About: Cleopatra

An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Cleopatra VII Philopator (Greek: Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ, "Cleopatra the father-beloved"; 69 BC – 10 August 30 BC) was Queen of the Ptolemaic Kingdom of Egypt from 51 to 30 BC, and its last active ruler. A member of the Ptolemaic dynasty, she was a descendant of its founder Ptolemy I Soter, a Macedonian Greek general and companion of Alexander the Great. After the death of Cleopatra, Egypt became a province of the Roman Empire, marking the end of the second to last Hellenistic state and the age that had lasted since the reign of Alexander (336–323 BC). Her native language was Koine Greek, and she was the only Ptolemaic ruler to learn the Egyptian language.

Property Value
dbo:abstract
  • الملكة كليوباترا السابعة والمعروفة باسم كليوباترا هي آخر ملوك الأسرة المقدونية، التي حكمت مصر منذ وفاة الإسكندر الأكبر في عام 323 قبل الميلاد، وحتى احتلال مصر من قِبَل روما عام 30 قبل الميلاد. كانت كليوباترا ابنة بطليموس الثاني عشر. وقد خلفته كملكة سنة 51 ق.م مشاطرة العرش أخاها بطليموس الثالث عشر. وقد وصُفـت بأنها كانت جميلة وساحرة. على نقيض ماتبرزها الصور التي وصلت إلينا. أما الرجال الذين وقعوا في غرامها فقد أسرتهم بشخصيتها القوية الظريفة وبذكائها ودهائها. وكانت دائمة النزاع مع شقيقها الذي انتهى بطردها من مصر. وكانت البلاد في ذلك الوقت مملكة تحت الحماية الرومانية، والمصدر الرئيسي للقمح بالنسبة للشعب الروماني. وأقبل قيصر إلى مصر عقب هزيمة بومبيوس في فارسالوس سنة 48 ق.م، فوجد الحـرب الأهلية ماتزال قائمة فيها. وكانت كليوباترا تحاول العودة إلى مصر، فعمدت إلى الظهور فجأة أمام قيصر ملفوفة في سجادة - كما يزعمون - بحيث تستطيع التوسل إليه لمساعدتها في تحقيق غايتها للعودة إلى الحكم. وقد أسرته، إما بمفاتنها، أو بالمنطق الجلي بأنها ستكون حاكماً أفضل من شقيقها. وساعدها قيصر على التغلب على بطليموس الذي أغرق في نهاية المعركة. وحكمت كليوباترا بضع سنوات. وفي سنة 40 ق. م كانت مملكتها جزءاً من نصيب الإمبراطوري الذي أصاب ماركوس انطونيوس عندما اقتسـم العالم الروماني مع كل من اوكتافيوس بعد مصـرع يوليوس قيصر. وقد أحب ماركوس أنطونيوس كليوباترا، وكلّفته علاقته الغرامية هذه فقدان حظوته في روما. وانتهى أمر أنطونيوس بالانتحار إثر الهزيمة التي أنزلها به أوكتافيوس في معركة أكتيوم سنة 31 ق.م. فلما سمعت كليوباترا بالنبأ انتحـرت هي الأخرى. (ar)
  • Cleòpatra VII Filopàtor (grec antic: Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ) va ser l'última reina d'Egipte, de la dinastia hel·lènica dels Ptolemeu, aquella que va ser creada per Ptolemeu I Sòter, general d'Alexandre el Gran. Va néixer l'any 69 aC (data aproximada) i va morir l'any 30 aC. Era filla de Cleòpatra V Trifena I i de Ptolemeu XII Auletes, de qui va heretar el tron l'any 51 aC a l'edat de 18 anys juntament amb el seu germà Ptolemeu XIII Filopàtor (que tenia tan sols 12 anys), que seria el seu home, segons el requeriment de les lleis de regnat i successió del moment. (ca)
  • Kleopatra VII. Filopatór (69 – 12. srpna 30 př. n. l.), známá většinou jen pod jménem Kleopatra, byla egyptská královna pocházející z dynastie Ptolemaiovců. Protože se jedná o nejznámější Kleopatru, vyskytuje se v literatuře i pouze pod jménem Kleopatra, někdy Kleopatra Egyptská. Byla třetí dcerou krále Ptolemaia XII., kdo byla její matka je nejisté, ale předpokládá se, že se jednalo o sestru Ptolemaia XII. (cs)
  • Kleopatra VII. Philopator (altgriechisch Κλεοπάτρα Θεά Φιλοπάτωρ Kleopátra Theá Philopátōr; * 69 v. Chr. in Alexandria; † 12. August 30 v. Chr. ebenda) herrschte als letzte Königin der makedonisch-griechischen Dynastie der Ptolemäer von 51 v. Chr. bis 30 v. Chr. über Ägypten. In den ersten vier Jahren regierte sie zunächst gemeinsam mit ihrem Bruder Ptolemaios XIII., der 47 v. Chr. im Alter von 14 Jahren starb, später mit anderen männlichen Mitregenten, da unter der Garantie Roms gesetzliche Regelungen eine Doppelbesetzung des Thrones vorsahen. Kleopatra wollte ihr Reich konsolidieren und ausbauen, konnte dieses Ziel aber gegen die Weltmacht Rom nicht durchsetzen. Zwar gewann sie die beiden mächtigsten Römer ihrer Zeit, zuerst Gaius Iulius Caesar und nach dessen Ermordung Marcus Antonius, zu Geliebten, und konnte mit deren Hilfe für einige Zeit die Machtstellung des Ptolemäerreichs deutlich verbessern; Antonius’ Niederlage gegen den späteren Kaiser Augustus bedeutete jedoch das Ende ihrer Herrschaft. Kleopatra und Antonius begingen Suizid und Ägypten wurde zur römischen Provinz. Die Königin Kleopatra gilt als Inbegriff der Schönheit und Verführungskunst.Das Liebesdrama von Antonius und Kleopatra, das Verhältnis der ägyptischen Königin zu Caesar sowie die mysteriösen Umstände ihres Todes beflügeln die Fantasie der Menschen seit der Antike und inspirierten zahlreiche bedeutende Schriftsteller, Komponisten, Maler und seit dem 20. Jahrhundert auch Filmproduzenten. Als literarisches Hauptwerk zu diesem Thema gilt die Tragödie Antonius und Cleopatra (um 1606/07) von William Shakespeare. (de)
  • Η Κλεοπάτρα Ζ΄ η Φιλοπάτωρ (Ιανουάριος 69 π.Χ. – 12 Αυγούστου 30 π.Χ.), γνωστή στην ιστορία απλώς ως Κλεοπάτρα, ήταν αρχαία Ελληνίδα βασίλισσα και η τελευταία ενεργή βασίλισσα της πτολεμαϊκής Αιγύπτου. Μετά τη βασιλεία της, η Αίγυπτος έγινε επαρχία της νεοϊδρυθείσας τότε Ρωμαϊκής Αυτοκρατορίας. Η Κλεοπάτρα ήταν αρχαία Ελληνίδα και όχι Αίγυπτια όπως πολλοί νομίζουν,όμως ένιωθε και Αίγυπτια. Ήταν μέλος της δυναστείας των Πτολεμαίων, μίας ελληνικής οικογένειας, μακεδονικής καταγωγής, που κυβέρνησε την Αίγυπτο μετά τον θάνατο του Μεγάλου Αλεξάνδρου κατά την Ελληνιστική περίοδο. Ο γιος της Πτολεμαίος ΙΕ΄ Καισαρίων βασίλεψε μόνο κατ' όνομα, προτού εκτελεστεί. Η βασιλεία της Κλεοπάτρας Ζ΄ σηματοδοτεί το τέλος της ελληνιστικής και την αρχή της ρωμαϊκής περιόδου στην ανατολική Μεσόγειο. Παρόλο που ήταν ικανή και δαιμόνια μονάρχης, έμεινε διάσημη κυρίως γιατί κατόρθωσε να γοητεύσει δύο από τους ισχυρότερους άνδρες της εποχής της, τον Ιούλιο Καίσαρα και τον Μάρκο Αντώνιο, αλλά και για την ομορφιά και το τραγικό της τέλος. Χάρη στη φιλοδοξία και την προσωπική της γοητεία επηρέασε καθοριστικά τη ρωμαϊκή πολιτική σε μια αποφασιστική περίοδο και κατέληξε να αντιπροσωπεύει, όσο καμιά άλλη γυναίκα στην αρχαιότητα, το πρότυπο της μοιραίας γυναίκας. (el)
  • Kleopatra Filopator (greke Κλεοπάτρα θεά φιλοπάτωρ, kio signifas "Dio amas ŝian patron"; naskigis en 69 a.K., mortis en 30 a.K.) estis reĝino en Antikva Egiptio kaj lasta reĝino de la Ptolemea dinastio de Egipto. Ŝi estis la amantino de Julio Cezaro, kaj naskis al li unu filon. Ŝi poste estis ama(n)tino de Marko Antonio kaj naskis al li filinon: Kleopatro Seleneo. Ŝiaj agoj kaj aspiroj influis la politikajn kaj militajn movojn de la lastaj tagoj de la Romia Respubliko. Ŝi urĝe provis savi kaj konservi regnon mortantan. Kun ŝia morto la helena periodo en Egipto finiĝis. Ŝia persono ekscitis la imagojn de poetoj, pentristoj, dramistoj, verkistoj, produktoroj kaj aliaj artistoj dum jarcentoj, kaj ŝi daŭre ekscitas ilin eĉ hodiaŭ. (eo)
  • Cleopatra VII Philopator (Greek: Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ, "Cleopatra the father-beloved"; 69 BC – 10 August 30 BC) was Queen of the Ptolemaic Kingdom of Egypt from 51 to 30 BC, and its last active ruler. A member of the Ptolemaic dynasty, she was a descendant of its founder Ptolemy I Soter, a Macedonian Greek general and companion of Alexander the Great. After the death of Cleopatra, Egypt became a province of the Roman Empire, marking the end of the second to last Hellenistic state and the age that had lasted since the reign of Alexander (336–323 BC). Her native language was Koine Greek, and she was the only Ptolemaic ruler to learn the Egyptian language. In 58 BC, Cleopatra presumably accompanied her father, Ptolemy XII Auletes, during his exile to Rome after a revolt in Egypt (a Roman client state) allowed his rival daughter Berenice IV to claim his throne. Berenice was killed in 55 BC when Ptolemy returned to Egypt with Roman military assistance. When he died in 51 BC, the joint reign of Cleopatra and her brother Ptolemy XIII began, but a falling-out between them led to open civil war. After losing the 48 BC Battle of Pharsalus in Greece against his rival Julius Caesar (a Roman dictator and consul) in Caesar's Civil War, the Roman statesman Pompey fled to Egypt. Pompey had been a political ally of Ptolemy XII, but Ptolemy XIII, at the urging of his court eunuchs, had Pompey ambushed and killed before Caesar arrived and occupied Alexandria. Caesar then attempted to reconcile the rival Ptolemaic siblings, but Ptolemy's chief adviser, Potheinos, viewed Caesar's terms as favoring Cleopatra, so his forces besieged her and Caesar at the palace. Shortly after the siege was lifted by reinforcements, Ptolemy XIII died in the 47 BC Battle of the Nile; Cleopatra's half-sister Arsinoe IV was eventually exiled to Ephesus for her role in carrying out the siege. Caesar declared Cleopatra and her brother Ptolemy XIV joint rulers but maintained a private affair with Cleopatra that produced a son, Caesarion. Cleopatra traveled to Rome as a client queen in 46 and 44 BC, where she stayed at Caesar's villa. After the assassinations of Caesar and (on her orders) Ptolemy XIV in 44 BC, she named Caesarion co-ruler as Ptolemy XV. In the Liberators' civil war of 43–42 BC, Cleopatra sided with the Roman Second Triumvirate formed by Caesar's grandnephew and heir Octavian, Mark Antony, and Marcus Aemilius Lepidus. After their meeting at Tarsos in 41 BC, the queen had an affair with Antony. He carried out the execution of Arsinoe at her request, and became increasingly reliant on Cleopatra for both funding and military aid during his invasions of the Parthian Empire and the Kingdom of Armenia. The Donations of Alexandria declared their children Alexander Helios, Cleopatra Selene II, and Ptolemy Philadelphus rulers over various erstwhile territories under Antony's triumviral authority. This event, their marriage, and Antony's divorce of Octavian's sister Octavia Minor led to the final war of the Roman Republic. Octavian engaged in a war of propaganda, forced Antony's allies in the Roman Senate to flee Rome in 32 BC, and declared war on Cleopatra. After defeating Antony and Cleopatra's naval fleet at the 31 BC Battle of Actium, Octavian's forces invaded Egypt in 30 BC and defeated Antony, leading to Antony's suicide. When Cleopatra learned that Octavian planned to bring her to his Roman triumphal procession, she killed herself by poisoning, contrary to the popular belief that she was bitten by an asp. Cleopatra's legacy survives in ancient and modern works of art. Roman historiography and Latin poetry produced a generally critical view of the queen that pervaded later Medieval and Renaissance literature. In the visual arts, her ancient depictions include Roman busts, paintings, and sculptures, cameo carvings and glass, Ptolemaic and Roman coinage, and reliefs. In Renaissance and Baroque art, she was the subject of many works including operas, paintings, poetry, sculptures, and theatrical dramas. She has become a pop culture icon of Egyptomania since the Victorian era, and in modern times, Cleopatra has appeared in the applied and fine arts, burlesque satire, Hollywood films, and brand images for commercial products. (en)
  • Kleopatra —izen bereko beste emakume batzuekin ez nahasteko, adituek Kleopatra VII.a Filopator deitzen diote— (K.a. 69 - K.a. 30) Egiptoko erregina izan zen, Ptolomeo leinuko azkena. (eu)
  • Cléopâtre VII Philopator (« Qui aime son père », en grec ancien Κλεοπάτρα Θεὰ Φιλοπάτωρ) puis Théa Néôtera Philopatris (« Déesse nouvelle qui aime sa patrie », en grec ancien Θεὰ Νεωτέρα Φιλοπάτριϛ) est une reine d'Égypte antique de la dynastie lagide née vers 69 av. J.-C. et morte le 12 août 30 av. J.-C. Elle règne sur l'Égypte entre 51 et 30 av. J.-C. avec ses frères-époux Ptolémée XIII et Ptolémée XIV puis aux côtés du général romain Marc Antoine. Elle est célèbre pour avoir été la compagne de Jules César puis de Marc Antoine avec lesquels elle a eu plusieurs enfants. Partie prenante dans la guerre civile opposant Marc Antoine à Octave, elle est vaincue à la bataille d'Actium en 31. Sa défaite permet aux Romains de mener à bien la conquête de l'Égypte, événement qui marque la fin de l'époque hellénistique. Cléopâtre est un personnage dont la légende s'est emparée de son vivant même. Sa mort tragique n'a fait qu'ajouter au romanesque qui l'entoure et peut pour cette raison nuire à une approche objective de celle qui a été l'une des femmes les plus célèbres de l'Antiquité. (fr)
  • Cleopatra VII Thea Filopátor —en griego antiguo, Κλεοπᾰ́τρᾱ Φιλοπάτωρ, romanizado: Kleopátrā Philopátōr—​ (69 a. C.-10 o 12 de agosto de 30 a. C.),​ conocida como Cleopatra, fue la última gobernante de la dinastía ptolemaica del Antiguo Egipto, aunque nominalmente le sucedió como faraón su hijo Cesarión.​ También fue diplomática, comandante naval, lingüista​ y escritora de tratados médicos.​ Era descendiente de Ptolomeo I Sóter, fundador de la dinastía, un general grecomacedonio​ de Alejandro Magno. Tras la muerte de Cleopatra, Egipto se convirtió en provincia del Imperio romano, lo que marcó el final del período helenístico que se había iniciado con el reinado de Alejandro (336-323 a. C.).​ Su lengua materna era la koiné griega, aunque fue la primera soberana ptolemaica en aprender el idioma egipcio.​ En 58 a. C. presumiblemente acompañó a su padre, Ptolomeo XII, durante su exilio en Roma tras una revuelta en Egipto, lo que permitió a su hermana mayor, Berenice IV, reclamar el trono; esta fue asesinada en 55 a. C. cuando su padre volvió a Egipto con asistencia militar romana. Cuando Ptolomeo murió en 51 a. C., Cleopatra y su hermano pequeño, Ptolomeo XIII, accedieron al trono como corregentes pero la ruptura entre ambos desató una guerra civil. Tras la derrota sufrida en 48 a. C. en la batalla de Farsalia por parte de su rival Julio César durante la segunda guerra civil romana, el estadista romano Pompeyo el Grande huyó a Egipto, un estado cliente de Roma. Ptolomeo XIII ordenó el asesinato de Pompeyo mientras César ocupaba Alejandría en persecución de su enemigo. Como cónsul de la República romana, César trató de reconciliar a Ptolomeo XIII con su hermana Cleopatra, pero Potino el Eunuco, consejero jefe del monarca egipcio, creyó que los términos que proponía el cónsul beneficiaban a su hermana y por ello sus fuerzas sitiaron a César y Cleopatra en Alejandría. El asedio se levantó gracias a la llegada de aliados de César a comienzos de 47 a. C. y Ptolomeo XIII murió poco después en la batalla del Nilo. Arsínoe IV, hermana menor de Cleopatra que había liderado el asedio, se exilió en Éfeso y César, ya entonces elegido dictador, declaró a Cleopatra y a su hermano pequeño Ptolomeo XIV cogobernantes de Egipto. Sin embargo, el general romano inició una relación sentimental con la reina egipcia de la que nació Cesarión, futuro Ptolomeo XV. Cleopatra viajó a Roma en 46 y 44 a. C. como reina vasalla y se alojó en la villa de César. Cuando este fue asesinado en 44 a. C., Cleopatra intentó que su hijo fuera designado heredero, pero no pudo debido al ascenso al poder de Octavio (posteriormente conocido como Augusto y que sería el primer emperador de Roma en 27 a. C.). Entonces Cleopatra ordenó el asesinato de su hermano Ptolomeo XIV y elevó a su hijo Cesarión como corregente de Egipto. Durante la tercera guerra civil de la República romana (43-42 a. C.), Cleopatra se alió con el Segundo Triunvirato, formado por Octavio, Marco Antonio y Lépido. Tras su encuentro en Tarso en 41 a. C., la gobernante egipcia inició una relación con Marco Antonio de la que nacieron tres hijos: Alejandro Helios, Cleopatra Selene II y Ptolomeo Filadelfo. Antonio usó su autoridad como triunviro para ejecutar a Arsínoe IV, cumpliendo el deseo de Cleopatra. Él se apoyó cada vez más en la reina egipcia tanto para obtener financiación como ayuda militar durante sus invasiones del imperio parto y del Reino de Armenia. En las Donaciones de Alejandría, los hijos de Cleopatra con Marco Antonio fueron nombrados gobernantes sobre varios territorios bajo la autoridad de Antonio. Este hecho, unido al matrimonio de Marco Antonio con Cleopatra después de su divorcio de Octavia la Menor, hermana de Octavio, desató la cuarta guerra civil de la República romana. Después de participar en una guerra de propaganda, Octavio forzó a huir a los aliados de Antonio en el senado romano y le declaró la guerra a Cleopatra en 32 a. C. La flota de guerra de Marco Antonio y Cleopatra fue derrotada por la de Octavio, bajo el mando de su general Agripa, en la batalla de Accio en 31 a. C. Las tropas romanas vencedoras invadieron Egipto en 30 a. C. y derrotaron a las de Antonio, tras lo cual se suicidó. Cuando Cleopatra supo que Octavio pretendía llevarla a Roma para exhibirla en una procesión de triunfo, también se suicidó, algo que popularmente se cree que hizo dejándose morder por una serpiente venenosa. El legado de Cleopatra permanece en numerosas obras de arte, tanto antiguas como modernas y numerosas dramatizaciones de su vida en la literatura y otros medios. Varias obras de la historiografía romana y la poesía latina retratan a la reina de Egipto, esta última dando generalmente una visión negativa y polémica de su semblanza que pervivió en la literatura medieval y renacentista. Las artes visuales de la antigüedad representaron a Cleopatra en monedas romanas y ptolemaicas, esculturas, bustos, relieves, vasijas de cristal, y pinturas. Fue tema de muchas obras del arte renacentista y barroco, como esculturas, pinturas, poemas y obras de teatro como Antonio y Cleopatra (1608), de William Shakespeare, y óperas como Julio César en Egipto (1724), de Händel. En tiempos recientes, Cleopatra ha aparecido tanto en bellas artes como en artes aplicadas, en sátiras burlescas, en películas de Hollywood como Cleopatra (1963) interpretada por Elizabeth Taylor, o como imagen de marcas comerciales, por lo que desde el siglo XIX es un icono de la «egiptomanía». (es)
  • Banríon ab ea Cléópatra VII Philopator (as Gréigis, Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ; 69 RCR. – 30 RCR). Rialaigh sí an tSean-Éigipt in aice lena hathair, agus ansin lena deartháireacha, agus sa deireadh ina haonar. (ga)
  • Kleopatra VII Filopator (bahasa Yunani: Κλεοπᾰ́τρᾱ Φιλοπάτωρ, Kleopátrā Filopátōr; lahir 69 SM – meninggal 10 atau 12 Agustus 30 SM) adalah penguasa aktif terakhir Kerajaan Wangsa Ptolemaios di tanah Mesir. Kleopatra juga seorang diplomat, laksamana, administrator, poliglot, dan pujangga ilmu pengobatan. Selaku putri wangsa Ptolemaios, Kleopatra adalah keturunan dari pendiri wangsanya, Ptolemaios I Soter, salah seorang mantan senapati Yunani Makedonia sekaligus pengiring Aleksander Agung. Sepeninggal Kleopatra, Mesir dijadikan salah satu provinsi Kekaisaran Romawi. Perubahan status Mesir ini menandai akhir dari Zaman Helenistik yang bermula pada masa pemerintahan Aleksander Agung (336–323 SM). Bahasa ibunya adalah bahasa Yunani Koine, dan ia adalah penguasa pertama dari wangsa Ptolemaios yang mempelajari bahasa Mesir. Pada tahun 58 SM, Kleopatra diduga tinggal bersama ayahnya, Ptolemaios XII, yang hidup dalam pembuangan di Roma setelah digulingkan dari takhta melalui pemberontakan oleh Berenike IV, putri sulung Ptolemaios XII. Berenike IV dieksekusi mati pada tahun 55 SM setelah Ptolemaios XII kembali ke Mesir dengan membawa bala tentara Romawi untuk mengembalikan kekuasaannya. Sepeninggal Ptolemaios XII pada tahun 51 SM, Kleopatra dan adiknya laki-lakinya, Ptolemaios XIII, naik takhta menjadi penguasa bersama. Di kemudian hari, timbul perseteruan di antara keduanya, sampai-sampai meletuskan perang saudara. Saat itu juga sedang meletus Perang Saudara Yulius Kaisar di Romawi antara Pompeyus dan Yulius Kaisar. Setelah Pompeyus kalah dalam Pertempuran Farsalos, negarawan Romawi itu melarikan diri ke Mesir, yang berstatus negara gundal Republik Romawi. Ptolemaios XIII menyuruh orang membunuh Pompeyus pada saat Yulius Kaisar menduduki kota Aleksandria dalam rangka mengejar buronan Romawi itu. Selaku Konsul Republik Romawi, Yulius Kaisar berusaha mendamaikan Ptolemaios XIII dengan Kleopatra, tetapi Poteinos, penasihat utama Ptolemaios XIII, menilai syarat-syarat perdamaian yang ditetapkan Yulius Kaisar lebih menguntungkan pihak Kleopatra, sehingga bala tentara Ptolemaios XIII (di kemudian hari dikuasai oleh adik perempuan Kleopatra, Arsinoe IV) dikerahkan untuk mengepung Yulius Kaisar dan Kleopatra di istana Aleksandria. Aksi pengepungan ini berakhir setelah tiba bala bantuan dari Pergamon dan Yudea pada permulaan tahun 47 SM. Ptolemaios XIII akhirnya gugur dalam Pertempuran Sungai Nil, dan Arsinoe IV dihukum menjalani pembuangan di Efesus. Kleopatra dan adik laki-lakinya, Ptolemaios XIV, dinobatkan menjadi penguasa bersama atas tanah Mesir oleh Yulius Kaisar, yang kala itu telah terpilih menjadi Diktator Republik Romawi. Yulius Kaisar menjalin hubungan asmara dengan Kleopatra, dan menghasilkan seorang putra yang diberi nama Kaisarion (Ptolemaios XV). Kleopatra mengadakan lawatan ke Roma selaku ratu negara gundal Republik Romawi pada tahun 46 dan 44 SM. Selama lawatannya di kota itu, ia tinggal di vila milik Yulius Kaisar. Ketika Yulius Kaisar tewas terbunuh pada tahun 44 SM, Kleopatra berusaha agar Kaisarion diakui sebagai ahli waris mendiang ayahnya, tetapi yang akhirnya diakui sebagai ahli waris adalah Oktavianus, putra dari kemenakan Yulius Kaisar, yang di kemudian hari dikenal dengan nama Agustus setelah dinobatkan menjadi Kaisar Romawi yang pertama pada tahun 27 SM. Kleopatra kemudian menyuruh orang membunuh Ptolemaios XIV, dan menobatkan Kaisarion menjadi penguasa bersama atas tanah Mesir. Dalam Perang Saudara Liberator (43–42 SM), Kleopatra berpihak pada Triumviratus II (persekutuan triwira kali kedua) yang dibentuk oleh Oktavianus, Markus Antonius dan Markus Emilius Lepidus. Setelah bertemu di Tarsos pada tahun 41 SM, Kleopatra dan Markus Antonius menjalin hubungan asmara yang membuahkan tiga orang putra-putri, yakni pasangan kembar Aleksandros Helios dan Kleopatra Selene II, serta Ptolemaios Filadelfos. Markus Antonius memanfaatkan kewenangannya selaku salah seorang triwira untuk mengeksekusi mati Arsinoe IV atas permintaan Kleopatra. Markus Antonius kian bergantung pada Kleopatra sebagai sumber dana maupun bala bantuan semasa menginvasi Kekaisaran Partia dan Kerajaan Armenia. Pada 34 SM, putra-putri Kleopatra dan Markus Antonius dipermaklumkan sebagai penguasa atas sejumlah wilayah Romawi yang sebelumnya berada di bawah kewenangan Markus Antonius. Tindakan ini dikenal dengan nama Donasi Aleksandria. Peristiwa ini, ditambah pula dengan tindakan Markus Antonius menikahi Kleopatra setelah menceraikan Oktavia, kakak Oktavianus, menyulut perang terakhir Republik Romawi. Setelah melakukan perang propaganda, Oktavianus memaksa sekutu-sekutu Markus Antonius yang duduk di dalam Senat Romawi untuk menyingkir dari Roma pada tahun 32 SM, dan mengumumkan perang terhadap Kleopatra. Armada tempur Markus Antonius dan Kleopatra dikalahkan dalam Pertempuran Aktion pada tahun 31 SM, oleh panglima kubu Oktavianus, Markus Vipsanius Agripa. Bala tentara Oktavianus menginvasi Mesir pada tahun 30 SM, dan berhasil mengalahkan bala tentara Markus Antonius, yang akhirnya bunuh diri. Ketika mengetahui bahwa Oktavianus berniat memboyongnya ke Roma untuk dipertontonkan dalam pawai kemenangannya, Kleopatra pun memutuskan untuk bunuh diri dengan menggunakan racun. Menurut keyakinan umum, Kleopatra bunuh diri dengan cara dipatuk ular beludak. Nama besar Kleopatra terabadikan dalam bentuk , baik yang kuno maupun modern, dan kejadian-kejadian yang pernah ia alami semasa hidup diabadikan dalam karya-karya sastra maupun media lainnya. Hal-ihwal pribadinya dijabarkan dalam karya-karya tulis historiografi Romawi dan puisi-puisi Latin. Pada umumnya puisi-puisi Latin ini menimbulkan kesan yang kurang baik mengenai dirinya, dan kesan semacam inilah yang di kemudian hari disiarkan oleh karya-karya sastra Abad Pertengahan dan Abad Renaisans. Di bidang seni rupa Abad Kuno, sosok Kleopatra dimunculkan pada kepingan-kepingan uang logam keluaran Romawi dan Kerajaan Wangsa Ptolemaios, arca-arca, patung-patung dada, relief-relief, karya-karya seni ukir kaca, karya-karya seni ukir kameo dan lukisan-lukisan. Sosoknya juga ditampilkan dalam karya-karya seni budaya Abad Renaisans dan karya-karya seni budaya berlanggam Barok, yang meliputi karya-karya seni pahat, seni lukis, seni puisi, serta seni pementasan seperti sandiwara Antonius dan Kleopatra (1608) karya William Shakespeare, dan opera Giulio Cesare in Egitto (1724) gubahan Georg Friedrich Händel. Pada Zaman Modern, sosok Kleopatra muncul dalam karya-karya seni rupa terapan maupun seni rupa murni, karya-karya seni pertunjukan satire burlesque, film-film produksi Hollywood semisal Cleopatra (1963), dan gambar-gambar merek sejumlah barang dagangan, semenjak Kleopatra menjadi ikon budaya pop Egiptomania pada Era Victoria di Britania. (in)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 클레오파트라 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 클레오파트라 7세 필로파토르(그리스어: Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ, 영어: Cleopatra VII Philopator, 기원전 69년 - 기원전 30년 8월 10일, 재위: 기원전 51년 ~ 기원전 30년)는 이집트 프톨레마이오스 왕국의 여왕이자 마지막 통치자였다. 프톨레마이오스 1세 소테르(알렉산드로스 3세의 동료)의 후손이다. 이집트는 클레오파트라의 죽음 이후 로마 제국의 속주가 되었으며, 이는 제 2의 마지막 헬레니즘 국가와 알렉산드로스 3세의 통치 (기원전 336년~323년) 이후 지속된 시대의 종말을 의미한다. 클레오파트라의 모국어는 코이네 그리스어였으며 이집트어를 배운 유일한 프톨레마이오스 군주였다. 기원전 58년, 클레오파트라의 아버지 프톨레마이오스 12세 아울레테스는 당시 로마의 종속국이던 이집트에서 일어난 반란으로 인해 경쟁자인 딸 베레니케 4세가 왕위 주장을 하게 된 후 로마로 추방되었는데, 클레오파트라도 이때 동행했을 것으로 추정된다. 베레니케는 기원전 55년 프톨레마이오스가 로마 군대의 지원을 받아 이집트로 돌아온 후 처형된다. 기원전 51년 그가 죽자 클레오파트라와 남동생 프톨레마이오스 13세의 공동 통치가 시작되었지만 둘 사이의 갈등으로 내전이 벌어졌다. 기원전 48년 카이사르의 내전 중 그리스에서 벌어진 파르살루스 전투에서 경쟁자 율리우스 카이사르(로마 독재관이자 집정관)에게 패한 로마 정치가 폼페이우스는 이집트로 도피했다. 폼페이우스는 프톨레마이오스 12세와 정치적 동맹을 맺고 있었지만, 프톨레마이오스 13세는 고문들의 주장대로 카이사르가 알렉산드리아를 점령하기 전에 폼페이우스를 암살했다. 그런 다음 카이사르는 프톨레마이오스 남매를 화해시키려고 했지만 카이사르의 조건이 클레오파트라에게 편향적이라고 판단한 프톨레마이오스의 수석 고문인 는 군대를 동원해 궁전에 있는 클레오파트라와와 카이사르를 포위했다. 프톨레마이오스 13세는 기원전 47년 에서 카이사르의 지원군이 포위를 돌파하고 얼마 지나지 않아 죽었다. 클레오파트라의 이복누이인 는 공성을 지휘했기 때문에 에페소스로 추방되었다. 카이사르는 클레오파트라와 클레오파트라의 남동생 를 공동 통치자로 선언했지만 아들 카이사리온을 낳은 클레오파트라와의 사적인 관계는 유지했다. 클레오파트라는 기원전 46년과 44년에 로마에 방문했고, 그 때 클레오파트라는 카이사르의 별장에 머물렀다. 기원전 44년 (클레오파트라의 명령에 따라) 프톨레마이오스 14세가 암살되고 카이사르도 암살된 후, 클레오파트라는 카이사리온을 프톨레마이오스 15세로서 공동 통치자로 지명했다. 기원전 43~42년 리베라토레스의 내전에서 클레오파트라는 카이사르의 조카이자 상속자인 옥타비아누스, 마르쿠스 안토니우스, 마르쿠스 아이밀리우스 레피두스가 결성한 로마 제2차 삼두정치의 편에 섰다. 클레오파트라는 안토니우스와 기원전 41년 타르수스에서 만난 후로 관계를 가졌다. 안토니우스는 클레오파트라의 요청으로 아르시노에를 처형했으며, 파르티아 제국과 아르메니아 왕국을 침공하는 동안 자금과 군사적 지원 모두를 클레오파트라에게 점점 더 의존하게 되었다. 알렉산드리아 봉헌식에서는 그들의 자녀인 , , 를 안토니우스가 삼두정으로서 가지고 있는 여러 지역의 왕으로 선언하였다. 이 사건과 두 사람의 결혼, 옥타비아누스의 여동생 소 옥타비아와 안토니우스의 이혼은 로마 공화국의 마지막 전쟁으로 이어졌다. 옥타비아누스도 선전전에 가담했으며, 기원전 32년에 로마 원로원에서 안토니우스의 동맹국들을 로마에서 퇴출시키고 클레오파트라에게 선전포고했다. 기원전 31년, 악티움 해전에서 안토니우스와 클레오파트라의 함대를 격파한 옥타비아누스의 군대는 기원전 30년에 이집트를 침공하여 안토니우스를 격파했고 안토니우스는 자살하였다. 클레오파트라는 옥타비아누스가 자신을 행렬에 데려가려 했다는 사실을 알자 독으로 자신의 목숨을 끊었다. 독사에 물려 죽었다는 널리 알려진 사실과는 다른 최후였다. 클레오파트라의 유산은 고대와 현대의 예술 작품에 남아있다. 로마의 역사학자들의 저술과 라틴 시는 클레오파트라에 대해 전반적으로 비판적인 관점을 조성했고, 이는 중세 후기 문학과 르네상스 문학에서도 만연했다. 시각예술에서는 로마 흉상, 그림, 조각, 카메오 조각, 카메오 글라스, 프톨레마이오스주화와 로마 주화, 부조 등에서 묘사되었다. 르네상스와 바로크 미술에서는 오페라, 회화, 시, 조각, 연극 등의 많은 작품의 주제로 등장했다. 빅토리아 시대 이후에는 이집토마니아의 팝 아이콘이 되었으며, 현대에는 응용미술과 순수미술, 벌레스크 풍자, 할리우드 영화, 상업 제품의 브랜드 이미지에서도 등장했다. (ko)
  • クレオパトラ7世フィロパトル(ギリシア語: Κλεοπάτρα Ζ' Φιλοπάτωρ, ラテン語: Cleopatra VII Philopator, 紀元前69年 - 紀元前30年8月12日)は、古代エジプト、プトレマイオス朝のファラオ(女王)。普通クレオパトラと言えば彼女を指し、プトレマイオス朝の最後の女王で、ガイウス・ユリウス・カエサルやマルクス・アントニウスらとのロマンスで知られる。プトレマイオス朝自体がアレクサンドロス3世の部下プトレマイオス1世による支配から始まったため、クレオパトラもギリシア系である。 「クレオパトラ」は、古代ギリシア語クレオパトロス(父の栄光)の女性形である。「絶世の美女」として知られる。ただし、クレオパトラの肖像は治世当時、アントニウスが発行したとされている硬貨に横顔が残されているのみであり、この評価は後世の作り話だとの説がある(節を参照)が、妹のアルシノエ4世の復元図から姉のクレオパトラも美しかったとする説もある。 なお、アレクサンドリアを襲ったクレタ地震 (365年)のため、当時の史料は残っておらず、プルタルコスやスエトニウスら後世の歴史家による記録に負うが、その正確性には疑問が残る。 (ja)
  • Cleopatra Tèa Filopàtore (in greco antico: Κλεοπάτρα Θεὰ Φιλοπάτωρ; in egizio: ḳliw-pꜣ-drꜣ, qliu-pa-dra; in latino: Clĕŏpătra Thĕa Philopătōr; 70/69 a.C. – Alessandria d'Egitto, 12 agosto 30 a.C.), chiamata nella storiografia moderna Cleopatra VII o semplicemente Cleopatra, è stata una regina egizia appartenente al periodo tolemaico, regnante dal 52 a.C. alla sua morte. Fu l'ultima sovrana della dinastia tolemaica a regnare in Egitto e anche l'ultima di tutta l'età ellenistica, la cui fine si fa coincidere proprio con la sua morte. Donna forte e indipendente, portò avanti una politica espansiva e accentratrice, nonostante il continuo avanzare dell'egemonia della Repubblica romana nel mar Mediterraneo; Cleopatra riuscì, infatti, a relazionarsi efficacemente con Roma, grazie anche al rapporto personale che instaurò con due importanti generali romani, Giulio Cesare e Marco Antonio, ed ebbe un ruolo centrale nell'ultima guerra civile repubblicana (44-31 a.C.), che portò alla nascita dell'Impero romano per iniziativa di Ottaviano Augusto. Dopo una breve co-reggenza con il padre Tolomeo XII Aulete tra il 52 e il 51 a.C., alla morte di questi Cleopatra salì al trono insieme al fratello minore, Tolomeo XIII; successivamente, a seguito della guerra civile alessandrina (48-47 a.C.), regnò congiuntamente all'altro fratello, Tolomeo XIV, fino alla morte di questi nel 44 a.C., e infine con il figlio maggiore, Tolomeo XV Cesare. Non detenne quindi mai nominalmente il potere da sola, in quanto donna, ma in realtà fu sempre lei a comandare sul proprio regno. È inoltre con tutta probabilità tra le più famose personalità dell'antico Egitto e della storia universale: fin dai tempi antichi, infatti, la sua figura è stata al centro di racconti e ricostruzioni storiche più o meno fantasiose, che l'hanno portata a sopravvivere nell'immaginario comune fino all'epoca contemporanea. (it)
  • Kleopatra VII Filopator, Kleopatra Wielka (gr. Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ, egip. Qlwpdrt – Kliupadrat; ur. 69 rok p.n.e., zm. 12 sierpnia 30 roku p.n.e. w Aleksandrii) – ostatnia królowa hellenistycznego Egiptu, panująca w latach 51–30 p.n.e. Nosiła tytuły Królowa, Nowa Bogini, Bogini Miłująca Ojca, Bogini Miłująca Ojczyznę. Była córką Ptolemeusza XII Auletesa. Po wstąpieniu na tron poślubiła swego brata Ptolemeusza XIII. Na skutek intryg dworskich opuściła Egipt i udała się do Palestyny, gdzie zdobyła poparcie Cezara, z którym miała syna, Ptolemeusza XV Cezariona. Dzięki interwencji wojskowej Cezara powróciła na tron egipski. Po śmierci Ptolemeusza XIII, który zginął na skutek zamieszek antyrzymskich w Aleksandrii, Kleopatra poślubiła drugiego brata, Ptolemeusza XIV. Z nim odbyła podróż do Rzymu w celu wzmocnienia więzi politycznych pomiędzy obydwoma państwami. Po śmierci Cezara powróciła do Egiptu i rozkazała zamordować małżonka, po czym w imieniu małoletniego Cezariona objęła rządy. W trwającej w Rzymie wojnie domowej Kleopatra poparła zwolenników Oktawiana Augusta i Marka Antoniusza. W 42 roku p.n.e. osobiście poznała tego drugiego, czego skutkiem był długoletni związek uczuciowy. W późniejszym konflikcie pomiędzy Oktawianem a Antoniuszem opowiedziała się za kochankiem, z którym miała troje dzieci: bliźnięta Aleksandra Heliosa i Kleopatrę Selene oraz syna Ptolemeusza Filadelfosa. Oktawian w bitwie pod Akcjum w 31 roku p.n.e. pokonał połączone siły Antoniusza i Kleopatry, po czym wkroczył do Egiptu. Kleopatra po nieudanych pertraktacjach ze zwycięzcą, polegających na dążeniu do zapewnienia władzy w Egipcie swoim potomkom, 12 sierpnia 30 roku p.n.e. popełniła samobójstwo. (pl)
  • Cleopatra VII Philopator (januari 69 v.Chr. – 12 augustus 30 v.Chr.) was koningin van het oude Egypte, het laatste lid van de Ptolemaeïsche dynastie en daarmee de laatste Hellenistische heerseres van Egypte. Ze is de bekendste van de verschillende gelijknamige Egyptische vorstinnen en wordt gewoonlijk kortweg als Cleopatra aangeduid. Haar familie was oorspronkelijk van Grieks-Macedonische afkomst. Ze was mede-heerseres over Egypte naast haar vader Ptolemaeus XII Auletes, haar broers/echtgenoten Ptolemaeus XIII Theos Philopator, Ptolemaeus XIV Theos Philopator II en later haar zoon Ptolemaeus XV Caesarion. Cleopatra overleefde een staatsgreep uitgedokterd door de hovelingen van haar oudste broer en ging vervolgens een verhouding aan met Julius Caesar, die haar greep op de troon verstevigde. Na de moord op Caesar in 44 v.Chr. bond ze zich aan Marcus Antonius, met wie zij een tweeling kreeg. Later trouwde zij met Marcus Antonius en baarde nog een zoon. Alles bij elkaar had Cleopatra vier kinderen, één bij Caesar en drie bij Antonius. Haar (verstands)huwelijken met haar twee broers leverden geen kinderen op. Nadat Antonius' rivaal en Caesars wettelijke opvolger, Gaius Julius Caesar Octavianus, de volle macht van Rome tegen Egypte keerde en een relatie met Cleopatra van de hand wees, benam Cleopatra zich van het leven op 12 augustus in 30 v.Chr. Haar nalatenschap overleeft in de vorm van talloze dramatiseringen van haar levensverhaal, inclusief William Shakespeares Antony and Cleopatra, verscheidene opera's en films. (nl)
  • Kleopatra VII Thea Filopator (grekiska: Κλεοπάτρα Θεά Φιλοπάτωρ, Kleopátra Theá Philopátor), född 69 f.Kr., död 12 augusti 30 f.Kr. var drottning av det ptolemeiska Egyptiska riket (ett hellenistiskt rike uppkallat efter Alexander den stores general Ptolemaios) och den sista härskaren som tillhörde det ptolemeiska kungahuset. Tillsammans med Julius Caesar hade hon sonen Ptolemaios XV, kallad Caesarion, född år 47 f.Kr. Hon fick också tre barn med Marcus Antonius, varav ett var Kleopatra Selene II. (sv)
  • Cleópatra VII Filopátor (em grego clássico: Κλεοπᾰ́τρᾱ Φιλοπάτωρ; romaniz.: Kleopátrā Philopátōr; 69 – 10 ou 12 de agosto de 30 a.C.) foi a última governante ativa do Reino Ptolemaico do Egito. Como membro da dinastia ptolemaica, foi descendente de Ptolemeu I Sóter, um general greco-macedônio e companheiro de Alexandre, o Grande. Após sua morte, o Egito tornou-se uma província do Império Romano, marcando o fim do Período Helenístico que começou com o reinado de Alexandre (r. 336–323 a.C.). Enquanto sua língua nativa era o grego koiné, foi a primeira governante ptolemaica a aprender a língua egípcia. Possivelmente acompanhou seu pai Ptolemeu XII em 58 a.C. durante seu exílio em Roma, depois que uma revolta no Egito permitiu a filha mais velha de Ptolemeu XII, Berenice IV, reivindicasse o trono. Esta última foi morta em 55 a.C., quando o faraó retornou ao país com assistência militar romana. Quando morreu em 51 a.C., Ptolemeu XII foi sucedido por Cleópatra e seu irmão mais novo, Ptolemeu XIII, como governantes conjuntos, mas um desentendimento entre ambos levou ao início da guerra civil. Depois de perder a Batalha de Farsalos na Grécia contra seu rival Júlio César durante a Segunda Guerra Civil, o estadista romano Pompeu fugiu para o Egito, um estado cliente. Ptolemeu XIII ordenou a emboscada e morte de Pompeu enquanto César ocupava Alexandria em busca dele. César, um cônsul da República Romana, tentou reconciliar Ptolemeu XIII com sua irmã. Potino, o conselheiro-chefe do faraó, considerou os termos do cônsul favoráveis à rainha, e assim suas forças, que eventualmente caíram sob o controle de sua irmã mais nova, Arsínoe IV, cercaram César e Cleópatra. O cerco foi levantado por reforços no início de 47 a.C. e Ptolemeu XIII morreu pouco depois na Batalha do Nilo. Arsínoe IV foi exilada em Éfeso, e César, agora ditador eleito, declarou Cleópatra e seu irmão mais novo Ptolemeu XIV como governantes conjuntos. O ditador manteve um caso com a rainha, que gerou um filho, Cesarião. Ela viajou para Roma como rainha cliente em 46 e 44 a.C., ficando numa vila local. Após os assassinatos de César e Ptolemeu XIV (este por ordem da própria) em 44 a.C., tentou fazer Cesarião o herdeiro do ditador. Na Terceira Guerra Civil entre 43-42 a.C., ficou ao lado do Segundo Triunvirato formado por Otaviano, Marco Antônio e Lépido. Após um encontro em Tarso, em 41 a.C., a rainha teve um caso com Antônio. Ele realizou a execução de Arsínoe a pedido dela e tornou-se cada vez mais dependente da egípcia para financiamento e ajuda militar durante suas invasões do Império Parta e do Reino da Armênia. As Doações de Alexandria declararam seus filhos Alexandre Hélio, Cleópatra Selene II e Ptolemeu Filadelfo, governantes de vários territórios antigos, sob sua autoridade triunviral. Esse evento, seu casamento e o divórcio de Marco Antônio da irmã de Otaviano, Otávia, a Jovem, levaram à Última Guerra Civil da República Romana. Otaviano se engajou numa guerra de propaganda, forçou os aliados de Antônio no Senado a fugir de Roma em 32 a.C. e declarou guerra contra Cleópatra. Depois de derrotar a frota naval da ambos na Batalha de Áccio, em 31 a.C., as forças de Otaviano invadiram o Egito em 30 a.C. e derrotaram Antônio, o levando ao suicídio. Quando a rainha soube que o invasor romano planejava levá-la à sua procissão triunfal, cometeu suicídio por envenenamento, ao contrário da crença popular de que foi mordida por uma víbora. Seu legado sobrevive em numerosas obras de arte, tanto antigas quanto modernas. A historiografia romana e a poesia latina produziram uma visão geralmente polêmica e negativa da rainha que permeava a literatura medieval e renascentista. Nas artes visuais, representações antigas de Cleópatra incluem a cunhagem romana e ptolemaica, estátuas, bustos, relevos, vidros e esculturas de camafeus, e pinturas. Foi tema de muitas obras na arte renascentista e barroca, incluindo esculturas, pinturas, poesia, dramas teatrais, como Antônio e Cleópatra, de William Shakespeare, e óperas como Giulio Cesare in Egitto, de Georg Friedrich Händel. Nos tempos modernos, tem aparecido nas artes aplicadas e belas artes, na sátira burlesca, em produções cinematográficas e em imagens de marcas para produtos comerciais, tornando-se um ícone popular da egitomania desde o século XIX. (pt)
  • Клеопа́тра VII Филопа́тор (др.-греч. Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ; 69—30 гг. до н. э.) — последняя царица эллинистического Египта из македонской династии Птолемеев (Лагидов). Прославлена благодаря драматической истории любви к римскому полководцу Марку Антонию. В последние годы её правления Египет был покорён Римом, сама Клеопатра покончила жизнь самоубийством, чтобы не стать пленницей Октавиана. Была и остаётся одним из наиболее популярных античных персонажей в кинофильмах и литературных произведениях. (ru)
  • Клеопатра VII Філопатор (дав.-гр. Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ, 69 до н. е. — 12 серпня 30 до н. е.) — цариця Єгипту, з династії Птолемеїв, дочка Птолемея XII, остання з царських правителів Стародавнього Єгипту. Її правління тривало 21 рік (51–48 до н. е. і 47–30 до н. е.). Прославлена завдяки драматичній історії кохання до римських полководців — Гая Юлія Цезаря та Марка Антонія. У роки її правління Єгипет був захоплений Римом, а сама Клеопатра вкоротила собі віку, щоб не потрапити в полон першого римського імператора Октавіана Августа. Клеопатра стала одним із найпопулярніших античних персонажів у кінофільмах та літературних творах[джерело?]. (uk)
  • 克麗奧佩脫拉七世(希臘語:Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ;拉丁語:Cleopatra VII Philopator,也译作克利奥帕特拉七世、克里奥帕特拉七世、克莱奥巴特拉七世、克利奥巴特拉七世、克利歐佩特拉七世、克麗奧佩特拉七世;前69年-前30年8月12日),中文圈亦稱其为「埃及艷后」,是希臘化時代埃及托勒密王國末代女王。 埃及豔后她是托勒密十二世之女,身為托勒密王室成員之一,她身上流著希臘馬其頓人的血統,在亞歷山大大帝逝世後,亞歷山大的將領托勒密一世獲取埃及並建立這個王朝,因此托勒密一世是克麗奧佩脫拉七世的先祖。托勒密王國深受希臘化文明影響,儘管同時使用希臘式國王巴西琉斯頭銜和古埃及法老頭銜,但幾乎多數托勒密王室成員都說希臘語,並拒絕學習當地的埃及語言,這也是作為官廷語言的希臘語和本土埃及語一直並存於政府文件上的原因之一,如羅塞塔石碑。相反地,克麗奧佩脫拉是王室成員中第一個學會埃及語的,還接受古埃及信仰和神靈。她的守護女神是艾西斯,在她統治期間,克麗奧佩脫拉被認為是這位聰慧女神的在世化身。 起初克麗奧佩脫拉與他的父親托勒密十二世一同在位治理國家,之後根據古埃及的傳統,她與亲弟弟托勒密十三世結婚並共治,但克麗奧佩脫拉為了成為單獨的統治者,遭到放逐。後來她為了鞏固並奪回失去的權位,她與尤利烏斯·凱撒結盟並成為其情婦,並與凱撒生了一個男孩凱撒里昂,重攬埃及的統治大權。 在前44年,尤利烏斯·凱撒遭到刺殺後,克麗奧佩脫拉與馬克·安東尼一同對付凱撒的合法繼承人屋大維,並與安東尼生了亞歷山大·赫利俄斯、克麗奧佩脫拉·塞勒涅二世這對雙胞胎,以及托勒密·費拉德爾甫斯。在與屋大維軍的亞克興角戰役失利後,馬克·安東尼自己結束生命,克麗奧佩脫拉隨後也跟著自殺。根據傳統上認為,克麗奧佩脫拉是在前30年8月12日以毒蛇「aspis」咬自己而身亡。而克麗奧佩脫拉的兒子,同時也是法老的托勒密·凱撒里昂在母親自殺前夕,因屋大維的命令而被殺,托勒密王國因此被併吞,成為羅馬的埃及行省。她的死亡代表托勒密王國終結,也代表希臘化時期結束,東地中海羅馬時代的開始。 直至今日,克麗奧佩脫拉依舊是西方文明中一個知名的人物,她的形象仍存於無數的藝術作品之中,她的故事在許多文學、戲劇、電影中上演。在大多數的描繪中,克麗奧佩脫拉是個超級漂亮的美人,充滿知性、美貌和性感,並且成功征服當時西方世界最有權勢的男人。在今日文藝或電影上,她被認為是為了保護國家免受羅馬併吞,而色誘凱撒大帝及他的手下馬克·安東尼。 (zh)
dbo:activeYearsStartYear
  • 0051-01-01 (xsd:gYear)
dbo:child
dbo:parent
dbo:predecessor
dbo:spouse
dbo:successor
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 60827 (xsd:integer)
dbo:wikiPageInterLanguageLink
dbo:wikiPageLength
  • 209330 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124110546 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • center (en)
  • left (en)
  • right (en)
dbp:alt
  • Photograph of an ancient Roman marble sculpture of Cleopatra VII's head as displayed at the Altes Museum in Berlin (en)
dbp:birthDate
dbp:birthPlace
dbp:caption
  • The Berlin Cleopatra, a Roman sculpture of Cleopatra wearing a royal diadem, mid-1st century BC , discovered in an Italian villa along the Via Appia and now located in the Altes Museum in Germany. (en)
dbp:date
  • 2021-08-13 (xsd:date)
dbp:deathDate
  • 1930-08-10 (xsd:date)
dbp:deathPlace
  • Alexandria, Roman Egypt (en)
dbp:dynasty
dbp:father
dbp:footer
  • Left: An Egyptian statue of either Arsinoe II or Cleopatra as an Egyptian goddess in black basalt from the second half of the 1st century BC, located in the Hermitage Museum, Saint PetersburgRight: The Esquiline Venus, a Roman or Hellenistic-Egyptian statue of Venus that may be a depiction of Cleopatra, located in the Capitoline Museums, Rome (en)
  • An ancient Roman portrait head, , now located in the British Museum, London, that depicts a woman from Ptolemaic Egypt, either Queen Cleopatra or a member of her entourage during her 46–44 BC visit to Rome with her lover Julius Caesar (en)
  • An ancient Roman sculpture possibly depicting either Cleopatra of Ptolemaic Egypt, or her daughter, Cleopatra Selene II, Queen of Mauretania, located in the Archaeological Museum of Cherchell, Algeria (en)
  • Ancient Roman fresco in the Pompeian Third Style possibly depicting Cleopatra, from the House of the Orchard at Pompeii, Italy, mid-1st century AD (en)
  • A likely sculpture of Cleopatra V Tryphaena , 1st century BC, from Lower Egypt, now in the Musée Saint-Raymond (en)
  • Left: A Hellenistic bust of Ptolemy I Soter, now in the Louvre, ParisRight: A bust of Seleucus I Nicator, a Roman copy of a Greek original, from the Villa of the Papyri, Herculaneum, and now in the National Archaeological Museum, Naples (en)
  • Left: Cleopatra dressed as a pharaoh and presenting offerings to the goddess Isis, on a limestone stele dedicated by a Greek man named Onnophris, dated 51 BC, and located in the Louvre, ParisRight: The cartouches of Cleopatra and Caesarion on a limestone stele of the High Priest of Ptah in Egypt, dated to the Ptolemaic period, and located in the Petrie Museum of Egyptian Archaeology, London (en)
  • A Roman Second Style painting in the House of Marcus Fabius Rufus at Pompeii, Italy, depicting Cleopatra as Venus Genetrix and her son Caesarion as a cupid, mid-1st century BC (en)
  • Left: A silver tetradrachm of Cleopatra minted at Seleucia Pieria, SyriaRight: A silver tetradrachm of Cleopatra minted at Ascalon, Israel (en)
  • A steel engraving published by John Sartain in 1885 depicting the now lost painted death portrait of Cleopatra, an encaustic painting discovered in 1818 in the ancient Roman ruins of the Egyptian temple of Serapis at Hadrian's Villa in Tivoli, Lazio; she is seen here wearing the knotted garment of Isis , as well as the radiant crown of the Ptolemaic rulers such as Ptolemy V . (en)
  • Left: A Roman head of either Cleopatra or her daughter Cleopatra Selene II, Queen of Mauretania, from the late 1st century BC, located in the Archaeological Museum of Cherchell, AlgeriaRight: A likely depiction of Cleopatra Selene II, wearing an elephant skin cap, raised relief image on a gilded silver dish from the Boscoreale Treasure, dated to the early 1st century AD (en)
dbp:fullName
  • Cleopatra VII Thea Philopator (en)
dbp:image
  • Ptolemy I Soter Louvre Ma849.jpg (en)
  • Limestone stela of a high priest of god Ptah. It bears the cartouches of Cleopatra and Caesarion. From Egypt. Ptolemaic Period. The Petrie Museum of Egyptian Archaeology, London.jpg (en)
  • Cleopatra_bust_in_the_British_Museum,_side_view.jpg (en)
  • Cleopatra Isis Louvre E27113.jpg (en)
  • Cleopatra Selene II bust, Cherchell, Algeria 4.jpg (en)
  • Cleopatra VII tetradrachm Ascalon mint.jpg (en)
  • Cleopatra VII tetradrachm Syria mint.jpg (en)
  • Cleopatra bust in the British Museum.jpg (en)
  • Fresco of a woman in profile, possible portrait bust of Cleopatra VII of Egypt, from the House of the Orchard at Pompeii.jpg (en)
  • MSR-Ra80-b-MSR.jpg (en)
  • MSR-Ra80-c-MSR.jpg (en)
  • An ancient Roman bust of Cleopatra VII of Ptolemaic Egypt2.jpg (en)
  • Seleuco I 2.JPG (en)
  • Venus von Esquilin.jpg (en)
  • Venus and Cupid from the House of Marcus Fabius Rufus at Pompeii, most likely a depiction of Cleopatra VII .jpg (en)
  • Egitto tolemaico, tolomeo V, octodracma di alessandria, 204-203 ac ca.JPG (en)
  • Cleopatra VII, steel engraving of the encaustic painting found at Hadrian's Villa in 1818.jpg (en)
  • Fresco of a woman in profile, possibly Cleopatra VII of Ptolemaic Egypt, from the House of the Orchard at Pompeii.jpg (en)
  • An ancient Roman bust of Cleopatra VII of Ptolemaic Egypt1.jpg (en)
  • Клеопатра VII.jpg (en)
  • Allégorie de la province romaine d'Afrique - Grand Palais, Paris 2014.jpg (en)
dbp:issue
dbp:mother
  • Presumably Cleopatra VI Tryphaena (en)
dbp:name
  • Cleopatra (en)
dbp:placeOfBurial
dbp:predecessor
dbp:regType
  • Co-rulers (en)
dbp:regent
dbp:reign
  • 51 (xsd:integer)
dbp:reignType
dbp:spouse
dbp:succession
dbp:successor
dbp:summary
  • Cleopatra VII's father was likely the brother or cousin, but possibly the uncle, of Cleopatra V, Cleopatra VII's presumed mother. Cleopatra had at least one uncle/niece relationship and at least one brother/sister relationship in her ancestry going back to a single set of either great-grandparents or great-great-grandparents , depending on how the ancestry was traced. (en)
dbp:title
dbp:totalWidth
  • 300 (xsd:integer)
  • 400 (xsd:integer)
dbp:url
dbp:width
  • 94 (xsd:integer)
  • 98 (xsd:integer)
  • 108 (xsd:integer)
  • 110 (xsd:integer)
  • 112 (xsd:integer)
  • 113 (xsd:integer)
  • 120 (xsd:integer)
  • 130 (xsd:integer)
  • 143 (xsd:integer)
  • 145 (xsd:integer)
  • 148 (xsd:integer)
  • 162 (xsd:integer)
  • 167 (xsd:integer)
  • 180 (xsd:integer)
  • 212 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dbp:years
  • 51 (xsd:integer)
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • Cleòpatra VII Filopàtor (grec antic: Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ) va ser l'última reina d'Egipte, de la dinastia hel·lènica dels Ptolemeu, aquella que va ser creada per Ptolemeu I Sòter, general d'Alexandre el Gran. Va néixer l'any 69 aC (data aproximada) i va morir l'any 30 aC. Era filla de Cleòpatra V Trifena I i de Ptolemeu XII Auletes, de qui va heretar el tron l'any 51 aC a l'edat de 18 anys juntament amb el seu germà Ptolemeu XIII Filopàtor (que tenia tan sols 12 anys), que seria el seu home, segons el requeriment de les lleis de regnat i successió del moment. (ca)
  • Kleopatra VII. Filopatór (69 – 12. srpna 30 př. n. l.), známá většinou jen pod jménem Kleopatra, byla egyptská královna pocházející z dynastie Ptolemaiovců. Protože se jedná o nejznámější Kleopatru, vyskytuje se v literatuře i pouze pod jménem Kleopatra, někdy Kleopatra Egyptská. Byla třetí dcerou krále Ptolemaia XII., kdo byla její matka je nejisté, ale předpokládá se, že se jednalo o sestru Ptolemaia XII. (cs)
  • Kleopatra —izen bereko beste emakume batzuekin ez nahasteko, adituek Kleopatra VII.a Filopator deitzen diote— (K.a. 69 - K.a. 30) Egiptoko erregina izan zen, Ptolomeo leinuko azkena. (eu)
  • Banríon ab ea Cléópatra VII Philopator (as Gréigis, Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ; 69 RCR. – 30 RCR). Rialaigh sí an tSean-Éigipt in aice lena hathair, agus ansin lena deartháireacha, agus sa deireadh ina haonar. (ga)
  • クレオパトラ7世フィロパトル(ギリシア語: Κλεοπάτρα Ζ' Φιλοπάτωρ, ラテン語: Cleopatra VII Philopator, 紀元前69年 - 紀元前30年8月12日)は、古代エジプト、プトレマイオス朝のファラオ(女王)。普通クレオパトラと言えば彼女を指し、プトレマイオス朝の最後の女王で、ガイウス・ユリウス・カエサルやマルクス・アントニウスらとのロマンスで知られる。プトレマイオス朝自体がアレクサンドロス3世の部下プトレマイオス1世による支配から始まったため、クレオパトラもギリシア系である。 「クレオパトラ」は、古代ギリシア語クレオパトロス(父の栄光)の女性形である。「絶世の美女」として知られる。ただし、クレオパトラの肖像は治世当時、アントニウスが発行したとされている硬貨に横顔が残されているのみであり、この評価は後世の作り話だとの説がある(節を参照)が、妹のアルシノエ4世の復元図から姉のクレオパトラも美しかったとする説もある。 なお、アレクサンドリアを襲ったクレタ地震 (365年)のため、当時の史料は残っておらず、プルタルコスやスエトニウスら後世の歴史家による記録に負うが、その正確性には疑問が残る。 (ja)
  • Kleopatra VII Thea Filopator (grekiska: Κλεοπάτρα Θεά Φιλοπάτωρ, Kleopátra Theá Philopátor), född 69 f.Kr., död 12 augusti 30 f.Kr. var drottning av det ptolemeiska Egyptiska riket (ett hellenistiskt rike uppkallat efter Alexander den stores general Ptolemaios) och den sista härskaren som tillhörde det ptolemeiska kungahuset. Tillsammans med Julius Caesar hade hon sonen Ptolemaios XV, kallad Caesarion, född år 47 f.Kr. Hon fick också tre barn med Marcus Antonius, varav ett var Kleopatra Selene II. (sv)
  • Клеопа́тра VII Филопа́тор (др.-греч. Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ; 69—30 гг. до н. э.) — последняя царица эллинистического Египта из македонской династии Птолемеев (Лагидов). Прославлена благодаря драматической истории любви к римскому полководцу Марку Антонию. В последние годы её правления Египет был покорён Римом, сама Клеопатра покончила жизнь самоубийством, чтобы не стать пленницей Октавиана. Была и остаётся одним из наиболее популярных античных персонажей в кинофильмах и литературных произведениях. (ru)
  • الملكة كليوباترا السابعة والمعروفة باسم كليوباترا هي آخر ملوك الأسرة المقدونية، التي حكمت مصر منذ وفاة الإسكندر الأكبر في عام 323 قبل الميلاد، وحتى احتلال مصر من قِبَل روما عام 30 قبل الميلاد. كانت كليوباترا ابنة بطليموس الثاني عشر. وقد خلفته كملكة سنة 51 ق.م مشاطرة العرش أخاها بطليموس الثالث عشر. وقد وصُفـت بأنها كانت جميلة وساحرة. على نقيض ماتبرزها الصور التي وصلت إلينا. أما الرجال الذين وقعوا في غرامها فقد أسرتهم بشخصيتها القوية الظريفة وبذكائها ودهائها. (ar)
  • Kleopatra VII. Philopator (altgriechisch Κλεοπάτρα Θεά Φιλοπάτωρ Kleopátra Theá Philopátōr; * 69 v. Chr. in Alexandria; † 12. August 30 v. Chr. ebenda) herrschte als letzte Königin der makedonisch-griechischen Dynastie der Ptolemäer von 51 v. Chr. bis 30 v. Chr. über Ägypten. In den ersten vier Jahren regierte sie zunächst gemeinsam mit ihrem Bruder Ptolemaios XIII., der 47 v. Chr. im Alter von 14 Jahren starb, später mit anderen männlichen Mitregenten, da unter der Garantie Roms gesetzliche Regelungen eine Doppelbesetzung des Thrones vorsahen. (de)
  • Η Κλεοπάτρα Ζ΄ η Φιλοπάτωρ (Ιανουάριος 69 π.Χ. – 12 Αυγούστου 30 π.Χ.), γνωστή στην ιστορία απλώς ως Κλεοπάτρα, ήταν αρχαία Ελληνίδα βασίλισσα και η τελευταία ενεργή βασίλισσα της πτολεμαϊκής Αιγύπτου. Μετά τη βασιλεία της, η Αίγυπτος έγινε επαρχία της νεοϊδρυθείσας τότε Ρωμαϊκής Αυτοκρατορίας. Η Κλεοπάτρα ήταν αρχαία Ελληνίδα και όχι Αίγυπτια όπως πολλοί νομίζουν,όμως ένιωθε και Αίγυπτια. Ήταν μέλος της δυναστείας των Πτολεμαίων, μίας ελληνικής οικογένειας, μακεδονικής καταγωγής, που κυβέρνησε την Αίγυπτο μετά τον θάνατο του Μεγάλου Αλεξάνδρου κατά την Ελληνιστική περίοδο. (el)
  • Kleopatra Filopator (greke Κλεοπάτρα θεά φιλοπάτωρ, kio signifas "Dio amas ŝian patron"; naskigis en 69 a.K., mortis en 30 a.K.) estis reĝino en Antikva Egiptio kaj lasta reĝino de la Ptolemea dinastio de Egipto. Ŝi estis la amantino de Julio Cezaro, kaj naskis al li unu filon. Ŝi poste estis ama(n)tino de Marko Antonio kaj naskis al li filinon: Kleopatro Seleneo. (eo)
  • Cleopatra VII Philopator (Greek: Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ, "Cleopatra the father-beloved"; 69 BC – 10 August 30 BC) was Queen of the Ptolemaic Kingdom of Egypt from 51 to 30 BC, and its last active ruler. A member of the Ptolemaic dynasty, she was a descendant of its founder Ptolemy I Soter, a Macedonian Greek general and companion of Alexander the Great. After the death of Cleopatra, Egypt became a province of the Roman Empire, marking the end of the second to last Hellenistic state and the age that had lasted since the reign of Alexander (336–323 BC). Her native language was Koine Greek, and she was the only Ptolemaic ruler to learn the Egyptian language. (en)
  • Cleopatra VII Thea Filopátor —en griego antiguo, Κλεοπᾰ́τρᾱ Φιλοπάτωρ, romanizado: Kleopátrā Philopátōr—​ (69 a. C.-10 o 12 de agosto de 30 a. C.),​ conocida como Cleopatra, fue la última gobernante de la dinastía ptolemaica del Antiguo Egipto, aunque nominalmente le sucedió como faraón su hijo Cesarión.​ También fue diplomática, comandante naval, lingüista​ y escritora de tratados médicos.​ Era descendiente de Ptolomeo I Sóter, fundador de la dinastía, un general grecomacedonio​ de Alejandro Magno. Tras la muerte de Cleopatra, Egipto se convirtió en provincia del Imperio romano, lo que marcó el final del período helenístico que se había iniciado con el reinado de Alejandro (336-323 a. C.).​ Su lengua materna era la koiné griega, aunque fue la primera soberana ptolemaica en aprender el idi (es)
  • Cléopâtre VII Philopator (« Qui aime son père », en grec ancien Κλεοπάτρα Θεὰ Φιλοπάτωρ) puis Théa Néôtera Philopatris (« Déesse nouvelle qui aime sa patrie », en grec ancien Θεὰ Νεωτέρα Φιλοπάτριϛ) est une reine d'Égypte antique de la dynastie lagide née vers 69 av. J.-C. et morte le 12 août 30 av. J.-C. Cléopâtre est un personnage dont la légende s'est emparée de son vivant même. Sa mort tragique n'a fait qu'ajouter au romanesque qui l'entoure et peut pour cette raison nuire à une approche objective de celle qui a été l'une des femmes les plus célèbres de l'Antiquité. (fr)
  • Kleopatra VII Filopator (bahasa Yunani: Κλεοπᾰ́τρᾱ Φιλοπάτωρ, Kleopátrā Filopátōr; lahir 69 SM – meninggal 10 atau 12 Agustus 30 SM) adalah penguasa aktif terakhir Kerajaan Wangsa Ptolemaios di tanah Mesir. Kleopatra juga seorang diplomat, laksamana, administrator, poliglot, dan pujangga ilmu pengobatan. Selaku putri wangsa Ptolemaios, Kleopatra adalah keturunan dari pendiri wangsanya, Ptolemaios I Soter, salah seorang mantan senapati Yunani Makedonia sekaligus pengiring Aleksander Agung. Sepeninggal Kleopatra, Mesir dijadikan salah satu provinsi Kekaisaran Romawi. Perubahan status Mesir ini menandai akhir dari Zaman Helenistik yang bermula pada masa pemerintahan Aleksander Agung (336–323 SM). Bahasa ibunya adalah bahasa Yunani Koine, dan ia adalah penguasa pertama dari wangsa Ptolemaios y (in)
  • Cleopatra Tèa Filopàtore (in greco antico: Κλεοπάτρα Θεὰ Φιλοπάτωρ; in egizio: ḳliw-pꜣ-drꜣ, qliu-pa-dra; in latino: Clĕŏpătra Thĕa Philopătōr; 70/69 a.C. – Alessandria d'Egitto, 12 agosto 30 a.C.), chiamata nella storiografia moderna Cleopatra VII o semplicemente Cleopatra, è stata una regina egizia appartenente al periodo tolemaico, regnante dal 52 a.C. alla sua morte. (it)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 클레오파트라 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 클레오파트라 7세 필로파토르(그리스어: Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ, 영어: Cleopatra VII Philopator, 기원전 69년 - 기원전 30년 8월 10일, 재위: 기원전 51년 ~ 기원전 30년)는 이집트 프톨레마이오스 왕국의 여왕이자 마지막 통치자였다. 프톨레마이오스 1세 소테르(알렉산드로스 3세의 동료)의 후손이다. 이집트는 클레오파트라의 죽음 이후 로마 제국의 속주가 되었으며, 이는 제 2의 마지막 헬레니즘 국가와 알렉산드로스 3세의 통치 (기원전 336년~323년) 이후 지속된 시대의 종말을 의미한다. 클레오파트라의 모국어는 코이네 그리스어였으며 이집트어를 배운 유일한 프톨레마이오스 군주였다. (ko)
  • Kleopatra VII Filopator, Kleopatra Wielka (gr. Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ, egip. Qlwpdrt – Kliupadrat; ur. 69 rok p.n.e., zm. 12 sierpnia 30 roku p.n.e. w Aleksandrii) – ostatnia królowa hellenistycznego Egiptu, panująca w latach 51–30 p.n.e. Nosiła tytuły Królowa, Nowa Bogini, Bogini Miłująca Ojca, Bogini Miłująca Ojczyznę. Była córką Ptolemeusza XII Auletesa. Po wstąpieniu na tron poślubiła swego brata Ptolemeusza XIII. Na skutek intryg dworskich opuściła Egipt i udała się do Palestyny, gdzie zdobyła poparcie Cezara, z którym miała syna, Ptolemeusza XV Cezariona. Dzięki interwencji wojskowej Cezara powróciła na tron egipski. Po śmierci Ptolemeusza XIII, który zginął na skutek zamieszek antyrzymskich w Aleksandrii, Kleopatra poślubiła drugiego brata, Ptolemeusza XIV. Z nim odbyła podróż do Rzymu (pl)
  • Cleopatra VII Philopator (januari 69 v.Chr. – 12 augustus 30 v.Chr.) was koningin van het oude Egypte, het laatste lid van de Ptolemaeïsche dynastie en daarmee de laatste Hellenistische heerseres van Egypte. Ze is de bekendste van de verschillende gelijknamige Egyptische vorstinnen en wordt gewoonlijk kortweg als Cleopatra aangeduid. Haar familie was oorspronkelijk van Grieks-Macedonische afkomst. Ze was mede-heerseres over Egypte naast haar vader Ptolemaeus XII Auletes, haar broers/echtgenoten Ptolemaeus XIII Theos Philopator, Ptolemaeus XIV Theos Philopator II en later haar zoon Ptolemaeus XV Caesarion. (nl)
  • Cleópatra VII Filopátor (em grego clássico: Κλεοπᾰ́τρᾱ Φιλοπάτωρ; romaniz.: Kleopátrā Philopátōr; 69 – 10 ou 12 de agosto de 30 a.C.) foi a última governante ativa do Reino Ptolemaico do Egito. Como membro da dinastia ptolemaica, foi descendente de Ptolemeu I Sóter, um general greco-macedônio e companheiro de Alexandre, o Grande. Após sua morte, o Egito tornou-se uma província do Império Romano, marcando o fim do Período Helenístico que começou com o reinado de Alexandre (r. 336–323 a.C.). Enquanto sua língua nativa era o grego koiné, foi a primeira governante ptolemaica a aprender a língua egípcia. (pt)
  • Клеопатра VII Філопатор (дав.-гр. Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ, 69 до н. е. — 12 серпня 30 до н. е.) — цариця Єгипту, з династії Птолемеїв, дочка Птолемея XII, остання з царських правителів Стародавнього Єгипту. Її правління тривало 21 рік (51–48 до н. е. і 47–30 до н. е.). Прославлена завдяки драматичній історії кохання до римських полководців — Гая Юлія Цезаря та Марка Антонія. (uk)
  • 克麗奧佩脫拉七世(希臘語:Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ;拉丁語:Cleopatra VII Philopator,也译作克利奥帕特拉七世、克里奥帕特拉七世、克莱奥巴特拉七世、克利奥巴特拉七世、克利歐佩特拉七世、克麗奧佩特拉七世;前69年-前30年8月12日),中文圈亦稱其为「埃及艷后」,是希臘化時代埃及托勒密王國末代女王。 埃及豔后她是托勒密十二世之女,身為托勒密王室成員之一,她身上流著希臘馬其頓人的血統,在亞歷山大大帝逝世後,亞歷山大的將領托勒密一世獲取埃及並建立這個王朝,因此托勒密一世是克麗奧佩脫拉七世的先祖。托勒密王國深受希臘化文明影響,儘管同時使用希臘式國王巴西琉斯頭銜和古埃及法老頭銜,但幾乎多數托勒密王室成員都說希臘語,並拒絕學習當地的埃及語言,這也是作為官廷語言的希臘語和本土埃及語一直並存於政府文件上的原因之一,如羅塞塔石碑。相反地,克麗奧佩脫拉是王室成員中第一個學會埃及語的,還接受古埃及信仰和神靈。她的守護女神是艾西斯,在她統治期間,克麗奧佩脫拉被認為是這位聰慧女神的在世化身。 起初克麗奧佩脫拉與他的父親托勒密十二世一同在位治理國家,之後根據古埃及的傳統,她與亲弟弟托勒密十三世結婚並共治,但克麗奧佩脫拉為了成為單獨的統治者,遭到放逐。後來她為了鞏固並奪回失去的權位,她與尤利烏斯·凱撒結盟並成為其情婦,並與凱撒生了一個男孩凱撒里昂,重攬埃及的統治大權。 (zh)
rdfs:label
  • Cleopatra (en)
  • كليوباترا (ar)
  • Cleòpatra (ca)
  • Kleopatra VII. (cs)
  • Kleopatra VII. (de)
  • Κλεοπάτρα Ζ΄ της Αιγύπτου (el)
  • Kleopatro (eo)
  • Cleopatra (es)
  • Kleopatra (eu)
  • Cléópatra (ga)
  • Kleopatra (in)
  • Cléopâtre VII (fr)
  • Cleopatra (it)
  • クレオパトラ7世 (ja)
  • 클레오파트라 (ko)
  • Kleopatra (pl)
  • Cleopatra VII (nl)
  • Клеопатра (ru)
  • Cleópatra (pt)
  • Kleopatra VII av Egypten (sv)
  • 埃及豔后 (zh)
  • Клеопатра VII (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:homepage
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Cleopatra (en)
is dbo:commander of
is dbo:parent of
is dbo:partner of
is dbo:predecessor of
is dbo:recordLabel of
is dbo:starring of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:builder of
is dbp:commander of
is dbp:eponym of
is dbp:label of
is dbp:mother of
is dbp:partner of
is dbp:predecessor of
is dbp:shipNamesake of
is dbp:starring of
is dbp:title of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License