An Entity of Type: SocialGroup107950920, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Pythagoreanism originated in the 6th century BC, based on and around the teachings and beliefs held by Pythagoras and his followers, the Pythagoreans. Pythagoras established the first Pythagorean community in the ancient Greek colony of Kroton, in modern Calabria (Italy). Early Pythagorean communities spread throughout Magna Graecia.

Property Value
dbo:abstract
  • الفيثاغورية هي مدرسة فلسفية وأخوية دينية تعتمد تعاليم وفلسفة فيثاغورس واتباعه والتي قد تكون نشأت في جنوب إيطاليا في القرن السادس ما قبل الميلاد. وصفها البدوي بأنها أكثر من فلسفة «بل كانت إلى جانب هذا، أي الفلسفة، مدرسة دينية اخلاقية على نظام الطرق الفلسفية» وتم أحياء الفيثاغورية في زمنٍ لاحق فعرفت بالفيثاقورية المحدثة. وكان لهذه الافكار تأثير كبير على الفكر الارسطي والافلاطوني ومن خلالها على الفلسفة الغربية. وذكر في المعجم الفلسفي ان مذهب فيثاغورس يرد الأشياء إلى العدد، فجوهرها جميعا أعداد وأرقام، والظواهر كلها تعبر عن قيم ونسب رياضية. ودراسة الفيثاغورية تظهر ان له طروحات فلسفية حول العقل والدين والروحانيات بالإضافة للرياضيات. ويقول جون بورنت (1982) ان مدرسة فيثاغورس تعتبر ان المعرفة العلمية الممنهجة يمكنها وحدها ان تشرح الحقيقة كلها. وتطوير هذا المذهب على ايدي طاليس وأناكسيماندر وأنكسيمانس يدل استمرارية هذه الفكرة كمدرسة فلسفية. (ar)
  • Pythagoreismus (též pýthagoreismus) je filosofická esoterní škola a významná tradice západního myšlení, kterou založil kolem roku 530 př. n. l. předsókratovský filosof Pythagoras. Vychází z esoterických úvah o významu čísel. Pythagorovi stoupenci a následovníci (Pythagorejci, Pythagorovci, psáno i s -ý-) ovšem původní témata bohatě rozvíjeli, zejména v pozdní antice a v renesanci a protože i své vlastní výsledky rádi připisovali svému mistrovi, překryla pythagorejská tradice Pythagora samého. Z jeho spisů se nezachovalo téměř nic, a co se mu připisuje, je většinou pozdějšího, novoplatónského původu. Škola zanikla ve 4. století př. n. l., v 1. století n. l. na ni navazují eklektičtí . (cs)
  • Els pitagòrics eren una organització d'astrònoms, músics, matemàtics i filòsofs d'origen grec establerts a Crotona, colònia grega de la Màgna Grècia a Itàlia, que creien que totes les coses són, en essència, nombres. El grup va mantenir en secret el descobriment dels nombres irracionals. El pensament pitagòric estava dominat per les matemàtiques, alhora que era profundament místic. En l'àrea de la cosmologia, no hi ha acord sobre si el mateix Pitàgores impartia ensenyaments, però molts erudits creuen que la idea pitagòrica de la transmigració de l'ànima és massa important per a haver estat afegida per un seguidor posterior a Pitàgores. (ca)
  • Οι Πυθαγόρειοι φιλόσοφοι είναι μια φιλοσοφική, θρησκευτική και πολιτική σχολή που ιδρύθηκε τον 6ο αιώνα π.Χ από τον Πυθαγόρα τον Σάμιο στον Κρότωνα της Κάτω Ιταλίας. Η κοινότητα στεγαζόταν σε ένα μεγάλο οίκημα, το Ομακοείον, όπου ο Πυθαγόρας δίδασκε τους -και των δύο φύλων- μαθητές του. Η διδασκαλία γινόταν με προφορικό τρόπο και οι προϋποθέσεις για την είσοδο των μαθητών ήταν αυστηρές. Ο μαθητής έπρεπε να υιοθετήσει έναν εντελώς διαφορετικό τρόπο ζωής, να ασκηθεί στην εγκράτεια, να τηρεί απόλυτη σιωπή για κάποια έτη, να απέχει από συγκεκριμένες τροφές και να κάνει καθαρμούς. Οι γνώσεις μας για τους Πυθαγόρειους, όπως και για τον ίδιο τον Πυθαγόρα, αντλούνται αποκλειστικά από έργα μεταγενέστερων συγγραφέων, στους οποίους περιλαμβάνονται και οι λεγόμενοι «Νεοπυθαγόρειοι». Αναπόφευκτα λοιπόν, είναι αδύνατον να αποδειχθεί τι πραγματικά ανήκει στη σκέψη του ίδιου του Πυθαγόρα και τι στους μαθητές του. (el)
  • Als Pythagoreer (auch Pythagoräer, altgriechisch Πυθαγόρειοι Pythagóreioi oder Πυθαγορικοί Pythagorikoí) bezeichnet man im engeren Sinne die Angehörigen einer religiös-philosophischen, auch politisch aktiven Schule, die Pythagoras von Samos in den zwanziger Jahren des 6. Jahrhunderts v. Chr. in Süditalien gründete und die nach seinem Tod noch einige Jahrzehnte fortbestand. Im weiteren Sinn sind damit alle gemeint, die seither Ideen des Pythagoras oder ihm zugeschriebene Ideen aufgegriffen und zu einem wesentlichen Bestandteil ihres Weltbildes gemacht haben. Wegen der verworrenen Quellenlage sind viele Einzelheiten der philosophischen Überzeugungen und politischen Ziele der Pythagoreer unklar, zahlreiche Fragen sind in der Forschung stark umstritten. Sicher ist, dass in einer Reihe von griechischen Städten Süditaliens Gemeinschaften von Pythagoreern bestanden, die sich als soziale und politische Reformbewegung betrachteten und mit Berufung auf die Lehren des Schulgründers massiv in die Politik eingriffen. Dabei kam es zu schweren, gewaltsamen Auseinandersetzungen, die im 5. Jahrhundert v. Chr. mit wechselndem Erfolg ausgetragen wurden und schließlich mit Niederlagen der Pythagoreer endeten. In den meisten Städten wurden die Pythagoreer getötet oder vertrieben. Für die Pythagoreer charakteristisch ist die Überzeugung, dass der Kosmos eine nach bestimmten Zahlenverhältnissen aufgebaute harmonische Einheit bildet, deren einzelne Bestandteile ebenfalls harmonisch strukturiert sind oder, soweit es sich um menschliche Lebensverhältnisse handelt, harmonisch gestaltet werden sollten. Sie nahmen an, dass in allen Bereichen – in der Natur, im Staat, in der Familie und im einzelnen Menschen – dieselben zahlenmäßig ausdrückbaren Gesetzmäßigkeiten gelten, dass überall Ausgewogenheit und harmonischer Einklang anzustreben sind und dass die Kenntnis der maßgeblichen Zahlenverhältnisse eine weise, naturgemäße Lebensführung ermöglicht. Das Streben nach Eintracht beschränkten sie nicht auf die menschliche Gesellschaft, sondern dehnten es auf die Gesamtheit der Lebewesen aus, was sich in der Forderung nach Rücksichtnahme auf die Tierwelt zeigte. (de)
  • Pitagorismo estas la aro de teorioj kiuj sekvas la idearon de Pitagoro. Akoŭsmatiko estas filozofia fakvorto, etimologie devenas el la greka kaj signifus "aŭdantiko". Akoŭsmatiko, en historia kunteksto, estis teorio de anoj de pitagorisma sekto, organizita de , kontraste kun la matematikistoj, ĉefaj disĉiploj de Pitagoro. Ne restas klaraj informoj por determini la precizan tempon de divido de la du pitagoraj grupoj. Eble je la tempo de Pitagoro mem nur okazis la diferenco inter simplaj auskultantoj (akoŭsmatikaj) kaj pli evoluintaj disĉiploj, kiel asertas Porfirio (Vivo de Pitagoro). La divido eble okazis poste, per la insisto de la akousmatikaj pitagoranoj por religiaj ritoj kaj misteroj (latine sakramentoj), dum la aliaj profundigis la sciencojn. Jambliko nomis la matematikistojn kiel aŭtentajn disĉiplojn de Pitagoro, ne la akoŭsmatikaj. (eo)
  • Pitagorasek Krotonan eratu zuen eskola misterikoa izan zen, filosofia, matematika eta natur zientziak aztergai zituena. (eu)
  • El pitagorismo fue un movimiento filosófico-religioso de mediados del siglo VI a. C. fundado por Pitágoras de Samos, siendo ésta la razón por la cual sus seguidores recibían el nombre pitagóricos. Estos formaban la escuela pitagórica,​ agrupación o secta​ conformada por astrólogos, músicos, matemáticos y filósofos cuya creencia más destacada era que todas las cosas son, en esencia, números. Algunos de estos fueron Epicarmo de Megara, Alcmeón de Crotona, Hipaso de Metaponto, Filolao de Crotona y Arquitas de Tarento. El filósofo Jámblico de Calcis confeccionó un supuesto catálogo de los pitagóricos. Este movimiento descubrió los números irracionales,​ aunque obligaba a sus seguidores a que lo mantuvieran en secreto. Se cree que el pitagórico Hipaso de Metaponto reveló el secreto y, según la leyenda, fue ahogado por no mantenerlo.​ El pentagrama (estrella de cinco puntas) fue un importante símbolo religioso usado por los pitagóricos, que lo denominaban «salud». (es)
  • L’école pythagoricienne fondée par Pythagore (580-495 av. J.-C.) en Grande-Grèce constitue une confrérie à la fois scientifique et religieuse : le pythagorisme repose en effet sur une initiation et propose à ses adeptes un mode de vie éthique et alimentaire, ainsi que des recherches scientifiques sur le cosmos. Bien que le terme d'école philosophique soit contesté et qu'on préfère généralement parler de secte pour le pythagorisme, cette association religieuse, politique et philosophique dura neuf ou dix générations, et a joui d'une très grande notoriété aussi bien dans l'antiquité grecque que romaine. Ses membres adoptèrent le vocable d’études, en grec μαθήματα / mathemata, pour désigner les multiples branches du savoir qui constituaient leur science particulière : ils explorèrent la science des nombres, les bases de l'acoustique et la théorie musicale, les éléments de la géométrie, le mouvement des étoiles et la cosmologie, tout en adhérant à la doctrine de la religion orphique sur la transmigration des âmes. Le pythagorisme et la légende qui s'est formée autour de lui ne sont pas dénués d'obscurités et de sujets à controverse. En distinguant entre « ceux qu'on appelle les Pythagoriciens » et Pythagore lui-même, Aristote évite de se prononcer sur les liens exacts entre leur pensée et celle du philosophe ; la tradition postérieure, ignorant cette distinction, a sans doute favorisé la fabrication d'un grand nombre de textes pseudépigraphes attribués à Pythagore ou aux Pythagoriciens anciens. Ce n'est qu'à partir du IIIe siècle après J.-C. qu'apparaissent les premiers exposés relatifs au mode de vie pythagoricien. Après la mort de Pythagore, l'école a été dirigée par son épouse, la mathématicienne Théano. (fr)
  • Pythagoreanisme adalah sistem esoterik dan kepercayaan metafisika yang dipegang oleh Pythagoras dan para pengikutnya, Pythagorean, yang dianggap dipengaruhi oleh matematika, musik dan astronomi. Pythagoreanisme bermula pada abad ke-5 SM dan sekarang dipengaruhi platonisme. Kemudian, kebangkitan doktrin-doktrin Pythagorean membawa pada apa yang sekarang disebut Neopythagoreanisme. (in)
  • Pythagoreanism originated in the 6th century BC, based on and around the teachings and beliefs held by Pythagoras and his followers, the Pythagoreans. Pythagoras established the first Pythagorean community in the ancient Greek colony of Kroton, in modern Calabria (Italy). Early Pythagorean communities spread throughout Magna Graecia. Pythagoras’ death and disputes about his teachings led to the development of two philosophical traditions within Pythagoreanism. The akousmatikoi were superseded in the 4th century BC as a significant mendicant school of philosophy by the Cynics. The mathēmatikoi philosophers were absorbed into the Platonic school in the 4th century BC. Following political instability in Magna Graecia, some Pythagorean philosophers fled to mainland Greece while others regrouped in Rhegium. By about 400 BC the majority of Pythagorean philosophers had left Italy. Pythagorean ideas exercised a marked influence on Plato and through him, on all of Western philosophy. Many of the surviving sources on Pythagoras originate with Aristotle and the philosophers of the Peripatetic school. As a philosophic tradition, Pythagoreanism was revived in the 1st century BC, giving rise to Neopythagoreanism. The worship of Pythagoras continued in Italy and as a religious community Pythagoreans appear to have survived as part of, or deeply influenced, the Bacchic cults and Orphism. (en)
  • La Scuola pitagorica (o Scuola italica), appartenente al periodo presocratico, fu fondata da Pitagora a Crotone intorno al 530 a.C., sull'esempio delle comunità orfiche e delle sette religiose d'Egitto e di Babilonia, terre che, secondo la tradizione, egli avrebbe conosciuto in occasione dei suoi precedenti viaggi di studio. Intorno alla sua figura la scuola seguì le indicazioni di vita proprie del maestro, e si affermò anche in altre città della Magna Grecia, dando vita a un movimento filosofico, scientifico e politico fino a circa il 450 a.C.. La scuola di Crotone ereditò dal suo fondatore la dimensione misterica, ma anche l'interesse per la matematica, l'astronomia, la musica e la filosofia. Pitagorici celebrano il sorgere del Sole, di Fëdor Bronnikov, 1869 (it)
  • ピタゴラス教団(ピタゴラスきょうだん、英: Pythagorean Order)は、古代ギリシアにおいて哲学者のピタゴラスによって創設されたとされる一種の宗教結社。ピタゴラス派(英: Pythagoreans, 古希: Πυθαγόρειοι)ともいい、ピタゴラス派の教説をピタゴラス主義 (英: Pythagoreanism) という。 (ja)
  • 피타고라스 학파(Pythagoreans) 또는 피타고라스주의(Pythagoreanism)는 피타고라스(Πυθαγόρας: 기원전 569?~497?)를 기원으로 하여 출발한 학파이며,BC 6세기~BC 4세기 사이 피타고라스와 그의 계승자들을 통해 번성했던 고대 그리스 철학 분파이다. 또는 그의 학설과 신조를 신봉하는 피타고라스 교단(Pythagorean cult, 피타고라스 컬트 종교)을 뜻하기도 한다. 이 학파는 오랫동안 지속되었고 기원전 1세기에는 신피타고라스 학파라고 불리었다. 피타고라스 자신은 피타고라스의 제자들과 피타고라스주의자들을 구별하였으며, 피타고라스의 제자들을 정통적인 후계자로 정하였다고 전한다. 피타고라스 학파의 내부층에 해당하는 전자의 피타고라스의 제자들은 "배우는 자"라는 뜻의 마테마티코이(mathematikoi)라 불렸으며, 외부층에 해당하는 후자의 피타고라스주의자들은 "듣는 자"라는 뜻의 아쿠스마티코이(akousmatikoi)라 불렸다. 피타고라스의 제자들 가운데는 이론과 실천을 결부시킨 테베의 필롤라오스(Φιλόλαος: 기원전 470?~385?)와 탈라스의 아르키타스(Ἀρχύτας: 기원전 428~347) 등이 유명하다. 수(數) 이론을 만물의 근원이자 철학의 핵심 요소로 삼았으며 신비주의적 종교 결사의 모습도 지니고 있었다. 피타고라스 학파의 주된 교의는 수학과 종교이며 나아가서 가족 · · 음악 · 의술 · 정치 · 조화(調和) · 을 다루고 있으며 원리가 물질이 아닌 (思考物)이라는 것에 주목하였다. 즉, "만물의 원리는 수(數)이며 만물은 수를 모방한다"라고 말하였다. 피타고라스 학파는 윤회(輪廻)와 전생(轉生)을 믿었으며, 재산을 공유하여 공동생활을 영위하고, 살생을 피하며, 조화로운 생활을 해야한다고 주장하였다. (ko)
  • Het pythagorisme was een stroming in de presocratische filosofie, die als een broederschap begon dat door Pythagoras in Zuid-Italië werd gesticht. De leden volgden een reeks regels die reinheid beoogden en moesten een traject afleggen voordat inwijding in de belangrijkste leer mogelijk was. Geheimhouding was ook een verplichting, zodat geen geschriften van vroege pythagoreeërs zijn overgeleverd. Informatie komt vooral van (latere) buitenstaanders zoals Aristoteles. Diverse filosofen werden door de stroming beïnvloed, zoals Parmenides, Empedocles en Plato. Uit de bronnen blijkt dat naast muziekleer vooral getallenleer en geometrie belangrijk waren. Zo waren de stelling van Pythagoras en de platonische lichamen bekend. Daarnaast geloofde men in reïncarnatie en had men een vegetarisch dieet. De heropleving van ideeën gelijkaardig aan die van de pythagoreërs wordt neopythagorisme genoemd. (nl)
  • Pitagorejczycy – wyznawcy doktryny rozwiniętej przez Pitagorasa i jego następców w szkole religijno-filozoficznej, którą założył w Krotonie w Wielkiej Grecji, w południowych Włoszech. Część z poglądów może być jedynie przypisywana Pitagorasowi, natomiast szereg innych osób związanych ze szkołą opublikowało własne dzieła lub przeszło do historii z powodu swych osiągnięć. Wnieśli ogromny wkład do nauki starożytnej, zwłaszcza w zakresie matematyki, astronomii oraz teorii muzyki. Poglądy pitagorejczyków w istotny sposób stanowiły inspirację filozofii Platona, który członkiem wspólnoty pitagorejskiej był jedynie czasowo lub wcale; kupił księgi Filolaosa i stąd czerpał wiedzę o obyczajowości w koloniach. Akademia Platońska funkcjonowała już jednak na zupełnie innej zasadzie jak – podobno klasztorne – wspólnoty pitagorejczyków. W związku z odkryciem świątyni w Rzymie z malowidłami przedstawiającymi wierzenia greckie, datowanej na I w., domniemany pitagoreizm wśród Rzymian w tym okresie dyskutowany był przez Danutę Musiał. (pl)
  • Pythagoréerna var ett filosofiskt och esoterisk sekt i antiken bildad av Pythagoras år 530 f.Kr. i Kroton, Magna Graecia nuvarande Syditalien. Pythagoréerna, lärjungarna, var strängt hållna och skulle ägna sig åt musik, matematik och astronomi. Så småningom invigdes de i kultens allt högre grader, som då utöver filosofi även fick drag av mystik och politik. Senare blev dessa ämnen kända som quadrivium, dvs aritmetik, geometri, musikteori och astronomi. Quadriviumämnena kom att utgöra en väsentlig del av undervisningen i katedralskolor och universitet genom medeltiden och långt in i nyare tid som en del av de fria konsterna. Pythagoréerna försökte förklara hela världen med hjälp av enkla matematiska principer. För dem var kosmos ett tal. Matematiken var för dem av mystisk - religiös karaktär av orficism, som inte tålde närmare analys. Musiken hade lett in deras tankar mot talens betydelse, när de fann att tonen från en sträng beror på dess längd och spänning och inte på materialet. Matematik har därför allt sedan dess varit ett av astronomins viktigaste verktyg. Talmystiken hade utvecklat matematiken. Det verkar även som om pythagoréerna var först att intuitivt förstå vetenskapens stora betydelse och att den kunde användas både till frigörelse och förgörelse. Därför fick den bara hanteras av en liten invigd skara trogna, vilka även kunde vara kvinnor. Här ser man två till synes oförenliga idévärldar formas och mötas under ett och samma tak. Sedan dess har den rationella vetenskapen levt sida vid sida med andra förklaringsmodeller grundade på mysticism och vidskepelse. Tidigt hävdade de att jorden var rund. Att alla planeterna, inklusive jorden och solen, kretsade kring en central flammande eld var Filolaos bidrag. Solen fick sitt ljus reflekterat från den centrala elden, vilken dock inte kunde ses från den bebodda sidan av jorden som alltid var vänd från elden. Detta var ett långt steg fram mot Aristarchos senare heliocentriska hypotes. I pythagoréernas teori återstod dock så många svårigheter att Aristoteles återinförde idén att jorden är platt. Dennes större auktoritet fick den korrekta uppfattningen att förloras, när källorna väl var glömda. Det var också pythagoréerna som, inspirerade av att enkla talförhållanden skapade harmonier, införde teorin att stjärnorna och planeterna var fästade på tänkta sfärer som rörde sig runt ett gemensamt centrum. Rörelsen åstadkom toner som strängarna på ett musikinstrument. Sfärernas radier var avpassade så att tonerna harmonierade, men bara de invigda kunde höra sfärernas harmoni. (sv)
  • A Escola Pitagórica, fundada por Pitágoras, foi uma influente corrente da filosofia grega à qual pertenciam alguns dos mais antigos filósofos pré-socráticos. A mestra de Pitágoras foi Temistocléia, alta profetisa, filósofa e matemática. Outros pensadores importantes dessa escola: Filolau, Arquitas, Alcmeão; a matemática e física Teano, possivelmente casada com Pitágoras, a filósofa Melissa. Esses pensadores manifestam ao mesmo tempo tendências místico-religiosas e tendências científico-racionais. A influência estende-se até nossos dias. A escola teve como ponto de partida a cidade de Crotona, sul da Itália, e difundiu-se vastamente. Trata-se da escola filosófica grega mais influenciada exteriormente pelas religiões orientais, e que por isso mais se aproximou das filosofias dogmáticas regidas pela ideia de autoridade. O pitagorismo influenciou o futuro platonismo, o cristianismo e ainda foi invocado por sociedades secretas que atravessaram o tempo até alcançarem os dias de hoje. O símbolo da Escola Pitagórica é o pentagrama, uma estrela de cinco pontas. Pitágoras ficou conhecido também como o "filósofo feminista", visto que na escola havia muitas mulheres discípulas e mestres, tais como Teano. (pt)
  • Пифагореи́зм (пифагоре́йство, греч. Πυθαγόρειοι (Pythagóreioi) или Πυθαγορικοί (Pythagorikoí)) — название философского движения и направления древнегреческой философии, основателем которого был Пифагор Самосский. Оно возникло в VI—IV вв. до н. э. в Южной Италии, а затем распространилось на другие области. Последователей учения называют пифагорейцами. В узком смысле слова пифагорейцы — члены пифагорейского союза, созданного Пифагором в городе Кротон (Италия). В широком смысле слова — последователи учения Пифагора. (ru)
  • 毕达哥拉斯主义是一个用于描述毕达哥拉斯和他的追随者所持的秘教和形而上学的思想学说的术语。他們都深受數學所影響。毕达哥拉斯主义起源于公元前5世纪,對柏拉图主义有重要影響。毕达哥拉斯学说在之后的复兴导致现在称为新毕达哥拉斯主义的哲学学派。 (zh)
  • Піфагореї́зм — давньогрецька філософська школа піфагорійців. Назва школи походить від імені засновника — Піфагора (6 століття до н. е.). Спочатку піфагорейство виникло як релігійний рух, що сформувався у релігійну громаду в місті Кротон (південна Італія — колонія Греції). Основними положеннями релігійного вчення були віра в живе тіло Космосу (вогняне кулеподібне тіло — міф про Саламандру), що вбирає в себе безмежну порожнечу і Хаос безмежного простору, перетворюючи цей простір у Космос з його відокремленням усіх речей між собою, підпорядкуванням речей єдиному законові. Ця релігійна громада була переконана у переселенні душі людини після її фізичної смерті в тіла інших істот. Надалі (5—4 століття до н. е.) серед піфагорійців набула поширення філософська тенденція самоусвідомлення. Найвідомішими піфагорійцями були Філолай, Евріт, Архіт, Алкмеон. Поштовхом до створення власної філософської системи було розв'язання проблеми взаємозв'язку Порядку і Хаосу, яке відрізняється від традиції Мілетської школи. Основою розв'язку, як і у мілетців, була ідея протилежностей, спочатку єдиного та множинного, потім межі та безмежного (або ж оформленої та неоформленої речовини). Внаслідок змішування, поєднання протилежностей — безмежного та обмеженого — утворюються усі речі, які ототожнювалися піфагорійцями із числами. Це ототожнення було можливим за умов невіддільності чуттєво даного і неданого в уявленні. Наділення чуттєво неданого властивостями утворювати закони для чуттєво даного фактично призвело до створення вчення про виникнення космосу із лоґосу, а не першоречовини. Чуттєво неданим, але реально існуючим, що підкоряє своїм законам усе чуттєво дане, є число, взаємовідношення чисел. Тому піфагорейці вважали, що тільки математика може дати знання законів Космосу (1 — це точка, 2 — лінія, 3 — площина, 4 — тіло тощо). Знаходження числових закономірностей світу готувало народження суто ідеалістичної філософії. Таблицю множення, теорему Піфагора, тощо піфагорійці розглядали саме як доказ їхньої теорії світу. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageID
  • 291170 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 76283 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123882655 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:about
  • yes (en)
dbp:by
  • no (en)
dbp:label
  • Pythagoreanism (en)
dbp:onlinebooks
  • yes (en)
dbp:others
  • yes (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Pythagoreismus (též pýthagoreismus) je filosofická esoterní škola a významná tradice západního myšlení, kterou založil kolem roku 530 př. n. l. předsókratovský filosof Pythagoras. Vychází z esoterických úvah o významu čísel. Pythagorovi stoupenci a následovníci (Pythagorejci, Pythagorovci, psáno i s -ý-) ovšem původní témata bohatě rozvíjeli, zejména v pozdní antice a v renesanci a protože i své vlastní výsledky rádi připisovali svému mistrovi, překryla pythagorejská tradice Pythagora samého. Z jeho spisů se nezachovalo téměř nic, a co se mu připisuje, je většinou pozdějšího, novoplatónského původu. Škola zanikla ve 4. století př. n. l., v 1. století n. l. na ni navazují eklektičtí . (cs)
  • Els pitagòrics eren una organització d'astrònoms, músics, matemàtics i filòsofs d'origen grec establerts a Crotona, colònia grega de la Màgna Grècia a Itàlia, que creien que totes les coses són, en essència, nombres. El grup va mantenir en secret el descobriment dels nombres irracionals. El pensament pitagòric estava dominat per les matemàtiques, alhora que era profundament místic. En l'àrea de la cosmologia, no hi ha acord sobre si el mateix Pitàgores impartia ensenyaments, però molts erudits creuen que la idea pitagòrica de la transmigració de l'ànima és massa important per a haver estat afegida per un seguidor posterior a Pitàgores. (ca)
  • Pitagorasek Krotonan eratu zuen eskola misterikoa izan zen, filosofia, matematika eta natur zientziak aztergai zituena. (eu)
  • Pythagoreanisme adalah sistem esoterik dan kepercayaan metafisika yang dipegang oleh Pythagoras dan para pengikutnya, Pythagorean, yang dianggap dipengaruhi oleh matematika, musik dan astronomi. Pythagoreanisme bermula pada abad ke-5 SM dan sekarang dipengaruhi platonisme. Kemudian, kebangkitan doktrin-doktrin Pythagorean membawa pada apa yang sekarang disebut Neopythagoreanisme. (in)
  • ピタゴラス教団(ピタゴラスきょうだん、英: Pythagorean Order)は、古代ギリシアにおいて哲学者のピタゴラスによって創設されたとされる一種の宗教結社。ピタゴラス派(英: Pythagoreans, 古希: Πυθαγόρειοι)ともいい、ピタゴラス派の教説をピタゴラス主義 (英: Pythagoreanism) という。 (ja)
  • Пифагореи́зм (пифагоре́йство, греч. Πυθαγόρειοι (Pythagóreioi) или Πυθαγορικοί (Pythagorikoí)) — название философского движения и направления древнегреческой философии, основателем которого был Пифагор Самосский. Оно возникло в VI—IV вв. до н. э. в Южной Италии, а затем распространилось на другие области. Последователей учения называют пифагорейцами. В узком смысле слова пифагорейцы — члены пифагорейского союза, созданного Пифагором в городе Кротон (Италия). В широком смысле слова — последователи учения Пифагора. (ru)
  • 毕达哥拉斯主义是一个用于描述毕达哥拉斯和他的追随者所持的秘教和形而上学的思想学说的术语。他們都深受數學所影響。毕达哥拉斯主义起源于公元前5世纪,對柏拉图主义有重要影響。毕达哥拉斯学说在之后的复兴导致现在称为新毕达哥拉斯主义的哲学学派。 (zh)
  • الفيثاغورية هي مدرسة فلسفية وأخوية دينية تعتمد تعاليم وفلسفة فيثاغورس واتباعه والتي قد تكون نشأت في جنوب إيطاليا في القرن السادس ما قبل الميلاد. وصفها البدوي بأنها أكثر من فلسفة «بل كانت إلى جانب هذا، أي الفلسفة، مدرسة دينية اخلاقية على نظام الطرق الفلسفية» وتم أحياء الفيثاغورية في زمنٍ لاحق فعرفت بالفيثاقورية المحدثة. وكان لهذه الافكار تأثير كبير على الفكر الارسطي والافلاطوني ومن خلالها على الفلسفة الغربية. (ar)
  • Οι Πυθαγόρειοι φιλόσοφοι είναι μια φιλοσοφική, θρησκευτική και πολιτική σχολή που ιδρύθηκε τον 6ο αιώνα π.Χ από τον Πυθαγόρα τον Σάμιο στον Κρότωνα της Κάτω Ιταλίας. Η κοινότητα στεγαζόταν σε ένα μεγάλο οίκημα, το Ομακοείον, όπου ο Πυθαγόρας δίδασκε τους -και των δύο φύλων- μαθητές του. Η διδασκαλία γινόταν με προφορικό τρόπο και οι προϋποθέσεις για την είσοδο των μαθητών ήταν αυστηρές. Ο μαθητής έπρεπε να υιοθετήσει έναν εντελώς διαφορετικό τρόπο ζωής, να ασκηθεί στην εγκράτεια, να τηρεί απόλυτη σιωπή για κάποια έτη, να απέχει από συγκεκριμένες τροφές και να κάνει καθαρμούς. (el)
  • Als Pythagoreer (auch Pythagoräer, altgriechisch Πυθαγόρειοι Pythagóreioi oder Πυθαγορικοί Pythagorikoí) bezeichnet man im engeren Sinne die Angehörigen einer religiös-philosophischen, auch politisch aktiven Schule, die Pythagoras von Samos in den zwanziger Jahren des 6. Jahrhunderts v. Chr. in Süditalien gründete und die nach seinem Tod noch einige Jahrzehnte fortbestand. Im weiteren Sinn sind damit alle gemeint, die seither Ideen des Pythagoras oder ihm zugeschriebene Ideen aufgegriffen und zu einem wesentlichen Bestandteil ihres Weltbildes gemacht haben. (de)
  • Pitagorismo estas la aro de teorioj kiuj sekvas la idearon de Pitagoro. Akoŭsmatiko estas filozofia fakvorto, etimologie devenas el la greka kaj signifus "aŭdantiko". Akoŭsmatiko, en historia kunteksto, estis teorio de anoj de pitagorisma sekto, organizita de , kontraste kun la matematikistoj, ĉefaj disĉiploj de Pitagoro. (eo)
  • El pitagorismo fue un movimiento filosófico-religioso de mediados del siglo VI a. C. fundado por Pitágoras de Samos, siendo ésta la razón por la cual sus seguidores recibían el nombre pitagóricos. Estos formaban la escuela pitagórica,​ agrupación o secta​ conformada por astrólogos, músicos, matemáticos y filósofos cuya creencia más destacada era que todas las cosas son, en esencia, números. El pentagrama (estrella de cinco puntas) fue un importante símbolo religioso usado por los pitagóricos, que lo denominaban «salud». (es)
  • L’école pythagoricienne fondée par Pythagore (580-495 av. J.-C.) en Grande-Grèce constitue une confrérie à la fois scientifique et religieuse : le pythagorisme repose en effet sur une initiation et propose à ses adeptes un mode de vie éthique et alimentaire, ainsi que des recherches scientifiques sur le cosmos. Bien que le terme d'école philosophique soit contesté et qu'on préfère généralement parler de secte pour le pythagorisme, cette association religieuse, politique et philosophique dura neuf ou dix générations, et a joui d'une très grande notoriété aussi bien dans l'antiquité grecque que romaine. Ses membres adoptèrent le vocable d’études, en grec μαθήματα / mathemata, pour désigner les multiples branches du savoir qui constituaient leur science particulière : ils explorèrent la scien (fr)
  • Pythagoreanism originated in the 6th century BC, based on and around the teachings and beliefs held by Pythagoras and his followers, the Pythagoreans. Pythagoras established the first Pythagorean community in the ancient Greek colony of Kroton, in modern Calabria (Italy). Early Pythagorean communities spread throughout Magna Graecia. (en)
  • La Scuola pitagorica (o Scuola italica), appartenente al periodo presocratico, fu fondata da Pitagora a Crotone intorno al 530 a.C., sull'esempio delle comunità orfiche e delle sette religiose d'Egitto e di Babilonia, terre che, secondo la tradizione, egli avrebbe conosciuto in occasione dei suoi precedenti viaggi di studio. Pitagorici celebrano il sorgere del Sole, di Fëdor Bronnikov, 1869 (it)
  • 피타고라스 학파(Pythagoreans) 또는 피타고라스주의(Pythagoreanism)는 피타고라스(Πυθαγόρας: 기원전 569?~497?)를 기원으로 하여 출발한 학파이며,BC 6세기~BC 4세기 사이 피타고라스와 그의 계승자들을 통해 번성했던 고대 그리스 철학 분파이다. 또는 그의 학설과 신조를 신봉하는 피타고라스 교단(Pythagorean cult, 피타고라스 컬트 종교)을 뜻하기도 한다. 이 학파는 오랫동안 지속되었고 기원전 1세기에는 신피타고라스 학파라고 불리었다. 피타고라스 자신은 피타고라스의 제자들과 피타고라스주의자들을 구별하였으며, 피타고라스의 제자들을 정통적인 후계자로 정하였다고 전한다. 피타고라스 학파의 내부층에 해당하는 전자의 피타고라스의 제자들은 "배우는 자"라는 뜻의 마테마티코이(mathematikoi)라 불렸으며, 외부층에 해당하는 후자의 피타고라스주의자들은 "듣는 자"라는 뜻의 아쿠스마티코이(akousmatikoi)라 불렸다. (ko)
  • Pitagorejczycy – wyznawcy doktryny rozwiniętej przez Pitagorasa i jego następców w szkole religijno-filozoficznej, którą założył w Krotonie w Wielkiej Grecji, w południowych Włoszech. Część z poglądów może być jedynie przypisywana Pitagorasowi, natomiast szereg innych osób związanych ze szkołą opublikowało własne dzieła lub przeszło do historii z powodu swych osiągnięć. W związku z odkryciem świątyni w Rzymie z malowidłami przedstawiającymi wierzenia greckie, datowanej na I w., domniemany pitagoreizm wśród Rzymian w tym okresie dyskutowany był przez Danutę Musiał. (pl)
  • Het pythagorisme was een stroming in de presocratische filosofie, die als een broederschap begon dat door Pythagoras in Zuid-Italië werd gesticht. De leden volgden een reeks regels die reinheid beoogden en moesten een traject afleggen voordat inwijding in de belangrijkste leer mogelijk was. Geheimhouding was ook een verplichting, zodat geen geschriften van vroege pythagoreeërs zijn overgeleverd. Informatie komt vooral van (latere) buitenstaanders zoals Aristoteles. Diverse filosofen werden door de stroming beïnvloed, zoals Parmenides, Empedocles en Plato. Uit de bronnen blijkt dat naast muziekleer vooral getallenleer en geometrie belangrijk waren. Zo waren de stelling van Pythagoras en de platonische lichamen bekend. Daarnaast geloofde men in reïncarnatie en had men een vegetarisch dieet. (nl)
  • A Escola Pitagórica, fundada por Pitágoras, foi uma influente corrente da filosofia grega à qual pertenciam alguns dos mais antigos filósofos pré-socráticos. A mestra de Pitágoras foi Temistocléia, alta profetisa, filósofa e matemática. Outros pensadores importantes dessa escola: Filolau, Arquitas, Alcmeão; a matemática e física Teano, possivelmente casada com Pitágoras, a filósofa Melissa. Esses pensadores manifestam ao mesmo tempo tendências místico-religiosas e tendências científico-racionais. A influência estende-se até nossos dias. (pt)
  • Pythagoréerna var ett filosofiskt och esoterisk sekt i antiken bildad av Pythagoras år 530 f.Kr. i Kroton, Magna Graecia nuvarande Syditalien. Pythagoréerna, lärjungarna, var strängt hållna och skulle ägna sig åt musik, matematik och astronomi. Så småningom invigdes de i kultens allt högre grader, som då utöver filosofi även fick drag av mystik och politik. Senare blev dessa ämnen kända som quadrivium, dvs aritmetik, geometri, musikteori och astronomi. Quadriviumämnena kom att utgöra en väsentlig del av undervisningen i katedralskolor och universitet genom medeltiden och långt in i nyare tid som en del av de fria konsterna. (sv)
  • Піфагореї́зм — давньогрецька філософська школа піфагорійців. Назва школи походить від імені засновника — Піфагора (6 століття до н. е.). Спочатку піфагорейство виникло як релігійний рух, що сформувався у релігійну громаду в місті Кротон (південна Італія — колонія Греції). Основними положеннями релігійного вчення були віра в живе тіло Космосу (вогняне кулеподібне тіло — міф про Саламандру), що вбирає в себе безмежну порожнечу і Хаос безмежного простору, перетворюючи цей простір у Космос з його відокремленням усіх речей між собою, підпорядкуванням речей єдиному законові. Ця релігійна громада була переконана у переселенні душі людини після її фізичної смерті в тіла інших істот. Надалі (5—4 століття до н. е.) серед піфагорійців набула поширення філософська тенденція самоусвідомлення. Найвідомі (uk)
rdfs:label
  • Pythagoreanism (en)
  • فيثاغورية (ar)
  • Pitagòrics (ca)
  • Pythagoreismus (cs)
  • Pythagoreer (de)
  • Πυθαγόρειοι φιλόσοφοι (el)
  • Pitagora filozofia skolo (eo)
  • Eskola pitagorikoa (eu)
  • Pitagóricos (es)
  • École pythagoricienne (fr)
  • Pythagoreanisme (in)
  • Scuola pitagorica (it)
  • 피타고라스 학파 (ko)
  • ピタゴラス教団 (ja)
  • Pitagorejczycy (pl)
  • Pythagorisme (Pythagoras) (nl)
  • Escola pitagórica (pt)
  • Пифагореизм (ru)
  • Pythagoréerna (sv)
  • 毕达哥拉斯主义 (zh)
  • Піфагореїзм (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:influenced of
is dbo:influencedBy of
is dbo:philosophicalSchool of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:influenced of
is dbp:influences of
is dbp:schoolTradition of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License