About: Emma Goldman

An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Emma Goldman (June 27, 1869 – May 14, 1940) was a Russian-born anarchist political activist and writer. She played a pivotal role in the development of anarchist political philosophy in North America and Europe in the first half of the 20th century.

Property Value
dbo:abstract
  • إيما جولدمان (بالإنجليزية: Emma Goldman)‏ (27 يونيو (15 يونيو في التقويم اليولياني)، 1869 - 14 مايو 1940م)، ناشطة سياسية ومؤلفة لاسلطوية. لعبت دوراً محورياً في تطوير الفلسفة السياسية اللاسلطوية في أمريكا الشمالية وأوروبا خلال النصف الأول من القرن العشرين. ولدت غولدمان في كوفنو، الإمبراطورية الروسية (حالياً كاوناس، ليتوانيا) لأسرة يهودية، هاجرت إلى الولايات المتحدة عام 1885. انجذبت إلى اللاسلطوية بعد قضية هايماركت، فأصبحت جولدمان مؤلفة ومحاضِرة شهيرة في شؤون الفلسفة اللاسلطوية وحقوق المرأة والقضايا الاجتماعية، جاذبة حشوداً مؤلفة. خططت هي والكاتب اللاسلطوي ألكسندر بيركمان، حبيبها ورفيق عمرها، لاغتيال الصناعي والمتمول هنري كلاي فريك كعمل دعاية من خلال الفعل. نجا فريك من محاولة الاغتيال عام 1892 وحُكم على بيركمان بالسجن لمدة 22 عاماً. سجنت جولدمان عدة مرات في السنوات التالية، بتهمة «التحريض على الشغب» وتوزيع معلومات حول تحديد النسل بشكل غير قانوني. أسست جولدمان المجلة اللاسلطوية أمنا الأرض عام 1906. في عام 1917، حُكم على جولدمان وبيركمان بالسجن لمدة سنتين للتآمر على «حث الأشخاص على عدم التجنّد» في مشروع التجنيد الإجباري الجديد. وبعد إطلاق سراحهما من السجن، ألقي القبض عليهما - إلى جانب مئات آخرين - ورُحِلّا إلى روسيا. أيّدت جولدمان، في البداية، ثورة أكتوبر التي جلبت البلاشفة إلى السلطة في ذلك البلد، لكنها غيرت رأيها في أعقاب تمرد كرونشتات فأدانت الاتحاد السوفياتي لقمعه العنيف للأصوات المستقلة. نشرت كتابا عن تجربتها عام 1923 حمل عنوان خيبة أملي في روسيا. أثناء إقامتها في إنجلترا وكندا وفرنسا، كتبت سيرتها الذاتية التي حملت عنوان أعيش حياتي. سافرت إلى إسبانيا، بعد اندلاع الحرب الأهلية الإسبانية، لدعم الثورة اللاسلطوية هناك. توفيت في تورونتو في 14 مايو 1940، عن عمر يناهز 70 عاماً. خلال حياة جولدمان، اعتبرها معجبيها «امرأة متمردة» تفكر بحرية، وندد بها منتقديها معتبرينها داعية للقتل بدوافع سياسية وللثورة العنيفة. وقد شملت كتاباتها ومحاضراتها مجموعة واسعة من القضايا، بما فيها السجون والإلحاد وحرية التعبير والعسكرة والرأسمالية والزواج والحب الحر والمثلية الجنسية. على الرغم من أنها حافظت على بعدها عن الموجة الأولى للحركة النسوية وجهودها من أجل حق النساء في الاقتراع، إلّا أنها طورت أساليب جديدة لإدماج السياسة الجنسانية في اللاسلطوية. حظيت غولدمان بعد عقود من الغموض مكانة مبدعة من خلال إحياء الاهتمام في سيرة حياتها خلال سبعينات القرن الماضي، عندما أعاد الباحثون النسويون واللاسلطويون إحياء الاهتمام الشعبي بها. (ar)
  • Emma Goldman (Kaunas, Imperi Rus, 27 de juny del 1869 - Toronto, Canadà, 14 de maig del 1940) fou una anarquista coneguda pel seu activisme, escrits i discursos. Va tenir un paper fonamental en el desenvolupament de la filosofia anarquista de la primera meitat del segle xx a l'Amèrica del Nord i Europa i introduí idees feministes en el pensament anarquista. D'origen lituà, el 1885 va emigrar a Nova York (Estats Units), on va conèixer l'anarquisme i va esdevenir part del creixent moviment anarquista després de la revolta de Haymarket. A Nova York, Goldman esdevé una assagista de renom i escriptora de filosofia anarquista i anticapitalista, i redacta articles sobre l'emancipació de la dona, problemes socials i lluita sindical. Ella i el també escriptor anarquista Alexander Berkman, el seu amant i company de tota la vida, van planejar l'assassinat de Henry Clay Frick, empresari que s'enfrontava a la Vaga de Homestead de 1892, com un acte de propaganda pel fet. Encara que Frick va sobreviure a l'atac, Berkman va ser condemnat a vint anys de presó. Goldman va ser arrestada diverses vegades per "encoratjar motins" i per la distribució il·legal d'informació sobre l'anticoncepció. El 1906, Goldman va fundar el diari anarquista Mother Earth (Mare Terra). El 1917, Goldman i Berkman van ser condemnats a dos anys de presó per conspirar per "induir les persones a defugir" el servei militar obligatori, que s'havia establert recentment als Estats Units. Després de ser alliberats de la presó, van ser detinguts una altra vegada —juntament amb centenars d'altres progressistes— i, d'allà, Emma va ser deportada a Rússia durant la Revolució Soviètica. Inicialment, simpatitza amb la revolució bolxevic, però ràpidament expressa la seva oposició a l'ús de la violència per part dels soviets i la repressió de les veus independents. El 1923, escriu sobre les seves experiències entre els bolxevics, que formen el llibre My Disillusionment in Russia (La meva desil·lusió amb Rússia). Passà uns anys a Anglaterra, Canadà i al sud de França, on escrigué la seva autobiografia (Vivint la meva vida). A l'inici de la Guerra Civil espanyola, el 1936, amb més de 60 anys, viatja a Espanya per donar suport a la revolució anarquista. Al llarg de la seva vida, Goldman va ser celebrada pels seus admiradors com a lliure pensadora i "dona rebel", i ridiculitzada pels seus oponents com a defensora de l'assassinat de polítics i de revolucions violentes. Els seus escrits i conferències abasten una gran varietat de temes, incloent-hi el sistema penitenciari, l'ateisme, la llibertat d'expressió, el militarisme, el capitalisme, el matrimoni i l'emancipació de la dona. A més, va desenvolupar noves maneres d'incorporar polítiques de gènere en l'anarquisme. Després de dècades de foscor, en la dècada del 1970, la vida i obra d'Emma Goldman van tornar a fer-se conegudes en la mesura que les acadèmiques feministes i anarquistes s'interessaren per la seva figura. Aquest interès va donar lloc a una nova onada de divulgació del seu llegat, amb publicacions dels seus articles i reedicions dels seus llibres, i amb cites i imatges seves estampades en samarretes i cartells. Se li atribueixen diverses dites notables de l'anarquisme, entre aquestes la famosa frase que diu "Si no puc ballar, no és la meva revolució", capaç de definir de manera simple la idea anarquista de la llibertat. (ca)
  • Emma Goldmanová (15. červnajul./ 27. června 1869greg. – 14. května 1940) byla americká anarchistka židovského původu. Proslavila se politickým aktivismem, spisy a přednáškami. V první polovině 20. století sehrála klíčovou roli v rozvoji anarchistické politické filozofie v Severní Americe a Evropě. Goldmanová se narodila v Kovně na území Ruského impéria (dnešní Kaunas v Litvě) a roku 1885 emigrovala do Spojených států. K anarchismu ji přivedly události haymarketského masakru, krvavého střetu chicagských demonstrantů s policií, který skončil zabitím desítek lidí a odsouzením několika anarchistů k smrti. Její přednášky o anarchistické filozofii, ženských právech a aktuálních sociálních problémech se těšily návštěvám tisíců posluchačů. Společně s anarchistickým spisovatelem Alexandrem Berkmanem, jenž byl jejím celoživotním přítelem, plánovala atentát na průmyslníka a finančníka , který měl být proveden jako tzv. . Frick pokus o vraždu roku 1892 přežil a Berkmana odsoudili k 22 letům odnětí svobody. Goldmanová byla v následujících letech několikrát vězněna za „podněcování k nepokojům“ a ilegální šíření informací o antikoncepčních metodách. V roce 1906 založila anarchistický měsíčník (Matka Země). Roku 1917 byli Goldmanová s Berkmanem odsouzeni ke dvěma letům vězení za to, že v souvislosti s nově nařízenými odvody do americké armády za první světové války „nabádali spoluobčany, aby se vyhýbali registraci“. Po propuštění byli společně se stovkami dalších zadrženi a deportováni do rodného Ruska. Tam Goldmanová zpočátku podporovala bolševickou revoluci, ale hned po kronštadtském povstání, které organizovali levicoví oponenti bolševiků, svůj postoj změnila a Sovětský svaz kritizovala za násilné potlačování hlasu jednotlivce. V roce 1923 své zkušenosti zaznamenala v knize (Jak jsem se zklamala v Rusku). Během života ve Velké Británii, Kanadě a Francii napsala autobiografii (Žít můj život). Když ve Španělsku propukla občanská válka, Goldmanová tam odjela podpořit anarchistickou revoluci. Zemřela 14. května 1940 v Torontu ve věku 70 let. Obdivovatelé ji za jejího života oslavovali jako volnomyšlenkářskou rebelku, zatímco kritici ji odsuzovali jako zastánkyni politicky motivovaných vražd a násilné revoluce. Ve svých textech a přednáškách se věnovala širokému poli témat od věznění přes ateismus, svobodu projevu, militarismus, kapitalismus, manželství a volnou lásku až po homosexualitu. Nesouhlasila sice s první vlnou feminismu a jejím bojem za volební právo žen, ale politickou otázku genderu se jí podařilo nově propojit s anarchismem. (cs)
  • Η Έμμα Γκόλντμαν (Emma Goldman, 27 Ιουνίου 1869 – 14 Μαΐου 1940) ήταν αναρχοκομμουνίστρια, γνωστή για τα αναρχικά γραπτά και ομιλίες της. Υιοθετήθηκε από τις φεμινίστριες δεύτερου κύματος και ανάχθηκε σε πρότυπη εικόνα “επαναστάτριας γυναίκας” φεμινίστριας. Ωστόσο, η Γκόλντμαν διαδραμάτισε και ζωτικής σπουδαιότητας ρόλο στην ανάπτυξη του αναρχισμού στις ΗΠΑ και την Ευρώπη καθ’όλο το πρώτο μισό του εικοστού αιώνα. Γεννημένη στη Λιθουανία, μετανάστευσε στις ΗΠΑ στα δεκαεπτά της και αργότερα εκτοπίστηκε στη Ρωσία, όπου έγινε μάρτυρας της Ρωσικής Επανάστασης. Πέρασε κάποια χρόνια στο νότο της Γαλλίας όπου συνέγραψε την αυτοβιογραφία της, Ζώντας τη ζωή μου (Living my life), και άλλα έργα, προτού λάβει μέρος στον Ισπανικό Εμφύλιο Πόλεμο το 1936 ως η αγγλόφωνη εκπρόσωπος στο Λονδίνο του (Αναρχική Ιβηρική Ομοσπονδία). (el)
  • Emma GOLDMAN (naskiĝis la 27-an de junio 1869 en Kaŭno, Rusia Imperio, mortis la 14-an de majo 1940) estis anarĥi-komunisto konata pro siaj anarĥiismaj verkoj kaj paroladoj. Goldman funkciigis dum la unua feminisma ondo, kaj esprimis multe da kritiko al la movado kiu portis sur sian standardon sole la lukton de (la lukto por la balotrajto por virinoj, ĉefe en Britio kaj Usono). Ŝiaj ideoj inspiris kelkajn inismajn movadojn, por kiuj ŝi reprezentas la inisman "ribelulon". Tamen, Goldman grave rolis en la evoluo de kaj en dum la unua duono de la 20-a jarcento. Ŝi elmigris al Usono kiam ŝi havis 17 jarojn, kaj poste elpeliĝis al Rusio, kie ŝi observis la okazaĵojn de la Rusia revolucio de 1917. Ŝi vivis dum kelkaj jaroj en suda Francio, kie ŝi verkis sian aŭtobiografion, Living My Life ("Vivi mian vivon"), kaj aliajn verkojn, antaŭ partopreni en la Hispana Enlanda Milito en 1936 kiel la anglalingva reprezentulo en Londono de la CNT-FAI. Ŝia nomo estis aklamita fare de ŝiaj adorantoj kiel modelo al "ribelulino" de la libera penso, dum ŝiaj kritikistoj portretis ŝin kiel subtenanto de politikaj atencoj kaj perforta revolucio. Post ŝia vivo, Goldman estis forgesita en la publika diskurso, sed renoviĝinta intereso en ŝi kaj ŝia heredaĵo ekestis ekde la 1970-aj jaroj. Interalie ŝi estas menciita en la libro «Kronikoj el la monteto» de Anna Maria Riccardi, eld. Edistudio 2020, ISBN 9788870360943 (eo)
  • Emma Goldman (15. Junijul. / 27. Juni 1869greg. in Kowno, Russisches Kaiserreich – 14. Mai 1940 in Toronto, Kanada) war eine US-amerikanische Anarchistin, Friedensaktivistin, Antimilitaristin, Atheistin und feministische Theoretikerin. Goldman spielte eine entscheidende Rolle bei der Entwicklung einer anarchistischen politischen Philosophie in den USA und in Europa in der ersten Hälfte des 20. Jahrhunderts. Sie emigrierte im Alter von 17 Jahren in die USA und wurde später nach Russland deportiert, wo sie Zeugin der Auswirkungen der Russischen Revolution von 1917 wurde. Sie verbrachte einige Jahre in Südfrankreich, wo sie ihre Autobiographie Gelebtes Leben und andere Werke verfasste, ehe sie 1936 am Spanischen Bürgerkrieg als Vertretung der Londoner Sektion der Federación Anarquista Ibérica teilnahm. Sie gilt als herausragende Figur sowohl des amerikanischen Anarchismus als auch der frühen amerikanischen Friedensbewegung. Ihre Schriften beschäftigen sich mit einer Vielzahl von Themen, darunter Gefängnissen, Atheismus, Redefreiheit, Militarismus, Kapitalismus, Ehe, Freie Liebe und Homosexualität. Sie fand neue Wege, die Geschlechterfrage in den Anarchismus zu integrieren. (de)
  • Emma Goldman (27 de junio de 1869, Kaunas, Imperio ruso - 14 de mayo de 1940, Toronto, Canadá) fue una anarquista y escritora lituana de origen judío,​​ apodada «la mujer más peligrosa de América».​ Nació en la Rusia zarista, de donde huyó a los 16 años junto con su hermana Helena, hacia Estados Unidos de América, llegando al puerto de Nueva York en 1885. Durante su residencia en ese país trabajó en una fábrica textil donde conoció a su futuro cónyuge. En esa misma época se fue interesando por el anarquismo debido al caso Haymarket[cita requerida] y se unió al colectivo anarquista donde conoció a Alexander Berkman, un íntimo amigo que la acompañaría durante gran parte de su vida. Berkman la inspiró para desarrollar su papel de propagandista, oradora, y escritora, redactando libros, revistas, así como periódicos, teniendo una activa participación en protestas, huelgas, mítines, entre otros eventos, incluyendo su participación en un intento de asesinar al empresario Henry Clay Frick en 1893; la razón fue la contratación por este del servicio de la Agencia Nacional de Detectives Pinkerton, agencia que mató a huelguistas que participaban en la lucha por obtener una jornada laboral de 8 horas en sus fábricas. ​ Debido a sus ideas revolucionarias,que iban desde la libertad sexual, difusión y distribución del uso de preservativos, divulgación del pensamiento tanto feminista como anarquista, tuvo problemas con el gobierno estadounidense, lo cual la llevó a estar encarcelada en distintas ocasiones. Fue acusada de agitadora en 1893, volvió a ser presa ese mismo año por difundir la contracepción, en 1917 por oponerse a la conscripción militar e ir contra la moral y las buenas costumbres. Con estas razones de por medio, junto con todo su trabajo como activista, fue exiliada a la Unión de Repúblicas Socialistas Soviéticas (URSS) en 1919, antes ella intentó pelear su caso ante la Corte Suprema pero no logró revocar el mandato de exilio; una vez zarpó su barco se le nombró enemiga pública número uno. Residió dos años en la URSS, después de los cuales escapó y vivió durante unos años en Francia, Reino Unido, y finalmente Canadá, donde escribió su autobiografía y diversas obras. Mientras vivía en este último país viajó para apoyar a los anarco sindicalistas españoles durante la guerra civil española. Algunos historiadores del anarquismo consideran que su papel propagandístico fue clave para dar a conocer el anarcocomunismo en Norteamérica y parte de Europa, especialmente en las primeras dos décadas del siglo XX a través de sus artículos, sus manifiestos y sus mítines. También ha sido considerada una figura del movimiento por la emancipación de la mujer, aunque sostuvo diversas críticas al movimiento nunca negó su lucha por la igualdad y equidad del hombre y la mujer. Luego de décadas de olvido, Goldman ganó un estatus icónico en la década de los 70 del siglo XX cuando investigadores del anarquismo y del feminismo reavivaron el interés sobre su vida. (es)
  • Emma Goldman (June 27, 1869 – May 14, 1940) was a Russian-born anarchist political activist and writer. She played a pivotal role in the development of anarchist political philosophy in North America and Europe in the first half of the 20th century. Born in Kaunas, Lithuania (then within the Russian Empire), to an Orthodox Lithuanian Jewish family, Goldman emigrated to the United States in 1885. Attracted to anarchism after the Chicago Haymarket affair, Goldman became a writer and a renowned lecturer on anarchist philosophy, women's rights, and social issues, attracting crowds of thousands. She and anarchist writer Alexander Berkman, her lover and lifelong friend, planned to assassinate industrialist and financier Henry Clay Frick as an act of propaganda of the deed. Frick survived the attempt on his life in 1892, and Berkman was sentenced to 22 years in prison. Goldman was imprisoned several times in the years that followed, for "inciting to riot" and illegally distributing information about birth control. In 1906, Goldman founded the anarchist journal Mother Earth. In 1917, Goldman and Berkman were sentenced to two years in jail for conspiring to "induce persons not to register" for the newly instated draft. After their release from prison, they were arrested—along with 248 others—in the so-called Palmer Raids during the First Red Scare and deported to Russia. Initially supportive of that country's October Revolution that brought the Bolsheviks to power, Goldman changed her opinion in the wake of the Kronstadt rebellion; she denounced the Soviet Union for its violent repression of independent voices. She left the Soviet Union and in 1923 published a book about her experiences, My Disillusionment in Russia. While living in England, Canada, and France, she wrote an autobiography called Living My Life. It was published in two volumes, in 1931 and 1935. After the outbreak of the Spanish Civil War, Goldman traveled to Spain to support the anarchist revolution there. She died in Toronto, Canada, on May 14, 1940, aged 70. During her life, Goldman was lionized as a freethinking "rebel woman" by admirers, and denounced by detractors as an advocate of politically motivated murder and violent revolution. Her writing and lectures spanned a wide variety of issues, including prisons, atheism, freedom of speech, militarism, capitalism, marriage, free love, and homosexuality. Although she distanced herself from first-wave feminism and its efforts toward women's suffrage, she developed new ways of incorporating gender politics into anarchism. After decades of obscurity, Goldman gained iconic status in the 1970s by a revival of interest in her life, when feminist and anarchist scholars rekindled popular interest. (en)
  • Emma Goldman (Kaunas, Lituania, Errusiar Inperioa, 1869ko ekainaren 27a – Toronto, Kanada, 1940ko maiatzaren 14a) anarko-komunista izan zen, Emma Gorria bezala ere ezagutzen zuten. Oso ezagun bihurtu zen hainbat idazki eta manifestu feminista, libertario eta erradikal egin zituelako. Emakumeen emantzipazioaren aldeko borrokan aritu ziren aitzindarietako bat izan zen. (eu)
  • Emma Goldman est une intellectuelle et anarchiste russe née le 27 juin 1869 à Kowno et morte le 14 mai 1940 à Toronto, Canada, connue pour son activisme politique, ses écrits et ses discours radicaux libertaires et féministes. Elle a joué un rôle majeur dans le développement de la philosophie anarchiste en Amérique du Nord et en Europe dans la première moitié du XXe siècle. Née à Kowno appartenant alors à l'Empire russe, dans la zone de résidence, elle émigre aux États-Unis en 1885 et vit à New York, où elle rejoint dès 1889 le mouvement anarchiste en plein essor après le massacre de Haymarket Square. Elle devient vite une écrivaine et conférencière renommée, captivant des milliers de personnes sur la philosophie anarchiste, les droits des femmes ou les luttes sociales. Elle soutient, en 1892, une tentative d'assassinat de l'industriel Henry Frick, par son amant et ami de toujours, Alexandre Berkman. L'évènement conçu comme un acte de propagande par le fait a lieu lors de la grève de l'usine sidérurgique Homestead. Bien que Frick ne soit que blessé, Berkman est condamné à vingt-deux ans de réclusion. Elle est emprisonnée à plusieurs reprises dans les années qui suivent, pour « incitation à l'émeute » et distribution illégale d'informations sur le contrôle des naissances. En 1906, elle fonde le journal Mother Earth, distribué notamment par son amie Eva Kotchever, dont elle assure la rédaction en chef jusqu'à son interdiction en 1917. La même année, avec Berkman, elle est condamnée à deux ans de prison pour propagande antimilitariste contre la conscription. Ils sont ensuite expulsés vers la Russie. Initialement, elle soutient la révolution bolchevique, mais s'oppose rapidement au Parti communiste, en prenant notamment la défense des anarchistes victimes de la répression. En 1921, elle fuit l'URSS et raconte son expérience, en 1923, sous le titre My Disillusionment in Russia. Pendant son séjour en France, en 1928, elle rédige son autobiographie, Living my Life, publiée en 1931. De 1936 à 1938, lors de la guerre civile et à l'invitation de la Confédération nationale du travail, elle se rend à plusieurs reprises en Espagne pour soutenir la révolution sociale. Elle meurt à Toronto le 14 mai 1940 à l'âge de 70 ans. Pour certains, Emma Goldman est une « femme rebelle », libertaire et libre penseuse. Pour ses détracteurs, c'est une avocate de l'assassinat politique et de la révolution violente. Ses écrits et ses conférences touchent des domaines aussi divers que la prison, l'athéisme, la liberté d'expression, le militantisme, le mariage ou l’homosexualité. Bien qu'elle ne partage pas la revendication de la première vague du féminisme en faveur du droit de vote des femmes, elle développe une nouvelle réflexion intégrant davantage les femmes et la sexualité dans la philosophie anarchiste. Dans les années 1970, après des décennies d'oubli, son parcours est revisité par des chercheurs féministes ou anarchistes. En 1979, ses Mémoires sont traduits et publiés en français sous le titre L'Épopée d'une anarchiste. New York 1886 - Moscou 1920. Ils sont réédités régulièrement depuis. (fr)
  • Emma Goldman (27 Juni [15 Juni dalam Standar Lama] 1869 – 14 Mei 1940) adalah seorang aktivis politik anarkis dan penulis. Ia memainkan peranan penting dalam perkembangan di Amerika Utara dan Eropa pada belah awal abad ke-20. Emma lahir di Kaunas, Imperium Rusia (kini Lituania), dalam sebuah keluarga Yahudi. Mereka beremigrasi ke Amerika Serikat di tahun 1885. Ia tertarik mendalami anarkisme setelah Kerusuhan Haymarket di Chicago. Emma kemudian menjalani pekerjaan sebagai penulis dan dosen terkenal dalam bidang-bidang filsafat anarkis, hak perempuan, dan isu sosial; kuliah dan pidatonya didatangi ribuan orang. Ia dan seorang penulis anarkis lainnya bernama Alexander Berkman, yang merupakan pasangan dan teman seumur hidupnya, pernah berencana membunuh wirausahawan industri dan pegiat keuangan sebagai aksi propaganda dengan perbuatan. Henry selamat dari upaya ini pada tahun 1892 dan Alexander Berkman dijatuhi hukuman 22 tahun penjara. Emma pernah dipenjara beberapa kali setelah itu, dengan tuduhan "memprovokasi kerusuhan" dan mendistribusikan informasi tentang kontrasepsi secara ilegal. Pada tahun 1908, Emma mendirikan majalah anarkis berjudul Mother Earth. Pada tahun 1917, Emma dan Alexander dituntut dua tahun penjara dengan tuduhan berkonspirasi "mengajak orang-orang agar tidak mau mendaftar" dalam . Setelah dilepas dari penjara, mereka dan 248 orang lainnya kembali ditangkap dalam , pada masa Ketakutan Merah Pertama, dan dideportasi ke Rusia. Emma pada awalnya mendukung Revolusi Oktober di Rusia, yang memberikan kekuasaan kepada kaum Bolshevik; namun, ia mengubah pendapatnya setelah menyaksikan Pemberontakan Kronstadt. Ia mencela Uni Soviet karena represi berkekerasan terhadap suara-suara independen. Emma meninggalkan Uni Soviet dan pada tahun 1923 ia menerbitkan sebuah buku berjudul (Penyadaranku di Rusia). Ketika tinggal di Inggris, Kanada, dan Perancis, ia menulis sebuah otobiografi berjudul (Menghidupi Hidupku). Otobiografi ini diterbitkan dalam dua jilid pada tahun 1931 dan 1935. Ia kemudian pergi ke Spanyol untuk mendukung revolusi anarkisyang terjadi setelah perang sipil di sana. Ia meninggal di Toronto, Kanada, pada 14 Mei 1940, berumur 70 tahun. Sepanjang hidupnya, Emma diagungkan sebagai seorang "perempuan pemberontak" pembebas pikiran oleh para pengagumnya, dan dicela oleh para penghinanya sebagai seorang pendukung pembunuhan bermotif politis dan pendukung revolusi berkekerasan. Tulisan-tulisan dan kuliah-kuliahnya menyelami berbagai isu, antara lain penjara, ateisme, kebebasan berbicara, militerisme, kapitalisme, perkawinan, , dan homoseksualitas. Meskipun ia menjauhkan diri dari dan upaya mereka mendapatkan kesetaraan perempuan, ia mengembangkan berbagai cara baru untuk memasukkan politik gender ke dalam anarkisme. Setelah bertahun-tahun dilupakan, ia kembali mendapatkan ketenarannya di tahun 1970an akibat minat publik baru yang dipicu oleh para ilmuwan feminis dan anarkis. (in)
  • エマ・ゴールドマン(英: Emma Goldman, 1869年6月27日 - 1940年5月14日)とは、リトアニア生まれで、アメリカで活動したアナキストでありフェミニスト。 (ja)
  • 엠마 골드만(Emma Goldman, 1869년 6월 27일 - 1940년 5월 14일)은 아나키스트 정치 활동가이자 작가였다. 그녀는 20세기의 전반기에 걸쳐 북미와 유럽의 아나키스트 정치 철학의 개발에 중요한 역할을 했던 인물이었다. 골드만은 러시아 제국의 코브노(Kovno, 오늘날 리투아니아의 카우나스)의 유대계 가정에서 태어났고 1885년에 미국으로 이민을 간다. 헤이마켓 사건을 계기로 골드만은 아나키즘에 경도 되었고, 아나키즘 철학에 관한 연설가이자 작가가 되었으며, 여성의 권리와 사회 이슈 등에 이야기하며 수많은 군중을 이끌었다. 그녀와 또 다른 아나키스트 작가인 알렉산더 버크먼은 그녀의 연인이자 오랜 친구였는데 1892년에 산업 자본가 헨리 클레이 프릭(Henry Clay Frick)을 행위의 프로파간다로써 암살시도 했었다. 프릭은 암살시도에서 살아남았고, 버크만은 22년형을 선고받게 된다. 이어서 골드만은 폭동 선동과 불법적인 피임 정보 유포 혐의로 몇차례 옥살이를 하게 된다. 1906년 골드만은 아나키스트 신문인 Mother Earth를 창립한다. 1917년 골드만과 버크만은 징병 거부를 목적으로 사람들에게 신분등록을 거부할 것을 선동하는 음모혐의로 징역 2년형을 선고 받는다. 감옥에서 출소한 이후 다른 248여명의 사람들과 함께 러시아로 추방당한다. 그들은 처음엔 볼셰비키의 10월 혁명을 지지했지만, 크론슈타트 사건이 발생한 이후 그들의 입장을 바꿨으며, 독립적인 목소리를 폭력으로 억누르는 소비에트 정부를 비판했다. 그녀는 러시아를 떠났고, 이 경험을 토대로 1923년에 My Disillusionment in Russia(러시아에서의 나의 환멸) 라는 글을 작성한다. 이후 영국, 캐나다, 프랑스 등지에서 거주하는 동안 Living My Life 라는 제목의 자서전을 작성한다. 이 글은 1931년과 1935년에 두 부분으로 나누어져서 출판되었다. 스페인 내전의 발발 이후 스페인으로 향해서 그곳에서 벌어지는 아나키스트 혁명과 투쟁을 지지했다. 이후 골드만은 1940년 5월 14일, 70세의 나이로 캐나다에서 사망한다. 그녀의 생애동안 골드만은 지지자들에 의해 자유사상가이자 용맹한 여성으로 칭송되었으며, 비판자들에게는 정치적 살인과 폭력 혁명의 옹호자로서 비방받았다. (ko)
  • Emma Goldman (Kaunas (LT), 27 juni 1869 – Toronto, 14 mei 1940) was een Amerikaanse anarchiste en feministe van Joodse afkomst. Haar familie verhuisde tijdens haar tienerjaren van Litouwen naar Sint-Petersburg. Daar deed ze haar eerste revolutionaire ideeën op. Daarvandaan emigreerde ze op haar zeventiende naar de Verenigde Staten. Later woonde ze ook in Rusland (daar in 1919 vanwege haar revolutionaire overtuiging naartoe gedeporteerd), Zuid-Frankrijk en Groot-Brittannië.Ze heeft zowel de Russische Revolutie als de Spaanse Burgeroorlog meegemaakt. Haar bekendste werk is Anarchism, and Other Essays. Het bekende citaat 'If I can't dance to it, it's not my revolution' wordt vaak aan Emma Goldman toegeschreven, maar het is onduidelijk of zij dit werkelijk heeft gezegd. (nl)
  • Emma Goldman (ur. 27 czerwca 1869 w Kownie, zm. 14 maja 1940 w Toronto) – anarchistyczna działaczka polityczna, aktywistka, mówczyni i pisarka. Odegrała kluczową rolę w rozwoju anarchistycznej filozofii politycznej w Ameryce Północnej i Europie w pierwszej połowie XX wieku. Urodziła się w Kownie w Imperium Rosyjskim (obecnie Litwa) w rodzinie żydowskiej, ale wyemigrowała do Stanów Zjednoczonych w 1885. Zainteresowała się myślą anarchistyczną po aferze Haymarket w Chicago, aby z czasem zostać pisarką i wykładowczynią filozofii anarchistycznej, praw kobiet i kwestii społecznych, przyciągając wielotysięczne tłumy. Wraz z anarchistycznym pisarzem Aleksandrem Berkmanem – jej dożywotnim kochankiem i przyjacielem – planowała zamordować przemysłowca i finansistę Henry’ego Claya Fricka w ramach propagandy czynu. Frick przeżył zamach na swoje życie, a Berkman został skazany na 22 lata więzienia. W następnych latach Goldman była kilkakrotnie więziona za „podżeganie do zamieszek” i nielegalne rozpowszechnianie informacji o kontroli urodzeń. W 1906 założyła anarchistyczne czasopismo „Mother Earth”. W 1917 Goldman i Berkman zostali skazani na dwa lata więzienia za spiskowanie w celu „nakłaniania osób do nierejestrowania się” do nowo wprowadzonego poboru. Po wyjściu z więzienia zostali aresztowani – wraz z 248 innymi osobami – i deportowani do Rosji. Początkowo popierająca rewolucję październikową, która wyniosła do władzy bolszewików, Goldman zmieniła zdanie w następstwie buntu w Kronsztadzie; potępiła Związek Radziecki za brutalne tłumienie głosów sprzeciwu. Opuściła państwo i w 1923 opublikowała książkę o swoich doświadczeniach My Disillusionment in Russia. Mieszkając w Anglii, Kanadzie i Francji, napisała autobiografię zatytułowaną Living My Life. Ukazała się w dwóch tomach, w 1931 i 1935. Po wybuchu hiszpańskiej wojny domowej, Goldman udała się do Hiszpanii, aby wesprzeć tamtejszą rewolucję anarchistyczną. Zmarła 14 maja 1940 w Toronto w Kanadzie. W czasie swojego życia Goldman była doceniana przez wielbicieli jako wolnomyślicielka, a przez krytyków potępiana jako zwolenniczka politycznie motywowanych morderstw i gwałtownej rewolucji. Jej pisma i wykłady dotyczyły szerokiego spektrum zagadnień, w tym więziennictwa, ateizmu, wolności słowa, militaryzmu, kapitalizmu, małżeństwa, wolnej miłości i homoseksualizmu. Chociaż zdystansowała się od feminizmu pierwszej fali i jego wysiłków w kierunku uzyskania praw wyborczych dla kobiet, rozwinęła nowe sposoby włączenia polityki płci do anarchizmu. Po dziesięcioleciach zapomnienia, Goldman zyskała status ikony w latach 70., dzięki ożywieniu zainteresowania jej życiem, kiedy to feministyczni i anarchistyczni badacze oraz badaczki na nowo rozbudzili powszechne nią zainteresowanie. (pl)
  • Emma Goldman (Kovno, 29 giugno 1869 – Toronto, 14 maggio 1940) è stata un'anarchica, attivista e saggista russa naturalizzata statunitense.Fu un'anarchica, saggista e filosofa che svolse un importante compito nella diffusione del pensiero anarchico classico in Europa e Nordamerica.Subì diversi arresti negli Stati Uniti d'America, i più clamorosi dei quali per diffondere informazioni sulle modalità di controllo delle nascite.Costretta a lasciare gli USA sotto minaccia di deportazione, visse in seguito dividendosi tra Francia e Canada, Paese in cui trascorse gli ultimi anni. (Se non posso ballare, allora non è la mia rivoluzione! ) (it)
  • Э́мма Го́льдман, или Го́лдман (англ. Emma Goldman; 15 июня [27 июня] 1869, Ковно, Российская империя — 14 мая 1940, Торонто, Канада) — российская и американская политическая активистка и писательница. Сыграла ключевую роль в развитии политической философии анархизма в Северной Америке и Европе в первой половине XX века. Эмма Гольдман родилась в Российской империи, в Ковно, в еврейской семье; в 1885 году эмигрировала в США. После бунта на Хеймаркете Гольдман заинтересовалась учением анархизма, впоследствии став известным популяризатором этой философии и посвятив анархистским идеям множество книг и лекций. За свою жизнь Гольдман многократно сидела в тюрьмах: в частности, её обвиняли в «подстрекательствах к беспорядкам» и «незаконном распространении материалов о контрацепции». В 1892 году вместе со своим любовником и также анархистом Александром Беркманом предприняла попытку убить промышленника Генри Клэя Фрика, тем самым совершив «пропаганду действием» — поступок, предназначенный быть катализатором революции. Покушение оказалось неудачным: Фрик выжил, а Беркман провёл четырнадцать лет жизни в тюрьме. В 1906 году ею был основан анархистский журнал , просуществовавший до 1917 года. (ru)
  • Emma Goldman, född 27 juni 1869 i Kovno, död 14 maj 1940 i Toronto, var en rysk-amerikansk anarkist, mest känd för sin politiska aktivism, sitt författarskap och sina offentliga tal. Hon betraktades av sina efterföljare som en fritänkande "rebellkvinna", och av sina kritiker som försvarare av politiskt motiverade mord och våldsam revolution. Goldman föddes i guvernementet Kovno i nuvarande Litauen. Hennes familj var ortodoxt judisk. Goldman hade ett våldsamt förhållande till sin fader. Även om hon gick i skola i Königsberg vägrade hennes far att låta henne fortsätta sin utbildning när familjen flyttade till Sankt Petersburg. Hon fortsatte dock att läsa flitigt på egen hand och utbildade sig själv om dåtidens politik. Tillsammans med sin syster Helena flyttade hon till Rochester i delstaten New York i USA vid 16 års ålder. Hon gifte sig 1887 men skilde sig strax därefter och flyttade till New York. Hon drogs till anarkismen efter Haymarketmassakern, och tränades i att hålla offentliga tal av Johann Most, varefter hon blev en välkänd föreläsare och drog till sig åhörarskaror på tusentals människor. Vid den tiden inledde hon också ett förhållande med Alexander Berkman, som skulle komma att bli hennes närmaste vän och kamrat livet ut. De planerade tillsammans att mörda Henry Clay Frick, som en handlingens propaganda. Frick överlevde, men Berkman dömdes ändå till 22 års fängelse. Goldman fängslades själv ett antal gånger under de efterföljande åren, för "anstiftan till upplopp" och illegal utdelning av information om födelsekontroll. Hon gav också ut en anarkistisk tidning vid namnet . År 1917 dömdes både Goldman och Berkman till två års fängelse för att ha försökt "förmå personer att inte registrera sig" till den nyutfärdade inkallelsen till militärtjänst. Efter att de släppts från fängelset arresterades de båda – tillsammans med hundratals andra – och deporterades till Ryssland. Goldman var inledningsvis positivt inställd till bolsjevikernas revolution, men vände snart och kritiserade det förekommande våldet och undertryckandet av kritiska röster. Hon skrev en bok om sina erfarenheter, My Disillusionment in Russia, som utkom 1923. Samtidigt som hon flyttade runt mellan olika länder – England, Kanada och Frankrike – skrev hon en självbiografi vid namn Living My Life, och flyttade därefter till Spanien för att delta i inbördeskriget. Hon dog i Toronto den 14 maj 1940. Goldman spelade en avgörande roll i utvecklandet av den anarkistiska samhällsfilosofin i USA och Europa under första hälften av 1900-talet. Även om hon tog avstånd från första vågens feminism och dess strävan efter kvinnlig rösträtt, så utvecklade hon nya sätt att införliva i anarkismen. Hon talade och skrev om en rad frågor, som fängelsestraff, ateism, yttrandefrihet, militarism, kapitalism, äktenskap och fri kärlek. Efter årtionden av obemärkthet fick hon en förnyad status under 1970-talet, då feministiska och anarkistiska tänkare återupplivade hennes tankegångar. (sv)
  • Emma Goldman (Kaunas, 27 de junho de 1869 — Toronto, 14 de maio de 1940) foi uma anarquista lituana, conhecida por seu ativismo, seus escritos políticos e conferências que reuniam milhares de pessoas nos Estados Unidos. Teve um papel fundamental no desenvolvimento do anarquismo na América do Norte na primeira metade do século XX. Goldman nasceu em Kovno (atual Kaunas), na Lituânia - que era, então, parte do Império Russo. Emigrou para os Estados Unidos em 1885 e viveu em Nova Iorque, onde conheceu e passou a fazer parte do florescente movimento anarquista. Atraída pelo anarquismo após a Revolta de Haymarket, Goldman tornou-se uma renomada ensaísta de filosofia anarquista e escritora, escrevendo artigos anticapitalistas bem como sobre a emancipação da mulher, problemas sociais e a luta sindical. Ela e o escritor anarquista Alexander Berkman, seu amante e companheiro por toda vida, planejaram assassinar Henry Clay Frick como uma ação de propaganda pelo ato. Embora Frick tenha sobrevivido ao atentado, Berkman foi sentenciado a vinte e dois anos na cadeia. Goldman foi presa várias vezes nos anos que se seguiram, por "incentivar motins" e ilegalmente distribuir informações sobre contracepção. Em 1906, Goldman fundou o jornal anarquista Mother Earth (Mãe Terra). Em 1917, Goldman e Berkman foram sentenciados a dois anos na cadeia por conspirarem para "induzir pessoas a não se alistarem" no serviço militar obrigatório, que havia sido recentemente instituído nos Estados Unidos. Depois de serem soltos da prisão, foram novamente presos - junto com centenas de outros progressistas - sendo deportados para a Rússia. Inicialmente simpatizantes da Revolução Bolchevique daquele país, Goldman rapidamente expressou sua oposição ao uso de violência dos sovietes e à repressão das vozes independentes. Em 1923, ela escreveu sobre suas experiências entre os bolcheviques, dando forma ao livro Minha Desilusão na Rússia (My Disillusionment in Russia). Enquanto viveu em Inglaterra, Canadá e França escreveu uma autobiografia chamada Vivendo Minha Vida (Living My Life). Com o início da Guerra Civil Espanhola, em 1936, Emma, já com mais de 60 anos, viajou até a Espanha para apoiar a Revolução Anarquista. Durante sua vida, Goldman foi celebrada por seus admiradores, como uma livre pensadora e "mulher rebelde", e achincalhada pelos adversários, como sendo defensora de assassinatos políticos e revoluções violentas. Seus escritos e conferências abrangeram uma variedade de assuntos, incluindo o sistema prisional, ateísmo, liberdade de expressão, militarismo, capitalismo, casamento e emancipação das mulheres. Também desenvolveu novas formas de incorporar políticas de gênero no anarquismo. Emma Goldman faleceu na cidade de Toronto, no Canadá em 14 de Maio de 1940. (pt)
  • 艾瑪·高德曼(英語:Emma Goldman;1869年6月27日-1940年5月14日,依旧历生于1869年6月15日,或译作艾玛·古德曼或艾玛·高德曼),無政府主義政治活动家、作家。她是二十世紀前半葉北美與歐洲的發展中的一位關鍵角色。 埃玛生于俄罗斯帝国考那斯(现属立陶宛)的一个犹太家庭,后于1885年移居美国。在干草市场事件後,埃玛深受无政府主义吸引,并成为了無政府哲學、婦女權利與社會議題等領域的作家及著名演說家,吸引了成千上万名聽眾。她與她的愛人無政府主義作家亞歷山大·貝克曼曾謀劃暗殺亨利·克雷·弗里克,藉以鼓吹無政府主義。刺殺行動終告失敗,貝克曼被判處22年徒刑。高德曼亦在隨後數年間,因「煽動暴亂」及非法散布節育相關資訊而多次入獄。1906年,高德曼創辦無政府主義刊物《大地》。 1917年,埃玛和贝克曼因密谋“诱使人们不登记”再度入狱两年。出狱后,两人与其他248人再度一同被捕,并被驱逐到俄国。埃玛最初支持使布尔什维克上台执政的十月革命,但在喀琅施塔得起义之后她改变了看法。她批评苏联以暴力镇压异见者,并于1923年出版了一本详细阐述她感受的书《》。后来她辗转英国、加拿大和法国,又写了一本自传《》,这本自传分两卷分别在1931年和1935年出版。西班牙内战爆发后,埃玛又来到西班牙支持。她最终于1940年5月14日于加拿大多伦多逝世。 究其一生,埃玛被支持者誉为思想自由的叛逆女人,被反对者贬为出于政治动机的谋杀犯和暴力革命的倡导者。她的写作和演讲涉及各种社会问题,如监狱、无神论、言論自由、军国主义、资本主义、婚姻、自由恋爱主义及同性戀。尽管她将自己与第一波女性主義及其对女性參政權的争取划清界限,但她确实开创了将性别政治纳入无政府主义的新思想。几十年的默默无闻后,20世纪70年代女权主义和无政府主义学者重新点燃了人们对她的兴趣,埃玛也自此成为了无政府女性主义的标志性人物。 (zh)
  • Е́мма Го́льдман (Го́лдман) (рос. Эмма Го́льдман, івр. אמה גולדמן‎, англ. Emma Goldman; 27 червня 1869 — 14 травня 1940) — анархістка та феміністка першої половини XX століття, відома також як Червона Емма. Удостоєна місця в «Поверху спадщини» Джуді Чикаго. (uk)
dbo:birthDate
  • 1869-06-27 (xsd:date)
dbo:birthPlace
dbo:birthYear
  • 1869-01-01 (xsd:gYear)
dbo:deathDate
  • 1940-05-14 (xsd:date)
dbo:deathPlace
dbo:deathYear
  • 1940-01-01 (xsd:gYear)
dbo:influenced
dbo:influencedBy
dbo:philosophicalSchool
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 9764 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 103259 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121509514 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:1a
  • Murray (en)
  • Wexler (en)
  • Drinnon (en)
  • Chalberg (en)
dbp:1p
  • 16 (xsd:integer)
  • 68 (xsd:integer)
dbp:1pp
  • 193 (xsd:integer)
  • 207 (xsd:integer)
dbp:1y
  • 1955 (xsd:integer)
  • 1961 (xsd:integer)
  • 1989 (xsd:integer)
  • 1991 (xsd:integer)
dbp:2a
  • Post (en)
  • Falk (en)
  • Drinnon (en)
  • Chalberg (en)
dbp:2p
  • 14 (xsd:integer)
  • 25 (xsd:integer)
  • 73 (xsd:integer)
dbp:2pp
  • 1 (xsd:integer)
  • 298 (xsd:integer)
dbp:2y
  • 1923 (xsd:integer)
  • 1961 (xsd:integer)
  • 1984 (xsd:integer)
  • 1991 (xsd:integer)
dbp:3a
  • Wexler (en)
dbp:3p
  • 65 (xsd:integer)
dbp:3y
  • 1984 (xsd:integer)
dbp:b
  • no (en)
dbp:birthDate
  • 1869-06-27 (xsd:date)
dbp:birthPlace
dbp:caption
  • Goldman, 1911 (en)
dbp:commons
  • Category:Emma Goldman (en)
dbp:date
  • 2012-05-09 (xsd:date)
dbp:deathDate
  • 1940-05-14 (xsd:date)
dbp:deathPlace
  • Toronto, Ontario, Canada (en)
dbp:id
  • 840 (xsd:integer)
dbp:influenced
dbp:influences
dbp:n
  • no (en)
dbp:name
  • Emma Goldman (en)
dbp:pp
  • 42 (xsd:integer)
dbp:q
  • Emma Goldman (en)
dbp:s
  • Author:Emma Goldman (en)
dbp:schoolTradition
dbp:signature
  • Emma Goldman's signature.svg (en)
dbp:signatureAlt
  • Emma Goldman (en)
dbp:url
dbp:v
  • no (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wikt
  • no (en)
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • Emma Goldman (Kaunas, Lituania, Errusiar Inperioa, 1869ko ekainaren 27a – Toronto, Kanada, 1940ko maiatzaren 14a) anarko-komunista izan zen, Emma Gorria bezala ere ezagutzen zuten. Oso ezagun bihurtu zen hainbat idazki eta manifestu feminista, libertario eta erradikal egin zituelako. Emakumeen emantzipazioaren aldeko borrokan aritu ziren aitzindarietako bat izan zen. (eu)
  • エマ・ゴールドマン(英: Emma Goldman, 1869年6月27日 - 1940年5月14日)とは、リトアニア生まれで、アメリカで活動したアナキストでありフェミニスト。 (ja)
  • Е́мма Го́льдман (Го́лдман) (рос. Эмма Го́льдман, івр. אמה גולדמן‎, англ. Emma Goldman; 27 червня 1869 — 14 травня 1940) — анархістка та феміністка першої половини XX століття, відома також як Червона Емма. Удостоєна місця в «Поверху спадщини» Джуді Чикаго. (uk)
  • إيما جولدمان (بالإنجليزية: Emma Goldman)‏ (27 يونيو (15 يونيو في التقويم اليولياني)، 1869 - 14 مايو 1940م)، ناشطة سياسية ومؤلفة لاسلطوية. لعبت دوراً محورياً في تطوير الفلسفة السياسية اللاسلطوية في أمريكا الشمالية وأوروبا خلال النصف الأول من القرن العشرين. (ar)
  • Emma Goldman (Kaunas, Imperi Rus, 27 de juny del 1869 - Toronto, Canadà, 14 de maig del 1940) fou una anarquista coneguda pel seu activisme, escrits i discursos. Va tenir un paper fonamental en el desenvolupament de la filosofia anarquista de la primera meitat del segle xx a l'Amèrica del Nord i Europa i introduí idees feministes en el pensament anarquista. D'origen lituà, el 1885 va emigrar a Nova York (Estats Units), on va conèixer l'anarquisme i va esdevenir part del creixent moviment anarquista després de la revolta de Haymarket. A Nova York, Goldman esdevé una assagista de renom i escriptora de filosofia anarquista i anticapitalista, i redacta articles sobre l'emancipació de la dona, problemes socials i lluita sindical. Ella i el també escriptor anarquista Alexander Berkman, el seu am (ca)
  • Emma Goldmanová (15. červnajul./ 27. června 1869greg. – 14. května 1940) byla americká anarchistka židovského původu. Proslavila se politickým aktivismem, spisy a přednáškami. V první polovině 20. století sehrála klíčovou roli v rozvoji anarchistické politické filozofie v Severní Americe a Evropě. (cs)
  • Η Έμμα Γκόλντμαν (Emma Goldman, 27 Ιουνίου 1869 – 14 Μαΐου 1940) ήταν αναρχοκομμουνίστρια, γνωστή για τα αναρχικά γραπτά και ομιλίες της. Υιοθετήθηκε από τις φεμινίστριες δεύτερου κύματος και ανάχθηκε σε πρότυπη εικόνα “επαναστάτριας γυναίκας” φεμινίστριας. Ωστόσο, η Γκόλντμαν διαδραμάτισε και ζωτικής σπουδαιότητας ρόλο στην ανάπτυξη του αναρχισμού στις ΗΠΑ και την Ευρώπη καθ’όλο το πρώτο μισό του εικοστού αιώνα. Γεννημένη στη Λιθουανία, μετανάστευσε στις ΗΠΑ στα δεκαεπτά της και αργότερα εκτοπίστηκε στη Ρωσία, όπου έγινε μάρτυρας της Ρωσικής Επανάστασης. Πέρασε κάποια χρόνια στο νότο της Γαλλίας όπου συνέγραψε την αυτοβιογραφία της, Ζώντας τη ζωή μου (Living my life), και άλλα έργα, προτού λάβει μέρος στον Ισπανικό Εμφύλιο Πόλεμο το 1936 ως η αγγλόφωνη εκπρόσωπος στο Λονδίνο του (Αναρχικ (el)
  • Emma GOLDMAN (naskiĝis la 27-an de junio 1869 en Kaŭno, Rusia Imperio, mortis la 14-an de majo 1940) estis anarĥi-komunisto konata pro siaj anarĥiismaj verkoj kaj paroladoj. Goldman funkciigis dum la unua feminisma ondo, kaj esprimis multe da kritiko al la movado kiu portis sur sian standardon sole la lukton de (la lukto por la balotrajto por virinoj, ĉefe en Britio kaj Usono). (eo)
  • Emma Goldman (June 27, 1869 – May 14, 1940) was a Russian-born anarchist political activist and writer. She played a pivotal role in the development of anarchist political philosophy in North America and Europe in the first half of the 20th century. (en)
  • Emma Goldman (15. Junijul. / 27. Juni 1869greg. in Kowno, Russisches Kaiserreich – 14. Mai 1940 in Toronto, Kanada) war eine US-amerikanische Anarchistin, Friedensaktivistin, Antimilitaristin, Atheistin und feministische Theoretikerin. (de)
  • Emma Goldman (27 de junio de 1869, Kaunas, Imperio ruso - 14 de mayo de 1940, Toronto, Canadá) fue una anarquista y escritora lituana de origen judío,​​ apodada «la mujer más peligrosa de América».​ Nació en la Rusia zarista, de donde huyó a los 16 años junto con su hermana Helena, hacia Estados Unidos de América, llegando al puerto de Nueva York en 1885. Durante su residencia en ese país trabajó en una fábrica textil donde conoció a su futuro cónyuge. En esa misma época se fue interesando por el anarquismo debido al caso Haymarket[cita requerida] y se unió al colectivo anarquista donde conoció a Alexander Berkman, un íntimo amigo que la acompañaría durante gran parte de su vida. Berkman la inspiró para desarrollar su papel de propagandista, oradora, y escritora, redactando libros, revista (es)
  • Emma Goldman (27 Juni [15 Juni dalam Standar Lama] 1869 – 14 Mei 1940) adalah seorang aktivis politik anarkis dan penulis. Ia memainkan peranan penting dalam perkembangan di Amerika Utara dan Eropa pada belah awal abad ke-20. (in)
  • Emma Goldman est une intellectuelle et anarchiste russe née le 27 juin 1869 à Kowno et morte le 14 mai 1940 à Toronto, Canada, connue pour son activisme politique, ses écrits et ses discours radicaux libertaires et féministes. Elle a joué un rôle majeur dans le développement de la philosophie anarchiste en Amérique du Nord et en Europe dans la première moitié du XXe siècle. Pendant son séjour en France, en 1928, elle rédige son autobiographie, Living my Life, publiée en 1931. (fr)
  • Emma Goldman (Kovno, 29 giugno 1869 – Toronto, 14 maggio 1940) è stata un'anarchica, attivista e saggista russa naturalizzata statunitense.Fu un'anarchica, saggista e filosofa che svolse un importante compito nella diffusione del pensiero anarchico classico in Europa e Nordamerica.Subì diversi arresti negli Stati Uniti d'America, i più clamorosi dei quali per diffondere informazioni sulle modalità di controllo delle nascite.Costretta a lasciare gli USA sotto minaccia di deportazione, visse in seguito dividendosi tra Francia e Canada, Paese in cui trascorse gli ultimi anni. (it)
  • 엠마 골드만(Emma Goldman, 1869년 6월 27일 - 1940년 5월 14일)은 아나키스트 정치 활동가이자 작가였다. 그녀는 20세기의 전반기에 걸쳐 북미와 유럽의 아나키스트 정치 철학의 개발에 중요한 역할을 했던 인물이었다. 골드만은 러시아 제국의 코브노(Kovno, 오늘날 리투아니아의 카우나스)의 유대계 가정에서 태어났고 1885년에 미국으로 이민을 간다. 헤이마켓 사건을 계기로 골드만은 아나키즘에 경도 되었고, 아나키즘 철학에 관한 연설가이자 작가가 되었으며, 여성의 권리와 사회 이슈 등에 이야기하며 수많은 군중을 이끌었다. 그녀와 또 다른 아나키스트 작가인 알렉산더 버크먼은 그녀의 연인이자 오랜 친구였는데 1892년에 산업 자본가 헨리 클레이 프릭(Henry Clay Frick)을 행위의 프로파간다로써 암살시도 했었다. 프릭은 암살시도에서 살아남았고, 버크만은 22년형을 선고받게 된다. 이어서 골드만은 폭동 선동과 불법적인 피임 정보 유포 혐의로 몇차례 옥살이를 하게 된다. 1906년 골드만은 아나키스트 신문인 Mother Earth를 창립한다. (ko)
  • Emma Goldman (ur. 27 czerwca 1869 w Kownie, zm. 14 maja 1940 w Toronto) – anarchistyczna działaczka polityczna, aktywistka, mówczyni i pisarka. Odegrała kluczową rolę w rozwoju anarchistycznej filozofii politycznej w Ameryce Północnej i Europie w pierwszej połowie XX wieku. (pl)
  • Emma Goldman (Kaunas (LT), 27 juni 1869 – Toronto, 14 mei 1940) was een Amerikaanse anarchiste en feministe van Joodse afkomst. Haar familie verhuisde tijdens haar tienerjaren van Litouwen naar Sint-Petersburg. Daar deed ze haar eerste revolutionaire ideeën op. Daarvandaan emigreerde ze op haar zeventiende naar de Verenigde Staten. Later woonde ze ook in Rusland (daar in 1919 vanwege haar revolutionaire overtuiging naartoe gedeporteerd), Zuid-Frankrijk en Groot-Brittannië.Ze heeft zowel de Russische Revolutie als de Spaanse Burgeroorlog meegemaakt. (nl)
  • Emma Goldman (Kaunas, 27 de junho de 1869 — Toronto, 14 de maio de 1940) foi uma anarquista lituana, conhecida por seu ativismo, seus escritos políticos e conferências que reuniam milhares de pessoas nos Estados Unidos. Teve um papel fundamental no desenvolvimento do anarquismo na América do Norte na primeira metade do século XX. (pt)
  • Э́мма Го́льдман, или Го́лдман (англ. Emma Goldman; 15 июня [27 июня] 1869, Ковно, Российская империя — 14 мая 1940, Торонто, Канада) — российская и американская политическая активистка и писательница. Сыграла ключевую роль в развитии политической философии анархизма в Северной Америке и Европе в первой половине XX века. (ru)
  • Emma Goldman, född 27 juni 1869 i Kovno, död 14 maj 1940 i Toronto, var en rysk-amerikansk anarkist, mest känd för sin politiska aktivism, sitt författarskap och sina offentliga tal. Hon betraktades av sina efterföljare som en fritänkande "rebellkvinna", och av sina kritiker som försvarare av politiskt motiverade mord och våldsam revolution. (sv)
  • 艾瑪·高德曼(英語:Emma Goldman;1869年6月27日-1940年5月14日,依旧历生于1869年6月15日,或译作艾玛·古德曼或艾玛·高德曼),無政府主義政治活动家、作家。她是二十世紀前半葉北美與歐洲的發展中的一位關鍵角色。 埃玛生于俄罗斯帝国考那斯(现属立陶宛)的一个犹太家庭,后于1885年移居美国。在干草市场事件後,埃玛深受无政府主义吸引,并成为了無政府哲學、婦女權利與社會議題等領域的作家及著名演說家,吸引了成千上万名聽眾。她與她的愛人無政府主義作家亞歷山大·貝克曼曾謀劃暗殺亨利·克雷·弗里克,藉以鼓吹無政府主義。刺殺行動終告失敗,貝克曼被判處22年徒刑。高德曼亦在隨後數年間,因「煽動暴亂」及非法散布節育相關資訊而多次入獄。1906年,高德曼創辦無政府主義刊物《大地》。 1917年,埃玛和贝克曼因密谋“诱使人们不登记”再度入狱两年。出狱后,两人与其他248人再度一同被捕,并被驱逐到俄国。埃玛最初支持使布尔什维克上台执政的十月革命,但在喀琅施塔得起义之后她改变了看法。她批评苏联以暴力镇压异见者,并于1923年出版了一本详细阐述她感受的书《》。后来她辗转英国、加拿大和法国,又写了一本自传《》,这本自传分两卷分别在1931年和1935年出版。西班牙内战爆发后,埃玛又来到西班牙支持。她最终于1940年5月14日于加拿大多伦多逝世。 (zh)
rdfs:label
  • Emma Goldman (en)
  • إيما جولدمان (ar)
  • Emma Goldman (ca)
  • Emma Goldmanová (cs)
  • Emma Goldman (de)
  • Έμμα Γκόλντμαν (el)
  • Emma Goldman (eo)
  • Emma Goldman (es)
  • Emma Goldman (eu)
  • Emma Goldman (fr)
  • Emma Goldman (in)
  • Emma Goldman (it)
  • エマ・ゴールドマン (ja)
  • 엠마 골드만 (ko)
  • Emma Goldman (nl)
  • Emma Goldman (pl)
  • Emma Goldman (pt)
  • Emma Goldman (sv)
  • Гольдман, Эмма (ru)
  • Емма Гольдман (uk)
  • 埃玛·戈尔德曼 (zh)
owl:sameAs
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Emma Goldman (en)
is dbo:author of
is dbo:editor of
is dbo:influenced of
is dbo:influencedBy of
is dbo:knownFor of
is dbo:partner of
is dbo:spouse of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:author of
is dbp:caption of
is dbp:data of
is dbp:editor of
is dbp:influenced of
is dbp:influences of
is dbp:spouse of
is dbp:title of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License