An Entity of Type: software, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Qualitative research relies on data obtained by the researcher from first-hand observation, interviews, questionnaires (on which participants write descriptively), focus groups, participant-observation, recordings made in natural settings, documents, case studies, and artifacts. The data are generally nonnumerical. Qualitative methods include ethnography, grounded theory, discourse analysis, and interpretative phenomenological analysis. Qualitative research methods have been used in sociology, anthropology, political science, psychology, social work, folklore, and educational research. Qualitative researchers study individuals' understanding of their social reality.

Property Value
dbo:abstract
  • البحث النوعي (بالإنجليزية: Qualitative research)‏ هو منهج علمي للملاحظة من أجل الحصول على بيانات غير رقمية. ويشير هذا النوع من البحث إلى المعاني والمفاهيم والتعريفات والخصائص والاستعارات والرموز ووصف الأشياء، وليس إلى إحصائها أو قياسها. ويجيب هذا البحث عن الكيفية والأسباب الممكنة لحدوث ظاهرة معينة، بدلًا من الإجابة عن عدد مرات حدوثها. توظف مداخل البحث النوعي عبر العديد من التخصصات الأكاديمية، إذ تركز تحديدًا على العناصر البشرية للعلوم الطبيعية والاجتماعية. تشمل مجالات التطبيق البعيدة عن السياقات الأكاديمية، على أبحاث السوق النوعية، والأعمال التجارية، والخدمات التوضيحية التي تقدمها المنظمات غير الربحية، والصحافة. وتشمل المداخل النوعية بوصفها مجالًا للدراسة، على مفاهيم ومناهج البحث الآتية من العديد من المجالات الأكاديمية المعترف بها. قد يختلف هدف مشروع البحث النوعي باختلاف الخلفية التخصصية، مثل سعي عالم النفس نحو الفهم العميق للسلوك البشري والأسباب التي تحكم مثل هذا السلوك على سبيل المثال. وتعتبر المناهج النوعية هي الأفضل في بحث العديد من مسائل التجربة البشرية في جوانبها التفسيرية والوصفية، في اتخاذ قرار على سبيل المثال (ليس فقط ما أو أين أو متى أو من)؛ ولديه أساس قوي في مجال علم الاجتماع بهدف فهم البرامج الاجتماعية والحكومية. يُستخدم البحث النوعي على نطاق واسع لدى الباحثون في مجالات العلوم السياسية والعمل الاجتماعي والتربية. تقدم المناهج النوعية في التصور التقليدي لدى علماء الإحصاء، تفسيرات فقط لحالات معينة مدروسة (على سبيل المثال، كجانب من إثنوغرافيا برنامج حكومي مطبق حديثًا). وتعتبر أي استنتاجات عامة مجاوزة لسياق الدراسة، بمثابة قضايا مؤقتة (تأكيدات معروفة)، نظرًا لعدم الحصول على القضايا العامة غالبًا، على أساس النظرية الإحصائية. وبالتالي تحتاج المناهج النوعية إلى توفير دليل وتبرير رياضي لمثل تلك الفرضيات من أجل مزيد من البحث. وقد يُحاجج الباحث النوعي في المقابل، بأن فهم الظاهرة أو الموقف أو الحدث، يأتي من استكشاف مجمل الموقف (على سبيل المثال، المداخل الفينومينولوجية، والتفاعلية الرمزية)، مع الوصول غالبًا على كميات كبيرة من البيانات الصارمة لنموذج غير رقمي. وقد تبدأ كمدخل للنظرية متأصل، مع عدم وجود فهم سابق للظاهرة لدى الباحث؛ أو قد تبدأ الدراسة من خلال قضايا أو مقترحات ثم التحرك بطريقة علمية وتجريبية خلال عملية البحث (على سبيل المثال، بوجدان وتايلور 1990).يمكننا التمييز بين هؤلاء الذين يتبعون منطق المناهج الكمية في قواعدهم ومعايرهم، ثم إجراء تعميمات بالمعنى الرقمي (أي من حالات عديدة إلى حالات أكثر عددًا)، وبين هؤلاء الذين يتبعون بوضوح مناهج نوعية، إذ أنها لا تعتمد في تفسيراتها وتعميماتها على تكرار حدوث ظاهرة اجتماعية معينة، ولكن على منطق التعميم من حالة فردية، سواء كانت تلك الحالة عبارة عن سيرة شخصية أو منظمة أو وسط معين أو وضع اجتماعي؛ فيشمل ذلك على عمل توصيفات مجهرية ومكبرة للظاهرة التي نهتم بها، وكذلك بهدف التعميم من حالة فردية. -جابرييل روزنتال (2018: 13): البحث الاجتماعي التفسيري؛ مقدمة. تعتبر دراسة الحالة هي المنهج الشائع في البحث النوعي (ستاك 1995، ين 1989)، والتي تفحص بعمق عينات هادفة من أجل فهم أفضل للظاهرة (دعم الأسر على سبيل المثال؛ راسينو 1999)؛ ويعبر منهج دراسة الحالة عن تفضيل الباحثين النوعيين للعمق والتفاصيل والسياق، وغالبًا ما يعملون مع عينات أصغر وأكثر تركيزًا، مقارنة مع العينات الأكبر التي تعتبر مصدر الاهتمام الأول بالنسبة للباحثين الإحصائيين، إذ يسعون وراء القوانين العامة. وتُعد المناهج النوعية عنصرًا مكملًا لزوايا التحليل الخمسة التي تتبناها منهجية ترشيح البيانات. ويمكن لتلك المناهج أن تُستخدم جنبًا إلى جنب مع المناهج الكمية، والمراجعات الدراسية أو العلمانية للمادة العلمية، والمقابلات مع الخبراء، والمحاكاة الحاسوبية، بوصفها جزءًا من التوجه متعدد المنهجية من أجل جمع وتحليل البيانات (تسمى المخطط الإجمالي أو التثليث). يمكن للمرء أن يفكر أكثر في المنهج النوعي من ناحية مفاهيم (الوسائل) و (التوجه)، من أجل المساعدة على استكشاف المشهد غير المتجانس للبحث النوعي. فيمكن للمرء على وجه الخصوص ان يُحاجج بأن الباحثون النوعيون غالبًا ما يرفضون نماذج الصدق الخاصة بالعلوم الطبيعية، ويفضلون الاستقراء وعمليات وإجراءات البحث المولد للفرضيات (من خلال نماذج اختبار الفرضية)، ويتوجهون نحو استقصاء المعاني عوضًا عن السلوك، ويفضلون الحصول على البيانات في شكل كلمات وصور، التي تُستمد بشكل طبيعي ونموذجي (الملاحظة العميقة في مقابل التجريب على سبيل المثال). (ar)
  • V sociálních vědách pojem kvalitativní výzkum označuje výzkum, který se zaměřuje na to, jak jednotlivci a skupiny nahlížejí, chápou a interpretují svět.Podle jiných kritérií může být jako kvalitativní výzkum označován takový výzkum, který neužívá statistických metod a technik. V tomto pojetí je v opozici k výzkumu kvantitativnímu, v praxi psychologického a sociologického výzkumu jsou oba přístupy nejčastěji doplňkem jeden druhého. (cs)
  • Unter qualitativer Sozialforschung wird in den Sozialwissenschaften die Erhebung nicht standardisierter Daten und deren Auswertung verstanden. Besonders häufig werden dabei interpretative und hermeneutische Methoden als Analysemittel verwendet. (de)
  • La investigación cualitativa es el método científico de observación para recopilar datos no numéricos.​ Se suelen determinar o considerar técnicas cualitativas todas aquellas distintas al experimento.​ Es decir, entrevistas, encuestas, grupos de discusión o técnicas de observación y observación participante. La investigación cualitativa recoge los discursos completos de los sujetos para proceder luego a su interpretación, analizando las relaciones de significado que se producen en determinada cultura o ideología. Es usada principalmente en las ciencias sociales. Pero, también, se ha empezado a emplear en el campo educativo de manera significativa.​ La investigación cualitativa se basa en "estudios de caso, experiencias personales, introspección, , entrevistas, artefactos y textos y producciones culturales, junto con textos observacionales, históricos, interactivos y visuales".​ La investigación cualitativa no insiste en la representativa muestra de sus resultados. Adquiere validez externa a través de diversas estrategias, entre ellas el trabajo de campo, la triangulación de resultados​ o la adopción de representativo estructural: incluir en la muestra a miembros de los principales elementos de la estructura social en torno al fenómeno de estudio.​ Es metodológicamente un enfoque interpretativo, naturalista hacia su objeto de estudio. Esto significa comprender la realidad en su , intentando interpretar los fenómenos de acuerdo con los significados que le otorgan las personas implicadas. Con la investigación cualitativa, se obtienen datos descriptivos: las propias palabras de las personas, habladas o escritas, y la conducta observable. Cabe señalar que al realizar investigaciones con enfoque cualitativo, no se suele plantear hipótesis a priori, por tanto el investigador desarrolla supuestos de orientación a lo largo del estudio cualitativo para la problemática tratada; la investigación con enfoque cualitativo, al usar la inducción intenta dar respuesta a la pregunta y objetivos del proyecto investigador​ (es)
  • En sciences sociales, les méthodes qualitatives regroupent un ensemble de méthodes de recherche utilisées dans les études qualitatives. Elles trouvent leur utilité notamment en sciences humaines et sociales. Elles laissent délibérément de côté l'aspect quantitatif pour gagner en profondeur dans l'analyse de l'objet d'étude. Pour cela diverses techniques, fondées sur l'administration de questions ouvertes et l'exploration du langage, sont mises en œuvre : les entretiens (notamment de type semi-directifs), les observations participantes et les « focus groupes » (ou entretien collectif), sont les plus utilisés. D'autres outils de recueil de données existent, moins utilisés : le récit de vie, les entretiens répétés, les observations directes et indirectes... Les méthodes d'analyse des données sont multiples et appartiennent généralement à des disciplines précises et à des traditions intellectuelles, parmi elles, nous pouvons citer : l'analyse thématique, l'analyse de contenu, la grounded theory, ou encore le (en). Les méthodes qualitatives sont parfois utilisées conjointement aux méthodes quantitatives, notamment dans la méthodologie Q ou les méthodologies mixtes . (fr)
  • Qualitative research relies on data obtained by the researcher from first-hand observation, interviews, questionnaires (on which participants write descriptively), focus groups, participant-observation, recordings made in natural settings, documents, case studies, and artifacts. The data are generally nonnumerical. Qualitative methods include ethnography, grounded theory, discourse analysis, and interpretative phenomenological analysis. Qualitative research methods have been used in sociology, anthropology, political science, psychology, social work, folklore, and educational research. Qualitative researchers study individuals' understanding of their social reality. (en)
  • Penelitian kualitatif adalah penelitian yang bersifat deskriptif dan cenderung menggunakan analisis. Proses dan makna (perspektif subjek) lebih ditonjolkan dalam penelitian kualitatif. Landasan teori dimanfaatkan sebagai pemandu agar fokus penelitian sesuai dengan fakta di lapangan. Selain itu landasan teori ini juga bermanfaat untuk memberikan gambaran umum tentang latar penelitian dan sebagai bahan pembahasan hasil penelitian. Terdapat perbedaan mendasar antara peran landasan teori dalam penelitian kuantitatif dengan penelitian kuatitatif. Dalam penelitian kuantitatif, penelitian berangkat dari teori menuju data, dan berakhir pada penerimaan atau penolakan terhadap teori yang digunakan; sedangkan dalam penelitian kualitatif peneliti bertolak dari data, memanfaatkan teori yang ada sebagai bahan penjelas, dan berakhir dengan suatu “teori”. Kriyantono menyatakan bahwa, "Riset kualitatif bertujuan untuk menjelaskan fenomena dengan sedalam-dalamnya melalui pengumpulan data sedalam-dalamnya.” Penelitian kualitatif menekankan pada kedalaman data yang didapatkan oleh peneliti. Semakin dalam dan detail data yang didapatkan, maka semakin baik kualitas dari penelitian kualitatif ini. Berbeda dengan kuantitatif, objek dalam penelitian kualitatif umumnya berjumlah terbatas. Dalam penelitian ini, peneliti ikut serta dalam peristiwa/kondisi yang sedang diteliti. Untuk itu hasil dari penelitian ini memerlukan kedalaman analisis dari peneliti. Selain itu, hasil penelitian ini bersifat subjektif sehingga tidak dapat digeneralisir. Secara umum, penelitian kualitatif dilakukan dengan metode wawancara dan observasi. Melalui metode ini, peneliti akan menganalisis data yang didapatkan dari lapangan dengan detail. Peneliti tidak dapat meriset kondisi sosial yang diobservasi, karena seluruh realitas yang terjadi merupakan kesatuan yang terjadi secara alamiah. Hasil dari penelitian kualitatif juga dapat memunculkan teori atau konsep baru, apabila hasil penelitiannya bertentangan dengan teori dan konsep yang sebelumnya dijadikan kajian dalam penelitian. (in)
  • I metodi qualitativi sono un insieme di tecniche utilizzate in ambito disciplinare, in primis ricerca sociologica, senza l'ausilio di formule, modelli matematici e/o statistiche. Il principio di base, per gli studiosi che fanno uso di tale insieme di tecniche, è che non è importante descrivere o prevedere qualcosa in relazione a grandi numeri, quanto piuttosto voler indagare in modo molto approfondito un singolo aspetto, caso, questione, cercando di ottenere quante più possibili informazioni in merito, considerando anche dimensioni che non potrebbero essere considerate con tecniche quantitative, come per es., il linguaggio non verbale, l'emotività, la prossemica, le storie di vita e via dicendo. (it)
  • 질적 연구(質的硏究, 정성적 연구, 영어: qualitative research)는 대상의 질적 측면에 주목한 연구이다. 질적 연구에서 처리되는 자료는 무형 자료라고 한다. 대상의 양적 측면에 주목하는 양적 연구와는 대비되어 질적 연구는 수치화 되지 않는 자료(비통계적, 비수학적, 비수치적), 예를 들면 인터뷰, 관찰 결과, 문서, 그림, 역사 기록 등 질적 자료를 얻기 위해, 사회학과 사회 심리학, 문화 인류학 등에서 자주 사용된다. 또한 정책학에서도 의미를 지니는데, 이는 정책의 처방적 성격 때문이다. 예를 들어, 미국에서 성공한 정책이 반드시 한국에서 성공하기는 어렵다. 왜냐하면 두 나라의 정치적 환경이나 사회현상등 각 나라는 상황의 독특성을 지니고 있기 때문이다. 이에, 질적 연구는 사회현상을 구성원의 관점으로 파악하여 그 나라의 사회 문제를 해결해 줄 수 있는 정책을 처방해 줄 수 있다는 점에서 의미를 갖는다. 질적 연구는 좁은 의미의 조사뿐만 아니라, 실험, 관찰, 면접 시험, 민속방법론(ethnomethodology), 문서와 그림의 내용 분석(content analysis), , 참여 관찰(participant observation), 각종 현장 작업 등 다양한 방법을 이용하는 조사 방법을 가리키는 개념이다. 특히 관찰 연구는 민속방법론에서 파생한 방법으로 종류로는 참여 관찰과 비참여 관찰이 있다. 둘은 모두 관찰 상황에 대해 흐름을 바꾸거나 객관성을 잃지 말아야 한다. 하지만 비참여 관찰은 참여 관찰이 되기 쉬운데 왜냐하면 관찰 연구 수행 중 대상자와의 상호작용이 아예 없을 수는 없기 때문이다. 관찰연구의 장점은 문헌조사의 한계를 극복할 수 있다는 것이다. 연구자는 관찰을 통해 상황의 현장감을 느낄 수 있기 때문이다. 단점으로는 시간이 오래걸리고 연구자의 주관이 깊게 개입하면 연구의 의미를 상실할 위험도 있다. 따라서 관찰연구는 타방법론과 병행되는 경우가 많으며 준비과정에 있어 신중한 태도가 요구된다. 관찰 연구는 사회에서 특히 의사소통이 잘 되지 않는 대상(예. 유아)을 연구할 수 있는 방법으로 사용된다. 관찰 연구에서 연구자는 Key Informants(주요 정보원)의 도움을 받는 것이 중요하다. 이들은 연구자가 관찰하는 현상(대상)의 구성원들인데, 연구자가 알지 못하는 현장 정보나 맥락 정보를 제공하는데에 도움을 준다. 연구자는 Key Informants를 통해 연구에 주관이나 편견을 개입하는 것을 막을 수 있다. 심층 면접은 흔히 인터뷰로 알려져 있으며 목적을 가진 연구자와 대상자의 대화를 의미한다. 면접을 통해 얻어지는 자료들은 대상자의 실제 경험인 경우가 많기에 연구자는 현장감을 간접적으로 체험할 수 있다. 면접의 종류로는 면접의 구조화 정도에 따라 구조화 면접, 반구조화 면접, 비구조화 면접이 있다. 구조화 면접은 연구자가 할 질문 내용과 형식, 개수가 정해져 있는 면접을 의미한다. 이는 면접보다는 설문 조사에 가깝기에 일반화 하기는 쉬우나 질적 연구로서의 가치는 떨어진다. 반구조화 면접은 질문의 형식이 틀로서 정해져 있고 후속 질문은 연구자의 재량에 맡기는 면접을 의미한다. 후속 질문은 대상자의 대답에 따라 다르게 할 수 있기에 유동적인 면접 방식이다. 이를 통해 연구자는 다양한 면접 결과를 얻을 수는 있으나 면접 결과를 이론화 하기는 어렵고 연구자의 숙련도에 어느 정도 영향을 받는다. 비구조화 면접은 질문의 형식이 아예 존재하지 않는 면접을 말한다. 연구자의 숙련도에 따라 인터뷰 결과 자료의 질이 결정되며 가장 탐색적인 연구에 적합하다. 포커스 그룹 연구는 특정 주제에 관한 토론을 위해 6명에서 10명으로 구성된 소그룹을 통해 이루어진다. 포커스 그룹 연구의 목적은 토론자들이 최대한 주제에 대해 다양한 의견을 끌어내는 것이다. 숙련된 중재자에 의해 주관되는데 중재자는 토론을 자연스럽게 유도하는 역할을 갖는다. 포커스 그룹의 토론자들은 서로 모르는 관계이지만 동질적인 사회구성원이어야 한다. 질적 연구의 연구자는 가지고 있는 지식이나 관념을 연구에서 완전히 분리하기는 어렵기에 신뢰성과 객관성이 부족하다고 비판을 받는 경우도 많다. 하지만 최대한 주관성을 배제하여 연구가 이뤄질 수 있도록 연구자들은 다양한 노력을 기울인다. 질적 연구의 질을 판단하기 위한 기준으로 신뢰성, 신빙성, 전이가능성, 객관성이 있다. 신뢰성은 양적 연구에서 쓰이는 신뢰성과 의미가 다른데, 질적 연구의 신뢰성은 얼마나 정확한 연구 기법을 사용하였는지를 파악하는 기준을 의미한다. 질적 연구에서 신뢰성을 확보하기 위해 연구자들은 연구를 다각화하거나(예. triangulation) 연구 과정을 정확히 명시한다. 신빙성은 연구가 누구나 수용가능한 원리를 따르는지를 파악하는 기준이다. 이를 저해하는 요인의 예시로 연구 기간동안 어떤 사건이 일어나서 연구 대상자를 변화시키거나, 연구 대상자를 잘못 선별하는 것이 있다. 전이가능성은 일반화 가능성을 의미하며 다른 현상에도 연구의 결과가 적용되는 지를 파악하는 기준이다. 특히 관찰 연구를 진행할 때, 연구자들은 느낌이나 감정을 직접적으로 기술하지 않고, 사실적으로 기술하여 연구 보고서를 읽는 이가 그런 느낌 혹은 감정을 갖게 한다. (ko)
  • 定性的研究(ていせいてきけんきゅう、英: qualitative research、質的調査)は、対象の質的な側面に注目した研究。そこで扱われるデータは定性データと呼ばれる。対象の量的な側面に注目した定量的研究と対を成す概念である。 (ja)
  • Metody jakościowe – metody badawcze (w naukach przyrodniczych, ścisłych i humanistycznych), w których nie określa się parametrów liczbowych (określanych za to w metodach ilościowych), charakteryzujących badane zjawisko lub obiekt badań. Najczęściej wynikiem stosowania badawczej metody jakościowej jest rozróżnienie pomiędzy znanymi możliwościami (np. czy mamy do czynienia z obiektem A, B czy C). Często następnym etapem jest użycie metod ilościowych w celu określenia dokładnych parametrów badanego obiektu. (pl)
  • För kvalitativ analys inom kemi, se kemisk analys. Kvalitativ forskning använder vetenskapliga metoder för insamling och tolkning av löpande text och annan icke-numerisk data. Kvalitativ forskning är ofta tolkande samhällsvetenskaplig forskning med rötter bl.a. i den humanvetenskapliga forskningstraditionens hermeneutik. Många kvalitativa metoder inom samhällsvetenskap är dessutom hämtade från etnologin, då forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som observeras och analyseras, och samtidigt genomför datainsamling och tolkning i växelverkan. Forskaren söker fånga inte bara människors handlingar, utan även tolka dessa handlingars innebörder. Kvalitativ forskning är vanligt inom bland annat historievetenskapen, sociologin, genusvetenskap, vårdvetenskap och litteraturvetenskapen. Kvalitativa metoder används även inom en del marknadsrelaterade, icke-akademiska verksamheter, t.ex. marknadsanalys. Sådana metoder syftar i allmänhet till att skapa en djupare förståelse för attityder och idéer som förorsakar människors handlingar, formuleringar och beslutsfattande. Kvalitativ forskning innebär analys av lågt strukturerade data, exempelvis beslutsdokument, intervjuer och enkäter med öppna svar från ett fåtal personer eller en fallstudie, som tolkas textkritiskt. Detta medger inte induktion eller generalisering till ett stort antal andra fall. Kvalitativ forskning skiljer sig från kvantitativ forskning, där man använder statistiska och matematiska metoder för att studera högt strukturerade data, det vill säga data som kan kvantifieras i kategorier eller i siffror, ofta från stora stickprov av populationer, i syfte att kunna generalisera till hela populationen. Exempel på kvantitativ data är svar på enkätundersökningar med slutna alternativ, mätvärden och strukturerad observation från kontrollerade experiment, befolkningsstatistik, med mera. Kvalitativa metoder i denna bemärkelse förekommer vid analys av användbarhet inom datavetenskap och produktdesign, men i övrigt är kvantitativa metoder helt dominerande inom naturvetenskap, teknik och medicin. (sv)
  • Качественные методы исследования — это методы социальных наук, ори­ен­ти­ро­ван­ные на исследование индивидов, понимание и объяснение субъ­ек­тив­ных ас­пек­тов их взаи­мо­дей­ст­вия. Предметом качественных исследований в социальных науках являются индивиды как исполнители социальных ролей, характер исполнения ролей (вариации социального выбора), смыс­л уни­каль­ных со­ци­аль­ных яв­ле­ний, куль­тур­ные сим­во­лы и ритуалы. В социальных науках различают качественные и количественные методы исследований. (ru)
  • Pesquisa qualitativa é um tipo de método de investigação de base linguístico-semiótica usada principalmente em ciências sociais. Costumam-se considerar técnicas qualitativas todas aquelas diferentes à pesquisa estatística e ao experimento científico, isto é, entrevistas abertas, grupos de discussão ou técnicas de observação de participantes. A investigação quantitativa atribui valores numéricos às declarações ou observações, com o propósito de estudar com métodos estatísticos possíveis relações entre as variáveis, enquanto, a investigação qualitativa recolhe os discursos completos dos sujeitos, para proceder então com a sua interpretação, analisando as relações de significado que se produzem em determinada cultura ou ideologia. Além disso, a investigação quantitativa costuma generalizar os resultados para determinada população através de técnicas estatísticas de amostragem. A investigação qualitativa, por outro lado, não faz uso da representação estatística. Os problemas de validade são minimizados através de diversas técnicas, entre elas a permanência prolongada no campo (em antropologia), a "triangulação" dos resultados com os dados quantitativos ou a adopção do critério de representatividade estrutural: incluir na amostra membros dos principais elementos da estrutura social em torno do tema de estudo. (pt)
  • 質性研究,或稱質化研究、定性研究,是一種在社會科學及教育學領域常使用的,通常是相對量化研究而言。質性研究實際上並不是指單一種方法,而是許多不同研究方法的統稱,由於他們都不屬於量化研究,被歸成同一類探討。其中包含但不限於民族誌研究、論述分析、等。質性研究者的目的是更深入瞭解人類行為、及其理由。質性研究方法調查人類決策制定的理由和方法,而不只是人做出什麼決定、在何時何處做出決定而已。因此,相對於量化研究,質性研究專注於更小但更集中的樣本,產生關於特定研究個案的資訊或知識。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 371299 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 37681 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123811720 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:id
  • wbdN_sLWl88&list=PLqHnHG5X2PXCsCMyN3_EzugAF7GKN2poQ (en)
dbp:title
  • Yale University series by Leslie Curry (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:isPartOf
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • V sociálních vědách pojem kvalitativní výzkum označuje výzkum, který se zaměřuje na to, jak jednotlivci a skupiny nahlížejí, chápou a interpretují svět.Podle jiných kritérií může být jako kvalitativní výzkum označován takový výzkum, který neužívá statistických metod a technik. V tomto pojetí je v opozici k výzkumu kvantitativnímu, v praxi psychologického a sociologického výzkumu jsou oba přístupy nejčastěji doplňkem jeden druhého. (cs)
  • Unter qualitativer Sozialforschung wird in den Sozialwissenschaften die Erhebung nicht standardisierter Daten und deren Auswertung verstanden. Besonders häufig werden dabei interpretative und hermeneutische Methoden als Analysemittel verwendet. (de)
  • Qualitative research relies on data obtained by the researcher from first-hand observation, interviews, questionnaires (on which participants write descriptively), focus groups, participant-observation, recordings made in natural settings, documents, case studies, and artifacts. The data are generally nonnumerical. Qualitative methods include ethnography, grounded theory, discourse analysis, and interpretative phenomenological analysis. Qualitative research methods have been used in sociology, anthropology, political science, psychology, social work, folklore, and educational research. Qualitative researchers study individuals' understanding of their social reality. (en)
  • I metodi qualitativi sono un insieme di tecniche utilizzate in ambito disciplinare, in primis ricerca sociologica, senza l'ausilio di formule, modelli matematici e/o statistiche. Il principio di base, per gli studiosi che fanno uso di tale insieme di tecniche, è che non è importante descrivere o prevedere qualcosa in relazione a grandi numeri, quanto piuttosto voler indagare in modo molto approfondito un singolo aspetto, caso, questione, cercando di ottenere quante più possibili informazioni in merito, considerando anche dimensioni che non potrebbero essere considerate con tecniche quantitative, come per es., il linguaggio non verbale, l'emotività, la prossemica, le storie di vita e via dicendo. (it)
  • 定性的研究(ていせいてきけんきゅう、英: qualitative research、質的調査)は、対象の質的な側面に注目した研究。そこで扱われるデータは定性データと呼ばれる。対象の量的な側面に注目した定量的研究と対を成す概念である。 (ja)
  • Metody jakościowe – metody badawcze (w naukach przyrodniczych, ścisłych i humanistycznych), w których nie określa się parametrów liczbowych (określanych za to w metodach ilościowych), charakteryzujących badane zjawisko lub obiekt badań. Najczęściej wynikiem stosowania badawczej metody jakościowej jest rozróżnienie pomiędzy znanymi możliwościami (np. czy mamy do czynienia z obiektem A, B czy C). Często następnym etapem jest użycie metod ilościowych w celu określenia dokładnych parametrów badanego obiektu. (pl)
  • Качественные методы исследования — это методы социальных наук, ори­ен­ти­ро­ван­ные на исследование индивидов, понимание и объяснение субъ­ек­тив­ных ас­пек­тов их взаи­мо­дей­ст­вия. Предметом качественных исследований в социальных науках являются индивиды как исполнители социальных ролей, характер исполнения ролей (вариации социального выбора), смыс­л уни­каль­ных со­ци­аль­ных яв­ле­ний, куль­тур­ные сим­во­лы и ритуалы. В социальных науках различают качественные и количественные методы исследований. (ru)
  • 質性研究,或稱質化研究、定性研究,是一種在社會科學及教育學領域常使用的,通常是相對量化研究而言。質性研究實際上並不是指單一種方法,而是許多不同研究方法的統稱,由於他們都不屬於量化研究,被歸成同一類探討。其中包含但不限於民族誌研究、論述分析、等。質性研究者的目的是更深入瞭解人類行為、及其理由。質性研究方法調查人類決策制定的理由和方法,而不只是人做出什麼決定、在何時何處做出決定而已。因此,相對於量化研究,質性研究專注於更小但更集中的樣本,產生關於特定研究個案的資訊或知識。 (zh)
  • البحث النوعي (بالإنجليزية: Qualitative research)‏ هو منهج علمي للملاحظة من أجل الحصول على بيانات غير رقمية. ويشير هذا النوع من البحث إلى المعاني والمفاهيم والتعريفات والخصائص والاستعارات والرموز ووصف الأشياء، وليس إلى إحصائها أو قياسها. ويجيب هذا البحث عن الكيفية والأسباب الممكنة لحدوث ظاهرة معينة، بدلًا من الإجابة عن عدد مرات حدوثها. توظف مداخل البحث النوعي عبر العديد من التخصصات الأكاديمية، إذ تركز تحديدًا على العناصر البشرية للعلوم الطبيعية والاجتماعية. تشمل مجالات التطبيق البعيدة عن السياقات الأكاديمية، على أبحاث السوق النوعية، والأعمال التجارية، والخدمات التوضيحية التي تقدمها المنظمات غير الربحية، والصحافة. (ar)
  • La investigación cualitativa es el método científico de observación para recopilar datos no numéricos.​ Se suelen determinar o considerar técnicas cualitativas todas aquellas distintas al experimento.​ Es decir, entrevistas, encuestas, grupos de discusión o técnicas de observación y observación participante. La investigación cualitativa recoge los discursos completos de los sujetos para proceder luego a su interpretación, analizando las relaciones de significado que se producen en determinada cultura o ideología. Es usada principalmente en las ciencias sociales. Pero, también, se ha empezado a emplear en el campo educativo de manera significativa.​ (es)
  • Penelitian kualitatif adalah penelitian yang bersifat deskriptif dan cenderung menggunakan analisis. Proses dan makna (perspektif subjek) lebih ditonjolkan dalam penelitian kualitatif. Landasan teori dimanfaatkan sebagai pemandu agar fokus penelitian sesuai dengan fakta di lapangan. Selain itu landasan teori ini juga bermanfaat untuk memberikan gambaran umum tentang latar penelitian dan sebagai bahan pembahasan hasil penelitian. Terdapat perbedaan mendasar antara peran landasan teori dalam penelitian kuantitatif dengan penelitian kuatitatif. Dalam penelitian kuantitatif, penelitian berangkat dari teori menuju data, dan berakhir pada penerimaan atau penolakan terhadap teori yang digunakan; sedangkan dalam penelitian kualitatif peneliti bertolak dari data, memanfaatkan teori yang ada sebagai (in)
  • En sciences sociales, les méthodes qualitatives regroupent un ensemble de méthodes de recherche utilisées dans les études qualitatives. Elles trouvent leur utilité notamment en sciences humaines et sociales. Elles laissent délibérément de côté l'aspect quantitatif pour gagner en profondeur dans l'analyse de l'objet d'étude. Pour cela diverses techniques, fondées sur l'administration de questions ouvertes et l'exploration du langage, sont mises en œuvre : les entretiens (notamment de type semi-directifs), les observations participantes et les « focus groupes » (ou entretien collectif), sont les plus utilisés. D'autres outils de recueil de données existent, moins utilisés : le récit de vie, les entretiens répétés, les observations directes et indirectes... (fr)
  • 질적 연구(質的硏究, 정성적 연구, 영어: qualitative research)는 대상의 질적 측면에 주목한 연구이다. 질적 연구에서 처리되는 자료는 무형 자료라고 한다. 대상의 양적 측면에 주목하는 양적 연구와는 대비되어 질적 연구는 수치화 되지 않는 자료(비통계적, 비수학적, 비수치적), 예를 들면 인터뷰, 관찰 결과, 문서, 그림, 역사 기록 등 질적 자료를 얻기 위해, 사회학과 사회 심리학, 문화 인류학 등에서 자주 사용된다. 또한 정책학에서도 의미를 지니는데, 이는 정책의 처방적 성격 때문이다. 예를 들어, 미국에서 성공한 정책이 반드시 한국에서 성공하기는 어렵다. 왜냐하면 두 나라의 정치적 환경이나 사회현상등 각 나라는 상황의 독특성을 지니고 있기 때문이다. 이에, 질적 연구는 사회현상을 구성원의 관점으로 파악하여 그 나라의 사회 문제를 해결해 줄 수 있는 정책을 처방해 줄 수 있다는 점에서 의미를 갖는다. 질적 연구는 좁은 의미의 조사뿐만 아니라, 실험, 관찰, 면접 시험, 민속방법론(ethnomethodology), 문서와 그림의 내용 분석(content analysis), , 참여 관찰(participant observation), 각종 현장 작업 등 다양한 방법을 이용하는 조사 방법을 가리키는 개념이다. (ko)
  • Pesquisa qualitativa é um tipo de método de investigação de base linguístico-semiótica usada principalmente em ciências sociais. Costumam-se considerar técnicas qualitativas todas aquelas diferentes à pesquisa estatística e ao experimento científico, isto é, entrevistas abertas, grupos de discussão ou técnicas de observação de participantes. A investigação quantitativa atribui valores numéricos às declarações ou observações, com o propósito de estudar com métodos estatísticos possíveis relações entre as variáveis, enquanto, a investigação qualitativa recolhe os discursos completos dos sujeitos, para proceder então com a sua interpretação, analisando as relações de significado que se produzem em determinada cultura ou ideologia. (pt)
  • För kvalitativ analys inom kemi, se kemisk analys. Kvalitativ forskning använder vetenskapliga metoder för insamling och tolkning av löpande text och annan icke-numerisk data. Kvalitativ forskning är ofta tolkande samhällsvetenskaplig forskning med rötter bl.a. i den humanvetenskapliga forskningstraditionens hermeneutik. Många kvalitativa metoder inom samhällsvetenskap är dessutom hämtade från etnologin, då forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som observeras och analyseras, och samtidigt genomför datainsamling och tolkning i växelverkan. Forskaren söker fånga inte bara människors handlingar, utan även tolka dessa handlingars innebörder. (sv)
rdfs:label
  • Qualitative research (en)
  • بحث نوعي (ar)
  • Kvalitativní výzkum (cs)
  • Qualitative Sozialforschung (de)
  • Investigación cualitativa (es)
  • Penelitian kualitatif (in)
  • Méthodes qualitatives (fr)
  • Metodo qualitativo (it)
  • 질적 연구 (ko)
  • 定性的研究 (ja)
  • Metody jakościowe (pl)
  • Pesquisa qualitativa (pt)
  • Качественные методы исследований (ru)
  • Kvalitativ forskning (sv)
  • 質性研究 (zh)
owl:sameAs
skos:closeMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:genre of
is dbo:knownFor of
is dbo:literaryGenre of
is dbo:mainInterest of
is dbo:occupation of
is dbo:product of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:discipline of
is dbp:genre of
is dbp:knownFor of
is dbp:mainInterests of
is dbp:subDiscipline of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License