil ceann ann faoi láthair. * Paradacsa an Fhiaigh Dhuibh, gan fhadhb sa Staitistic, ach a bhfuil bunúsach san Fhealsúnacht. paradacsa i ndisciplín amháin, agus gan a bheith in ndisciplín eile. * , i dteoiric na dtacar, a chuir isteach go mór ar Gottlob Frege, a bhí ar tí bunús loighicúil a chur ar an matamaitic. Paradacsa mór é seo, ar lean aistriú paraidím. * Paradacsa na haoise, mar atá thuas, faoin 29 Feabhra, a tharlaíonn go hannamh. (ga)
  • Paradoks adalah sebuah pernyataan yang seolah-olah bertentangan atau berlawanan dengan umum, tetapi dalam kenyataannya mengandung sebuah kebenaran. Dalam ilmu sastra, paradoks termasuk ke dalam kategori ketidaklangsungan ekspresi yang berwujud penyimpangan arti. Umumnya, kata paradoks sering kali digunakan dengan kontradiksi, tetapi sebuah kontradiksi oleh definisi yang tidak benar. Banyak sekali paradoks yang memiliki sebuah jawaban, meskipun tetap tidak bisa terpecahkan atau hanya bisa dipecahkan dengan perdebatan. Kata paradoks berasal dari bahasa Yunani paradoxon. Istilah tersebut memiliki arti contrary to expectations, existing belief or perceived opinion. Paradoks adalah menjadi suatu gaya bahasa yang menarik karena mengajak pembaca untuk berpikir lebih luas dan kritis terhadap ungkapan yang disampaikan. Paradoks dijadikan sebuah media untuk menyampaikan pernyataan retorik yang menyiratkan pertentangan tetapi sesungguhnya berisi kebenaran. Paradoks bisa menarik perhatian pembaca karena mereka harus menelaah proposisi bertentangan yang atau . Paradoks dapat merangkum , realitas dan polemik. Sehingga, jika dirangkum secara keseluruhan, paradoks mempunyai ciri khas yang unik karena berbeda dari majas lainnya dalam hal penyajian pertentangan yang bisa memberi efek kejut karena preposisi dan makna dibalik pertentangan yang dideskripsikan. (in)
  • ( 패러독스는 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 패러독스 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 역설(영어: paradox, 逆說)은 언뜻 보면 일리가 있고 있는 것처럼 생각되는 것에도 불구하고, 분명하게 모순되어 있거나 잘못된 결론을 이끌거나 하는 논증이나 사고 실험 등을 일컫는다. 역리(逆理) 또는 배리(背理) 등으로 번역되기도 한다. 영어 패러독스(paradox)는 그리스어 παράδοξος (paradoxos)가 어원으로, ‘para’는 ‘반(反)’·‘역(逆)’을, ‘dox’는 ‘의견’을 뜻한다. 원래는 일반적으로 인정되고 있는 견해와 반대에 있는 설을 말하며 또한 어떤 입장에서 노정된 모순을 말한다. '나는 화살은 날지 않는다' '아킬레스도 거북을 따르지는 못한다' 등, 제논의 유명한 역설이 있다. 초기 집합론에서도 무한의 문제를 둘러싼 역설이 제시되었으며, 이는 엄밀한 수학기초론을 확립하는 계기가 되었다. (ko)
  • Un paradosso, dal greco παρά (contro) e δόξα (opinione), è, genericamente, la descrizione di un fatto che contraddice l'opinione comune o l'esperienza quotidiana, riuscendo perciò sorprendente, straordinaria o bizzarra; più precisamente, in senso logico-linguistico, indica sia un ragionamento che appare invalido, ma che deve essere accettato, sia un ragionamento che appare corretto, ma che porta a una contraddizione. Secondo la definizione che ne dà , si tratta di "una conclusione apparentemente inaccettabile, che deriva da premesse apparentemente accettabili per mezzo di un ragionamento apparentemente accettabile". In filosofia ed economia il termine paradosso è usato spesso anche come sinonimo di antinomia. In matematica invece si distinguono i due termini: il paradosso consiste in una proposizione eventualmente dimostrata e logicamente coerente, ma lontana dall'intuizione; l'antinomia, invece, consiste in una vera e propria contraddizione logica. Il paradosso è un potente stimolo per la riflessione. Rivela sia la debolezza della nostra capacità di discernimento sia i limiti di alcuni strumenti intellettuali per il ragionamento. È stato così che paradossi basati su concetti semplici hanno spesso portato a grandi progressi intellettuali.Talvolta si è trattato di scoprire nuove regole matematiche o nuove leggi fisiche per rendere accettabili le conclusioni che all'inizio erano "apparentemente inaccettabili". Altre volte si sono individuati i sottili motivi per cui erano fallaci le premesse o i ragionamenti "apparentemente accettabili". Sin dall'inizio della storia scritta si hanno riferimenti ai paradossi: dai paradossi di Zenone alle antinomie di Immanuel Kant, fino a giungere ai paradossi della meccanica quantistica e della teoria della relatività generale, l'umanità si è sempre interessata ai paradossi. Il buddhismo zen (specie quello di scuola Rinzai) affida l'insegnamento della sua dottrina ai kōan, indovinelli paradossali. (it)
  • パラドックス (paradox) とは、正しそうな前提と、妥当に思える推論から、受け入れがたい結論が得られる事を指す言葉である。逆説、背理、逆理とも言われる。 (ja)
  • Een paradox is een tegenstrijdige conclusie die niettemin ontstaat als gevolg van een correcte redenatie binnen een correcte hypothese. (nl)
  • Paradoks (gr. παράδοξος parádoxos – „nieoczekiwany, nieprawdopodobny, zadziwiający”) – twierdzenie logiczne prowadzące do zaskakujących lub sprzecznych wniosków. Sprzeczność ta może być wynikiem błędów w sformułowaniu twierdzenia, przyjęcia błędnych założeń, a może też być sprzecznością pozorną, sprzecznością z tzw. zdrowym rozsądkiem, np. paradoks hydrostatyczny, czy paradoks bliźniąt. (pl)
  • Um paradoxo é uma declaração aparentemente verdadeira que leva a uma contradição lógica, ou a uma situação que contradiz a intuição comum. Em termos simples, um paradoxo é "o oposto do que alguém pensa ser a verdade". A identificação de um paradoxo baseado em conceitos aparentemente simples e racionais tem, por vezes, auxiliado significativamente o progresso da ciência, filosofia e matemática. A etimologia da palavra paradoxo pode ser traçada a textos que remontam à aurora da Renascença, um período de acelerado pensamento científico na Europa e Ásia que começou por volta do ano de 1500. As primeiras formas da palavra tiveram por base a palavra latina paradoxum, mas também são encontradas em textos em grego como paradoxon (entretanto, o latim é fortemente derivado do alfabeto grego e, além do mais, o português é também derivado do latim romano, com a adição das letras "J" e "U"). A palavra é composta do prefixo para-, que quer dizer "contrário a", "alterado" ou "oposto de", conjugada com o sufixo nominal doxa, que quer dizer crença. Compare com ortodoxia e heterodoxo. Na filosofia moral, o paradoxo tem um papel central nos debates sobre ética. Por exemplo, a admoestação ética para "amar o seu próximo" não apenas contrasta, mas está em contradição com um "próximo" armado tentando ativamente matar você: se ele é bem sucedido, você não será capaz de amá-lo. Mas atacá-lo preemptivamente ou restringi-lo não é usualmente entendido como algo amoroso. Isso pode ser considerado um dilema ético. Outro exemplo é o conflito entre a injunção contra roubar e o cuidado para com a família que depende do roubo para sobreviver. Deve ser notado que muitos paradoxos dependem de uma suposição essencial: que a linguagem (falada, visual ou matemática) modela de forma acurada a realidade que descreve. Na mecânica quântica, muitos comportamentos paradoxais podem ser observados (o princípio da incerteza de Heisenberg, por exemplo) e alguns já foram atribuídos ocasionalmente às limitações inerentes da linguagem e dos modelos científicos. Alfred Korzybski, que fundou o estudo da Semântica Geral, resume o conceito simplesmente declarando que, "O mapa não é o território". Um exemplo comum das limitações da linguagem são algumas formas do verbo "ser". "Ser" não é definido claramente (a área de estudos filosóficos chamada ontologia ainda não produziu um significado concreto) e assim se uma declaração incluir "ser" com um elemento essencial, ela pode estar sujeita a paradoxos. (pt)
  • Парадо́кс (від грец. παράδοξος — незвичайний, неймовірний, дивний, від грец. παρα — поруч, біля, порівняно з і грец. δόξα — думка, погляд, пов'язаного з грец. δόγμα — положення, догма; грец. δοκέω — вважаю, думаю): * порізно істинне твердження чи група тверджень, яке призводить до суперечності або ігнорує інтуїцію. * формально логічна суперечність, яка полягає в тому, що в процесі доведення створюються умови для одночасного доказу істинності і хибності певного висловлювання, причому доведення істинності цього висловлювання неодмінно веде до визнання його хибності і навпаки. * несподіване явище, яке не відповідає звичайним науковим уявленням. * думка, що разюче розходиться з усталеними поглядами, начебто суперечить здоровому глуздові, хоч насправді може й не бути хибною. (uk)
  • En paradox är en oöverenstämmelse mellan vad en teori utsäger och vad sunda förnuftet förväntar. En paradox är en tillämpning av allmänt accepterade och till synes sunda premisser och regler som leder till oväntade motsägelser. Förekomsten av paradoxer hos en teori är förstås besvärande, men undviks ofta genom att inta positionen att sunda förnuftet formats av hur saker ser ut att vara, och inte av hur de (egentligen) är, dvs till teorins fördel. Paradoxer i de empiriska vetenskaperna orsakas vanligen av att teorierna beskriver extrema beteenden som inte är vardagsnära och överensstämmer med erfarenheterna från den makrovärld människans tankevärld formats från. Paradoxer i de exakta vetenskaperna orsakas vanligen av otillräcklig begreppsutveckling där närliggande begrepp för skilda aspekter sammanfattas i ett enda, av att begrepp givits en olämplig utformning eller av att en teori är ofullständig eller appliceras utanför sitt giltighetsområde. Huruvida en teori är tillämpbar eller ej i en kontext är ofta ett problem i sig. Förekomsten av paradoxer hos en teori kan visa på svagheter hos denna teori och paradoxer är därför ständigt en källa till ny forskning. I de empiriska vetenskaperna kan det vara svårt att skilja mellan vad som är verkliga problem med teorin och vad som bara beror på vår perception. Det ligger därför nära till hands att standardmässigt underkänna sunda förnuftets giltighet till förmån för teorins giltighet. Även bland företrädare för de exakta vetenskaperna finns en tendens till liknande lättsinniga attityd. Forskningen får därför oftare inriktningen att förklara paradoxerna än att eliminera dem. För en formell teori gäller stränga krav på motsägelsefrihet (i teorin själv) medan kraven på paradoxfrihet är kraftigt eftersatta. (sv)
  • Парадо́кс (др.-греч. παράδοξος — «неожиданный; странный», от др.-греч. παρα — «против, вопреки» и др.-греч. δόξα — «мнение; представление; предположение») в широком смысле — высказывание, мнение, рассуждение, которое расходится с общепринятым мнением и кажется нелогичным или противоречащим здравому смыслу (зачастую лишь при поверхностном понимании). В логике «парадоксом» называют формально-логические противоречия, которые возникают при сохранении логической правильности рассуждения. Парадокс возникает, когда два взаимоисключающих (противоречащих) суждения оказываются в равной мере доказуемыми. (ru)
  • 悖論(英語:Paradox),亦稱為誖論、弔詭、佯謬或詭局,是指一种导致矛盾的命题。通常从逻辑上无法判断正确或错误称为悖论,似非而是称为佯谬;有时候违背直觉的正确论断也称为悖论。悖论的英文paradox一詞,来自希腊语παράδοξος ,paradoxos,意思是“未预料到的”、“奇怪的”。 如果承假設它是真的,经过一系列正确的推理,却又得出它明顯是假的;如果假設它是假的,经过一系列正确的推理,却又得出它明顯是真的。古今中外有不少著名的悖论,它们震撼了逻辑和数学的基础,激发了人们求知和精密的思考,吸引了古往今来许多思想家和爱好者的注意力。解决悖论难题需要创造性的思考,悖论的解决又往往可以给人带来全新的观念。 悖論其實亦有“似非而是”的解釋。即是用普通常識看上去不正確,但其實是正確或是有可能的。例如“站著比走路更累”。一般常識是走路比站著累,但要一個人例如在公園裡站一個小時,他可能寧願走動一個小時。因為“站著比走路更累”。也例如狹義相對論裡面的雙生子佯謬亦是另外一個例子。 佛法中也有釋迦牟尼佛破外道悖論的例子:如《大智度論》卷一中舉出長爪梵志的例子:長爪梵志提倡一種“一切法不受”的主張,其意思是說他不接受世間一切理論。釋迦牟尼佛就問他:「你接不接受你自己所建立的這個“一切法不受”的理論?」。當釋迦牟尼佛提出這個問題的時候,長爪梵志就知道自己的理論是有問題的──如果接受,那就是“接受一種理論”這與他自己建立的“一切法不受”的主張違背;如果不接受,那他的主張就不存在。就這樣,一方面顯示長爪梵志的理論是一種悖論,另一方面也突顯釋迦牟尼佛以非常簡短的開示就把長爪梵志折服了。 另外,有些悖論與謬誤息息相關,例如:連鎖悖論與連續體謬誤。連鎖悖論是由正確的前提和正確的推理,卻得到一個明顯與認知上不一致的結果,而連續體謬誤則是針對連鎖悖論的結論,認為X與非X並沒有區別。 (zh)
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 24390 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 23901 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121232969 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:id
  • rr/s3-07/3-07 (en)
dbp:state
  • expanded (en)
dbp:title
  • Zeno and the Paradox of Motion (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Paradox (z řeckého paradoxos – nepodobný, náhlý, neočekávaný) je tvrzení, které spojuje pojmy nebo výroky v běžném slova smyslu si odporující v neočekávaný, překvapivý, ale smysluplný celek. Nesmyslnost paradoxu je pouze zdánlivá. Podobný paradoxu je oxymoron, v němž však nejde o ucelenou myšlenku, ale jen o slovní spojení nebo slova, která se navzájem významově popírají. (cs)
  • المفارقة (بالإنجليزية: Paradox)‏ هي بيان بالرغم من أن التعليل يبدو ظاهرياً مبني على مقدمات وحجج منطقية، إلا أنه يؤدي إلى تناقض البيان نفسه أو يؤدي إلى استنتاج عبارة غير منطقية. أو أمر مُحير في دائرة مغلقة، من الممكن أن تكون المفارقة عبارة صحيحة أو مجموعة من العبارات التي تتضمن معنى التناقض أو النفي. ووفقا لتعريف الفيلسوف الأنجليزي مارك سينسبري، المفارقة تعني: خاتمة قد تبدو غير مقبولة، مستمدة من فرضيات قد تبدو مقبولة من خلال منطق قد يبدو مقبولاً. يمكن أن تعبر المفارقة عن تناقض خارجي عندما تناقض معرفة أو فرضية سابقة، أو تناقض داخلي عندما تحتوي نفسها على شيء وعكسه. (ar)
  • Paradokso esta esprimita opinio kontraŭa al komune akceptita, kaj tial ŝajnanta ofte absurda, kvankam ĝi povas finfine montriĝi ĝusta. * Aparato de Robert Boyle, sen eterna movilo ne povas ekzisti. * Pitagora paradokso * Supozo ke +f1 = -f2 (eo)
  • Ein Paradoxon (sächlich; Plural Paradoxa; auch das Paradox oder die Paradoxie, Plural Paradoxe bzw. Paradoxien; vom altgriechischen Adjektiv παράδοξος parádoxos „wider Erwarten, wider die gewöhnliche Meinung, unerwartet, unglaublich“) ist ein Befund, eine Aussage oder Erscheinung, die dem allgemein Erwarteten, der herrschenden Meinung oder Ähnlichem auf unerwartete Weise zuwiderläuft oder beim üblichen Verständnis der betroffenen Gegenstände bzw. Begriffe zu einem Widerspruch führt. Die Analyse von Paradoxien kann zu einem tieferen Verständnis der betreffenden Gegenstände bzw. Begriffe oder Situationen führen, was den Widerspruch im besten Fall auflöst. Einzelne Paradoxa sind in der Liste von Paradoxa zu finden. (de)
  • ( 패러독스는 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 패러독스 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 역설(영어: paradox, 逆說)은 언뜻 보면 일리가 있고 있는 것처럼 생각되는 것에도 불구하고, 분명하게 모순되어 있거나 잘못된 결론을 이끌거나 하는 논증이나 사고 실험 등을 일컫는다. 역리(逆理) 또는 배리(背理) 등으로 번역되기도 한다. 영어 패러독스(paradox)는 그리스어 παράδοξος (paradoxos)가 어원으로, ‘para’는 ‘반(反)’·‘역(逆)’을, ‘dox’는 ‘의견’을 뜻한다. 원래는 일반적으로 인정되고 있는 견해와 반대에 있는 설을 말하며 또한 어떤 입장에서 노정된 모순을 말한다. '나는 화살은 날지 않는다' '아킬레스도 거북을 따르지는 못한다' 등, 제논의 유명한 역설이 있다. 초기 집합론에서도 무한의 문제를 둘러싼 역설이 제시되었으며, 이는 엄밀한 수학기초론을 확립하는 계기가 되었다. (ko)
  • パラドックス (paradox) とは、正しそうな前提と、妥当に思える推論から、受け入れがたい結論が得られる事を指す言葉である。逆説、背理、逆理とも言われる。 (ja)
  • Een paradox is een tegenstrijdige conclusie die niettemin ontstaat als gevolg van een correcte redenatie binnen een correcte hypothese. (nl)
  • Paradoks (gr. παράδοξος parádoxos – „nieoczekiwany, nieprawdopodobny, zadziwiający”) – twierdzenie logiczne prowadzące do zaskakujących lub sprzecznych wniosków. Sprzeczność ta może być wynikiem błędów w sformułowaniu twierdzenia, przyjęcia błędnych założeń, a może też być sprzecznością pozorną, sprzecznością z tzw. zdrowym rozsądkiem, np. paradoks hydrostatyczny, czy paradoks bliźniąt. (pl)
  • Парадо́кс (др.-греч. παράδοξος — «неожиданный; странный», от др.-греч. παρα — «против, вопреки» и др.-греч. δόξα — «мнение; представление; предположение») в широком смысле — высказывание, мнение, рассуждение, которое расходится с общепринятым мнением и кажется нелогичным или противоречащим здравому смыслу (зачастую лишь при поверхностном понимании). В логике «парадоксом» называют формально-логические противоречия, которые возникают при сохранении логической правильности рассуждения. Парадокс возникает, когда два взаимоисключающих (противоречащих) суждения оказываются в равной мере доказуемыми. (ru)
  • Una paradoxa és una afirmació que sembla contradictòria o que va contra el sentit comú. La paraula ve de "para", 'contrari, desviat', i "doxa", 'opinió'. A vegades s'aplica el terme a situacions d'incoherència o simplement sorprenents. Tot i que en principi es refereixen a mecanismes de la lògica, es troben paradoxes en gairebé qualsevol branca de la ciència. A més a més, és un recurs de la literatura per a aprofundir en el missatge dels textos. (ca)
  • Παράδοξο γενικά χαρακτηρίζεται οτιδήποτε αντιβαίνει στη κοινή αντίληψη, ή κάτι που συμβαίνει και θεωρείται απίστευτο. Ως ουσιαστικό σημαίνει οτιδήποτε προκαλεί έκπληξη. Στον πληθυντικό τα «παράδοξα» περιλαμβάνουν ακόμη και έννοιες του αφύσικου και μυστηριώδους, ιδιαίτερα σε χώρους, μνημεία, κτίσματα κ.λπ. Η έννοια του παράδοξου εξετάζεται τόσο από φιλοσοφική και φιλολογική ερμηνεία όσο και από επιστημονική έρευνα. (el)
  • Paradoxa (latinezko paradoxa, "iritzi komunaren kontrakoa") kontraesana dakarren baieztapena edo baieztapen multzoa da, nahiz eta hasiera batean egiazkoak iruditu, edo logikaz eta intuizioaz kontrakoak diruditenak. Beste modu baten esanda, iritzi orokorraren aurkakoa da, edo kontraesan logikoarekin, baina edukia egiazkoa da. Paradoxak ez du kontraesan logikorik, itxura baino ez du. (eu)
  • Una paradoja (del latín paradoxa, ‘lo contrario a la opinión común’) o antilogía es una idea lógicamente contradictoria u opuesta a lo que se considera verdadero a la opinión general.​ También se considera paradoja a una proposición en apariencia falsa o que infringe el sentido común, pero no conlleva una contradicción lógica, en contraposición a un sofisma que solo aparenta ser un razonamiento válido.​ Algunas paradojas son razonamientos en apariencia válidos, que parten de premisas en apariencia verdaderas, pero que conducen a contradicciones o situaciones contrarias al sentido común.​ En la retórica, es una figura de pensamiento que consiste en emplear expresiones o frases que implican contradicción. Las paradojas son estímulo para la reflexión y a menudo los filósofos se sirven de ella (es)
  • Un paradoxe, d'après l'étymologie (du grec paradoxos, « παράδοξος » : « contraire à l'opinion commune », de para : « contre », et doxa : « opinion »), est une idée ou une proposition à première vue surprenante ou choquante, c'est-à-dire allant contre le sens commun. En ce sens, le paradoxe désigne également une figure de style consistant à formuler, au sein d'un discours, une expression, généralement antithétique, qui va à l'encontre du sens commun. (fr)
  • Tosaíonn W.V. Quine a alt ar pharadacsaí le tagairt don cheoldráma Pirates of Penzance le Gilbert agus Sullivan ina ndeirtear "Is paradacsa é. Is paradacsa é’". Táthar ag caint faoin phrionsa mhór, Ferdinand, atá aon bhliain is fiche d'aois ach nach raibh aige ach cúig lá breithe. Réitítear an scéal ina iomlán nuair a mhínítear dúinn go bhfuil rud annamh ag tarlúint anseo; rud nach dtarlaíonn ach uair amháin i ngach 1,460 laethanta – rugadh ar an 29ú de mhí Fheabhra é! De ghnáth bíonn struchtúr le paradacsa: Tá roinnt téarmaí a úsáidtear i leith paradacsaí: (ga)
  • A paradox is a logically self-contradictory statement or a statement that runs contrary to one's expectation. It is a statement that, despite apparently valid reasoning from true premises, leads to a seemingly self-contradictory or a logically unacceptable conclusion. A paradox usually involves contradictory-yet-interrelated elements that exist simultaneously and persist over time. They result in "persistent contradiction between interdependent elements" leading to a lasting "unity of opposites". (en)
  • Paradoks adalah sebuah pernyataan yang seolah-olah bertentangan atau berlawanan dengan umum, tetapi dalam kenyataannya mengandung sebuah kebenaran. Dalam ilmu sastra, paradoks termasuk ke dalam kategori ketidaklangsungan ekspresi yang berwujud penyimpangan arti. Umumnya, kata paradoks sering kali digunakan dengan kontradiksi, tetapi sebuah kontradiksi oleh definisi yang tidak benar. Banyak sekali paradoks yang memiliki sebuah jawaban, meskipun tetap tidak bisa terpecahkan atau hanya bisa dipecahkan dengan perdebatan. Kata paradoks berasal dari bahasa Yunani paradoxon. Istilah tersebut memiliki arti contrary to expectations, existing belief or perceived opinion. Paradoks adalah menjadi suatu gaya bahasa yang menarik karena mengajak pembaca untuk berpikir lebih luas dan kritis terhadap ungk (in)
  • Un paradosso, dal greco παρά (contro) e δόξα (opinione), è, genericamente, la descrizione di un fatto che contraddice l'opinione comune o l'esperienza quotidiana, riuscendo perciò sorprendente, straordinaria o bizzarra; più precisamente, in senso logico-linguistico, indica sia un ragionamento che appare invalido, ma che deve essere accettato, sia un ragionamento che appare corretto, ma che porta a una contraddizione. (it)
  • Um paradoxo é uma declaração aparentemente verdadeira que leva a uma contradição lógica, ou a uma situação que contradiz a intuição comum. Em termos simples, um paradoxo é "o oposto do que alguém pensa ser a verdade". A identificação de um paradoxo baseado em conceitos aparentemente simples e racionais tem, por vezes, auxiliado significativamente o progresso da ciência, filosofia e matemática. (pt)
  • En paradox är en oöverenstämmelse mellan vad en teori utsäger och vad sunda förnuftet förväntar. En paradox är en tillämpning av allmänt accepterade och till synes sunda premisser och regler som leder till oväntade motsägelser. Förekomsten av paradoxer hos en teori är förstås besvärande, men undviks ofta genom att inta positionen att sunda förnuftet formats av hur saker ser ut att vara, och inte av hur de (egentligen) är, dvs till teorins fördel. (sv)
  • Парадо́кс (від грец. παράδοξος — незвичайний, неймовірний, дивний, від грец. παρα — поруч, біля, порівняно з і грец. δόξα — думка, погляд, пов'язаного з грец. δόγμα — положення, догма; грец. δοκέω — вважаю, думаю): (uk)
  • 悖論(英語:Paradox),亦稱為誖論、弔詭、佯謬或詭局,是指一种导致矛盾的命题。通常从逻辑上无法判断正确或错误称为悖论,似非而是称为佯谬;有时候违背直觉的正确论断也称为悖论。悖论的英文paradox一詞,来自希腊语παράδοξος ,paradoxos,意思是“未预料到的”、“奇怪的”。 如果承假設它是真的,经过一系列正确的推理,却又得出它明顯是假的;如果假設它是假的,经过一系列正确的推理,却又得出它明顯是真的。古今中外有不少著名的悖论,它们震撼了逻辑和数学的基础,激发了人们求知和精密的思考,吸引了古往今来许多思想家和爱好者的注意力。解决悖论难题需要创造性的思考,悖论的解决又往往可以给人带来全新的观念。 悖論其實亦有“似非而是”的解釋。即是用普通常識看上去不正確,但其實是正確或是有可能的。例如“站著比走路更累”。一般常識是走路比站著累,但要一個人例如在公園裡站一個小時,他可能寧願走動一個小時。因為“站著比走路更累”。也例如狹義相對論裡面的雙生子佯謬亦是另外一個例子。 另外,有些悖論與謬誤息息相關,例如:連鎖悖論與連續體謬誤。連鎖悖論是由正確的前提和正確的推理,卻得到一個明顯與認知上不一致的結果,而連續體謬誤則是針對連鎖悖論的結論,認為X與非X並沒有區別。 (zh)
rdfs:label
  • Paradox (en)
  • مفارقة (ar)
  • Paradoxa (ca)
  • Paradox (cs)
  • Paradoxon (de)
  • Παράδοξο (el)
  • Paradokso (eo)
  • Paradoja (es)
  • Paradoxa (eu)
  • Paradacsa (ga)
  • Paradoks (in)
  • Paradoxe (fr)
  • Paradosso (it)
  • パラドックス (ja)
  • 역설 (ko)
  • Paradox (logica) (nl)
  • Paradoks (pl)
  • Парадокс (ru)
  • Paradoxo (pt)
  • Paradox (sv)
  • Парадокс (uk)
  • 悖论 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:differentFrom
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:brands of
is gold:hypernym of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License