About: Pythagoras

An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Pythagoras of Samos (Ancient Greek: Πυθαγόρας ὁ Σάμιος, romanized: Pythagóras ho Sámios, lit. 'Pythagoras the Samian', or simply Πυθαγόρας; Πυθαγόρης in Ionian Greek; c. 570 – c. 495 BC) was an ancient Ionian Greek philosopher and the eponymous founder of Pythagoreanism. His political and religious teachings were well known in Magna Graecia and influenced the philosophies of Plato, Aristotle, and, through them, the West in general. Knowledge of his life is clouded by legend, but he appears to have been the son of Mnesarchus, a gem-engraver on the island of Samos. Modern scholars disagree regarding Pythagoras's education and influences, but they do agree that, around 530 BC, he travelled to Croton in southern Italy, where he founded a school in which initiates were sworn to secrecy and live

Property Value
dbo:abstract
  • Pythagoras ze Samu (přesněji Pýthagorás, řec. Πυθαγόρας ο Σάμιος, okolo ostrov Samos – po 510 př. n. l. Krotón v jižní Itálii) byl řecký filosof, matematik, astronom i kněz. Byl také veřejně činný, ale údaje o něm se často rozcházejí. Z jeho díla (pokud nějaké napsal) se nic nezachovalo, založil však velmi významnou školu a výklady i legendy jeho následovníků překryly jeho původní myšlenky, takže se velmi obtížně rekonstruují. Pythagorejská tradice měla velký vliv na Platóna, byla živá v novoplatónismu, v renesanci a v různých – často fantastických – podobách žije i dnes. (cs)
  • Pitàgores (grec antic: Πυθαγόρας, Pithagoras; final del segle vi aC) va ser un filòsof i matemàtic grec. Els seus ensenyaments polítics i religiosos eren ben coneguts a la Magna Grècia i van influir en les filosofies de Plató, Aristòtil i, a través d'elles, la filosofia occidental. El coneixement de la seva vida està entelat per la llegenda, però sembla que era fill de Mnèsarc, un gravador de joies a l'illa de Samos. Els erudits moderns discrepen de l'educació i les influències de Pitàgores, però sí que coincideixen a dir que, cap al 530 aC, va viatjar a Crotona, al sud d'Itàlia, on va fundar una escola en la qual els iniciats juraven guardar el secret i vivien un estil de vida comunitari i ascètic. Aquest estil de vida comportava una sèrie de prohibicions dietètiques, que tradicionalment es deia que incloïen el vegetarianisme, tot i que els estudiosos moderns dubten que mai defensés el vegetarianisme complet. L'ensenyament més segur identificat amb Pitàgores és la metempsicosi, o «transmigració de les ànimes», que sosté que tota ànima és immortal i, en morir, entra en un nou cos. Potser també va idear la doctrina de la musica universalis, que sosté que els planetes es mouen segons equacions matemàtiques i, per tant, ressonen per produir una simfonia inaudible de la música. Els estudiosos debaten si Pitàgores va desenvolupar els ensenyaments numerològics i musicals que se li atribueixen, o si aquests ensenyaments van ser desenvolupats pels seus seguidors, particularment Filolau de Crotona. Després de la decisiva victòria de Crotona sobre Síbaris cap al 510 aC, els seguidors de Pitàgores van entrar en conflicte amb els partidaris de la democràcia i es van cremar les cases de reunions pitagòriques. Pitàgores podia haver estat assassinat durant aquesta persecució o haver escapat a Metapont, on finalment va morir. A l'antiguitat, a Pitàgores se li atribuïen molts descobriments matemàtics i científics, inclosos el teorema de Pitàgores, l'afinació de Pitàgores, els cinc sòlids regulars, la Teoria de les Proporcions, l'esfericitat de la Terra i la identitat de les estrelles del matí i del vespre, com el planeta Venus. Es va dir que va ser el primer home a dir-se filòsof ('amant de la saviesa') i que va ser el primer a dividir el globus en cinc zones climàtiques. Els historiadors clàssics debaten si Pitàgores va fer aquests descobriments i molts dels èxits que se li van atribuir probablement es van originar abans o els van fer els seus col·legues o successors. Alguns relats esmenten que la filosofia associada a Pitàgores estava relacionada amb les matemàtiques i que els nombres eren importants, però es discuteix fins a quin punt, si és que realment, va contribuir a les matemàtiques o a la filosofia natural. Pitàgores va influir en Plató, els diàlegs del qual, especialment el seu Timeu, exhibeixen ensenyaments pitagòrics. Les idees pitagòriques sobre la perfecció matemàtica també van impactar l'art grec antic. Els seus ensenyaments van experimentar un important revifament al segle i aC entre els , coincidint amb l'auge del neopitagorisme. Pitàgores va continuar sent considerat un gran filòsof durant tota l'Edat Mitjana i la seva filosofia va tenir un gran impacte en científics com Copèrnic, Johannes Kepler i Isaac Newton. El simbolisme pitagòric es va utilitzar durant tot l'esoterisme modern europeu i els seus ensenyaments, tal com es mostra a Les Metamorfosis d'Ovidi, van influir en el moviment vegetarià modern. (ca)
  • كان فيثاغورس الساموسي (570- 495 ق.م بوجه التقريب) فيسلوفًا يونانيًا إيونيًا قديمًا، ومؤسس الفيثاغورية التي سُميت باسمه. كانت تعاليمه السياسية والدينية ذائعة الصيت في ماجنا غراسيا وألهمت الفلاسفة أفلاطون وأرسطو والغرب عمومًا عن طريقهم. تغشي الأسطورة معرفة حياته، لكن يظهر أنه كان ابن منيساركوس، وهو نقاش أحجار كريمة في جزيرة ساموس. يختلف الباحثون المعاصرون فيما يتعلق بتعليم فيثاغورس وملهميه، لكنهم يتفقون على أنه سافر في نحو عام 530 ق.م إلى كروتون في جنوب إيطاليا، حيث أسس مدرسة كان يقسم المبتدئون فيها على السرية ويعيشون حياة مشتركة زاهدة. فرض نمط الحياة هذا عددًا من المحظورات المتعلقة بالنظام الغذائي، ويقال تقليديًا إنه تضمن النباتية، وإن شك الباحثون المعاصرون في أنه دعا يومًا إلى النباتية الكاملة. أكثر التعاليم المرتبطة بفيثاغورس ثباتًا هو التقمص، أو «انتقال الأرواح»، والذي يقتضي أن كل الأرواح خالدة، وأنها بعد الموت تدخل جسدًا جديدًا. ربما ابتكر كذلك اعتقاد الموسيقى الكونية، والذي يرى أن الكواكب تتحرك وفق معادلات رياضية وبالتالي ترنّ مصدرة سمفونية خافتة من الموسيقى. يجادل الباحثون فيما إن كان فيثاغورس قد طور التعاليم العددية والموسيقية المنسوبة له، أم أنها طُورت على أيدي أتباعه اللاحقين، وبالتحديد فيلولاوس الكروتوني. بعد انتصار كروتون الحاسم على سيباريس في نحو 510 ق.م، تنازع أتباع فيثاغورس مع داعمي الديمقراطية وأُحرقت بيوت الاجتماعات الفيثاغورية. ربما قُتل فيثاغورس في خلال هذا الاضطهاد، أو فر إلى ميتابونتوم، حيث توفي في آخر الأمر. في العصور القديمة، نُسب العديد من الاكتشافات الرياضية والعلمية لفيثاغورس، بما في ذلك مبرهنة فيثاغورس، والتناغم الفيثاغوري، والمجسم الأفلاطوني، ونظرية التناسب، وكروية الأرض، وتحديد نجوم الصباح والمساء وكوكب الزهرة. يقال إنه كان أول شخص يدعو نفسه فيلسوفًا («محبًا للحكمة») وكان أول من قسم الكرة الأرضية إلى خمس مناطق مناخية. يتجادل المؤرخون الكلاسيكيون فيما إن كان فيثاغورس قد حقق هذه الاكتشافات، ويُرجح أن العديد من الإنجازات المنسوبة له نشأت في وقت أسبق أو أنجزها زملاؤه أو خلفاؤه. تذكر بعض الروايات أن الفلسفة المرتبطة بفيثاغورس كانت متعلقة بالرياضيات وأن الأعداد مهمة، لكن ثمة جدل حول مدى مساهمته، إن كان قد ساهم أصلًا، في الرياضيات أو الفلسفة الطبيعية. أثر فيثاغورس على أفلاطون، الذي تظهر حواراته، ولا سيما طيماوس، التعاليم الفيثاغورية. أثرت الأفكار الفيثاغورية في الكمال الرياضي على الفن اليوناني القديم أيضًا. خضعت تعاليمه لصحوة كبرى في القرن الأول ق.م بين الأفلاطونيين الأواسط، ما تزامن مع بزوغ الفيثاغورية الجديدة. استمر اعتبار فيثاغورس فيلسوفًا عظيمًا عبر القرون الوسطى وكان لفلسفته أثر كبير على علماء مثل نيكولاوس كوبرنيكوس ويوهانس كيبلر وإسحاق نيوتن. استُخدمت الرمزية الفيثاغورية في الباطنية الأوروبية المعاصرة المبكرة، وأثرت تعاليمه كما صورها كتاب التحولات لأوفيد في الحركة النباتية المعاصرة. (ar)
  • Pythagoras von Samos (griechisch Πυθαγόρας Pythagóras; * um 570 v. Chr. auf Samos; † nach 510 v. Chr. in Metapont in der Basilicata) war ein antiker griechischer Philosoph (Vorsokratiker), Mathematiker und Gründer einer einflussreichen religiös-philosophischen Bewegung. Als Vierzigjähriger verließ er seine griechische Heimat und wanderte nach Süditalien aus. Dort gründete er eine Schule und betätigte sich auch politisch. Trotz intensiver Bemühungen der Forschung gehört er noch heute zu den rätselhaftesten Persönlichkeiten der Antike. Manche Historiker zählen ihn zu den Pionieren der beginnenden griechischen Philosophie, Mathematik und Naturwissenschaft, andere meinen, er sei vorwiegend oder ausschließlich ein Verkünder religiöser Lehren gewesen. Möglicherweise konnte er diese Bereiche verbinden. Die nach ihm benannten Pythagoreer blieben auch nach seinem Tod kulturgeschichtlich bedeutsam. (de)
  • Ο Πυθαγόρας ο Σάμιος (580 π.Χ. - Μεταπόντιο, 496 π.Χ.) ήταν σημαντικός Έλληνας φιλόσοφος, μαθηματικός, γεωμέτρης και θεωρητικός της μουσικής. Παντρεύτηκε τη φιλόσοφο και επιστήμονα Θεανώ. (el)
  • Pitagoro, greke Πυθαγόρας, filo de Mnesarko, (naskiĝis ĉ. 570 a.K. en Samoso kaj mortis post 510 a.K. en Basilikato) estis greka filozofo. Same kiel Sokrato nenion skribis mem. Pro tio oni ne povas distingi lin de la aliaj pitagoranoj. Ĉio, kion oni scias pri li, devenas de iliaj disĉiploj, sed eĉ ties registraĵoj ne ĉiam estas fidindaj. Resume oni ne povas distingi la majstron de siaj disĉiploj.Li apartenas al la grupo de la grandaj filozofoj de la homaro, ne sole pro siaj filozofiaj ideoj, sed ankaŭ pro matematikaj kontribuaĵoj kaj pro sia mistika vivmaniero. Oni kredas ke li havis sian vivapogeon ĉirkaŭ la jaro 532/531 a.K. kaj mortis en la unuaj jaroj de la kvina jarcento. Li naskiĝis en Samoso, insula urbo de Ionio, patrujo de aliaj gravaj filozofoj kiel Taleso, Anaksimandro k.a., poste, tridekjaraĝa, li direktiĝis al Krotono en Italio kie li fondis filozofian komunumon laŭmodele de la religiaj kunfrataroj. La ĉefa celo de la komunumo estis plibonigi la homan animon kaj pro tio la scienco estis nur perilo por atingi tiun finon. Lia skolo daŭris pli ol unu jarmilo. Laŭ la pitagoranoj la numero estis la principo de ĉio ekzistanta kaj la universo estis harmonio kaj numero. Jam en tiu tempo ili konstatis la matematikan regulecon en la naturaj fenomenoj. Jen estas fama aristotela noto pri la pitagoraj principoj: "La pitagoranoj unue aplikiĝis al matematikoj kaj progresigis ilin, kaj, nutritaj de ili, kredis ke iliaj principoj estis la principoj de ĉiuj estaĵoj. Kaj, ĉar en matematikoj la numeroj estas, pro sia naturo, la unuaj principoj, ĝuste en la numeroj ili asertis vidi, pli ol en la fajro, tero kaj akvo, multajn similecojn kun la aferoj estantaj kaj generantaj [...]; kaj plie, ĉar ili sciis ke la muzikaj notoj kaj akordoj konsistis je numeroj, kaj, finfine, ĉar la aliaj ĉiuj aferoj, tutreale, ŝajnis al ili esti faritaj laŭ la bildo de la numeroj kaj ke la numeroj estis tio unua en la tuta realaĵo, ili pensis ke la elementoj de la numeroj estis la elementoj de ĉiuj aferoj, kaj ke la tuta universo estis harmonio kaj numero". Pitagoro, laŭ aliaj doksografiistoj, asertis ke la principo de ĉio estas la monado kaj ke ekde ĝi naskiĝas la nedeterminita duo, kiu estas la materia substrato por ĝi. Ekde la monado kaj de la nedeterminita duo naskiĝas la numeroj; de la numeroj naskiĝas la punktoj kaj de ĉi tiuj, la linioj, de kiuj devenas la planaj figuroj; de la planaj figuroj naskiĝas la solidoj kaj de ĉi tiuj, la sensivaj korpoj kies elementoj estas kvar, nome, aero, akvo, tero kaj fajro. De la miksaĵoj de ĉi tiuj elementoj fariĝas la universo kun siaj senfinaj mondoj kaj estaĵoj. Tre interesa afero estas ke, preskaŭ en la sama epoko, en la fora Ĉinio alia granda filozofo, Laozio, asertis similan pensmanieron. Fundamentita sur orfeismo la pitagora filozofio strebis venki la materion kaj liberigi la animon de la ciklo de reenkarniĝo aŭ metempsikozo por fina unuiĝo kun Dio. Pitagoro mem, laŭ kelkaj registraĵoj, kredis rememori pri kvin pasintaj vivoj. Disĉiplo de , oni diris ke li instruis sin pri anima transmigrado kun sia majstro, kiu siavice ellernis de la egiptoj. La pitagoranoj, tiel kiel sia majstro, ne manĝis viandon nek aliajn vivaĵojn, ili faris oferadojn kaj praktikis ritajn purigadojn. La pitagoraj ideoj influis la tutan grekan filozofion kaj oni diras ke oni ne povas kompreni Platonon kaj novplatonismon sen pitagorismo.La pitagoranoj ne publikigis siajn doktrinajn principojn, ĉi tiuj estis sekretaj, nur la inicitoj scipovis ilin. La unua publikiginto estis Filolaŭo samtempulo de Sokrato. Oni diras, ke Pitagoro multe vojaĝis al Oriento, estis instruita pri la sekretoj de egiptaj pastroj (1) kaj . Klemento el Aleksandrio diras, ke li estis disĉiplo de Zoroastro kaj de la Brahmanoj de Hindio. (Klemento el Aleksandrio, Div., I, xv).Li fondis sekton en Krotono, kies anoj devis draste obei severan regularon en komuna vivo. (1)Fakte pluraj el liaj postaj praktikoj estas kompreneblaj kun tiuj de la egiptaj pastroj: emo al sekreto, rifuzo manĝi fazeolojn, rifuzo uzi eĉ nur vestojn faritajn el besta materialo kiel lano, kaj strebo al pureco. Li asertis, ke: Funde universo estas matematika. Onidire li kredis je reenkorpiĝo, vegetarismo, malpermesoj. (eo)
  • Pitágoras (en griego antiguo Πυθαγόρας; Samos,​ c. 570​-Metaponto, c. 490 a. C.​) fue un filósofo y matemático griego considerado el primer matemático puro. Contribuyó de manera significativa en el avance de la matemática helénica, la geometría y la aritmética, derivadas particularmente de las relaciones numéricas, y aplicadas por ejemplo a la teoría de pesos y medidas, a la teoría de la música o a la astronomía. Respecto a la música, sus conceptos de I, IV y V, fueron los pilares fundamentales en la armonización griega, y son los utilizados hoy en día. Es el fundador de la Escuela pitagórica, una sociedad que, además de ser predominantemente religiosa, se interesaba en medicina, cosmología, filosofía, ética y política, entre otras disciplinas. El pitagorismo formuló principios que influyeron tanto en Platón como en Aristóteles y, de manera más general, en el posterior desarrollo de la matemática y en la filosofía racional en Occidente. No se ha conservado escrito original alguno de Pitágoras. Sus discípulos —los pitagóricos— invariablemente justificaban sus doctrinas citando la autoridad del maestro de forma indiscriminada, por lo que resulta difícil distinguir entre los hallazgos de Pitágoras y los de sus seguidores. Se le atribuye a Pitágoras la teoría de la significación funcional de los números en el mundo objetivo y en la música; otros descubrimientos, como la inconmensurabilidad de la diagonal de un cuadrado de lado mensurable o el teorema de Pitágoras para los triángulos rectángulos, fueron probablemente desarrollados por la Escuela pitagórica.​​ (es)
  • Pitagoras Samoskoa (antzinako grezieraz: Πυθαγόρας; Samos, c. K.a. 580 – Metaponto, c. K.a. 495) Antzinako Greziako matematikari eta filosofo bat izan zen. Matematikan, Pitagorasen teoremarengatik da ezaguna eta zenbakien bitartez dena azal daitekeela pentsatzen omen zuen. Musikan, eskala pitagorikoak bere izena darama. edo arimaren dotrina ere zabaldu zuen. Filosofian, Platonengan eragina izan zuen eta bere burua filosofotzat jo zuen lehenengoa izan zela ere jaso da. Pitagorismo izendatu den mugimendu erlijioso garrantzitsu baten sortzaile, mistikotzat jo izan da historian zehar. Ildo horretatik, mugimendu esoteriko anitzetan eragin duen pertsonaia izan da, mugimenduan kasu. (eu)
  • Matamaiticeoir agus fealsamh ab ea Píotágarás ó Shamos (Gréigis: Πυθαγόρας; timpeall 582 R.Ch. – timpeall 507 R.Ch.) sa tSean-Ghréig. Is éard is mó a tharraing clú air teoirim Phíotagarásach. (ga)
  • Pythagoras of Samos (Ancient Greek: Πυθαγόρας ὁ Σάμιος, romanized: Pythagóras ho Sámios, lit. 'Pythagoras the Samian', or simply Πυθαγόρας; Πυθαγόρης in Ionian Greek; c. 570 – c. 495 BC) was an ancient Ionian Greek philosopher and the eponymous founder of Pythagoreanism. His political and religious teachings were well known in Magna Graecia and influenced the philosophies of Plato, Aristotle, and, through them, the West in general. Knowledge of his life is clouded by legend, but he appears to have been the son of Mnesarchus, a gem-engraver on the island of Samos. Modern scholars disagree regarding Pythagoras's education and influences, but they do agree that, around 530 BC, he travelled to Croton in southern Italy, where he founded a school in which initiates were sworn to secrecy and lived a communal, ascetic lifestyle. This lifestyle entailed a number of dietary prohibitions, traditionally said to have included vegetarianism, although modern scholars doubt that he ever advocated complete vegetarianism. The teaching most securely identified with Pythagoras is metempsychosis, or the "transmigration of souls", which holds that every soul is immortal and, upon death, enters into a new body. He may have also devised the doctrine of musica universalis, which holds that the planets move according to mathematical equations and thus resonate to produce an inaudible symphony of music. Scholars debate whether Pythagoras developed the numerological and musical teachings attributed to him, or if those teachings were developed by his later followers, particularly Philolaus of Croton. Following Croton's decisive victory over Sybaris in around 510 BC, Pythagoras's followers came into conflict with supporters of democracy and Pythagorean meeting houses were burned. Pythagoras may have been killed during this persecution, or escaped to Metapontum, where he eventually died. In antiquity, Pythagoras was credited with many mathematical and scientific discoveries, including the Pythagorean theorem, Pythagorean tuning, the five regular solids, the Theory of Proportions, the sphericity of the Earth, and the identity of the morning and evening stars as the planet Venus. It was said that he was the first man to call himself a philosopher ("lover of wisdom") and that he was the first to divide the globe into five climatic zones. Classical historians debate whether Pythagoras made these discoveries, and many of the accomplishments credited to him likely originated earlier or were made by his colleagues or successors. Some accounts mention that the philosophy associated with Pythagoras was related to mathematics and that numbers were important, but it is debated to what extent, if at all, he actually contributed to mathematics or natural philosophy. Pythagoras influenced Plato, whose dialogues, especially his Timaeus, exhibit Pythagorean teachings. Pythagorean ideas on mathematical perfection also impacted ancient Greek art. His teachings underwent a major revival in the first century BC among Middle Platonists, coinciding with the rise of Neopythagoreanism. Pythagoras continued to be regarded as a great philosopher throughout the Middle Ages and his philosophy had a major impact on scientists such as Nicolaus Copernicus, Johannes Kepler, and Isaac Newton. Pythagorean symbolism was used throughout early modern European esotericism, and his teachings as portrayed in Ovid's Metamorphoses influenced the modern vegetarian movement. (en)
  • Pythagore (en grec ancien : Πυθαγόρας / Puthagóras) est un réformateur religieux et philosophe présocratique qui serait né aux environs de 580 av. J.-C. à Samos, une île du sud-est de la mer Égée ; on établit sa mort vers 495 av. J.-C., à l'âge de 85 ans. Il aurait été également mathématicien et scientifique selon une tradition tardive. Le nom de Pythagore (étymologiquement, Pyth-agoras : « celui qui a été annoncé par la Pythie »), découle de l'annonce de sa naissance faite à son père lors d'un voyage à Delphes. La vie énigmatique de Pythagore permet difficilement d'éclaircir l'histoire de ce réformateur religieux, mathématicien, philosophe et thaumaturge. Il n’a jamais rien écrit, et les soixante et onze lignes des Vers d’Or qu'on lui attribue sont apocryphes et sont le signe de l'immense développement de la légende formée autour de son nom. Le néopythagorisme est néanmoins empreint d'une mystique des nombres, déjà présente dans la pensée de Pythagore. Hérodote le mentionne comme « l'un des plus grands esprits de la Grèce, le sage Pythagore ». Il conserve un grand prestige ; Hegel disait qu'il était « le premier maître universel ». D'après un écho marquant d’Héraclide du Pont évoqué par Cicéron, Pythagore serait le premier penseur grec à s’être qualifié lui-même de φιλόσοφος (philosophos), dont le sens est « ami du savoir ou de la sagesse » : « Par la même raison, sans doute, tous ceux qui se sont attachés depuis aux sciences contemplatives, ont été tenus pour Sages, et ont été nommés tels, jusques au temps de Pythagore, qui mit le premier en vogue le nom de philosophes. Héraclide du Pont, disciple de Platon, et très habile homme lui-même, en raconte ainsi l'histoire. Un jour, dit-il, Léon, roi des Phliasiens, entendit Pythagore discourir sur certains points avec tant de savoir et d'éloquence, que ce prince, saisi d'admiration, lui demanda quel était donc l'art dont il faisait profession. À quoi Pythagore répondit, qu'il n'en savait aucune ; mais qu'il était philosophe. Et sur ce, le roi, surpris de la nouveauté de ce nom, le pria de lui dire qui étaient donc les philosophes, et en quoi ils différaient des autres hommes. » — Cicéron, Tusculanes, V, 3, § 8 (fr)
  • Pitagora (in greco antico: Πυθαγόρας, Pythagóras; Samo, tra il 580 a.C. e il 570 a.C. – Metaponto, 495 a.C. circa) è stato un filosofo e matematico greco antico. Forse figlio di Mnesarco, noto commerciante e incisore di sigilli, e Partenide, una delle donne più belle di Samo, successivamente chiamata Pythais, fu convinto a seguire le orme del padre, ma già in tenera età mostrò invece una predisposizione alle materie scientifiche e filosofiche, che lo portarono a girare il Mediterraneo alla ricerca di conoscenza e sapere, che egli attinse soprattutto alle scuole misteriche dell'antico Egitto. Fu inoltre taumaturgo, astronomo, scienziato, politico e fondatore a Crotone di una delle più importanti scuole di pensiero dell'umanità, che prese da lui stesso il nome: la Scuola Pitagorica. A lui si deve la nascita della nozione di esoterismo in Occidente, basato su una trasmissione del sapere solo a cerchie ristrette di adepti. Il suo pensiero ha avuto enorme importanza per lo sviluppo della scienza occidentale, avendo per primo intuito l'efficacia della matematica per descrivere il mondo, intesa però non come un insieme di conoscenze astratte e teoriche, ma come arte del saper vivere. La scuola italica, successivamente a lui intitolata, fu il crogiolo nel cui ambito si svilupparono molte conoscenze, in particolare quelle filosofiche, etiche, politiche, fin anche quelle matematiche e le sue applicazioni, come il noto teorema di Pitagora. (it)
  • Pythagoras dari Samos (lahir sekitar tahun 570 SM - meninggal sekitar tahun 495 SM) adalah seorang filsuf Yunani Ionia kuno dan perintis aliran pythagoreanisme. Ajaran politik dan keagamaannya dikenal di kawasan Magna Graecia pada masanya dan telah memengaruhi pemikiran Plato dan Aristoteles, sehingga secara tidak langsung ia juga telah berdampak terhadap perkembangan filsafat Barat. Rincian mengenai kehidupannya diselubungi legenda, tetapi tampaknya ia adalah anak Mnesarkos, seorang pengukir permata atau saudagar kaya di Pulau Samos, lepas pantai Anatolia. Para ahli modern masih memperdebatkan siapa guru Pythagoras dan pemikir-pemikir mana saja yang pernah memengaruhinya. Walaupun begitu, mereka sepakat bahwa pada kisaran tahun 530 SM, Pythagoras pindah ke Kroton di pesisir Italia dan mendirikan sebuah perkumpulan dengan keanggotaan khusus. Mereka yang ingin bergabung harus diinisiasi terlebih dahulu, dan komunitasnya menjalani gaya hidup bersama dan bertarak. Komunitas ini juga memiliki aturan mengenai makanan. Konon pengikutnya harus vegetarian, tetapi ahli-ahli modern meragukan apakah Pythagoras benar-benar pernah mengharuskan para pengikutnya untuk tidak makan daging sama sekali. Ajaran yang paling jelas dikemukakan oleh Pythagoras adalah metempsikosis, yaitu keyakinan bahwa setiap jiwa itu abadi, dan setelah kematian, jiwa tersebut akan masuk ke tubuh yang baru. Ia mungkin juga merupakan penggagas doktrin musica universalis, yang menyatakan bahwa planet-planet bergerak sesuai dengan persamaan matematika, sehingga menghasilkan simfoni musik yang tak terdengar. Para ahli masih memperdebatkan apakah beberapa ajaran numerologi dan musik yang dikaitkan dengan nama Pythagoras itu benar-benar dikembangkan olehnya atau merupakan ciptaan pengikutnya setelah ia meninggal, khususnya Filolaos dari Kroton. Setelah Kroton berhasil mengalahkan tetangganya Sibaris sekitar tahun 510 SM, para pengikut Pythagoras berkonflik dengan para pendukung demokrasi, alhasil gedung pertemuan kaum pythagoreanis dibakar. Pythagoras mungkin gugur selama peristiwa ini atau lolos ke Metapontum dan menjemput ajalnya di tempat tersebut. Pada zaman kuno, nama Pythagoras dikaitkan dengan berbagai penemuan matematika dan ilmiah, seperti teorema Pythagoras, lima bangun ruang beraturan, teori kesebandingan, teori bumi bulat, dan gagasan bahwa bintang timur dan barat adalah planet yang sama, yaitu Venus. Konon ia juga adalah orang pertama yang menyebut dirinya sebagai filsuf ("pecinta kebijaksanaan") dan membagi dunia menjadi lima zona iklim. Namun, para ahli sejarah klasik masih memperdebatkan apakah Pythagoras benar-benar telah membuat temuan-temuan ini, dan banyak pencapaian yang dikaitkan dengan namanya mungkin sudah ada sebelumnya atau dicetuskan oleh orang sezaman atau penerusnya. Selain itu, masih diperdebatkan apakah ia benar-benar telah bersumbangsih terhadap bidang matematika atau filsafat alam. Pemikiran Pythagoras memengaruhi Plato, dan dialog-dialog karya Plato (khususnya Timaios) menunjukkan pengaruh dari ajaran pythagoreanisme. Gagasan pythagoreanisme mengenai kesempurnaan matematis juga berdampak terhadap seni Yunani Kuno. Ajaran pythagoreanisme kembali bangkit pada abad pertama SM di kalangan penganut platonisme pertengahan, yang beriringan dengan kemunculan neopythagoreanisme. Pythagoras terus dianggap sebagai seorang filsuf ulung pada Abad Pertengahan, dan filsafatnya sangat berpengaruh terhadap ilmuwan seperti Nicolaus Copernicus, Johannes Kepler, dan Isaac Newton. Simbolisme pythagoreanisme juga digunakan oleh para pengamal esoterisme Barat modern, dan ajarannya seperti yang dirincikan dalam Metamorphoses karya penyair zaman Romawi Ovidius telah memengaruhi gerakan vegetarian modern. (in)
  • ピタゴラス(古代ギリシャ語: Πυθαγόρας, ラテン文字転写: Pȳthagórās、ラテン語: Pythagoras、英: Pythagoras、紀元前582年 - 紀元前496年)は、古代ギリシアの数学者、哲学者。「サモスの賢人」と呼ばれた。ピュタゴラスとも表記される。 (ja)
  • ( 사모스의 피타고라스는 여기로 연결됩니다. 같은 이름의 사모스 출신 조각가에 대해서는 문서를 참고하십시오.)( 다른 뜻에 대해서는 피타고라스 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 피타고라스(고대 그리스어: Πυθαγόρας, 영어: Pythagoras, 기원전 570년 ~ 기원전 495년)는 이오니아의 그리스 철학자이자, 피타고라스 학파라 불린 컬트 종교 단체의 교주이다. 피타고라스에 관해 알려진 정보가 대부분 그가 죽고 수세기 후에 쓰여진 것이라서, 신뢰할 수 있는 자료가 매우 드물다. 피타고라스는 사모스 섬에서 태어났으며, 아마도 어린 시절 이집트를 비롯하여 여러 지방을 널리 여행하면서 학식을 닦았을 것으로 생각된다. 기원전 530년 경, 피타고라스는 남부 이탈리아의 크로토네로 이동하여 종교적인 학파를 세웠다. 피타고라스의 제자들은 피타고라스가 개발한 종교적 의식과 훈련을 수행하고 그의 철학 이론을 공부했다. 학파는 크로톤의 정치에도 적극 간섭했는데, 이가 결국 그 자신들의 몰락을 불러왔다. 피타고라스 학파가 회합하던 건물은 방화로 소실되었고 피타고라스는 도시를 떠날 수 밖에 없었다. 그는 말년을 메타폰툼에서 보냈다고 한다. 기원전 6세기 말 피타고라스는 철학에 큰 영향을 끼쳤고 종교 교리를 가르쳤다. 그는 위대한 수학자나 신비주의자, 과학자로서 흔히 추앙받으며, 특히 그의 이름을 딴 유명한 정리인 피타고라스의 정리로 가장 널리 알려져 있다. 그러나 다른 소크라테스 이전 철학자로뿐 아니라 그에 관한 전설과 혼란으로 그의 실제 공적이 흐려져서, 누가 그의 가르침에 관해 자신있게 답을 주기가 힘들고, 일부는 그가 수학과 자연철학에 기여를 남겼다는 사실에까지 의문을 품기도 한다. 피타고라스에게 돌려진 많은 공적은 어쩌면 사실 그 동료나 제자의 공적이었을 것이다. 또 그의 제자들이 모든 것은 수이며 수야말로 궁극적인 본질이라고 믿었는지도 알려져 있지 않다. 피타고라스는 최초로 스스로를 철학자, 지혜를 사랑하는 자라고 부른 사람이라고 한다.피타고라스는 정수연구에 빠져서 모든 사물을 자신이 연구하는 정수의 규칙에 결부시키려 하였다. 그가 아는 수 세계는 단지 정수에서 벗어날 수가 없었다. 그도 그럴 것이 그 당시는 무리수 라는 것이 생겨나기 이전 상황인 것이다. 어느 날 제자 한명이 피타고라스를 찾아와 이렇게 질문한다. "스승님 스승님이 설명한 정리(현 피타고라스 정리)는 매우 이상적이였습니다. 그런데 제가 그것을 증명하던 중 이상한 일을 경험하게 되었습니다. 직각삼각형에서 직각을 낀 두변의 길이가 각각 1cm라고 하면 빗변의 길이는 얼마입니까?" 실로 난감하지 않을 수 없었다. 분명 제자의 말은 논리적으로 이상이 없고 완전히 타당한 결과을 가지고 왔던 것이다. 하지만 결과는 지울 수 없는 오점으로 처리 되었다. 그 제자는 마을 우물에 던져졌던 것이다. 그리고 이 문제는 절대로 입밖에 내지 말라는 단호한 명령도 있었다고 한다. (ko)
  • Pitagoras (gr. Πυθαγόρας, Pythagóras; ur. ok. 572 p.n.e. na Samos lub w Sydonie, zm. ok. 497 p.n.e. w Metaponcie) – grecki matematyk, filozof, mistyk kojarzony ze słynnym twierdzeniem matematycznym nazwanym jego imieniem.Według większości opisów Pitagoras żył około 80 lat, chociaż relacja anonimowego autora twierdzi, iż żył on aż 104 lata. Według jednej z wersji zmarł w Metaponcie w domu zapaśnika Milona, ocalony z pogromu Krotony, zaś innej – rewolty tej nie przeżył.Według wielu źródeł jego żoną była Teano, z którą miał dwóch synów: Telangesa i Menezarcha i dwie córki: Damo i Myię. (pl)
  • Pythagoras (Oudgrieks: Πυθαγόρας, Samos, ca. 570 v.Chr. – Metapontum, ca. 500 v.Chr.) was een van de presocratische filosofen. Rond 540 v.Chr. emigreerde hij naar het Zuid-Italiaanse Croton, waar hij politiek geëngageerd was en een religieus-filosofische broederschap oprichtte die enige invloed had op het maatschappelijk leven. Vanwege moeilijkheden met de stedelingen verhuisde hij uiteindelijk naar Metapontum, waar hij overleed. Over zijn leven bestonden veel legenden, en de authentieke religieuze en filosofische opvattingen van hem zijn onduidelijk door het werk van latere pythagoreeërs en platonisten. Hij stond bekend als een filosofische en religieuze hervormer, maar onderzoekers leggen nu eens de nadruk op Pythagoras' wiskunde en filosofie en dan weer op zijn sjamanistische allure. (nl)
  • Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker. Pythagoras är bland annat känd för Pythagoras sats, som ger förhållandet mellan kateterna och hypotenusan i en rätvinklig triangel. Pythagoréerna, anhängarna till Pythagoras lära, var så vitt man vet de första som konstruerade ett formellt matematiskt bevis för formelns giltighet. Satsen var dock känd långt före Pythagoras tid, särskilt i specialfallen med sidlängder 3,4,5 och 5,12,13. Pythagoras trodde att allt i världen ytterst var heltal, som även kan användas för att ange bråktal. Insikten om att kvadratroten ur 2 är irrationellt, det vill säga inte kan uttryckas exakt som ett bråk, rubbade pythagoréernas världsbild. Pythagoras grundade även en sektliknande religion som bland annat, enligt Aristoteles, inte tillät medlemmarna att äta bönor, eftersom bönor var kopplade till Hades. Aristoteles och Aristoxenos har beskrivit en hel del specifika levnadsregler för pythagoréerna, bland annat var de förbjudna att äta viss animalisk föda. Det verkar enligt Aristoteles (Aulus Gellius IV. 11. 11-12) vara fråga om att det var förbjudet att äta vissa delar av vissa djur, som exempelvis livmoder och hjärta. Detta överensstämmer med annan grekisk sed och rit vid denna tid. Andra hörnpelare i religionen var reinkarnation och talmystik. (sv)
  • Pitágoras de Samos (em grego: Πυθαγόρας ὁ Σάμιος, ou apenas Πυθαγόρας; Πυθαγόρης em grego jônico; Samos, c. 570 – Metaponto, c. 495 a.C.) foi um filósofo e matemático grego jônico creditado como fundador do movimento chamado Pitagorismo. Na sua maioria, as informações sobre Pitágoras foram escritas séculos depois da sua morte, de modo que há pouca informação confiável sobre ele. Nasceu na ilha de Samos e viajou pelo Egito e pela Grécia. Em 520 a.C. voltou a Samos. Cerca de 530 a.C., mudou-se para Crotona, na Magna Grécia. (pt)
  • Пифаго́р Са́мосский (др.-греч. Πυθαγόρας ὁ Σάμιος, лат. Pythagoras; около 570—490 годов до н. э.) — древнегреческий философ, математик, теоретик музыки и мистик, создатель религиозно-философской школы пифагорейцев. Античные биографии Пифагора содержат множество легенд. По наиболее распространённой версии, Пифагор родился на острове Самос. В молодости много путешествовал и учился (в различных легендах фигурируют египетские жрецы, халдеи, маги, Заратуштра и т. д.). По возвращении на Самос из-за разногласий с тираном Поликратом был вынужден эмигрировать в Италию. По прибытии в полис Кротон он создал собственную школу. Школу Пифагора сравнивают с прообразом христианских монастырей и масонских лож. Постепенно её политическое влияние возрастало. Она как таковая не находилась при власти. Речь шла о возросшем влиянии отдельных членов общества во властных структурах. Пифагор среди прочего проповедовал метемпсихоз (учение о переселении душ), вегетарианство, гармонию сфер и др. Власть некоего тайного общества пифагорейцев вызывала недовольство. Оно вылилось в заговор Килона, который вместе со сторонниками напал на собрание пифагорейцев. Существует несколько легенд относительно дальнейшей судьбы Пифагора. Большинство из них завершается тем, что философ умер в храме муз Метапонта. Несмотря на смерть Пифагора и разгром общества в Кротоне, пифагореисты продолжили свою деятельность в других полисах античного мира. Пифагор не оставил сочинений, в связи с чем точная реконструкция его первоначального учения, а также отделение от более поздних напластований весьма затруднительны. Пифагору приписывали все открытия пифагореистов. Вне зависимости от авторства тех или иных утверждений, учение Пифагора стало основой для открытий в области математики, астрономии, теории музыки. Пифагореизм оказал воздействие на философию Платона, а через платонизм — на философию Нового и Новейшего времени. О влиянии учения Пифагора на развитие науки и их собственные открытия говорили среди прочих Николай Коперник, Иоганн Кеплер, Исаак Ньютон и Альберт Эйнштейн. (ru)
  • Піфаго́р, або Пітаго́р, (дав.-гр. Πυθαγόρας, 570 до н. е., Самос — 497 до н. е., Метапонт) — давньогрецький філософ, релігійний та політичний діяч, засновник піфагореїзму, який став легендою і джерелом дискусій уже в стародавні часи. У 306 р. до н. е. йому, як найрозумнішому з греків, поставили памʼятник у Римському Форумі. З тих часів мало що прояснилося в біографії Піфагора та в історичній ролі організованого ним союзу, клубу чи ордену піфагорійців. І досі висуваються нові гіпотези, тлумачення діяльності стародавнього мудреця та його послідовників. (uk)
  • 毕达哥拉斯(希臘語:Πυθαγόρας,前570年-前495年)是一名古希腊哲学家、数学家和音乐理论家,毕达哥拉斯主义的创立者。他認為數學可以解釋世界上的一切事物,對數字癡迷到幾近崇拜;同時認為一切真理都可以用比例、平方及直角三角形去反映和證實:譬如主張平方數"100"意味「公正」。 (zh)
dbo:birthPlace
dbo:birthYear
  • -570-01-01 (xsd:gYear)
dbo:deathPlace
dbo:deathYear
  • -495-01-01 (xsd:gYear)
dbo:era
dbo:influenced
dbo:influencedBy
dbo:mainInterest
dbo:philosophicalSchool
dbo:region
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 23275 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 112878 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1116122886 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:alt
  • Marble bust of a man with a long, pointed beard, wearing a tainia, a kind of ancient Greek headcovering in this case resembling a turban. The face is somewhat gaunt and has prominent, but thin, eyebrows, which seem halfway fixed into a scowl. The ends of his mustache are long a trail halfway down the length of his beard to about where the bottom of his chin would be if we could see it. None of the hair on his head is visible, since it is completely covered by the tainia. (en)
dbp:birthPlace
dbp:caption
  • Bust of Pythagoras of Samos in the (en)
  • Capitoline Museums, Rome (en)
  • Map of Italy showing locations associated with Pythagoras (en)
dbp:deathPlace
  • either Croton or Metapontum (en)
dbp:era
dbp:float
  • left (en)
dbp:influenced
dbp:influences
dbp:mainInterests
dbp:name
  • Pythagoras (en)
dbp:notableIdeas
  • Attributed ideas: (en)
dbp:region
dbp:schoolTradition
dbp:width
  • 250 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
schema:sameAs
rdf:type
rdfs:comment
  • Pythagoras ze Samu (přesněji Pýthagorás, řec. Πυθαγόρας ο Σάμιος, okolo ostrov Samos – po 510 př. n. l. Krotón v jižní Itálii) byl řecký filosof, matematik, astronom i kněz. Byl také veřejně činný, ale údaje o něm se často rozcházejí. Z jeho díla (pokud nějaké napsal) se nic nezachovalo, založil však velmi významnou školu a výklady i legendy jeho následovníků překryly jeho původní myšlenky, takže se velmi obtížně rekonstruují. Pythagorejská tradice měla velký vliv na Platóna, byla živá v novoplatónismu, v renesanci a v různých – často fantastických – podobách žije i dnes. (cs)
  • Ο Πυθαγόρας ο Σάμιος (580 π.Χ. - Μεταπόντιο, 496 π.Χ.) ήταν σημαντικός Έλληνας φιλόσοφος, μαθηματικός, γεωμέτρης και θεωρητικός της μουσικής. Παντρεύτηκε τη φιλόσοφο και επιστήμονα Θεανώ. (el)
  • Pitagoras Samoskoa (antzinako grezieraz: Πυθαγόρας; Samos, c. K.a. 580 – Metaponto, c. K.a. 495) Antzinako Greziako matematikari eta filosofo bat izan zen. Matematikan, Pitagorasen teoremarengatik da ezaguna eta zenbakien bitartez dena azal daitekeela pentsatzen omen zuen. Musikan, eskala pitagorikoak bere izena darama. edo arimaren dotrina ere zabaldu zuen. Filosofian, Platonengan eragina izan zuen eta bere burua filosofotzat jo zuen lehenengoa izan zela ere jaso da. Pitagorismo izendatu den mugimendu erlijioso garrantzitsu baten sortzaile, mistikotzat jo izan da historian zehar. Ildo horretatik, mugimendu esoteriko anitzetan eragin duen pertsonaia izan da, mugimenduan kasu. (eu)
  • Matamaiticeoir agus fealsamh ab ea Píotágarás ó Shamos (Gréigis: Πυθαγόρας; timpeall 582 R.Ch. – timpeall 507 R.Ch.) sa tSean-Ghréig. Is éard is mó a tharraing clú air teoirim Phíotagarásach. (ga)
  • ピタゴラス(古代ギリシャ語: Πυθαγόρας, ラテン文字転写: Pȳthagórās、ラテン語: Pythagoras、英: Pythagoras、紀元前582年 - 紀元前496年)は、古代ギリシアの数学者、哲学者。「サモスの賢人」と呼ばれた。ピュタゴラスとも表記される。 (ja)
  • Pitagoras (gr. Πυθαγόρας, Pythagóras; ur. ok. 572 p.n.e. na Samos lub w Sydonie, zm. ok. 497 p.n.e. w Metaponcie) – grecki matematyk, filozof, mistyk kojarzony ze słynnym twierdzeniem matematycznym nazwanym jego imieniem.Według większości opisów Pitagoras żył około 80 lat, chociaż relacja anonimowego autora twierdzi, iż żył on aż 104 lata. Według jednej z wersji zmarł w Metaponcie w domu zapaśnika Milona, ocalony z pogromu Krotony, zaś innej – rewolty tej nie przeżył.Według wielu źródeł jego żoną była Teano, z którą miał dwóch synów: Telangesa i Menezarcha i dwie córki: Damo i Myię. (pl)
  • Pitágoras de Samos (em grego: Πυθαγόρας ὁ Σάμιος, ou apenas Πυθαγόρας; Πυθαγόρης em grego jônico; Samos, c. 570 – Metaponto, c. 495 a.C.) foi um filósofo e matemático grego jônico creditado como fundador do movimento chamado Pitagorismo. Na sua maioria, as informações sobre Pitágoras foram escritas séculos depois da sua morte, de modo que há pouca informação confiável sobre ele. Nasceu na ilha de Samos e viajou pelo Egito e pela Grécia. Em 520 a.C. voltou a Samos. Cerca de 530 a.C., mudou-se para Crotona, na Magna Grécia. (pt)
  • Піфаго́р, або Пітаго́р, (дав.-гр. Πυθαγόρας, 570 до н. е., Самос — 497 до н. е., Метапонт) — давньогрецький філософ, релігійний та політичний діяч, засновник піфагореїзму, який став легендою і джерелом дискусій уже в стародавні часи. У 306 р. до н. е. йому, як найрозумнішому з греків, поставили памʼятник у Римському Форумі. З тих часів мало що прояснилося в біографії Піфагора та в історичній ролі організованого ним союзу, клубу чи ордену піфагорійців. І досі висуваються нові гіпотези, тлумачення діяльності стародавнього мудреця та його послідовників. (uk)
  • 毕达哥拉斯(希臘語:Πυθαγόρας,前570年-前495年)是一名古希腊哲学家、数学家和音乐理论家,毕达哥拉斯主义的创立者。他認為數學可以解釋世界上的一切事物,對數字癡迷到幾近崇拜;同時認為一切真理都可以用比例、平方及直角三角形去反映和證實:譬如主張平方數"100"意味「公正」。 (zh)
  • كان فيثاغورس الساموسي (570- 495 ق.م بوجه التقريب) فيسلوفًا يونانيًا إيونيًا قديمًا، ومؤسس الفيثاغورية التي سُميت باسمه. كانت تعاليمه السياسية والدينية ذائعة الصيت في ماجنا غراسيا وألهمت الفلاسفة أفلاطون وأرسطو والغرب عمومًا عن طريقهم. تغشي الأسطورة معرفة حياته، لكن يظهر أنه كان ابن منيساركوس، وهو نقاش أحجار كريمة في جزيرة ساموس. يختلف الباحثون المعاصرون فيما يتعلق بتعليم فيثاغورس وملهميه، لكنهم يتفقون على أنه سافر في نحو عام 530 ق.م إلى كروتون في جنوب إيطاليا، حيث أسس مدرسة كان يقسم المبتدئون فيها على السرية ويعيشون حياة مشتركة زاهدة. فرض نمط الحياة هذا عددًا من المحظورات المتعلقة بالنظام الغذائي، ويقال تقليديًا إنه تضمن النباتية، وإن شك الباحثون المعاصرون في أنه دعا يومًا إلى النباتية الكاملة. (ar)
  • Pitàgores (grec antic: Πυθαγόρας, Pithagoras; final del segle vi aC) va ser un filòsof i matemàtic grec. Els seus ensenyaments polítics i religiosos eren ben coneguts a la Magna Grècia i van influir en les filosofies de Plató, Aristòtil i, a través d'elles, la filosofia occidental. El coneixement de la seva vida està entelat per la llegenda, però sembla que era fill de Mnèsarc, un gravador de joies a l'illa de Samos. Els erudits moderns discrepen de l'educació i les influències de Pitàgores, però sí que coincideixen a dir que, cap al 530 aC, va viatjar a Crotona, al sud d'Itàlia, on va fundar una escola en la qual els iniciats juraven guardar el secret i vivien un estil de vida comunitari i ascètic. Aquest estil de vida comportava una sèrie de prohibicions dietètiques, que tradicionalment (ca)
  • Pythagoras von Samos (griechisch Πυθαγόρας Pythagóras; * um 570 v. Chr. auf Samos; † nach 510 v. Chr. in Metapont in der Basilicata) war ein antiker griechischer Philosoph (Vorsokratiker), Mathematiker und Gründer einer einflussreichen religiös-philosophischen Bewegung. Als Vierzigjähriger verließ er seine griechische Heimat und wanderte nach Süditalien aus. Dort gründete er eine Schule und betätigte sich auch politisch. Trotz intensiver Bemühungen der Forschung gehört er noch heute zu den rätselhaftesten Persönlichkeiten der Antike. Manche Historiker zählen ihn zu den Pionieren der beginnenden griechischen Philosophie, Mathematik und Naturwissenschaft, andere meinen, er sei vorwiegend oder ausschließlich ein Verkünder religiöser Lehren gewesen. Möglicherweise konnte er diese Bereiche verb (de)
  • Pitagoro, greke Πυθαγόρας, filo de Mnesarko, (naskiĝis ĉ. 570 a.K. en Samoso kaj mortis post 510 a.K. en Basilikato) estis greka filozofo. Same kiel Sokrato nenion skribis mem. Pro tio oni ne povas distingi lin de la aliaj pitagoranoj. Ĉio, kion oni scias pri li, devenas de iliaj disĉiploj, sed eĉ ties registraĵoj ne ĉiam estas fidindaj. Resume oni ne povas distingi la majstron de siaj disĉiploj.Li apartenas al la grupo de la grandaj filozofoj de la homaro, ne sole pro siaj filozofiaj ideoj, sed ankaŭ pro matematikaj kontribuaĵoj kaj pro sia mistika vivmaniero. Oni kredas ke li havis sian vivapogeon ĉirkaŭ la jaro 532/531 a.K. kaj mortis en la unuaj jaroj de la kvina jarcento. Li naskiĝis en Samoso, insula urbo de Ionio, patrujo de aliaj gravaj filozofoj kiel Taleso, Anaksimandro k.a., pos (eo)
  • Pitágoras (en griego antiguo Πυθαγόρας; Samos,​ c. 570​-Metaponto, c. 490 a. C.​) fue un filósofo y matemático griego considerado el primer matemático puro. Contribuyó de manera significativa en el avance de la matemática helénica, la geometría y la aritmética, derivadas particularmente de las relaciones numéricas, y aplicadas por ejemplo a la teoría de pesos y medidas, a la teoría de la música o a la astronomía. Respecto a la música, sus conceptos de I, IV y V, fueron los pilares fundamentales en la armonización griega, y son los utilizados hoy en día. Es el fundador de la Escuela pitagórica, una sociedad que, además de ser predominantemente religiosa, se interesaba en medicina, cosmología, filosofía, ética y política, entre otras disciplinas. El pitagorismo formuló principios que influye (es)
  • Pythagoras of Samos (Ancient Greek: Πυθαγόρας ὁ Σάμιος, romanized: Pythagóras ho Sámios, lit. 'Pythagoras the Samian', or simply Πυθαγόρας; Πυθαγόρης in Ionian Greek; c. 570 – c. 495 BC) was an ancient Ionian Greek philosopher and the eponymous founder of Pythagoreanism. His political and religious teachings were well known in Magna Graecia and influenced the philosophies of Plato, Aristotle, and, through them, the West in general. Knowledge of his life is clouded by legend, but he appears to have been the son of Mnesarchus, a gem-engraver on the island of Samos. Modern scholars disagree regarding Pythagoras's education and influences, but they do agree that, around 530 BC, he travelled to Croton in southern Italy, where he founded a school in which initiates were sworn to secrecy and live (en)
  • Pythagoras dari Samos (lahir sekitar tahun 570 SM - meninggal sekitar tahun 495 SM) adalah seorang filsuf Yunani Ionia kuno dan perintis aliran pythagoreanisme. Ajaran politik dan keagamaannya dikenal di kawasan Magna Graecia pada masanya dan telah memengaruhi pemikiran Plato dan Aristoteles, sehingga secara tidak langsung ia juga telah berdampak terhadap perkembangan filsafat Barat. Rincian mengenai kehidupannya diselubungi legenda, tetapi tampaknya ia adalah anak Mnesarkos, seorang pengukir permata atau saudagar kaya di Pulau Samos, lepas pantai Anatolia. Para ahli modern masih memperdebatkan siapa guru Pythagoras dan pemikir-pemikir mana saja yang pernah memengaruhinya. Walaupun begitu, mereka sepakat bahwa pada kisaran tahun 530 SM, Pythagoras pindah ke Kroton di pesisir Italia dan men (in)
  • Pitagora (in greco antico: Πυθαγόρας, Pythagóras; Samo, tra il 580 a.C. e il 570 a.C. – Metaponto, 495 a.C. circa) è stato un filosofo e matematico greco antico. Forse figlio di Mnesarco, noto commerciante e incisore di sigilli, e Partenide, una delle donne più belle di Samo, successivamente chiamata Pythais, fu convinto a seguire le orme del padre, ma già in tenera età mostrò invece una predisposizione alle materie scientifiche e filosofiche, che lo portarono a girare il Mediterraneo alla ricerca di conoscenza e sapere, che egli attinse soprattutto alle scuole misteriche dell'antico Egitto. Fu inoltre taumaturgo, astronomo, scienziato, politico e fondatore a Crotone di una delle più importanti scuole di pensiero dell'umanità, che prese da lui stesso il nome: la Scuola Pitagorica. (it)
  • Pythagore (en grec ancien : Πυθαγόρας / Puthagóras) est un réformateur religieux et philosophe présocratique qui serait né aux environs de 580 av. J.-C. à Samos, une île du sud-est de la mer Égée ; on établit sa mort vers 495 av. J.-C., à l'âge de 85 ans. Il aurait été également mathématicien et scientifique selon une tradition tardive. Le nom de Pythagore (étymologiquement, Pyth-agoras : « celui qui a été annoncé par la Pythie »), découle de l'annonce de sa naissance faite à son père lors d'un voyage à Delphes. — Cicéron, Tusculanes, V, 3, § 8 (fr)
  • ( 사모스의 피타고라스는 여기로 연결됩니다. 같은 이름의 사모스 출신 조각가에 대해서는 문서를 참고하십시오.)( 다른 뜻에 대해서는 피타고라스 (동음이의) 문서를 참고하십시오.) 피타고라스(고대 그리스어: Πυθαγόρας, 영어: Pythagoras, 기원전 570년 ~ 기원전 495년)는 이오니아의 그리스 철학자이자, 피타고라스 학파라 불린 컬트 종교 단체의 교주이다. 피타고라스에 관해 알려진 정보가 대부분 그가 죽고 수세기 후에 쓰여진 것이라서, 신뢰할 수 있는 자료가 매우 드물다. 피타고라스는 사모스 섬에서 태어났으며, 아마도 어린 시절 이집트를 비롯하여 여러 지방을 널리 여행하면서 학식을 닦았을 것으로 생각된다. 기원전 530년 경, 피타고라스는 남부 이탈리아의 크로토네로 이동하여 종교적인 학파를 세웠다. 피타고라스의 제자들은 피타고라스가 개발한 종교적 의식과 훈련을 수행하고 그의 철학 이론을 공부했다. 학파는 크로톤의 정치에도 적극 간섭했는데, 이가 결국 그 자신들의 몰락을 불러왔다. 피타고라스 학파가 회합하던 건물은 방화로 소실되었고 피타고라스는 도시를 떠날 수 밖에 없었다. 그는 말년을 메타폰툼에서 보냈다고 한다. (ko)
  • Pythagoras (Oudgrieks: Πυθαγόρας, Samos, ca. 570 v.Chr. – Metapontum, ca. 500 v.Chr.) was een van de presocratische filosofen. Rond 540 v.Chr. emigreerde hij naar het Zuid-Italiaanse Croton, waar hij politiek geëngageerd was en een religieus-filosofische broederschap oprichtte die enige invloed had op het maatschappelijk leven. Vanwege moeilijkheden met de stedelingen verhuisde hij uiteindelijk naar Metapontum, waar hij overleed. Over zijn leven bestonden veel legenden, en de authentieke religieuze en filosofische opvattingen van hem zijn onduidelijk door het werk van latere pythagoreeërs en platonisten. (nl)
  • Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker. Pythagoras är bland annat känd för Pythagoras sats, som ger förhållandet mellan kateterna och hypotenusan i en rätvinklig triangel. Pythagoréerna, anhängarna till Pythagoras lära, var så vitt man vet de första som konstruerade ett formellt matematiskt bevis för formelns giltighet. Satsen var dock känd långt före Pythagoras tid, särskilt i specialfallen med sidlängder 3,4,5 och 5,12,13. (sv)
  • Пифаго́р Са́мосский (др.-греч. Πυθαγόρας ὁ Σάμιος, лат. Pythagoras; около 570—490 годов до н. э.) — древнегреческий философ, математик, теоретик музыки и мистик, создатель религиозно-философской школы пифагорейцев. (ru)
rdfs:label
  • Pythagoras (en)
  • فيثاغورس (ar)
  • Pitàgores (ca)
  • Pythagoras (cs)
  • Pythagoras (de)
  • Πυθαγόρας (el)
  • Pitagoro (eo)
  • Pitagoras (eu)
  • Pitágoras (es)
  • Píotágarás (ga)
  • Pythagoras (in)
  • Pythagore (fr)
  • Pitagora (it)
  • 피타고라스 (ko)
  • ピタゴラス (ja)
  • Pythagoras (nl)
  • Pitagoras (pl)
  • Pitágoras (pt)
  • Пифагор (ru)
  • Pythagoras (sv)
  • Піфагор (uk)
  • 毕达哥拉斯 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Pythagoras (en)
is dbo:influenced of
is dbo:influencedBy of
is dbo:relative of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:caption of
is dbp:eponym of
is dbp:family of
is dbp:influenced of
is dbp:influences of
is dbp:occupants of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License