An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Right-wing populism, also called national populism and right-wing nationalism, is a political ideology that combines right-wing politics and populist rhetoric and themes. Its rhetoric employs anti-elitist sentiments, opposition to the Establishment, and speaking to or for the "common people". Recurring themes of right-wing populists include neo-nationalism, social conservatism, and economic nationalism. Frequently, they aim to defend a national culture, identity, and economy against perceived attacks by outsiders.

Property Value
dbo:abstract
  • الشعبوية اليمينية، والتي تسمى أيضًا الشعبوية القومية أو القومية اليمينية هي أيديولوجية سياسية تجمع بين سياسات اليمين والخطابة والمواضيع الشعبوية. كثيرًا ما يتألف الخطاب الشعبوي من الآراء المعادية للنخبوية، ومعارضة المؤسسة الحاكمة، والتحدث إلى «عامة الشعب». تعترض كل من الشعبوية اليمينية والشعبوية اليسارية على السيطرة المتصوَّرة للنخب على الديمقراطيات الليبرالية، إلا أن شعبوية اليسار تعترض أيضًا على سلطة الشركات الكبرى وحلفائها، في حين تدعم شعبوية اليمين عادة الضوابط الصارمة المفروضة على الهجرة. في أوروبا، يُستخدم مصطلح الشعبوية اليمينية لوصف المجموعات والسياسيين والأحزاب السياسية المعروفة، على نحو عام، بالشكوكية الأوروبية وبمعارضتها للهجرة، وخاصة الهجرة القادمة من العالم الإسلامي. ترتبط الشعبوية اليمينية في العالم الغربي، على نحو عام، بإيديولوجيات عديدة مثل معاداة حماية البيئة، والقومية الجديدة، ومناهضة العولمة، والأهلانية، والحمائية. يدعم الشعبويون اليمينيون الأوروبيون عادة توسيع دولة الرفاهية، ولكن مع حرمان المهاجرين غير الشرعيين من الحصول على إعانات حكومية، ويشار إلى هذا المفهوم على أنه «شوفينية الرفاهية». ابتداءً من تسعينيات القرن العشرين، تأسست الأحزاب الشعبوية اليمينية في الهيئات التشريعية للديمقراطيات المختلفة. رغم أن حركات اليمين المتطرف في الولايات المتحدة (التي يُشار إليها عادة باسم «اليمين الراديكالي») قد جرت دراستها على نحو مستقل، فإن بعض الكتاب يعتبرونها جزءًا من ظاهرة الشعوبية اليمينية. ترتبط الشعبوية اليمينية في الولايات المتحدة أيضًا ارتباطًا وثيقًا بالمحافظين الأصليين. منذ الكساد الكبير، بدأت تتنامى شعبية الحركات الشعبوية اليمينية الأوروبية مثل حزب التجمع الوطني (سابقًا حزب الجبهة الوطنية) في فرنسا، وحزب رابطة الشمال في إيطاليا، وحزب من أجل الحرية وحزب منتدى من أجل الديمقراطية في هولندا، وحزب الفنلنديين الحقيقيين، وحزب ديمقراطيي السويد، وحزب الشعب الدنماركي، وحزب الحرية النمساوي، وحزب استقلال المملكة المتحدة، وحزب البريكست البريطاني، ويرجع ذلك إلى حد كبير إلى المعارضة المتزايدة للهجرة المتدفقة القادمة من الشرق الأوسط وأفريقيا، وزيادة الشكوكية الأوروبية والاستياء من السياسات الاقتصادية للاتحاد الأوروبي. فاز الرئيس الأمريكي دونالد ترامب بالانتخابات الرئاسية للولايات المتحدة عام 2016 بعد أن خاض الانتخابات على منصة تضمنت مواضيع شعبوية يمينية. (ar)
  • Pravicový populismus, nazývaný také národní populismus nebo pravicový nacionalismus je politická ideologie, která spojuje pravicovou politiku a populistickou rétoriku a témata. Rétorika často spočívá v antielitářských a antiintelektuálních náladách, odporu k establishmentu a oslovování "obyčejných lidí". Jak pravicový, tak levicový populismus se staví proti údajnému ovládání liberálních demokracií elitami; levicový populismus se však staví také proti moci velkých korporací a jejich spojenců, zatímco pravicový populismus obvykle podporuje silnou kontrolu imigrace. V Evropě se termín pravicový populismus používá pro označení skupin, politiků a politických stran, které jsou obecně známé svým odporem k imigraci, zejména z islámského světa, a euroskepticismem. Pravicový populismus je v západním světě obecně spojován s ideologiemi, jako je antiekologismus, nový nacionalismus, antiglobalizace nativismus a protekcionismus. Evropští pravicoví populisté mohou podporovat rozšiřování sociálního státu, ale pouze pro "zasloužilé"; tento koncept bývá označován jako "sociální šovinismus". Od 90. let 20. století se v zákonodárných sborech různých demokratických zemí etablovaly pravicově-populistické strany. Ačkoli krajně pravicová hnutí ve Spojených státech (kde jsou obvykle označována jako "radikální pravice") bývají charakterizována atomisticky, někteří autoři je považují za součást širšího pravicově-populistického fenoménu. Od velké recese začala růst popularita evropských pravicově-populistických hnutí, jako je Národní sdružení (dříve Národní fronta) ve Francii, Liga v Itálii, Strana pro svobodu a Fórum pro demokracii v Nizozemsku, Strana Finů, Švédští demokraté, Dánská lidová strana, Svobodná strana Rakouska, Strana nezávislosti Spojeného království a Strana brexitu. Z velké části je tomu tak kvůli rostoucímu odporu vůči imigraci z Blízkého východu a Afriky, rostoucímu euroskepticismu a nespokojenosti s hospodářskou politikou Evropské unie. Americký prezident Donald Trump vyhrál v roce 2016 prezidentské volby ve Spojených státech poté, co kandidoval s programem, který zahrnoval pravicově-populistická témata. (cs)
  • Rechtspopulismus ist eine Ausformung des Populismus im Bereich der politischen Rechten. Ein klassisches Modell für eine populistische Bewegung von rechts ist der Poujadismus in Frankreich in den 1950er Jahren. In mehreren europäischen Staaten sind seit den späten 1970er Jahren neue Formen rechtspopulistischer Bewegungen und Protest-Parteien entstanden. In Osteuropa haben etablierte politische Parteien populistische Züge als Strategie der Machtsicherung entwickelt. Rechtspopulistische Parteien verbinden zugespitzte Positionen aus dem politisch rechten Spektrum mit einem Bekenntnis zur Demokratie und wenden sich in populistischer Manier etwa gegen Einwanderer (besonders aus als „fremd“ behaupteten Kulturkreisen), die Europäische Union und deren aktuelle Struktur sowie die regierenden Parteien. Außerdem fordern sie unter anderem eine leistungsorientierte Gesellschaftsordnung, ein Bekenntnis zum „christlichen Abendland“ und zum Erhalt nationaler Kulturen und Identitäten, häufig verbunden mit Islamfeindlichkeit und der Forderung nach einer „Law-and-Order-Politik“ für die eigene Nation gegen als schädlich oder bedrohlich wahrgenommenen Personen und Organisationen und die als zu liberal und unflexibel eingestuften bestehenden Strukturen in Staat, Verwaltung und politischen Entscheidungsprozessen. Rechtspopulisten sehen sich als Sprachrohr einer „schweigenden Mehrheit“, deren Interessen andere Parteien ignorieren würden und die gegenüber Migranten oder ethnischen Minderheiten benachteiligt sei. Damit richtet sich der Rechtspopulismus in seinem Selbstverständnis gegen gesellschaftliche Minderheiten und die politische Klasse, die er als korrupt, machtbesessen und zu wenig volksnah ansieht. Der „Appell an das Volk“ soll dabei suggerieren, dass es einen genuinen Volkswillen gebe, der in seinem latenten Wahrheitsgehalt nur zutage gebracht werden müsse. Anders als die neofaschistisch und revisionistisch gesinnten Rechtsparteien der Zeit nach 1945 verzichtet der Rechtspopulismus auf ein durch die Rassenlehre begründetes, völkisch geprägtes Weltbild; an Stelle des klassischen Rassismus treten eher Argumentationen des kulturellen Rassismus oder des Ethnopluralismus. Auch lehnt der Rechtspopulismus das demokratische System nicht ab, sondern wendet sich tendenziell oder implizit und verdeckt gegen einzelne Elemente wie den Pluralismus, den Minderheitenschutz oder die Religionsfreiheit. Rechtspopulistische Parteien und Organisationen handeln meist aus der Opposition heraus und formulieren öffentlichkeitswirksame und plakative Maximalforderungen. Teile der Politikwissenschaft sehen im Rechtspopulismus eine Erneuerungsbewegung der extremen Rechten, die auf den gesellschaftlichen, politischen und ökonomischen Wandel in den modernen europäischen Staaten seit den 1970er-Jahren reagiert. Aus ihrer Sicht sprechen rechtspopulistische Parteien die Ängste der Bevölkerung vor Modernisierung und Umbrüchen wie der Globalisierung an und beantworten sie mit klaren, einseitigen Parolen, die der politischen Klasse und Minderheiten die Schuld an Missständen geben. Der Begriff des Rechtspopulismus ist schwer zu fassen, weil sich seine Vertreter programmatisch oft stark unterscheiden und die Grenzen zum traditionellen extremen Spektrum und Konservatismus fließend sind. Von dem sozialwissenschaftlichen Begriff ist der Gebrauch des Wortes in Medien und Öffentlichkeit zu unterscheiden, wo es in der Regel pejorativ gebraucht wird und negativ besetzt ist. Obendrein ist der Ausdruck im allgemeinen Sprachgebrauch meist unscharf und wird von den so Beschriebenen zurückgewiesen. Unschärfe und Mangel an „Substanz“ wird dem Begriff auch in der politikwissenschaftlichen Diskussion vorgeworfen. Trotz seiner verbreiteten Benutzung wird also der Begriff Rechtspopulismus im wissenschaftlichen Diskurs nicht in einer einheitlichen, allgemein anerkannten Bedeutung verwendet. Betrachtet wird das Phänomen Rechtspopulismus nicht nur für sich allein, sondern im Zusammenhang eines möglicherweise gesellschaftlich generell zunehmenden Auftretens populistischer Bewegungen und Parteien – etwa auch aus dem Bereich des Linkspopulismus –, die um eine ähnliche oder um dieselbe Wählerklientel werben. (de)
  • Ο δεξιός λαϊκισμός (αγγλ. Right-wing populism) που ονομάζεται επίσης εθνικός λαϊκισμός ή δεξιός εθνικισμός είναι πολιτική ιδεολογία που συνδυάζει τη Δεξιά και τη λαϊκιστική ρητορική και θεματολογία. Η ρητορική συχνά συνίσταται σε αντι-ελιτιστικά συναισθήματα, αντίδραση κατά του κατεστημένου και συνομιλία απευθείας με το «Λαό». Τόσο ο δεξιός λαϊκισμός όσο και ο αριστερός λαϊκισμός αντιτίθενται στον αντιληπτό έλεγχο των φιλελεύθερων δημοκρατιών από τις ελίτ (προνομιούχες κοινωνικές τάξεις). Ωστόσο, ο λαϊκισμός της αριστεράς είναι αντίθετος στην ισχύ και την επιρροή των μεγάλων εταιρειών και των συμμάχων τους, ενώ ο δεξιός εθνικισμός συνήθως υποστηρίζει το δραστικό έλεγχο της μετανάστευσης. (el)
  • Eskuindar populismoa, baita ere eskuineko populismoa edo nazional populismoa bezala ezagutua, ideologia politikoa da, populismoa eta eskuineko politikak konbinatzen dituenak. Orokorrean, liberalismoaren eta elitismoaren aurkako borrokarekin bateratzen da. Populismotzat jotzen da "ohiko gizakiarentzat" erakargarria baita, eliteen aurkako jarrerak izanez. Normalean immigrazioaren aurkako jarrerak erakusten dituzte. Europan, eskuindar populismoa erabiltzen da deskribatzeko talde, politikari eta alderdi politikoak ezagunak direnak immigrazioarekiko kontrakotasunarengatik, batez ere mundu islamikotik, eta euroeszeptizismoarengatik. 1990ren hamarkadan alderdi politiko eskuindar populistek erregimen demokratikoen legealdietan ezarri ziren. A.E.B.ko mugimendu eskuindarrak aldenduta ikertu badira ere, "eskuin erradikal" bezala izendatuz, hainbat egile fenomeno berbera direlakoan daude. (eu)
  • El populismo de derecha es una ideología política que combina la derecha política con retórica y temas populistas. De acuerdo con la definición de Cas Mudde, el populismo es una ideología política que divide a la sociedad en dos entes homogéneos y antagonistas: el pueblo y las élites. Desde una perspectiva de derecha, se percibe a las élites políticas y al Estado como intrínsecamente corruptos y burocráticos, por lo que hay una retórica que apela a los individuos y a la sociedad que se identifica como anti-estado, unida en torno a una religión mayoritaria, u opositora a otras tendencias políticas que se ubican como rivales.​​​​ En Europa el populismo de derecha es una expresión que se usa para describir a grupos, políticos y partidos políticos generalmente conocidos por su xenofobia,​ principalmente contra el mundo islámico,​ y que en la mayoría de los casos tienen una postura euroescéptica.​​ El populismo de derecha en el mundo occidental está generalmente, aunque no exclusivamente, asociado con ideologías como el ultraconservadurismo, el reaccionarismo y el neonacionalismo​​ la antiglobalización,​ el nativismo,​​ en algunos casos al proteccionismo,​ aunque en otros al libertarismo económico​ y la oposición a la inmigración.​ Las ideas y sentimientos anti-musulmanes y el antisemitismo sirven como los "grandes unificadores" entre las formaciones políticas de derecha en todo Estados Unidos y Europa.​ Las opiniones tradicionales de la derecha, como la repulsión por el Estado de bienestar, sumado a una fuerte reivindicación de la “incorreción política”, posiciones antiprogresistas y antiigualitarias, hasta partidos o movimientos con inclinaciones o simpatías neonazis, también se describen bajo el populismo de derecha, hay en este abanico político una monstrificación de la justicia social acompañada en ocasiones de un sutil discurso antidemocrático.​​​​​ A partir de la década de 1990, los partidos populistas de derecha se establecieron en las legislaturas de varias democracias, entre ellas Australia, Brasil, Canadá, República Checa, Dinamarca, Estonia, Francia, Alemania, Rumania y Suecia; y entraron en gobiernos de coalición en Austria, Bélgica, Bulgaria, Chile, Finlandia, Grecia, Italia, Israel, Letonia, Lituania, los Países Bajos, Nueva Zelanda, Noruega, Eslovaquia y Suiza; y gobiernos mayoritarios en India, Turquía, Hungría y Polonia.​ Si bien los movimientos de extrema derecha en los Estados Unidos se han estudiado por separado, donde normalmente se la llama "derecha radical", algunos escritores los consideran parte del mismo fenómeno.​ El populismo de derecha en los Estados Unidos también está estrechamente vinculado al paleoconservatismo.​ El populismo de derecha es distinto del conservadurismo, pero varios partidos populistas de derecha tienen sus raíces en los partidos políticos conservadores.​ Otros partidos populistas tienen vínculos con movimientos fascistas fundados durante el período de entreguerras, cuando el fascismo italiano, alemán, húngaro, español y japonés subió al poder. El principal ideólogo del paleolibertarismo, Murray Rothbard, señalaba en el siglo XX que la “estrategia correcta” de los paleoliberatrios y libertarios en los Estados Unidos era el populismo de derecha, que pasaba por prenderse del racismo existente entre la sociedad norteamericana, y otras posturas reaccionarias, para lograr introducir sus ideologías económicas en la lucha política.​​ Desde la Gran Recesión,​​​ los movimientos populistas de derecha como el Agrupación Nacional (antes Frente Nacional) en Francia, la Liga Norte en Italia, el Partido por la Libertad en los Países Bajos y el Partido de la Independencia del Reino Unido comenzaron a crecer en popularidad​​ en gran parte debido a la creciente oposición a la inmigración de Oriente Medio y África, el aumento del euroescepticismo y el descontento con las políticas económicas de la Unión Europea.​ Las opiniones políticas de 2016 del presidente de los Estados Unidos, Donald Trump, han sido resumidas por los expertos como populistas de derecha​ y nacionalistas.​​ (es)
  • Right-wing populism, also called national populism and right-wing nationalism, is a political ideology that combines right-wing politics and populist rhetoric and themes. Its rhetoric employs anti-elitist sentiments, opposition to the Establishment, and speaking to or for the "common people". Recurring themes of right-wing populists include neo-nationalism, social conservatism, and economic nationalism. Frequently, they aim to defend a national culture, identity, and economy against perceived attacks by outsiders. Right-wing populism in the Western world is generally associated with ideologies such as anti-environmentalism, anti-globalization, nativism, and protectionism. In Europe, the term is often used to describe groups, politicians, and political parties generally known for their opposition to immigration, especially from the Muslim world, and for Euroscepticism. Right-wing populists may support expanding the welfare state, but only for those they deem fit to receive it; this concept has been referred to as "welfare chauvinism". From the 1990s, right-wing populist parties became established in the legislatures of various democracies. Although extreme right-wing movements in the United States (where they are normally referred to as the "radical right") are usually characterized as separate entities, some writers consider them to be a part of a broader, right-wing populist phenomenon. Since the Great Recession, European right-wing populist movements such as Brothers of Italy, the National Rally (formerly the National Front) in France, the Party for Freedom and the Forum for Democracy in the Netherlands, the Finns Party, the Sweden Democrats, Danish People's Party, the Freedom Party of Austria, the UK Independence Party and the Brexit Party began to grow in popularity, in large part due to increasing opposition to immigration from the Middle East and Africa, rising Euroscepticism and discontent with the economic policies of the European Union. American businessman and media personality Donald Trump won the 2016 United States presidential election after running on a platform that included right-wing populist themes. (en)
  • Populisme sayap kanan adalah ideologi politik yang menolak konsensus politik saat ini dan sering menggabungkan etnosentrisme, dan . Ideologi ini dianggap karena daya tariknya untuk "orang biasa" sebagai lawan elit. Di Eropa, sayap kanan populisme adalah sebuah ungkapan yang digunakan untuk menggambarkan kelompok, politisi, dan partai-partai politik yang umumnya dikenal , sebagian besar dari dunia Islam dan dalam kebanyakan kasus, . Populisme sayap kanan di dunia Barat pada umumnya, tetapi tidak secara eksklusif, terkait dengan ideologi-ideologi seperti , antiglobalisasi, , proteksionisme, dan . Selain pandangan sayap kanan tradisional seperti perlawanan terhadap peningkatan dukungan untuk negara kesejahteraan dan "lebih mewah, tapi juga lebih ketat, pengeluaran sosial domestik", skema ini juga dijelaskan di bawah populisme sayap kanan dan kadang-kadang disebut "". Sejak 1990-an partai-partai beraliran populisme sayap kanan didirikan di badan-badan legislatif bermacam-macam demokrasi, termasuk Australia, Kanada, Prancis, Belgia, Denmark, Swedia, Estonia, Romania, Brasil, dan Chili dan mereka memasuki pemerintahan koalisi di Switss, Austria, Finlandia, Yunani, Slowakia, Lithuania, Latvia, Belanda, Selandia Baru, Italia, dan Israel dan mayoritas pemerintah di India, Turki, Hungaria, dan Polandia. Meskipun gerakan sayap kanan ekstrem di Amerika Serikat telah dipelajari secara terpisah, di mana mereka biasanya disebut "", beberapa penulis memandang mereka sebagai sebuah bagian dalam fenomena sama. Populisme sayap kanan di Amerika Serikat juga berhubungan dekat dengan Populisme sayap kanan berbeda dari konservatisme, tapi beberapa partai populisme sayap kanan berakar dari partai politik konservatif. Partai populisme lainnya berhubungan dengan gerakan fasis yang ada kerika periode antarperang ketika fasisme Italia, Jerman, Hungaria, Spanyol, dan Jepang bangkit berkuasa. Sejak awal 2010-an, gerakan populisme sayap kanan seperti Barisan Nasional di Prancis, Liga Utara di Italia, di Belanda, dan mulali bertumbuh populer. Di belahan besar karena bertumbuhnya perlawanan terhadap imigrasi dari Timur Tengah dan Afrika, kebangkitan euroskeptisme dan ketidakpuasan dengan kebijakan ekonomi Uni Eropa. Pandangan Politik 2016 President Donald Trump telah diringkas oleh para cendekiawan sebagai populisme sayap kanan dan nasionalis. (in)
  • Le populisme de droite est une idéologie politique qui combine les valeurs de la droite avec les thèmes et la rhétorique du populisme. Depuis 1990, plusieurs partis populistes de droite entrent dans les parlements nationaux (Canada, Chili, France, Israël, Norvège, Pologne, Russie, Roumanie) et intègrent des coalitions gouvernementales (Suisse, Autriche, Pays-Bas, Danemark, Italie). (fr)
  • Il populismo di destra, chiamato anche populismo nazionale, è un'ideologia politica che combina la politica di destra con la retorica e i temi populisti. La retorica consiste spesso in sentimenti anti-elitista e anti-intellettuali, opposizione alla classe dirigente e parlare alla "gente comune". Sia il populismo di destra che il populismo di sinistra si oppongono al controllo percepito delle democrazie liberali da parte delle élite; tuttavia, mentre il populismo di sinistra si oppone al potere delle grandi corporazioni e dei loro alleati, il populismo di destra normalmente sostiene forti controlli sull'immigrazione. In Europa, il termine populismo di destra è usato per descrivere gruppi, politici e partiti generalmente noti per la loro opposizione all'immigrazione, in particolare del mondo islamico, e per l'euroscetticismo. Il populismo di destra nel mondo occidentale è generalmente associato a ideologie come l'anti-ambientalismo, il neo-nazionalismo, l'anti-globalizzazione, il nativismo e il protezionismo. I populisti di destra europei possono sostenere l'espansione dello stato sociale, ma solo per i "meriti"; questo concetto è stato definito "sciovinismo del benessere". (it)
  • 右派ポピュリズム(うはポピュリズム、英: Right-wing populism)は右翼の政治と、ポピュリストのレトリックおよび主題とを結びつける政治上のイデオロギーである。右翼ポピュリズム(うよくポピュリズム)とも呼ばれる。主にイスラム世界からの移民に反対することで知られていたり、ほとんどの場合EU懐疑主義の立場に立っていたりするということでも知られているグループ、政治家そして政党がヨーロッパには存在する。ヨーロッパではそれらを記述するのに右翼ポピュリズムという表現が使われる。西洋の右翼ポピュリズムは一般にネオ・ナショナリズム、反グローバリズム、排外主義(nativism)、保護貿易主義そして移民受け入れへの反対(opposition to immigration)といったイデオロギーと結びついている。社会保障制度のために支援を増加させることに反対することや、「より豊富だがより抑制的でもある国内社会のための支出」政策といった伝統的右翼の見解もまた右翼ポピュリズムを理由にして表明される。それらの見解は「福祉排外主義」(welfare chauvinism)と呼ばれることもある。 (ja)
  • 우익 포퓰리즘(Right-wing populism)또는 우익 대중주의(右翼大衆主義)는 우익 정치에서 포퓰리즘의 수사를 차용한 정치 사상이다. 국가주의, 사회보수주의, 반엘리트주의를 결합한 이념으로, 일반적인 정부 계획과 사회 평등을 거부한다는 점에서 많은 경우 강경 우익으로 간주된다. 21세기에 들어 세계화와 대규모 이민 현상에 대한 반동과 함께 서구권에서 빠르게 성장하고 있는 사회 운동 중 하나이다. (ko)
  • O populismo de direita, também chamado populismo nacional e nacionalismo de direita, é uma ideologia política que combina política de direita com retórica e temas populistas. Tal como o populismo de esquerda, emprega sentimentos antielitistas, oposição ao Estabelecimento, e falar com ou para as "pessoas comuns". No entanto, os populistas de direita concentram-se geralmente em questões culturais, afirmando frequentemente "defender" uma cultura e identidade nacionais contra os ataques percebidos por pessoas de fora, enquanto os populistas de esquerda empregam mais frequentemente argumentos económicos e atacam o neoliberalismo e o papel das grandes corporações na sociedade. Na Europa, o termo populismo de direita é utilizado para descrever grupos, políticos e partidos políticos geralmente conhecidos pela sua oposição à imigração, especialmente do mundo muçulmano, e pelo euroceticismo. O populismo de direita no mundo ocidental está geralmente associado a ideologias como o antiambientalismo, neonacionalismo, antiglobalização, nativismo, e protecionismo. Os populistas de direita europeus podem apoiar a expansão do Estado social, mas apenas para os "merecedores"; este conceito tem sido referido como "". A partir dos anos 1990, partidos populistas de direita se estabeleceram nas legislaturas de várias democracias, como Canadá, Noruega, França, Israel, Polônia, Rússia, Romênia e Chile. Participaram de governos de coalizão na Suíça, Áustria, Países Baixos, Nova Zelândia e Itália. Embora os movimentos de extrema-direita nos Estados Unidos tenham sido estudados separadamente, onde são normalmente chamados de "direitistas radicais", alguns autores consideram que eles são parte do mesmo fenômeno. O populismo de direita é distinto do conservadorismo, mas vários partidos populistas de direita têm suas raízes em partidos políticos conservadores. Muitos populistas de direita europeus no Século XXI tem citado a Rússia como um tema frequente em suas campanhas políticas e além disso o populismo de direita pode ser totalitário. (pt)
  • Högerpopulism är en politisk ideologi och strategi som motsätter sig existerande politiska konsensus med ett starkt visat motstånd mot vad de menar är etablissemanget. Kännetecknande för högerpopulism är dess argumentationsstrategi (se välfärdschauvinism). Det rör sig om politik med enkla lösningar på svåra politiska problem genom en ideologi som föreskriver två homogena, antagonistiska grupper; ett vi-mot-dem-tänkande (folket mot eliten, svenskar [eller annan nationalitet] mot invandrare, land mot land, arbetande mot bidragstagare) grundat i argument om det "sunda förnuftet".[källa behövs] Anders Widfeldt, forskare specialiserad på politiska partier, populism och högerextremism, menar att ett högerpopulistiskt parti anspelar på ett tänkt "gap" mellan makthavare och en majoritet av folket, och är allmänt skeptiskt till den representativa demokratin. Andra forskare menar att skiljelinjen idag i Europa mellan populism och extremism går vid om man är för eller emot demokrati. Radikal högerpopulism ifrågasätter den traditionella demokratiuppfattningen och dess värderingar om jämlikhet och pluralism. I de fall hela det rådande politiska systemet och den representativa demokratin utmanas betecknas det idag i Europa som högerextremism. Officiellt uttrycker de flesta radikala högerpopulistiska organisationer och partier stöd för den etablerade demokratiprincipen, men understryker samtidigt att det nuvarande systemet är genomsyrat av en korrumperad och byråkratisk elit, varför kritik mot den demokratiska ordningen anses befogad. En vetenskaplig studie publicerad 2021 av hur termen populism används i europeiska länder visade att termen används som ett pejorativ och för tillskriva meningsmotståndare oönskade idéer och ståndpunkter i syfte att illegitimera dem. Användarna av ordet anser att idéerna och förslagen i första hand är framlagda för att låta bra och bli populära, inte för att de faktiskt skulle vara genomförbara eller lyckade på lång sikt. Såväl högerpopulistiska som vänsterpopulistiska partier brukar i västvärlden undvika termen när de beskriver sig själva. (sv)
  • Пра́вый попули́зм, также называемый национа́л-попули́зм и пра́вый национали́зм — вид популизма, политическая стратегия, которая предполагает использование политиком в своей риторике правых идей, наряду с применением популистской модели общения с избирателями. Первоначально популизм не разделялся на правый и левый, однако с распространением подобных практик в широком спектре стран в политической науке появилось и соответствующее разделение. Правый популизм имеет ряд особенностей, самыми яркими из которых являются не просто апеллирование к народу в противовес элите, но к «коренному народу», антимиграционные лозунги, зачастую, приверженность неолиберальной экономической школе, критика элит не только за отрыв от народа, но и за слишком большую долю государства в экономике. (ru)
  • 右翼民粹主义(英語:Right-wing populism),又稱國家民粹主義(英語:National populism)、右翼民族主義(英語:Right-wing Nationalism)。是一套拒絕現有政治共識,結合右派政治與反菁英主義的政治哲學。之所以稱為右翼是因他們拒絕社會平等與相關的政府方案、反對社會融合,以及隱含的排外主義(Nativism)思想。民粹主義則是其反對菁英的立場吸引「一般大眾」。 1990年代起,右翼民粹主義政黨開始在加拿大、挪威、法國、德國、羅馬尼亞、荷蘭、瑞典、智利等各民主國家成立,並在比利時、瑞士、奧地利、芬蘭、希臘、新西蘭、比利時與義大利等國成功進入聯合政府。雖然美國共和黨的茶黨運動及另類右翼被分開研究,但部分作家認為與他們所稱的「極右翼」是相同情形。右派民粹主義不同於過去被認為是維護「現狀」的右翼,且多數右翼政黨沒有其歷史根源,特別是與右翼的傳統保守主義不同。 因為各黨之間的意識形態、組織與領導人言論的差異,要將右派民粹主義劃入單一的政治體系是十分困難的,也沒有一個有意義的分類或是分類的集合存在。同樣地,不同於傳統的保守政黨,他們未成立國際組織,也未用相似名詞來自述。然而他們共同的特性是在左右光譜中都較其他保守派政黨更為右傾,且組成源頭皆來自保守政黨。 右翼民粹主義者現已在日本、馬來西亞、巴西、哥倫比亞、印度、土耳其、塞爾維亞、匈牙利和波蘭執政。雖然美國極右派已分別研究,他們通常被稱為“ 激進右翼 ”,一些作家認為它們是同一現象的一部分。 美國的右翼民粹主義也與相關的古代保守主義密切。 右翼民粹主義不同於保守主義,但一些右翼民粹主義政黨的根源在於保守派政黨。 其他民粹主義政黨與戰間期建立的法西斯運動有聯繫,當時在意大利、德國、匈牙利、西班牙和日本的政府都是由法西斯主義者掌權,間接引起第二次世界大戰。右翼民粹主义者可能支持扩大福利国家,但这只针对他们认为适合接受福利的人;这一概念被称为“”。 自经济大衰退以來, 右翼民粹主義運動和政黨,如法國的國民聯盟(前身為國民陣線),意大利的北方聯盟,荷蘭的自由黨和英國的獨立黨開始越來越受歡迎,在很大程度上是因為對中東和非洲移民的反對越來越多,歐洲懷疑主義抬頭以及對歐盟經濟政策的不滿。而在2016年,唐納·川普赢得第45任美国总统大选后,其政治觀點被專家們概括為右翼民粹主義者 和民族主義者。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 8354382 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 183160 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124798324 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:1a
  • Milazzo (en)
  • Goodwin (en)
  • Dolgert (en)
dbp:1pp
  • 172231 (xsd:integer)
dbp:1y
  • 2015 (xsd:integer)
  • 2016 (xsd:integer)
dbp:2a
  • Heywood (en)
  • Greven (en)
dbp:2p
  • 139 (xsd:integer)
dbp:2y
  • 2015 (xsd:integer)
  • 2016 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Le populisme de droite est une idéologie politique qui combine les valeurs de la droite avec les thèmes et la rhétorique du populisme. Depuis 1990, plusieurs partis populistes de droite entrent dans les parlements nationaux (Canada, Chili, France, Israël, Norvège, Pologne, Russie, Roumanie) et intègrent des coalitions gouvernementales (Suisse, Autriche, Pays-Bas, Danemark, Italie). (fr)
  • 右派ポピュリズム(うはポピュリズム、英: Right-wing populism)は右翼の政治と、ポピュリストのレトリックおよび主題とを結びつける政治上のイデオロギーである。右翼ポピュリズム(うよくポピュリズム)とも呼ばれる。主にイスラム世界からの移民に反対することで知られていたり、ほとんどの場合EU懐疑主義の立場に立っていたりするということでも知られているグループ、政治家そして政党がヨーロッパには存在する。ヨーロッパではそれらを記述するのに右翼ポピュリズムという表現が使われる。西洋の右翼ポピュリズムは一般にネオ・ナショナリズム、反グローバリズム、排外主義(nativism)、保護貿易主義そして移民受け入れへの反対(opposition to immigration)といったイデオロギーと結びついている。社会保障制度のために支援を増加させることに反対することや、「より豊富だがより抑制的でもある国内社会のための支出」政策といった伝統的右翼の見解もまた右翼ポピュリズムを理由にして表明される。それらの見解は「福祉排外主義」(welfare chauvinism)と呼ばれることもある。 (ja)
  • 우익 포퓰리즘(Right-wing populism)또는 우익 대중주의(右翼大衆主義)는 우익 정치에서 포퓰리즘의 수사를 차용한 정치 사상이다. 국가주의, 사회보수주의, 반엘리트주의를 결합한 이념으로, 일반적인 정부 계획과 사회 평등을 거부한다는 점에서 많은 경우 강경 우익으로 간주된다. 21세기에 들어 세계화와 대규모 이민 현상에 대한 반동과 함께 서구권에서 빠르게 성장하고 있는 사회 운동 중 하나이다. (ko)
  • الشعبوية اليمينية، والتي تسمى أيضًا الشعبوية القومية أو القومية اليمينية هي أيديولوجية سياسية تجمع بين سياسات اليمين والخطابة والمواضيع الشعبوية. كثيرًا ما يتألف الخطاب الشعبوي من الآراء المعادية للنخبوية، ومعارضة المؤسسة الحاكمة، والتحدث إلى «عامة الشعب». تعترض كل من الشعبوية اليمينية والشعبوية اليسارية على السيطرة المتصوَّرة للنخب على الديمقراطيات الليبرالية، إلا أن شعبوية اليسار تعترض أيضًا على سلطة الشركات الكبرى وحلفائها، في حين تدعم شعبوية اليمين عادة الضوابط الصارمة المفروضة على الهجرة. (ar)
  • Pravicový populismus, nazývaný také národní populismus nebo pravicový nacionalismus je politická ideologie, která spojuje pravicovou politiku a populistickou rétoriku a témata. Rétorika často spočívá v antielitářských a antiintelektuálních náladách, odporu k establishmentu a oslovování "obyčejných lidí". Jak pravicový, tak levicový populismus se staví proti údajnému ovládání liberálních demokracií elitami; levicový populismus se však staví také proti moci velkých korporací a jejich spojenců, zatímco pravicový populismus obvykle podporuje silnou kontrolu imigrace. (cs)
  • Ο δεξιός λαϊκισμός (αγγλ. Right-wing populism) που ονομάζεται επίσης εθνικός λαϊκισμός ή δεξιός εθνικισμός είναι πολιτική ιδεολογία που συνδυάζει τη Δεξιά και τη λαϊκιστική ρητορική και θεματολογία. Η ρητορική συχνά συνίσταται σε αντι-ελιτιστικά συναισθήματα, αντίδραση κατά του κατεστημένου και συνομιλία απευθείας με το «Λαό». Τόσο ο δεξιός λαϊκισμός όσο και ο αριστερός λαϊκισμός αντιτίθενται στον αντιληπτό έλεγχο των φιλελεύθερων δημοκρατιών από τις ελίτ (προνομιούχες κοινωνικές τάξεις). (el)
  • Rechtspopulismus ist eine Ausformung des Populismus im Bereich der politischen Rechten. Ein klassisches Modell für eine populistische Bewegung von rechts ist der Poujadismus in Frankreich in den 1950er Jahren. In mehreren europäischen Staaten sind seit den späten 1970er Jahren neue Formen rechtspopulistischer Bewegungen und Protest-Parteien entstanden. In Osteuropa haben etablierte politische Parteien populistische Züge als Strategie der Machtsicherung entwickelt. (de)
  • El populismo de derecha es una ideología política que combina la derecha política con retórica y temas populistas. De acuerdo con la definición de Cas Mudde, el populismo es una ideología política que divide a la sociedad en dos entes homogéneos y antagonistas: el pueblo y las élites. Desde una perspectiva de derecha, se percibe a las élites políticas y al Estado como intrínsecamente corruptos y burocráticos, por lo que hay una retórica que apela a los individuos y a la sociedad que se identifica como anti-estado, unida en torno a una religión mayoritaria, u opositora a otras tendencias políticas que se ubican como rivales.​​​​ (es)
  • Eskuindar populismoa, baita ere eskuineko populismoa edo nazional populismoa bezala ezagutua, ideologia politikoa da, populismoa eta eskuineko politikak konbinatzen dituenak. Orokorrean, liberalismoaren eta elitismoaren aurkako borrokarekin bateratzen da. Populismotzat jotzen da "ohiko gizakiarentzat" erakargarria baita, eliteen aurkako jarrerak izanez. Normalean immigrazioaren aurkako jarrerak erakusten dituzte. (eu)
  • Right-wing populism, also called national populism and right-wing nationalism, is a political ideology that combines right-wing politics and populist rhetoric and themes. Its rhetoric employs anti-elitist sentiments, opposition to the Establishment, and speaking to or for the "common people". Recurring themes of right-wing populists include neo-nationalism, social conservatism, and economic nationalism. Frequently, they aim to defend a national culture, identity, and economy against perceived attacks by outsiders. (en)
  • Populisme sayap kanan adalah ideologi politik yang menolak konsensus politik saat ini dan sering menggabungkan etnosentrisme, dan . Ideologi ini dianggap karena daya tariknya untuk "orang biasa" sebagai lawan elit. Di Eropa, sayap kanan populisme adalah sebuah ungkapan yang digunakan untuk menggambarkan kelompok, politisi, dan partai-partai politik yang umumnya dikenal , sebagian besar dari dunia Islam dan dalam kebanyakan kasus, . Populisme sayap kanan di dunia Barat pada umumnya, tetapi tidak secara eksklusif, terkait dengan ideologi-ideologi seperti , antiglobalisasi, , proteksionisme, dan . (in)
  • Il populismo di destra, chiamato anche populismo nazionale, è un'ideologia politica che combina la politica di destra con la retorica e i temi populisti. La retorica consiste spesso in sentimenti anti-elitista e anti-intellettuali, opposizione alla classe dirigente e parlare alla "gente comune". Sia il populismo di destra che il populismo di sinistra si oppongono al controllo percepito delle democrazie liberali da parte delle élite; tuttavia, mentre il populismo di sinistra si oppone al potere delle grandi corporazioni e dei loro alleati, il populismo di destra normalmente sostiene forti controlli sull'immigrazione. (it)
  • Пра́вый попули́зм, также называемый национа́л-попули́зм и пра́вый национали́зм — вид популизма, политическая стратегия, которая предполагает использование политиком в своей риторике правых идей, наряду с применением популистской модели общения с избирателями. Первоначально популизм не разделялся на правый и левый, однако с распространением подобных практик в широком спектре стран в политической науке появилось и соответствующее разделение. (ru)
  • O populismo de direita, também chamado populismo nacional e nacionalismo de direita, é uma ideologia política que combina política de direita com retórica e temas populistas. Tal como o populismo de esquerda, emprega sentimentos antielitistas, oposição ao Estabelecimento, e falar com ou para as "pessoas comuns". No entanto, os populistas de direita concentram-se geralmente em questões culturais, afirmando frequentemente "defender" uma cultura e identidade nacionais contra os ataques percebidos por pessoas de fora, enquanto os populistas de esquerda empregam mais frequentemente argumentos económicos e atacam o neoliberalismo e o papel das grandes corporações na sociedade. (pt)
  • Högerpopulism är en politisk ideologi och strategi som motsätter sig existerande politiska konsensus med ett starkt visat motstånd mot vad de menar är etablissemanget. Kännetecknande för högerpopulism är dess argumentationsstrategi (se välfärdschauvinism). Det rör sig om politik med enkla lösningar på svåra politiska problem genom en ideologi som föreskriver två homogena, antagonistiska grupper; ett vi-mot-dem-tänkande (folket mot eliten, svenskar [eller annan nationalitet] mot invandrare, land mot land, arbetande mot bidragstagare) grundat i argument om det "sunda förnuftet".[källa behövs] Anders Widfeldt, forskare specialiserad på politiska partier, populism och högerextremism, menar att ett högerpopulistiskt parti anspelar på ett tänkt "gap" mellan makthavare och en majoritet av folket, (sv)
  • 右翼民粹主义(英語:Right-wing populism),又稱國家民粹主義(英語:National populism)、右翼民族主義(英語:Right-wing Nationalism)。是一套拒絕現有政治共識,結合右派政治與反菁英主義的政治哲學。之所以稱為右翼是因他們拒絕社會平等與相關的政府方案、反對社會融合,以及隱含的排外主義(Nativism)思想。民粹主義則是其反對菁英的立場吸引「一般大眾」。 1990年代起,右翼民粹主義政黨開始在加拿大、挪威、法國、德國、羅馬尼亞、荷蘭、瑞典、智利等各民主國家成立,並在比利時、瑞士、奧地利、芬蘭、希臘、新西蘭、比利時與義大利等國成功進入聯合政府。雖然美國共和黨的茶黨運動及另類右翼被分開研究,但部分作家認為與他們所稱的「極右翼」是相同情形。右派民粹主義不同於過去被認為是維護「現狀」的右翼,且多數右翼政黨沒有其歷史根源,特別是與右翼的傳統保守主義不同。 因為各黨之間的意識形態、組織與領導人言論的差異,要將右派民粹主義劃入單一的政治體系是十分困難的,也沒有一個有意義的分類或是分類的集合存在。同樣地,不同於傳統的保守政黨,他們未成立國際組織,也未用相似名詞來自述。然而他們共同的特性是在左右光譜中都較其他保守派政黨更為右傾,且組成源頭皆來自保守政黨。 (zh)
rdfs:label
  • Right-wing populism (en)
  • شعبوية يمينية (ar)
  • Pravicový populismus (cs)
  • Rechtspopulismus (de)
  • Δεξιός λαϊκισμός (el)
  • Populismo de derecha (es)
  • Eskuindar populismo (eu)
  • Populisme sayap kanan (in)
  • Populisme de droite (fr)
  • Populismo di destra (it)
  • 우익 포퓰리즘 (ko)
  • 右派ポピュリズム (ja)
  • Правый популизм (ru)
  • Populismo de direita (pt)
  • Högerpopulism (sv)
  • 右翼民粹主義 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:ideology of
is dbo:knownFor of
is dbo:person of
is dbo:type of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:focus of
is dbp:ideology of
is dbp:leaderName of
is dbp:political of
is dbp:position of
is dbp:subjects of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License