About: Scleractinia

An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Scleractinia, also called stony corals or hard corals, are marine animals in the phylum Cnidaria that build themselves a hard skeleton. The individual animals are known as polyps and have a cylindrical body crowned by an oral disc in which a mouth is fringed with tentacles. Although some species are solitary, most are colonial. The founding polyp settles and starts to secrete calcium carbonate to protect its soft body. Solitary corals can be as much as 25 cm (10 in) across but in colonial species the polyps are usually only a few millimetres in diameter. These polyps reproduce asexually by budding, but remain attached to each other, forming a multi-polyp colony of clones with a common skeleton, which may be up to several metres in diameter or height according to species.

Property Value
dbo:abstract
  • Els escleractinis (Scleractinia) són un ordre d'antozous hexacoral·lis, exclusivament marins, proveïts d'esquelet dur i massiu, per la qual cosa es denominen coralls de pedra o coralls durs. Molts dels esculls de corall estan formats per escleractinis. Moltes espècies fan colònies de corall en aigües tropicals somes; són els principals formadors d'escull coral·lins del món. Però també n'hi ha de solitaris que no fan esculls. D'altres viuen en aigües temperades o polars o per sota de la zona fòtica fins a 6.000 metres per sota de la superfície. (ca)
  • Větevníci (Scleractinia) je řád korálnatců vyznačujících se tím, že počet jejich ramen je dělitelný šesti. Poprvé jsou doloženi v období triasu. Větevníky postihla velká vlna vymírání již na konci období triasu před 201 miliony let. (cs)
  • المرجانيات الصلبة (الاسم العلمي: Scleractinia) هي رتبة من اللاسعات تتبع فوق رتبة من طائفة الزهريات الشعاعية. (ar)
  • Steinkorallen (Scleractinia, früher Madreporaria) sind Tiere, die den Hauptanteil an der Entstehung der Korallenriffe haben, der artenreichsten marinen Lebensräume auf der Erde. Die meist winzigen, sessilen Tiere haben die Fähigkeit, an ihrer Basis Kalk abzuscheiden, und bilden so Riffe und im Laufe der Jahrtausende gewaltige Riffstrukturen. Viele Inseln, z. B. die Bahamas und Bermuda im Atlantik, die Malediven im Indischen Ozean oder Tuvalu und Kiribati im Pazifik sind durch das allmähliche Wachstum von Steinkorallen gebildet worden. Bei der Kalkbildung hilft den meisten Steinkorallen eine Symbiose mit Zooxanthellen, kleinen, einzelligen Algen aus der Gruppe der Dinoflagellaten, die auch für die Ernährung der Korallen wichtig sind. Alle Steinkorallen leben im Meer, die meisten in den Tropen. Sie sind sehr einfach gebaute Tiere und gehören, wie Quallen, zu den Nesseltieren (Cnidaria) und darin zu den Sechsstrahligen Blumentieren (Zoantharia). Ihre nächsten Verwandten sind die Seeanemonen (Actiniaria) und andere, weniger bekannte Gruppen. Mit den nicht riffbildenden Weichkorallen (Alcyonacea) sind sie nur entfernt, mit den ebenfalls riffbildenden Feuerkorallen (Milleporidae) nur sehr entfernt verwandt. (de)
  • Los escleractinios (Scleractinia) son un orden de cnidarios antozoos de las subclasse Hexacorallia, también conocidos como corales pétreos o corales duros. Son animales exclusivamente marinos que no presentan un estado de medusa y cuyo ciclo de vida comprende exclusivamente el estado de pólipo. Son muy similares a las anémonas de mar, pero generan un esqueleto duro y su número de tentáculos es seis o múltiplos de seis. Pueden encontrarse muy distintas formas, tamaños y coloraciones dentro de los corales de este orden. Se conocen como corales escleractinios debido a que poseen escleritos que les dan protección. Estos escleritos de consistencia dura son producidos por células especializadas y hechos de calcita, un tipo de carbonato de calcio. Por lo que se dice que secretan un esqueleto de carbonato de calcio.​ Este elemento les proporciona la contextura dura, gracias a la cual, desde el Triásico superior los corales escleractinios pasaron de una participación minoritaria en las comunidades arrecifales a constituir los bloques básicos de construcción de los arrecifes coralinos tropicales.​ El esqueleto individual de cada pólipo se denomina coralito. Por su participación en la conformación de arrecifes y por contener zooxantelas simbióticas, mejor conocidas como dino flagelados unicelulares, en su endodermo; se denominan también corales hermatípicos.​ En estos corales zooxantelados se encuentra una alta relación entre la fotosíntesis y los niveles de calcificación, ya que, en los períodos de luz se presenta mayor acreción del esqueleto en Scleractinia que los que se dan sin la presencia de la misma. Este hecho, concluyen los científicos Marshall y Clode, permite afirmar que efectivamente la fotosíntesis beneficia la calcificación, pero, no es posible asegurar que un aumento de la calcificación favorezca la presencia de carbón inorgánico que pueda ser útil para la fotosíntesis.​ Para la aparición de corales hermatípicos es necesario que se den unas condiciones generales:​ * Aguas cálidas: de 20 a 30 °C, y sometidas a pocas variaciones temporales. * Luz: fundamental para que las zooxantelas lleven a cabo el proceso fotosintético. Las aguas deben ser claras, es decir, con poca turbidez, y en la zona epipelágica, donde aún pueden crecer gracias a la luz solar. * Baja concentración de nutrientes en suspensión: una elevada concentración de nutrientes haría incrementar excesivamente la turbiedad. * Salinidad: viven en aguas con un normal nivel de salinidad, entre 27‰ y 40‰. * Aguas algo removidas: es necesario que el medio sea rico en oxígeno. * Sustrato firme: necesario para su anclaje. Los corales ahermatípicos, por otro lado, carecen de zooxantelas, y dependen enteramente de la captura de plancton para su alimentación. Sin embargo, algunos de ellos presentan especies consideradas como "constructoras" de arrecifes, tal es el caso de Madrepora oculata o Lophelia pertusa, principales constructores de arrecifes en aguas frías, en localizaciones a más de 2000 m de profundidad.​ En el mundo del buceo y en acuariofilia los corales duros se dividen en LPS, (en inglés) Long Polyp Stony, duros de pólipo largo, y SPS, (en inglés) Small Polyp Stony, duros de pólipo pequeño. Pero esta división es poco científica y genera no pocas excepciones bajo un análisis riguroso de las diversas especies. La comunidad científica se refiere a micropólipos cuando los pólipos coralinos tienen entre 1 y 2 mm de diámetro, y alude a macropólipos para aquellos pólipos entre 10 y 40 mm de diámetro. No obstante, la gran mayoría de los corales de todos los arrecifes del mundo tienen pólipos con un diámetro entre 2 y 10 mm, justo entre esas categorías.​ En la actualidad se conocen 1.574 especies de corales duros, de los cuales el 83% son del orden Scleractinia, alrededor de 1.300 especies de corales se atribuyen a este orden,​ de la clase Anthozoa que hemos descrito en el artículo. De las cuales 656 especies son constructoras de arrecifes, y viven en aguas tropicales soleadas, y otras 669 especies no son constructoras de arrecifes, y viven también en aguas templadas y polares, localizándose hasta 6000 m de profundidad.​ En el Atlántico Tropical Occidental se reconocen 197 especies, y 118 de ellas distribuidas en el Caribe Colombiano, mientras que en el Pacífico se registran 37 especies en la superficie colombiana, frente a 124 en la totalidad del Pacífico Oriental.​ (es)
  • Les scléractiniaires (Scleractinia), anciennement appelés « madréporaires », constituent le principal ordre des coraux durs, animaux de la classe des Anthozoa. On compte plus de 800 espèces répertoriées. (fr)
  • Scleractinia, also called stony corals or hard corals, are marine animals in the phylum Cnidaria that build themselves a hard skeleton. The individual animals are known as polyps and have a cylindrical body crowned by an oral disc in which a mouth is fringed with tentacles. Although some species are solitary, most are colonial. The founding polyp settles and starts to secrete calcium carbonate to protect its soft body. Solitary corals can be as much as 25 cm (10 in) across but in colonial species the polyps are usually only a few millimetres in diameter. These polyps reproduce asexually by budding, but remain attached to each other, forming a multi-polyp colony of clones with a common skeleton, which may be up to several metres in diameter or height according to species. The shape and appearance of each coral colony depends not only on the species, but also on its location, depth, the amount of water movement and other factors. Many shallow-water corals contain symbiont unicellular organisms known as zooxanthellae within their tissues. These give their colour to the coral which thus may vary in hue depending on what species of symbiont it contains. Stony corals are closely related to sea anemones, and like them are armed with stinging cells known as cnidocytes. Corals reproduce both sexually and asexually. Most species release gametes into the sea where fertilisation takes place, and the planula larvae drift as part of the plankton, but a few species brood their eggs. Asexual reproduction is mostly by fragmentation, when part of a colony becomes detached and reattaches elsewhere. Stony corals occur in all the world's oceans. Much of the framework of modern coral reefs is formed by scleractinians. Reef-building or hermatypic corals are mostly colonial; most of these are zooxanthellate and are found in the shallow waters into which sunlight penetrates. Other corals that do not form reefs may be solitary or colonial; some of these occur at abyssal depths where no light reaches. Stony corals first appeared in the Middle Triassic, but their relationship to the tabulate and rugose corals of the Paleozoic is currently unresolved. In modern times stony corals numbers are expected to decline due to the effects of global warming and ocean acidification. (en)
  • Scleractinia juga disebut sebagai karang batu (karang berbatu) atau karang keras. Merupakan hewan laut di filum Cnidaria yang membangun kerangka keras untuk diri mereka sendiri. Memiliki kemiripan bentuk dengan anemon laut mini dan mereka dipersenjatai dengan sel menyengat yang dikenal sebagai cnidocytes. Karang yang satu ini banyak ditemukan di perairan tropis yang dengan air jernih dan dangkal dengan sinar matahari cahayanya dapat menembus, walaupun tumbuh pada semua samudera di dunia. (in)
  • Le sclerattinie o madrepore (Scleractinia , 1900) sono un ordine di coralli della sottoclasse Hexacorallia. (it)
  • イシサンゴ目 (Scleractinia) は、花虫綱の目の一つ。炭酸カルシウムの硬いをつくる。ハードコーラルとも呼ばれる。 (ja)
  • De rifkoralen of steenkoralen (Scleractinia, vroeger: Madreporaria) behoren tot de rifvormende en overwegend kolonievormende dieren met een kalkskelet aan de buitenkant van het polieplichaam. Het skelet wordt voortdurend opgebouwd aan de basis van de poliepen door de zogenaamde . (nl)
  • Scleractinia ou Madreporaria é uma ordem de cnidários antozoários da subclasse Hexacorallia. Inclui os verdadeiros corais, conhecidos popularmente como corais-pétreos ou escleractinianos. É uma ordem constituída principalmente antozoários coloniais que secretam um esqueleto calcário externo e forte. Possuem esclerosseptos arranjados em ciclos hexâmeros. Existem muitas espécies fósseis conhecidas. Gêneros: , , , e . Vem sendo altamente predada pela ação de uma espécie invasora de equinodermo coroa-de-espinho (Acanthaster planci). (pt)
  • Korale madreporowe, korale rafotwórcze, korale kamienne, korale rafowe (Scleractinia) określane też jako koralowce kamienne (Scleractina) lub madreporowce (Madreporaria) – rząd koralowców sześciopromiennych (Hexacorallia), do którego należą drobne, osiadłe, przeważnie kolonijne polipy (antopolipy) wytwarzające zewnętrzne szkielety z węglanu wapnia tworzące zwartą, wapienną masę. Połowa gatunków z tego rzędu to zwierzęta, które są głównym czynnikiem rafotwórczym – dzięki nim powstają rafy i wyspy koralowe. W zapisie kopalnym są znane od środkowego triasu (około 245 mln lat temu) – już wówczas były grupą silnie zróżnicowaną. Wiele gatunków tych korali jest zagrożonych wyginięciem. Przykładowymi przedstawicielami korali madreporowych są gatunki z rodzajów (rodzaj, od którego wywodzi się nazwa rzędu), , zwana wądolnicą oraz żyjące pojedynczo (grzybniki), o kształcie grzyba kapeluszowego. (pl)
  • Stenkoraller (Scleractinia) är en ordning i klassen koralldjur och underklassen sexstråliga koralldjur. De har polyper som skyddas av ett hårt yttre kalkskelett och är ofta kolonibildande. Stenkoraller har därför stor betydelse för uppbyggnaden av korallrev. Bland stenkoraller finns många exempel på koraller som lever i symbios med zooxanteller, små encelliga alger som lever i polyperna och genom sin fotosyntes bidrar till koralldjurens energiförsörjning. Stenkoraller som lever i den här formen av symbios förekommer inte på större djup än att solljus kan nå zooxantellerna, eftersom zooxantellerna behöver solljus för att överleva. Särskilt revbildade stenkoraller i tropiska hav hör till den här gruppen. Det finns dock även en del stenkoraller som saknar zooxanteller, vilka klarar att leva på större djup, på mer skuggade platser och i kallare vatten än stenkoraller med zooxanteller, som ögonkorall. Utseendet på stenkorallernas kolonier varierar mycket, de kan vara greniga, runda, mer eller mindre knöliga, skivformade eller skorpliknande. Hur olika stenkorallernas kolonier kan se ut visas bland annat av och . Det finns även exempel på stenkoraller som inte bildar kolonier, som svampkoraller och bägarkorall. * Diploria labyrinthiformis, en hjärnkorall. * Acropora palmata, en älghornskorall. * Ögonkorall. * Fossil av stenkorall. (sv)
  • Мадрепо́ровые кора́ллы, или склеракти́нии, или каменистые кораллы (лат. Scleractinia), — отряд коралловых полипов из подкласса шестилучевых кораллов (Hexacorallia). Близкородственны актиниям. Составляют самый обширный таксон Anthozoa, включающий около 3600 видов. В отличие от актиний, мадрепоровые кораллы выделяют экзоскелет из карбоната кальция. Среди представителей Scleractinia есть одиночные формы, например, распространённый в Индо-Пацифике обитатель рифов коралл Fungia и некоторые глубоководные виды. Одиночные полипы достигают 50 см в диаметре. Однако большинство мадрепоровых кораллов — колониальные организмы. Диаметр их мелких полипов в среднем от 1 до 3 мм, однако колонии могут достигать нескольких метров в высоту, весить несколько тонн и состоять из 100 000 полипов и более. (ru)
  • 石珊瑚目(学名:Scleractinia)是珊瑚纲的一个目,是一類生活在海洋中的生物,曾被稱為像是植物的動物(Zoophytes),能分泌碳酸鈣骨骼形成堅硬的礁體,以便將他們固定在光線充足、海水流動快速的地方。牠們最早於三疊紀中期出現,取代了於二疊紀末滅絕的及。和海葵、擬珊瑚海葵、黑角珊瑚、(Ceriantharia)是近親,皆同為六放珊瑚各目的物種。 由於大部份珊瑚礁的骨架都是由石珊瑚目所形成,對人類和其他生物而言,珊瑚礁生態圈是主要的漁場所在地,可以說在沿岸的海洋生物生存空間,是珊瑚在造礁作用下所提供的,因此珊瑚在淺水的近海中具有基本與極重要的價值,部份種類能分佈在溫帶、極地水域或透光帶以下6000米水深處。 石珊瑚目可以分為兩類: * 淺海珊瑚:分佈在熱帶與亞熱帶的淺水地區,有共生藻,是主要的構成礁的主要部份,大多為群體型,少數為單體型 (例如: Fungiidae)。 * 深海珊瑚:分佈全球海域水深大於50公尺的地區,無共生藻,造礁速度緩慢,主要為單體型,少數為群體型 (例如: Medrepora)。 (zh)
  • Мадрепорові корали (Scleractinia) — ряд морських кишковопорожнинних тварин класу коралових поліпів. Це переважно колоніальні, прикріплені до морського дна форми, нерівномірно поширені по усьому світовому океану. Відомо близько 2500 видів. Є дві групи мадрепорових коралів: * Корали, що живуть в колоніях, в прозорих, мілких тропічних водах, вони є первинними основними рифоутворюючими організмами. * Поодинокі корали, що зустрічаються у всіх регіонах Світового океану і не будують рифи. На додаток до цього живуть у тропічних водах деякі поодинокі корали живуть в помірних, полярних водах або нижче світлової зони до 6000 метрів. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 904556 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 35920 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1115559481 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:authority
  • Bourne, 1900 (en)
dbp:imageCaption
  • Ernst Haeckel, 1904 (en)
  • Scleractinian corals, illustration by (en)
dbp:name
  • Stony corals (en)
dbp:status
  • CITES_A2 (en)
dbp:status2System
  • CITES (en)
dbp:subdivision
  • About 35, see [[#Families (en)
dbp:subdivisionRanks
  • Families (en)
dbp:synonyms
  • * Madreporaria (en)
dbp:taxon
  • Scleractinia (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Els escleractinis (Scleractinia) són un ordre d'antozous hexacoral·lis, exclusivament marins, proveïts d'esquelet dur i massiu, per la qual cosa es denominen coralls de pedra o coralls durs. Molts dels esculls de corall estan formats per escleractinis. Moltes espècies fan colònies de corall en aigües tropicals somes; són els principals formadors d'escull coral·lins del món. Però també n'hi ha de solitaris que no fan esculls. D'altres viuen en aigües temperades o polars o per sota de la zona fòtica fins a 6.000 metres per sota de la superfície. (ca)
  • Větevníci (Scleractinia) je řád korálnatců vyznačujících se tím, že počet jejich ramen je dělitelný šesti. Poprvé jsou doloženi v období triasu. Větevníky postihla velká vlna vymírání již na konci období triasu před 201 miliony let. (cs)
  • المرجانيات الصلبة (الاسم العلمي: Scleractinia) هي رتبة من اللاسعات تتبع فوق رتبة من طائفة الزهريات الشعاعية. (ar)
  • Les scléractiniaires (Scleractinia), anciennement appelés « madréporaires », constituent le principal ordre des coraux durs, animaux de la classe des Anthozoa. On compte plus de 800 espèces répertoriées. (fr)
  • Scleractinia juga disebut sebagai karang batu (karang berbatu) atau karang keras. Merupakan hewan laut di filum Cnidaria yang membangun kerangka keras untuk diri mereka sendiri. Memiliki kemiripan bentuk dengan anemon laut mini dan mereka dipersenjatai dengan sel menyengat yang dikenal sebagai cnidocytes. Karang yang satu ini banyak ditemukan di perairan tropis yang dengan air jernih dan dangkal dengan sinar matahari cahayanya dapat menembus, walaupun tumbuh pada semua samudera di dunia. (in)
  • Le sclerattinie o madrepore (Scleractinia , 1900) sono un ordine di coralli della sottoclasse Hexacorallia. (it)
  • イシサンゴ目 (Scleractinia) は、花虫綱の目の一つ。炭酸カルシウムの硬いをつくる。ハードコーラルとも呼ばれる。 (ja)
  • De rifkoralen of steenkoralen (Scleractinia, vroeger: Madreporaria) behoren tot de rifvormende en overwegend kolonievormende dieren met een kalkskelet aan de buitenkant van het polieplichaam. Het skelet wordt voortdurend opgebouwd aan de basis van de poliepen door de zogenaamde . (nl)
  • Scleractinia ou Madreporaria é uma ordem de cnidários antozoários da subclasse Hexacorallia. Inclui os verdadeiros corais, conhecidos popularmente como corais-pétreos ou escleractinianos. É uma ordem constituída principalmente antozoários coloniais que secretam um esqueleto calcário externo e forte. Possuem esclerosseptos arranjados em ciclos hexâmeros. Existem muitas espécies fósseis conhecidas. Gêneros: , , , e . Vem sendo altamente predada pela ação de uma espécie invasora de equinodermo coroa-de-espinho (Acanthaster planci). (pt)
  • 石珊瑚目(学名:Scleractinia)是珊瑚纲的一个目,是一類生活在海洋中的生物,曾被稱為像是植物的動物(Zoophytes),能分泌碳酸鈣骨骼形成堅硬的礁體,以便將他們固定在光線充足、海水流動快速的地方。牠們最早於三疊紀中期出現,取代了於二疊紀末滅絕的及。和海葵、擬珊瑚海葵、黑角珊瑚、(Ceriantharia)是近親,皆同為六放珊瑚各目的物種。 由於大部份珊瑚礁的骨架都是由石珊瑚目所形成,對人類和其他生物而言,珊瑚礁生態圈是主要的漁場所在地,可以說在沿岸的海洋生物生存空間,是珊瑚在造礁作用下所提供的,因此珊瑚在淺水的近海中具有基本與極重要的價值,部份種類能分佈在溫帶、極地水域或透光帶以下6000米水深處。 石珊瑚目可以分為兩類: * 淺海珊瑚:分佈在熱帶與亞熱帶的淺水地區,有共生藻,是主要的構成礁的主要部份,大多為群體型,少數為單體型 (例如: Fungiidae)。 * 深海珊瑚:分佈全球海域水深大於50公尺的地區,無共生藻,造礁速度緩慢,主要為單體型,少數為群體型 (例如: Medrepora)。 (zh)
  • Steinkorallen (Scleractinia, früher Madreporaria) sind Tiere, die den Hauptanteil an der Entstehung der Korallenriffe haben, der artenreichsten marinen Lebensräume auf der Erde. Die meist winzigen, sessilen Tiere haben die Fähigkeit, an ihrer Basis Kalk abzuscheiden, und bilden so Riffe und im Laufe der Jahrtausende gewaltige Riffstrukturen. Viele Inseln, z. B. die Bahamas und Bermuda im Atlantik, die Malediven im Indischen Ozean oder Tuvalu und Kiribati im Pazifik sind durch das allmähliche Wachstum von Steinkorallen gebildet worden. Bei der Kalkbildung hilft den meisten Steinkorallen eine Symbiose mit Zooxanthellen, kleinen, einzelligen Algen aus der Gruppe der Dinoflagellaten, die auch für die Ernährung der Korallen wichtig sind. (de)
  • Los escleractinios (Scleractinia) son un orden de cnidarios antozoos de las subclasse Hexacorallia, también conocidos como corales pétreos o corales duros. Son animales exclusivamente marinos que no presentan un estado de medusa y cuyo ciclo de vida comprende exclusivamente el estado de pólipo. Son muy similares a las anémonas de mar, pero generan un esqueleto duro y su número de tentáculos es seis o múltiplos de seis. Pueden encontrarse muy distintas formas, tamaños y coloraciones dentro de los corales de este orden. (es)
  • Scleractinia, also called stony corals or hard corals, are marine animals in the phylum Cnidaria that build themselves a hard skeleton. The individual animals are known as polyps and have a cylindrical body crowned by an oral disc in which a mouth is fringed with tentacles. Although some species are solitary, most are colonial. The founding polyp settles and starts to secrete calcium carbonate to protect its soft body. Solitary corals can be as much as 25 cm (10 in) across but in colonial species the polyps are usually only a few millimetres in diameter. These polyps reproduce asexually by budding, but remain attached to each other, forming a multi-polyp colony of clones with a common skeleton, which may be up to several metres in diameter or height according to species. (en)
  • Korale madreporowe, korale rafotwórcze, korale kamienne, korale rafowe (Scleractinia) określane też jako koralowce kamienne (Scleractina) lub madreporowce (Madreporaria) – rząd koralowców sześciopromiennych (Hexacorallia), do którego należą drobne, osiadłe, przeważnie kolonijne polipy (antopolipy) wytwarzające zewnętrzne szkielety z węglanu wapnia tworzące zwartą, wapienną masę. Połowa gatunków z tego rzędu to zwierzęta, które są głównym czynnikiem rafotwórczym – dzięki nim powstają rafy i wyspy koralowe. W zapisie kopalnym są znane od środkowego triasu (około 245 mln lat temu) – już wówczas były grupą silnie zróżnicowaną. Wiele gatunków tych korali jest zagrożonych wyginięciem. Przykładowymi przedstawicielami korali madreporowych są gatunki z rodzajów (rodzaj, od którego wywodzi się nazw (pl)
  • Stenkoraller (Scleractinia) är en ordning i klassen koralldjur och underklassen sexstråliga koralldjur. De har polyper som skyddas av ett hårt yttre kalkskelett och är ofta kolonibildande. Stenkoraller har därför stor betydelse för uppbyggnaden av korallrev. Utseendet på stenkorallernas kolonier varierar mycket, de kan vara greniga, runda, mer eller mindre knöliga, skivformade eller skorpliknande. Hur olika stenkorallernas kolonier kan se ut visas bland annat av och . Det finns även exempel på stenkoraller som inte bildar kolonier, som svampkoraller och bägarkorall. * * * Ögonkorall. * (sv)
  • Мадрепо́ровые кора́ллы, или склеракти́нии, или каменистые кораллы (лат. Scleractinia), — отряд коралловых полипов из подкласса шестилучевых кораллов (Hexacorallia). Близкородственны актиниям. Составляют самый обширный таксон Anthozoa, включающий около 3600 видов. В отличие от актиний, мадрепоровые кораллы выделяют экзоскелет из карбоната кальция. (ru)
  • Мадрепорові корали (Scleractinia) — ряд морських кишковопорожнинних тварин класу коралових поліпів. Це переважно колоніальні, прикріплені до морського дна форми, нерівномірно поширені по усьому світовому океану. Відомо близько 2500 видів. Є дві групи мадрепорових коралів: (uk)
rdfs:label
  • Scleractinia (en)
  • مرجانيات صلبة (ar)
  • Escleractinis (ca)
  • Větevníci (cs)
  • Steinkorallen (de)
  • Scleractinia (es)
  • Scleractinia (fr)
  • Scleractinia (in)
  • Scleractinia (it)
  • イシサンゴ目 (ja)
  • Rifkoralen (nl)
  • Korale madreporowe (pl)
  • Scleractinia (pt)
  • Мадрепоровые кораллы (ru)
  • Stenkoraller (sv)
  • Мадрепорові корали (uk)
  • 石珊瑚目 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:order of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:ordo of
is gold:hypernym of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License