An Entity of Type: Rule105846932, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In a public-key encryption system, anyone with a public key can encrypt a message, yielding a ciphertext, but only those who know the corresponding private key can decrypt the ciphertext to obtain the original message.[4] In a public-key encryption system, anyone with a public key can encrypt a message, yielding a ciphertext, but only those who know the corresponding private key can decrypt the ciphertext to obtain the original message.

Property Value
dbo:abstract
  • La criptografia asimètrica, coneguda també com a criptografia de clau pública, és una forma de criptografia en la qual la clau utilitzada per xifrar un missatge difereix de la clau utilitzada per desxifrar-lo. A la criptografia de clau pública, un usuari té un parell de claus una clau pública i una clau privada. La clau privada es manté secreta, mentre que la clau pública es pot dir a tothom. Els missatges nous s'han de xifrar amb la clau pública del receptor; i només es poden desxifrar amb la seva clau privada corresponent. Les claus es relacionen matemàticament, però la clau privada a la pràctica no es pot obtenir a partir de la clau pública. En canvi a la, criptografia clau secreta, coneguda també com a criptografia simètrica s'utilitza una clau secreta senzilla tant per al xifratge com per al desxifratge. Per utilitzar criptografia simètrica a les comunicacions, tant el remitent com el receptor abans haurien de saber la clau, o s'hauria d'enviar amb el missatge. A la criptografia simètrica, hi ha la metàfora de la clau que permet accedir al missatge original: és com si l'emissor i el receptor tinguessin dues còpies de la mateixa clau. L'emissor per enviar un missatge el tanca amb clau a una capsa, i envia la capsa. Quan el receptor rep la capsa, la pot obrir amb la seva còpia de la clau. A la criptografia asimètrica es conserva la paraula però la metàfora queda una mica canviada. És com si algú hagués inventat un sistema de panys, que fa que les claus que permeten tancar la capsa són diferents de les que permeten obrir-la. De fet la clau que permet tancar és més com tancar la porta amb la balda de cop. Qui vol rebre missatges primer ha de donar les claus que permeten tancar però no obrir (o capses que tanquen de cop). Llavors ja se li pot enviar un missatge. El missatge es fica a la capsa, i es tanca amb la clau que només permet tancar (o es tanca de cop). S'envia la capsa i només la podrà obrir qui n'ha enviat la clau de tancar. De fet si algú s'equivoca i tanca la capsa (amb la clau de tancar o de cop) ja no la pot obrir. Les dues branques principals de criptografia de clau pública són: * Xifratge amb clau pública - un missatge xifrat amb la clau pública d'un receptor no pot ser desxifrat per ningú tret del receptor, que té la clau privada corresponent. Això serveix per assegurar la confidencialitat. * Signatura digital - un missatge signat (xifrat) amb la clau privada d'un remitent pot ser verificat (desxifrat) per qualsevol que sàpiga la clau pública del remitent. Demostrant així que el remitent és qui l'ha signat (xifrat) i que el missatge no s'ha manipulat (perquè la clau pública només pot servir per desxifrar el missatge si s'ha xifrat amb la clau privada, que no coneix ningú més, i si no ha estat alterat). Això serveix per assegurar l'. Una analogia per al xifratge de clau pública és: una bústia tancada amb una ranura per al correu. La ranura és accessible al públic. la seva localització (l'adreça de carrers) és la clau pública. Tothom que sàpiga l'adreça pot anar-hi, i deixar un missatge a través de la ranura. Però només qui tingui la clau pot obrir la bústia. Una analogia per a signatures digitals és el precintament d'un sobre amb un segell de cera. El missatge el pot obrir tothom, però la presència del precintament autentifica el remitent. Un problema central per a l'ús de criptografia de clau pública és que una clau pública sigui autèntica. És a dir, que pertanyi a la persona adequada, i no hagi estat manipulada ni substituïda per cap tercer maliciós. L'enfocament usual a aquest problema és fer servir una (PKI), en la qual una o més terceres parts, conegudes com a autoritats de certificació, certifiquen la propietat de parells de claus. Un altre enfocament, utilitzat per PGP, és la "" mètode per assegurar autenticitat de parelles claus. Per ara, les tècniques de clau pública s'han fet servir més que els sistemes purs de xifratge simètric. L'ús assenyat d'aquestes tècniques permet una varietat àmplia d'aplicacions sense patir cap penalització computacional prohibitiva. A la pràctica, la criptografia de clau pública es fa servir sovint en combinació amb mètodes de clau privada per raons de rendiment. Per al xifratge, el remitent xifra el missatge amb un algorisme de clau privada que utilitza una clau aleatòriament generada, i aquella clau aleatòria es xifra llavors amb la clau pública del receptor. Per a les signatures digitals, el remitent resumeix el missatge (fent servir una funció resum criptogràfica) i llavors signa el "valor resum" que en resulta. Abans de verificar la signatura, el receptor també calcula el resum del missatge, i compara aquest valor resum amb el valor resum signat per comprovar que el missatge no s'ha manipulat. (ca)
  • Asymetrická kryptografie (kryptografie s veřejným klíčem) je v informatice typ kryptografických algoritmů, ve kterých se používá dvojice kryptografických klíčů. Algoritmus využívá jednosměrnou funkci, která znemožňuje použití stejného klíče pro šifrování i dešifrování. Tím se odlišuje od symetrické kryptografie, která používá jediný klíč. V asymetrické kryptografii je jeden klíč soukromý (privátní, „tajný“) a druhý veřejný, jehož pravost může být ověřitelná pomocí digitálního certifikátu. Asymetrická kryptografie umožňuje zajistit nejen důvěrnost (znemožnit čtení nepovolané osobě), ale též autentizaci, identifikaci autora zprávy pomocí veřejného klíče, a autentičnost zprávy, zprávu nemohl nikdo vytvořit ani pozměnit bez vlastnictví privátního klíče. Praktickými příklady použití je zabezpečená webová stránka HTTPS, např. internetové bankovnictví, nebo elektronický podpis. Asymetrická kryptografie se začala používat od poloviny 70. let 20. století v souvislosti s rozvojem výpočetní techniky. (cs)
  • التعمية باستخدام المفتاح العام هو نوع من التعمية حيث يوجد للمستخدم زوج من مفاتيح التعمية، المفتاح المعلن والمفتاح السري. المفتاح السري يبقى سرا. أما المفتاح المعلن فيمكن توزيعه للجميع. المفتاحان مرتبطان بعملية حسابية معينة (تختلف وفقاً للخوارزمية المستخدمة) ومع ذلك فأنه لا يمكن التوصل الي أحد المفتاحين عن طريق الآخر. تكمن ميزة هذا النظام في أنه عند تعمية رسالة باستخدام المفتاح المعلن لا يمكن فك تعمية ها إلا عن طريق المفتاح السري المقابل. ينقسم التعمية عند استعمال المفتاح المعلن إلى قسمين :- 1. * استخدامه لأغراض التعمية:عند تعمية الرسالة باستخدام المفتاح المعلن للمستقبل لا يمكن فك تعمية هذه الرسالة إلا باستخدام المفتاح السري الموجود بحوزة المستقبل. 2. * التوقيع الإلكتروني:الرسالة الموقعة باستخدام المفتاح السري للمرسل يمكن التعرف عليه من قبل أي أحد يعرف المفتاح المعلن للمرسل وبذلك يمكن التأكد من هوية المرسل ومعرفة أن الرسالة لم يتم العبث بها. المشكلة الرئيسية في التعمية باستخدام المفتاح المعلن هي التأكد من صحة المفتاح المعلن والتأكد من عدم تعديله أو تبديله على يد أحد العصابات الإلكترونية (malicious third party). الحل لهذه المشكلة يكون عن طريق استخدام أساس المفتاح المعلن ((Public key infrastructure Pki)), حيث طرف ثالث أو أكثر، معروفون بسلطة الشهادات (Certificate Authority) ويعرفون ملكية هذا الزوج من المفاتيح، حل آخر، وهو استخدام PGP)) للتأكد من صحة هذا الزوج. تقنيات المفتاح المعلن مكثفة حسابيا أكثر من تقنيات التعمية المتماثل، يسمح بوجود الكثير من التطبيقات على هذه التقنيات، في الممارسة العملية التعمية باستخدام المفتاح المعلن يستخدم مع طريقة التعمية السري لأسباب السرعة والأداء. (ar)
  • Η κρυπτογράφηση δημοσίου κλειδιού (Public Key Cryptography) ή ασύμμετρου κλειδιού (Asymmetric Cryptography) επινοήθηκε στο τέλος της δεκαετίας του 1970 από τους Γουίτφιλντ Ντίφι και Martin Hellman και παρέχει ένα εντελώς διαφορετικό μοντέλο διαχείρισης των κλειδιών κρυπτογράφησης από την προγενέστερη . Η βασική ιδέα είναι ότι ο αποστολέας και ο παραλήπτης δεν μοιράζονται ένα κοινό μυστικό κλειδί όπως στην περίπτωση της κρυπτογράφησης συμμετρικού κλειδιού, αλλά διαθέτουν διαφορετικά κλειδιά για διαφορετικές λειτουργίες. Συγκεκριμένα κάθε χρήστης διαθέτει δύο κλειδιά κρυπτογράφησης: το ένα ονομάζεται ιδιωτικό κλειδί (private key) και το άλλο δημόσιο κλειδί (public key). Το ιδιωτικό κλειδί θα πρέπει ο κάθε χρήστης να το προφυλάσσει και να το κρατάει κρυφό, ενώ αντιθέτως το δημόσιο κλειδί μπορεί να το ανακοινώνει σε όλη τη διαδικτυακή κοινότητα ή σε συγκεκριμένους παραλήπτες. Υπάρχουν δε και ειδικοί εξυπηρετητές δημοσίων κλειδιών (public key servers) στους οποίους μπορεί κανείς να απευθυνθεί για να βρει το δημόσιο κλειδί του χρήστη που τον ενδιαφέρει ή να ανεβάσει το δικό του δημόσιο κλειδί για να είναι διαθέσιμο στο κοινό. Τα δύο αυτά κλειδιά (ιδιωτικό και δημόσιο) έχουν μαθηματική σχέση μεταξύ τους. Εάν το ένα χρησιμοποιηθεί για την κρυπτογράφηση κάποιου μηνύματος, τότε το άλλο χρησιμοποιείται για την αποκρυπτογράφηση αυτού. Η επιτυχία αυτού του είδους κρυπτογραφικών αλγορίθμων βασίζεται στο γεγονός ότι η γνώση του δημόσιου κλειδιού κρυπτογράφησης δεν επιτρέπει με κανέναν τρόπο τον υπολογισμό του ιδιωτικού κλειδιού κρυπτογράφησης. Η κρυπτογράφηση δημοσίου κλειδιού λύνει ένα σημαντικότατο πρόβλημα που υπήρχε στους κρυπτογραφικούς αλγόριθμους συμμετρικού κλειδιού. Συγκεκριμένα, οι κρυπτογραφικοί αλγόριθμοι συμμετρικού κλειδιού χρησιμοποιούν ένα κοινό μυστικό κλειδί, το οποίο το γνωρίζουν τόσο ο αποστολέας του κρυπτογραφημένου μηνύματος όσο και ο παραλήπτης. Αυτό το κοινό μυστικό κλειδί χρησιμοποιείται κατά τη διαδικασία κρυπτογράφησης και αποκρυπτογράφησης του μηνύματος. Προκύπτει όμως το εξής πρόβλημα: Εάν υποθέσουμε ότι το κανάλι επικοινωνίας δεν είναι ασφαλές, τότε πως γίνεται ο αποστολέας να στείλει το κλειδί κρυπτογράφησης στον παραλήπτη για να μπορέσει αυτός με τη σειρά του να αποκρυπτογραφήσει το μήνυμα; Αυτό το πρόβλημα είναι ιδιαίτερα έντονο στις σύγχρονες ψηφιακές επικοινωνίες όπου σε πολλές περιπτώσεις ο αποστολέας δεν γνωρίζει καν τον παραλήπτη και απέχει από αυτόν αρκετές χιλιάδες χιλιόμετρα. Οι κρυπτογραφικοί αλγόριθμοι δημοσίου κλειδιού λύνουν αυτό το πρόβλημα και ανοίγουν νέους δρόμους για εφαρμογές της κρυπτογράφησης (ηλεκτρονικά μηνύματα, διαδικτυακές αγορές κοκ). (el)
  • Asymmetrisches Kryptosystem ist ein Oberbegriff für Public-Key-Verschlüsselungsverfahren, Public-Key-Authentifizierung und digitale Signaturen. Das „asymmetrische Kryptosystem“ oder „Public-Key-Kryptosystem“ ist ein kryptographisches Verfahren, bei dem im Gegensatz zu einem symmetrischen Kryptosystem die kommunizierenden Parteien keinen gemeinsamen geheimen Schlüssel zu kennen brauchen. Jeder Benutzer erzeugt sein eigenes Schlüsselpaar, das aus einem geheimen Teil (privater Schlüssel) und einem nicht geheimen Teil (öffentlicher Schlüssel) besteht. Der öffentliche Schlüssel ermöglicht es jedem, Daten für den Besitzer des privaten Schlüssels zu verschlüsseln, dessen digitale Signaturen zu prüfen oder ihn zu authentifizieren. Der private Schlüssel ermöglicht es seinem Besitzer, mit dem öffentlichen Schlüssel verschlüsselte Daten zu entschlüsseln, digitale Signaturen zu erzeugen oder sich zu authentisieren. Ein Public-Key-Verschlüsselungsverfahren ist ein Verfahren, um mit einem öffentlichen Schlüssel einen Klartext in einen Geheimtext umzuwandeln, aus dem der Klartext mit einem privaten Schlüssel wiedergewonnen werden kann. (de)
  • La criptografía asimétrica (del inglés: asymmetric key cryptography), también conocida como criptografía de clave pública (public key cryptography) o criptografía de dos claves​(two-key cryptography), es un sistema criptográfico que se caracteriza por utilizar dos claves, una clave pública y otra privada, para el envío de mensajes o datos informáticos. Cabe señalar que ambas claves están conectadas entre sí, siendo que la clave pública es la responsable del cifrado y la clave privada del descifrado. En cuanto al procedimiento, el destinatario genera ambas claves y comunica la clave pública al emisor del mensaje quien, por su parte, tiene ahora la opción de cifrar el mensaje. Una vez que se haya enviado el mensaje, solo se podrá descifrar con la clave privada, de manera que si el mensaje cifrado es interceptado, la información del mensaje permanecerá oculta​. Además, los métodos criptográficos garantizan que esa pareja de claves solo se puede generar una vez, de modo que se puede asumir que no es posible que dos personas hayan obtenido casualmente la misma pareja de claves. Llave o clave es lo mismo. Existiendo por tanto: llave o clave privada y llave o clave pública. Si una persona que emite un mensaje a un destinatario, usa la llave pública de este último para cifrarlo; una vez cifrado, solo la clave privada del destinatario podrá descifrar el mensaje, ya que es el único que debería conocerla. Por tanto se logra la confidencialidad del envío del mensaje, es extremadamente difícil que lo descifre alguien salvo el destinatario . Cualquiera, usando la llave pública del destinatario, puede cifrarle mensajes; los que serán descifrados por el destinatario usando su clave privada. Si el propietario del par de claves usa su clave privada para cifrar un mensaje, cualquiera puede descifrarlo utilizando la clave pública del primero. En este caso se consigue la identificación y autentificación del remitente, ya que se sabe que solo pudo haber sido él quien empleó su clave privada (salvo que un tercero la haya obtenido). Esta idea es el fundamento de la firma digital, donde jurídicamente existe la presunción de que el firmante es efectivamente el dueño de la clave privada. Los 'sistemas de cifrado de clave pública' o 'sistemas de cifrado asimétricos' se inventaron con el fin de evitar por completo el problema del intercambio de claves de los sistemas de cifrado simétricos. Con las claves públicas no es necesario que el remitente y el destinatario se pongan de acuerdo en la clave a emplear. Todo lo que se requiere es que, antes de iniciar la comunicación secreta, cada uno debe conseguir la llave pública del otro y cuidar cada uno su llave privada. Es más, esas mismas claves públicas pueden ser usadas por cualquiera que desee comunicarse con alguno de ellos siempre que se utilice correctamente la llave pública de cada uno. La criptografía asimétrica usa funciones exponenciales. (es)
  • Kriptografia asimetrikoa deritzo bi gako desberdin behar dituen sistema kriptografikoari, bat ezkutua eta bestea publikoa. Nahiz eta bi gakoak desberdinak diren, matematikoki elkarlotuta daude. Gakoetako batek informazioa zifratzen du eta besteak, deszifratu. Gako bakar batek ezin ditu biak batera egin. Gako publikoa argitara eman daiteke inolako segurtasun arazorik sortu gabe. Bestalde, gako ezkutua ezin zaio mezuak irakurri ezin ditzakeen inori erakutsi. Kriptografia asimetrikoak algoritmo asimetrikoak erabiltzen ditu. Algoritmo hauek erlazio matematikoetan oinarrituta daude. Nahiz eta erraza den konputazionalki gako publiko eta ezkutuak sortzea, gako ezkutuak erabiliz mezuak deszifratzea eta gako publikoak erabiliz mezuak zifratzea, oso zaila da, gako publiko batetik abiatuta, gako ezkutua zein den asmatzea. Hori dela eta, algoritmo simetrikoek ez bezala, ez dute hasieran inolako gako ezkutuen trukerik egin beharrik. Gainera, algoritmo hauen bitartez, kautotasuna bermatzen da, mezu bakoitzean, igorlearen gako ezkutuaren bidez, sinadura digitala sortuz. Sinadura hau, hartzaileak egiaztatuko du igorlearen gako publikoarekin. Orokorrean, mezuaren hash bat zifratzen da sinadura moduan. Kriptografia asimetrikoa asko erabiltzen da. Interneteko zenbait estandarren oinarrian dago, hala nola, Transport Layer Security (TLS), PGP eta GPG. Hiru gako publiko sistema mota nagusi daude: gako publikoen hedapen sistemak, sinadura digitalen sistema eta gako publikoen kriptosistemak, azken honek gako publikoen banaketa eta sinadura digitalen zerbitzua eskaintzen ditu. Diffie-Hellman-en gako trukea da gako publikoak zabaltzeko gehien erabiltzen dena; sinadura digitalentzako, ordea, Digital Signature Algorithm.Zifratze sistema asimetriko batean, edonork zifra ditzake mezuak gako publikoa erabiliz, baina honen bikotea den gako ezkutuaren jabeak bakarrik deszifra dezake. Segurtasuna gako ezkutuaren sekretutasunaren araberakoa da, baina baita erabilitako algoritmoaren eta erabilitako gakoaren kalitatearen araberakoa ere. (eu)
  • La cryptographie asymétrique, ou cryptographie à clef publique est un domaine relativement récent de la cryptographie. Elle permet d'assurer la confidentialité d'une communication, ou d'authentifier les participants, sans que cela repose sur une donnée secrète partagée entre ceux-ci, contrairement à la cryptographie symétrique qui nécessite ce secret partagé préalable. La cryptographie asymétrique peut être illustrée avec l'exemple du chiffrement à clef publique et privée, dont le but, comme tout chiffrement, est de garantir la confidentialité d'une donnée lors d'une transmission de celle-ci. Le terme asymétrique s'explique par le fait qu'il utilise deux clefs différentes, l'une, la clef publique, pour chiffrer, l'autre, la clef privée, pour déchiffrer. L'utilisateur qui souhaite recevoir des messages engendre un tel couple de clefs. Il ne transmet à personne la clef privée alors que la clef publique est transmissible sans restriction. Quiconque souhaite lui envoyer un message confidentiel utilise la clef publique pour chiffrer celui-ci. Le message chiffré obtenu ne peut être déchiffré que connaissant la clef privée. Il peut donc être communiqué publiquement : la confidentialité du message original est garantie. Le destinataire, qui n'a communiqué à personne sa clef privée, est le seul à pouvoir, à l'aide de celle-ci, déchiffrer le message transmis pour reconstituer le message original. Un problème crucial pour l'émetteur est de s'assurer que la clef publique qu'il utilise est bien celle du destinataire souhaité. Ce système a deux utilisations majeures : * la confidentialité des messages reçus : c'est celle qu'on vient de décrire, l'expéditeur utilise la clef publique du destinataire pour chiffrer son message. Le destinataire utilise sa clef privée pour déchiffrer le message de l'expéditeur, garantissant la confidentialité du contenu ; * l'authentification de l'expéditeur d'un message (pas nécessairement confidentiel) : l'expéditeur utilise sa clef privée pour chiffrer un message que n'importe qui peut déchiffrer avec la clef publique de l'expéditeur, ce qui garantit que le message a été chiffré par l'expéditeur, seul à posséder la clef privée ; c'est le mécanisme utilisé par la signature numérique pour authentifier l'auteur d'un message. (fr)
  • In a public-key encryption system, anyone with a public key can encrypt a message, yielding a ciphertext, but only those who know the corresponding private key can decrypt the ciphertext to obtain the original message.[4] For example, a journalist can publish the public key of an encryption key pair on a web site so that sources can send secret messages to the news organization in ciphertext. Only the journalist who knows the corresponding private key can decrypt the ciphertexts to obtain the sources' messages—an eavesdropper reading email on its way to the journalist can't decrypt the ciphertexts. However, public-key encryption doesn't conceal metadata like what computer a source used to send a message, when they sent it, or how long it is. Public-key encryption on its own also doesn't tell the recipient anything about who sent a message—it just conceals the content of a message in a ciphertext that can only be decrypted with the private key. Public-key cryptography, or asymmetric cryptography, is the field of cryptographic systems that use pairs of related keys. Each key pair consists of a public key and a corresponding private key. Key pairs are generated with cryptographic algorithms based on mathematical problems termed one-way functions. Security of public-key cryptography depends on keeping the private key secret; the public key can be openly distributed without compromising security. In a public-key encryption system, anyone with a public key can encrypt a message, yielding a ciphertext, but only those who know the corresponding private key can decrypt the ciphertext to obtain the original message. For example, a journalist can publish the public key of an encryption key pair on a web site so that sources can send secret messages to the news organization in ciphertext.Only the journalist who knows the corresponding private key can decrypt the ciphertexts to obtain the sources' messages—an eavesdropper reading email on its way to the journalist can't decrypt the ciphertexts.However, public-key encryption doesn't conceal metadata like what computer a source used to send a message, when they sent it, or how long it is.Public-key encryption on its own also doesn't tell the recipient anything about who sent a message—it just conceals the content of a message in a ciphertext that can only be decrypted with the private key. In a digital signature system, a sender can use a private key together with a message to create a signature.Anyone with the corresponding public key can verify whether the signature matches the message, but a forger who doesn't know the private key can't find any message/signature pair that will pass verification with the public key. For example, a software publisher can create a signature key pair and include the public key in software installed on computers.Later, the publisher can distribute an update to the software signed using the private key, and any computer receiving an update can confirm it is genuine by verifying the signature using the public key.As long as the software publisher keeps the private key secret, even if a forger can distribute malicious updates to computers, they can't convince the computers that any malicious updates are genuine. Public key algorithms are fundamental security primitives in modern cryptosystems, including applications and protocols which offer assurance of the confidentiality, authenticity and non-repudiability of electronic communications and data storage. They underpin numerous Internet standards, such as Transport Layer Security (TLS), SSH, S/MIME and PGP. Some public key algorithms provide key distribution and secrecy (e.g., Diffie–Hellman key exchange), some provide digital signatures (e.g., Digital Signature Algorithm), and some provide both (e.g., RSA). Compared to symmetric encryption, asymmetric encryption is rather slower than good symmetric encryption, too slow for many purposes. Today's cryptosystems (such as TLS, Secure Shell) use both symmetric encryption and asymmetric encryption, often by using asymmetric encryption to securely exchange a secret key which is then used for symmetric encryption. (en)
  • Kriptografi kunci publik (disebut juga kriptografi asimetris) adalah sistem kriptografi yang menggunakan sepasang kunci, yaitu (1) kunci publik yang bisa disebarkan dan (2) kunci pribadi yang hanya diketahui oleh pemilik. Pembuatan kunci tersebut bergantung pada algoritme kriptografi yang menggunakan sifat matematis untuk menghasilkan . Keamanannya secara efektif hanya berasal dari kunci pribadi yang disimpan dengan baik; kunci publik dapat disebarkan tanpa mengurangi keamanannya. Dalam sistem tersebut, tiap orang dapat mengenkripsi pesan dengan kunci publik penerima. Namun, hasil enkripsi tersebut hanya bisa didekripsi oleh penerima dengan kunci pribadi. Hal ini memungkinkan untuk, misalnya, mengirim pesan kepada server dengan mengenkripsinya memakai kunci publiknya. Pesan tersebut dapat berisi kunci baru yang akan dipakai untuk kriptografi simetris. Sekarang, klien dan server dapat saling berkirim pesan dengan kunci simetris baru tersebut. Hal ini memiliki keuntungan karena dapat memanfaatkan laju kriptografi simetris yang lebih tinggi daripada kriptografi asimetris. Selain untuk enkripsi, kriptografi kunci publik juga bisa dipakai untuk . Pengirim pesan dapat menambahkan tanda tangan digital pada akhir pesan. Siapa pun dapat memeriksa keaslian pesan dari pengirim dengan membandingkannya dengan kunci publik pengirim pesan. Bila gabungan pesan dan kunci publik cocok dengan tanda tangan digitalnya, pesan tersebut benar dibuat oleh pengirim pesan. (in)
  • 公開鍵暗号(こうかいかぎあんごう、英語: Public-key cryptography)とは、暗号化と復号に別個の鍵(手順)を用い、暗号化の鍵を公開できるようにした暗号方式である。 暗号は通信の秘匿性を高めるための手段だが、それに必須の鍵もまた情報なので、鍵を受け渡す過程で盗聴されてしまうというリスクがあった。共通鍵を秘匿して受け渡すには(特使が運搬するというような)コストもかかり、一般人が暗号を用いるための障害であった。この問題に対して、暗号化鍵の配送問題を解決したのが公開鍵暗号である。 また広い意味で、秘匿を目的とした公開鍵暗号で使われるのと同じ数学的な理論に基づいて、通信の安全性を保障する暗号技術全般を指して公開鍵暗号(あるいは公開鍵暗号技術、非対称暗号技術)と呼ぶこともある。この場合、(秘匿を目的とした)公開鍵暗号方式だけでなく、デジタル署名(秘匿機能は無い)、公開鍵通信路のみを用いて共通鍵を合意することのできるディフィー・ヘルマン鍵交換なども、広い意味での公開鍵暗号である。以下では、秘匿を目的とした狭い意味での公開鍵暗号について扱う。 (ja)
  • La crittografia asimmetrica, conosciuta anche come crittografia a coppia di chiavi, crittografia a chiave pubblica/privata o anche solo crittografia a chiave pubblica, è un tipo di crittografia dove, come si deduce dal nome, ad ogni attore coinvolto nella comunicazione è associata una coppia di chiavi: * La chiave pubblica, che deve essere distribuita; * La chiave privata, appunto personale e segreta evitando così qualunque problema connesso alla necessità di uno scambio in modo sicuro dell'unica chiave utile alla cifratura/decifratura presente invece nella crittografia simmetrica. Il meccanismo si basa sul fatto che, se con una delle due chiavi si cifra (o codifica) un messaggio, allora quest'ultimo sarà decifrato solo con l'altra. (it)
  • 공개 키 암호 방식(公開 - 暗號 方式, public-key cryptography)은 암호 방식의 한 종류로 비밀 키 암호 방식과 달리 암호화와 복호화에 이용하는 키가 다른 방식을 말한다.공개 키 암호를 구성하는 알고리즘은 대칭 키 암호 방식과 비교하여 비대칭 암호(非對稱暗號)라고 부르기도 한다. 공개 키 암호 방식은 크게 두 가지 종류로 나눌 수 있다. * 공개 키 암호 — 특정한 비밀 키를 가지고 있는 사용자만 내용을 열어볼 수 있음. * 공개 키 서명 — 특정한 비밀 키로 만들었다는 것을 누구나 확인할 수 있음. 공개 키 암호 방식은 열쇠로 잠겨 있고 좁은 투입구가 있는 편지함에 비유할 수 있다. 이런 편지함은 위치(공개 키)만 알면 투입구를 통해 누구나 편지를 넣을 수 있지만 열쇠(개인 키)를 가진 사람만이 편지함을 열어 내용을 확인할 수 있다. 공개 키 서명은 인장으로 편지봉투를 봉하는 것에 비유할 수 있다. 이렇게 봉인한 편지는 누구나 열어볼 수는 있지만 인장 확인을 통해 인장을 소유한 발신자가 이 편지를 보냈음을 증명할 수 있다. 일반적으로, 공개 키 암호 방식은 보다 계산이 복잡한 단점이 있기 때문에, 효율을 위해 비밀 키 암호(혹은 대칭 암호)와 함께 사용된다. 메시지를 임의로 만들어진 비밀 키를 이용해 암호화한 다음 이 비밀 키를 다시 수신자의 공개 키로 암호화하여 메시지와 함께 전송하는 것이다. 이렇게 하면 공개 키 암호 기술로는 짧은 비밀 키만을 암호화하고 보다 효율적인 비밀 키 암호 기술로 전체 메시지를 암호화하므로 양쪽의 장점을 취할 수 있다. (ko)
  • Bij asymmetrische cryptografie, ook wel bekend als publieke-sleutelcryptografie, zoals RSA, wordt gebruikgemaakt van twee aparte sleutels: één sleutel wordt gebruikt om de klare tekst te versleutelen of te ondertekenen, en de tweede sleutel om de cijfertekst weer te ontsleutelen of de identiteit van de afzender te verifiëren. Bij de 'andere ' methode, de symmetrische cryptografie, wordt dezelfde sleutel gebruikt voor zowel versleutelen als ontsleutelen. De sleutel is dan niet geschikt voor ondertekenen of verifiëren. Het voordeel van de asymmetrische cryptografie is dat men door het verstrekken van de ene dan wel de andere sleutel kan kiezen wie de versleutelde informatie kan lezen en ook wie allemaal informatie kan versleutelen. (nl)
  • Kryptografia klucza publicznego (kryptografia asymetryczna) – rodzaj kryptografii, w którym jeden z używanych kluczy jest udostępniony publicznie. Każdy użytkownik może użyć tego klucza do zaszyfrowania wiadomości, ale tylko posiadacz drugiego, tajnego klucza może odszyfrować taką wiadomość. Istnieją również bardziej zaawansowane algorytmy wykorzystujące więcej kluczy i inne zależności między kluczami. Kryptografia asymetryczna opiera się na funkcjach jednokierunkowych – takich, które da się łatwo wyliczyć w jedną stronę, ale bardzo trudno w drugą. Np. mnożenie jest łatwe, a rozkład na czynniki (z ang. faktoryzacja) trudny (na czym przykładowo opiera się RSA). Potęgowanie modulo jest łatwe, a logarytmowanie dyskretne jest trudne (na czym opierają się ElGamal, DSA i ECC). (pl)
  • Криптографическая система с открытым ключом (разновидность асимметричного шифрования, асимметричного шифра) — система шифрования и/или электронной подписи (ЭП), при которой открытый ключ передаётся по открытому (то есть незащищённому, доступному для наблюдения) каналу и используется для проверки ЭП и для шифрования сообщения. Для генерации ЭП и для расшифровки сообщения используется закрытый ключ. Криптографические системы с открытым ключом в настоящее время широко применяются в различных сетевых протоколах, в частности, в протоколах TLS и его предшественнике SSL (лежащих в основе HTTPS), в SSH. Также используется в PGP, S/MIME. (ru)
  • Asymmetrisk kryptering är en teknik inom kryptografi som innebär att man använder två olika nycklar: en offentligt tillgänglig nyckel för andra att kryptera med och en egen privat nyckel för dekryptering. Tekniken kan användas också för , varvid den publika nyckeln används för dekryptering, alltså verifiering. Dessa nycklar är matematiskt relaterade på ett sätt som gör att det tar lång tid att hitta den privata utgående från den öppna nyckeln. Genom tillräcklig nyckellängd kan man se till att den förväntade tiden att hitta nyckeln med nu kända metoder är hundratal år även med stor datorkapacitet. (sv)
  • Criptografia de chave pública, também conhecida como criptografia assimétrica, é qualquer sistema criptográfico que usa pares de chaves: chaves públicas, que podem ser amplamente disseminadas, e chaves privadas que são conhecidas apenas pelo proprietário. Isto realiza duas funções: autenticação, onde a chave pública verifica que um portador da chave privada parelhada enviou a mensagem, e encriptação, onde apenas o portador da chave privada parelhada pode decriptar a mensagem encriptada com a chave pública. O termo assimétrica vem deste uso de diferentes chaves para realizar essas funções opostas, cada uma a inversa da outra – como contrapartida da criptografia ("simétrica") convencional, a qual depende da mesma chave para realizar ambos. Em um sistema de criptografia de chave pública, qualquer pessoa pode criptografar uma mensagem usando a chave pública do destinatário. Essa mensagem criptografada só pode ser descriptografada com a chave privada do destinatário. Para ser prática, a geração de uma chave pública e privada deve ser computacionalmente econômica. A força de um sistema de criptografia de chave pública depende do esforço computacional (fator de trabalho em criptografia) necessário para encontrar a chave privada de sua chave pública emparelhada. Segurança efetiva requer apenas manter a chave privada. A chave pública pode ser distribuída abertamente sem comprometer a segurança. Algoritmos de chave pública são baseados em problemas matemáticos que atualmente não admitem solução eficiente e são inerentes em determinados relacionamentos de , logaritmo discreto, e curva elíptica. É computacionalmente fácil para um usuário gerar um par de chaves, uma pública e uma privada, e usá-lo para encriptação e decriptação. A força está na "impossibilidade" (computacionalmente impraticável) para uma chave privada gerada apropriadamente ser determinada pela sua chave pública correspondente. Assim, a chave pública pode ser publicada sem comprometer a segurança. Segurança depende apenas de manter secreta a chave privada, isto é, a chave privada nunca deve ser descoberta. Algoritmos de chave pública, diferente de algoritmos de chave simétrica, não exigem um canal seguro para a inicial de uma (ou mais) chave secreta entre as partes. Por causa da complexidade computacional da encriptação assimétrica, ela é tipicamente usada apenas para transferir uma chave de encriptação simétrica pela qual a mensagem (e normalmente a conversa inteira) é encriptada. A encriptação/decriptação simétrica é baseada em algoritmos mais simples e muito mais rápidos. Autenticação de mensagens envolve aplicar hash à mensagem para produzir um "resumo", e encriptar o resumo com a chave privada para produzir uma assinatura digital. Dessa forma qualquer um pode verificar essa assinatura (1) computando o hash da mensagem, (2) decriptando a assinatura com a chave pública do signatário, e (3) comparando o resumo computado com o resumo decriptado. A igualdade entre os resumos confirma que a mensagem não foi modificada já que ela foi assinada, e que o assinante, e ninguém mais, intencionalmente realizou a operação de assinatura — presumindo que a chave privada do assinante se manteve secreta para o assinante. A descrição acima depende de um algoritmo de hash de tamanha qualidade tal que ele seja computacionalmente impossível de alterar ou encontrar uma mensagem substituta que produza o mesmo resumo. Porém estudos mostram que até com os algoritmos MD5 e SHA-1, produzir uma mensagem alterada ou substituta não é impossível. O padrão atual de hash para encriptação é SHA-2. A própria mensagem pode ser usada no lugar do resumo. Algoritmos de chave pública são ingredientes de segurança fundamentais em , aplicações e protocolos. Eles dão sustentação a vários padrões da Internet, tais quais Segurança da Camada de Transporte (SCT), , , e . Alguns algoritmos de chave pública fornecem e sigilo (e.g., Troca de chaves de Diffie–Hellman), outros fornecem assinaturas digitais (e.g., ), e alguns fornecem ambos (e.g., RSA). Criptografia de chave pública encontra aplicações na disciplina de segurança de TI segurança da informação, entre outras. Segurança da informação (SI) lida com todos os aspectos de proteção da informação eletrônica ativa contra ameaças de segurança. Criptografia de chave pública é usada como um método de garantir a confidencialidade, autenticidade e o não-repúdio de comunicações eletrônicas e de armazenamento de dados. (pt)
  • 公开密钥密码学(英語:Public-key cryptography)也称非對稱式密碼學(英語:Asymmetric cryptography)是密碼學的一種演算法,它需要兩個密钥,一個是公開密鑰,另一個是私有密鑰;公鑰用作加密,私鑰則用作解密。使用公钥把明文加密后所得的密文,只能用相對應的私鑰才能解密並得到原本的明文,最初用來加密的公鑰不能用作解密。由於加密和解密需要兩個不同的密鑰,故被稱為非對稱加密;不同於加密和解密都使用同一個密鑰的對稱加密。公鑰可以公开,可任意向外發佈;私钥不可以公開,必須由用戶自行嚴格秘密保管,絕不透過任何途徑向任何人提供,也不會透露給被信任的要通訊的另一方。 基於公開密鑰加密的特性,它還能提供數位簽章的功能,使電子文件可以得到如同在紙本文件上親筆簽署的效果。 公開金鑰基礎建設透過信任数字证书认证机构的根证书、及其使用公开密钥加密作數位簽章核發的公開金鑰認證,形成信任鏈架構,已在TLS實現並在万维网的HTTP以HTTPS、在电子邮件的SMTP以SMTPS或STARTTLS引入。 另一方面,信任網絡則採用去中心化的概念,取代了依賴數字證書認證機構的公鑰基礎設施,因為每一張電子證書在信任鏈中最終只由一個根證書授權信任,信任網絡的公鑰則可以累積多個用戶的信任。PGP就是其中一個例子。 (zh)
  • Асиметричні криптосистеми — ефективні системи криптографічного захисту даних, які також називають криптосистемами з відкритим ключем. В таких системах для зашифровування даних використовують один ключ, а для розшифровування — інший (звідси і назва — асиметричні). Перший ключ є відкритим і може бути опублікованим для використання усіма користувачами системи, які шифрують дані. Розшифровування даних за допомогою відкритого ключа неможливе. Для розшифровування даних отримувач зашифрованої інформації використовує другий ключ, який є секретним (закритим). Зрозуміло, що ключ розшифровування не може бути визначеним з ключа зашифровування. Головне досягнення асиметричного шифрування в тому, що воно дозволяє людям, що не мають наперед наявної домовленості про безпеку, обмінюватися секретними повідомленнями. Необхідність відправникові й одержувачеві погоджувати таємний ключ по спеціальному захищеному каналу цілком відпала. Прикладами криптосистем з відкритим ключем є Схема Ель-Гамаля (названа на честь автора, Тахера Ель-Гамаля), RSA (названа на честь винахідників: Рона Рівеста, Аді Шаміра і Леонарда Адлмана), Діффі-Геллмана і DSA, англ. Digital Signature Algorithm (винайдений Девідом Кравіцом). (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 24222 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 34239 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123350675 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • 公開鍵暗号(こうかいかぎあんごう、英語: Public-key cryptography)とは、暗号化と復号に別個の鍵(手順)を用い、暗号化の鍵を公開できるようにした暗号方式である。 暗号は通信の秘匿性を高めるための手段だが、それに必須の鍵もまた情報なので、鍵を受け渡す過程で盗聴されてしまうというリスクがあった。共通鍵を秘匿して受け渡すには(特使が運搬するというような)コストもかかり、一般人が暗号を用いるための障害であった。この問題に対して、暗号化鍵の配送問題を解決したのが公開鍵暗号である。 また広い意味で、秘匿を目的とした公開鍵暗号で使われるのと同じ数学的な理論に基づいて、通信の安全性を保障する暗号技術全般を指して公開鍵暗号(あるいは公開鍵暗号技術、非対称暗号技術)と呼ぶこともある。この場合、(秘匿を目的とした)公開鍵暗号方式だけでなく、デジタル署名(秘匿機能は無い)、公開鍵通信路のみを用いて共通鍵を合意することのできるディフィー・ヘルマン鍵交換なども、広い意味での公開鍵暗号である。以下では、秘匿を目的とした狭い意味での公開鍵暗号について扱う。 (ja)
  • Криптографическая система с открытым ключом (разновидность асимметричного шифрования, асимметричного шифра) — система шифрования и/или электронной подписи (ЭП), при которой открытый ключ передаётся по открытому (то есть незащищённому, доступному для наблюдения) каналу и используется для проверки ЭП и для шифрования сообщения. Для генерации ЭП и для расшифровки сообщения используется закрытый ключ. Криптографические системы с открытым ключом в настоящее время широко применяются в различных сетевых протоколах, в частности, в протоколах TLS и его предшественнике SSL (лежащих в основе HTTPS), в SSH. Также используется в PGP, S/MIME. (ru)
  • Asymmetrisk kryptering är en teknik inom kryptografi som innebär att man använder två olika nycklar: en offentligt tillgänglig nyckel för andra att kryptera med och en egen privat nyckel för dekryptering. Tekniken kan användas också för , varvid den publika nyckeln används för dekryptering, alltså verifiering. Dessa nycklar är matematiskt relaterade på ett sätt som gör att det tar lång tid att hitta den privata utgående från den öppna nyckeln. Genom tillräcklig nyckellängd kan man se till att den förväntade tiden att hitta nyckeln med nu kända metoder är hundratal år även med stor datorkapacitet. (sv)
  • 公开密钥密码学(英語:Public-key cryptography)也称非對稱式密碼學(英語:Asymmetric cryptography)是密碼學的一種演算法,它需要兩個密钥,一個是公開密鑰,另一個是私有密鑰;公鑰用作加密,私鑰則用作解密。使用公钥把明文加密后所得的密文,只能用相對應的私鑰才能解密並得到原本的明文,最初用來加密的公鑰不能用作解密。由於加密和解密需要兩個不同的密鑰,故被稱為非對稱加密;不同於加密和解密都使用同一個密鑰的對稱加密。公鑰可以公开,可任意向外發佈;私钥不可以公開,必須由用戶自行嚴格秘密保管,絕不透過任何途徑向任何人提供,也不會透露給被信任的要通訊的另一方。 基於公開密鑰加密的特性,它還能提供數位簽章的功能,使電子文件可以得到如同在紙本文件上親筆簽署的效果。 公開金鑰基礎建設透過信任数字证书认证机构的根证书、及其使用公开密钥加密作數位簽章核發的公開金鑰認證,形成信任鏈架構,已在TLS實現並在万维网的HTTP以HTTPS、在电子邮件的SMTP以SMTPS或STARTTLS引入。 另一方面,信任網絡則採用去中心化的概念,取代了依賴數字證書認證機構的公鑰基礎設施,因為每一張電子證書在信任鏈中最終只由一個根證書授權信任,信任網絡的公鑰則可以累積多個用戶的信任。PGP就是其中一個例子。 (zh)
  • التعمية باستخدام المفتاح العام هو نوع من التعمية حيث يوجد للمستخدم زوج من مفاتيح التعمية، المفتاح المعلن والمفتاح السري. المفتاح السري يبقى سرا. أما المفتاح المعلن فيمكن توزيعه للجميع. المفتاحان مرتبطان بعملية حسابية معينة (تختلف وفقاً للخوارزمية المستخدمة) ومع ذلك فأنه لا يمكن التوصل الي أحد المفتاحين عن طريق الآخر. تكمن ميزة هذا النظام في أنه عند تعمية رسالة باستخدام المفتاح المعلن لا يمكن فك تعمية ها إلا عن طريق المفتاح السري المقابل. ينقسم التعمية عند استعمال المفتاح المعلن إلى قسمين :- (ar)
  • La criptografia asimètrica, coneguda també com a criptografia de clau pública, és una forma de criptografia en la qual la clau utilitzada per xifrar un missatge difereix de la clau utilitzada per desxifrar-lo. A la criptografia de clau pública, un usuari té un parell de claus una clau pública i una clau privada. La clau privada es manté secreta, mentre que la clau pública es pot dir a tothom. Els missatges nous s'han de xifrar amb la clau pública del receptor; i només es poden desxifrar amb la seva clau privada corresponent. Les claus es relacionen matemàticament, però la clau privada a la pràctica no es pot obtenir a partir de la clau pública. (ca)
  • Asymetrická kryptografie (kryptografie s veřejným klíčem) je v informatice typ kryptografických algoritmů, ve kterých se používá dvojice kryptografických klíčů. Algoritmus využívá jednosměrnou funkci, která znemožňuje použití stejného klíče pro šifrování i dešifrování. Tím se odlišuje od symetrické kryptografie, která používá jediný klíč. V asymetrické kryptografii je jeden klíč soukromý (privátní, „tajný“) a druhý veřejný, jehož pravost může být ověřitelná pomocí digitálního certifikátu. (cs)
  • Η κρυπτογράφηση δημοσίου κλειδιού (Public Key Cryptography) ή ασύμμετρου κλειδιού (Asymmetric Cryptography) επινοήθηκε στο τέλος της δεκαετίας του 1970 από τους Γουίτφιλντ Ντίφι και Martin Hellman και παρέχει ένα εντελώς διαφορετικό μοντέλο διαχείρισης των κλειδιών κρυπτογράφησης από την προγενέστερη . Η βασική ιδέα είναι ότι ο αποστολέας και ο παραλήπτης δεν μοιράζονται ένα κοινό μυστικό κλειδί όπως στην περίπτωση της κρυπτογράφησης συμμετρικού κλειδιού, αλλά διαθέτουν διαφορετικά κλειδιά για διαφορετικές λειτουργίες. (el)
  • Asymmetrisches Kryptosystem ist ein Oberbegriff für Public-Key-Verschlüsselungsverfahren, Public-Key-Authentifizierung und digitale Signaturen. Das „asymmetrische Kryptosystem“ oder „Public-Key-Kryptosystem“ ist ein kryptographisches Verfahren, bei dem im Gegensatz zu einem symmetrischen Kryptosystem die kommunizierenden Parteien keinen gemeinsamen geheimen Schlüssel zu kennen brauchen. Jeder Benutzer erzeugt sein eigenes Schlüsselpaar, das aus einem geheimen Teil (privater Schlüssel) und einem nicht geheimen Teil (öffentlicher Schlüssel) besteht. Der öffentliche Schlüssel ermöglicht es jedem, Daten für den Besitzer des privaten Schlüssels zu verschlüsseln, dessen digitale Signaturen zu prüfen oder ihn zu authentifizieren. Der private Schlüssel ermöglicht es seinem Besitzer, mit dem öffent (de)
  • La criptografía asimétrica (del inglés: asymmetric key cryptography), también conocida como criptografía de clave pública (public key cryptography) o criptografía de dos claves​(two-key cryptography), es un sistema criptográfico que se caracteriza por utilizar dos claves, una clave pública y otra privada, para el envío de mensajes o datos informáticos. Cabe señalar que ambas claves están conectadas entre sí, siendo que la clave pública es la responsable del cifrado y la clave privada del descifrado. En cuanto al procedimiento, el destinatario genera ambas claves y comunica la clave pública al emisor del mensaje quien, por su parte, tiene ahora la opción de cifrar el mensaje. Una vez que se haya enviado el mensaje, solo se podrá descifrar con la clave privada, de manera que si el mensaje ci (es)
  • Kriptografia asimetrikoa deritzo bi gako desberdin behar dituen sistema kriptografikoari, bat ezkutua eta bestea publikoa. Nahiz eta bi gakoak desberdinak diren, matematikoki elkarlotuta daude. Gakoetako batek informazioa zifratzen du eta besteak, deszifratu. Gako bakar batek ezin ditu biak batera egin. Gako publikoa argitara eman daiteke inolako segurtasun arazorik sortu gabe. Bestalde, gako ezkutua ezin zaio mezuak irakurri ezin ditzakeen inori erakutsi. (eu)
  • In a public-key encryption system, anyone with a public key can encrypt a message, yielding a ciphertext, but only those who know the corresponding private key can decrypt the ciphertext to obtain the original message.[4] In a public-key encryption system, anyone with a public key can encrypt a message, yielding a ciphertext, but only those who know the corresponding private key can decrypt the ciphertext to obtain the original message. (en)
  • Kriptografi kunci publik (disebut juga kriptografi asimetris) adalah sistem kriptografi yang menggunakan sepasang kunci, yaitu (1) kunci publik yang bisa disebarkan dan (2) kunci pribadi yang hanya diketahui oleh pemilik. Pembuatan kunci tersebut bergantung pada algoritme kriptografi yang menggunakan sifat matematis untuk menghasilkan . Keamanannya secara efektif hanya berasal dari kunci pribadi yang disimpan dengan baik; kunci publik dapat disebarkan tanpa mengurangi keamanannya. (in)
  • La cryptographie asymétrique, ou cryptographie à clef publique est un domaine relativement récent de la cryptographie. Elle permet d'assurer la confidentialité d'une communication, ou d'authentifier les participants, sans que cela repose sur une donnée secrète partagée entre ceux-ci, contrairement à la cryptographie symétrique qui nécessite ce secret partagé préalable. Un problème crucial pour l'émetteur est de s'assurer que la clef publique qu'il utilise est bien celle du destinataire souhaité. Ce système a deux utilisations majeures : (fr)
  • 공개 키 암호 방식(公開 - 暗號 方式, public-key cryptography)은 암호 방식의 한 종류로 비밀 키 암호 방식과 달리 암호화와 복호화에 이용하는 키가 다른 방식을 말한다.공개 키 암호를 구성하는 알고리즘은 대칭 키 암호 방식과 비교하여 비대칭 암호(非對稱暗號)라고 부르기도 한다. 공개 키 암호 방식은 크게 두 가지 종류로 나눌 수 있다. * 공개 키 암호 — 특정한 비밀 키를 가지고 있는 사용자만 내용을 열어볼 수 있음. * 공개 키 서명 — 특정한 비밀 키로 만들었다는 것을 누구나 확인할 수 있음. 공개 키 암호 방식은 열쇠로 잠겨 있고 좁은 투입구가 있는 편지함에 비유할 수 있다. 이런 편지함은 위치(공개 키)만 알면 투입구를 통해 누구나 편지를 넣을 수 있지만 열쇠(개인 키)를 가진 사람만이 편지함을 열어 내용을 확인할 수 있다. 공개 키 서명은 인장으로 편지봉투를 봉하는 것에 비유할 수 있다. 이렇게 봉인한 편지는 누구나 열어볼 수는 있지만 인장 확인을 통해 인장을 소유한 발신자가 이 편지를 보냈음을 증명할 수 있다. (ko)
  • La crittografia asimmetrica, conosciuta anche come crittografia a coppia di chiavi, crittografia a chiave pubblica/privata o anche solo crittografia a chiave pubblica, è un tipo di crittografia dove, come si deduce dal nome, ad ogni attore coinvolto nella comunicazione è associata una coppia di chiavi: * La chiave pubblica, che deve essere distribuita; * La chiave privata, appunto personale e segreta (it)
  • Bij asymmetrische cryptografie, ook wel bekend als publieke-sleutelcryptografie, zoals RSA, wordt gebruikgemaakt van twee aparte sleutels: één sleutel wordt gebruikt om de klare tekst te versleutelen of te ondertekenen, en de tweede sleutel om de cijfertekst weer te ontsleutelen of de identiteit van de afzender te verifiëren. Bij de 'andere ' methode, de symmetrische cryptografie, wordt dezelfde sleutel gebruikt voor zowel versleutelen als ontsleutelen. De sleutel is dan niet geschikt voor ondertekenen of verifiëren. (nl)
  • Kryptografia klucza publicznego (kryptografia asymetryczna) – rodzaj kryptografii, w którym jeden z używanych kluczy jest udostępniony publicznie. Każdy użytkownik może użyć tego klucza do zaszyfrowania wiadomości, ale tylko posiadacz drugiego, tajnego klucza może odszyfrować taką wiadomość. Istnieją również bardziej zaawansowane algorytmy wykorzystujące więcej kluczy i inne zależności między kluczami. (pl)
  • Criptografia de chave pública, também conhecida como criptografia assimétrica, é qualquer sistema criptográfico que usa pares de chaves: chaves públicas, que podem ser amplamente disseminadas, e chaves privadas que são conhecidas apenas pelo proprietário. Isto realiza duas funções: autenticação, onde a chave pública verifica que um portador da chave privada parelhada enviou a mensagem, e encriptação, onde apenas o portador da chave privada parelhada pode decriptar a mensagem encriptada com a chave pública. (pt)
  • Асиметричні криптосистеми — ефективні системи криптографічного захисту даних, які також називають криптосистемами з відкритим ключем. В таких системах для зашифровування даних використовують один ключ, а для розшифровування — інший (звідси і назва — асиметричні). Перший ключ є відкритим і може бути опублікованим для використання усіма користувачами системи, які шифрують дані. Розшифровування даних за допомогою відкритого ключа неможливе. Для розшифровування даних отримувач зашифрованої інформації використовує другий ключ, який є секретним (закритим). Зрозуміло, що ключ розшифровування не може бути визначеним з ключа зашифровування. (uk)
rdfs:label
  • Public-key cryptography (en)
  • تعمية باستخدام المفتاح العام (ar)
  • Criptografia de clau pública (ca)
  • Asymetrická kryptografie (cs)
  • Asymmetrisches Kryptosystem (de)
  • Κρυπτογράφηση δημόσιου κλειδιού (el)
  • Criptografía asimétrica (es)
  • Kriptografia asimetriko (eu)
  • Kriptografi kunci publik (in)
  • Cryptographie asymétrique (fr)
  • Crittografia asimmetrica (it)
  • 공개 키 암호 방식 (ko)
  • 公開鍵暗号 (ja)
  • Asymmetrische cryptografie (nl)
  • Kryptografia klucza publicznego (pl)
  • Criptografia de chave pública (pt)
  • Криптосистема с открытым ключом (ru)
  • Asymmetrisk kryptering (sv)
  • 公开密钥加密 (zh)
  • Асиметричні алгоритми шифрування (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:knownFor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:knownFor of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License