About: Prehistory

An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Prehistory, also known as pre-literary history, is the period of human history between the use of the first stone tools by hominins c. 3.3 million years ago and the beginning of recorded history with the invention of writing systems. The use of symbols, marks, and images appears very early among humans, but the earliest known writing systems appeared c. 5000 years ago. It took thousands of years for writing systems to be widely adopted, with writing spreading to almost all cultures by the 19th century. The end of prehistory therefore came at very different times in different places, and the term is less often used in discussing societies where prehistory ended relatively recently.

Property Value
dbo:abstract
  • Prehistòria (llatí, præ = 'abans', grec, ιστορία = 'història') és un terme utilitzat sovint per a descriure el període anterior a la història escrita. Paul Tournal va encunyar originàriament el terme Pré-historique en descriure les troballes que havia fet a les coves d'Occitània. Es va popularitzar en francès a la dècada del 1830 per descriure el temps anterior a l'escriptura, i va introduir-se en l'anglès per Daniel Wilson el 1851. S'ha constatat que els primers territoris on es van trobar els primers indicis de textos escrits eren a la zona del Pròxim Orient, Mesopotàmia, en unes tauletes d'argila amb escriptura cuneïforme, i més endavant a Egipte. La prehistòria es pot fer retrocedir fins al començament de l'Univers mateix, encara que el terme és més utilitzat per a descriure períodes de quan ja hi havia vida a la Terra; els dinosaures poden descriure's com a animals prehistòrics i els humans de les cavernes es descriuen com a gent prehistòrica. Normalment el context determina el període temporal geològic o prehistòric que s'utilitza, p. e. «simi miocè prehistòric», pels volts de 23 - 5,5 milions d'anys enrere, o «Homo sapiens del paleolític mitjà», 200.000 - 30.000 anys enrere. Perquè, per definició, no hi ha registres escrits dels temps prehistòrics (o com a mínim encara no n'hi ha cap de conegut fins avui en dia); la informació que coneixem sobre aquest període temporal s'extreu dels camps de la paleontologia, biologia, palinologia, geologia, arqueoastronomia, antropologia, arqueologia i d'altres ciències naturals i socials. En societats en què la introducció de l'escriptura és relativament recent, les històries orals, coneixement del passat que ha passat de generació en generació, conté registres dels temps «prehistòrics». El terme va esdevenir menys estrictament definit al segle xx mentre la frontera entre història (interpretació dels registres escrits i orals) i altres disciplines es feu menys rígida. Evidentment avui en dia la majoria d'historiadors es recolzen en proves de moltes àrees i ells mateixos no necessàriament es restringeixen en el període històric i en fonts codificades de comunicació escrites, orals o altres simbologies; a més a més, el terme «història» és utilitzat cada cop més en lloc de «prehistòria» (p. e. història de la Terra, història de l'Univers). Tanmateix, la distinció es manté en molts textos acadèmics, particularment en les ciències socials. Els principals investigadors de la prehistòria humana són arqueòlegs prehistòrics i antropòlegs físics que utilitzen l'excavació, l'examen geogràfic i l'anàlisi científica per a revelar i interpretar la natura i comportament de la gent prehistòrica. La prehistòria humana difereix de la història no sols en termes de cronologia sinó en la forma en què tracta les activitats de cultures arqueològiques més que de nacions amb noms o individus. Restringit a restes materials més que a registres escrits (i evidentment només aquelles restes que han sobreviscut), la prehistòria és anònima. Per això, els termes de referència utilitzats pels prehistoriadors com Neandertal o edat de ferro són etiquetes modernes i arbitràries, la definició precisa de les quals és sovint subjecta a discussió i argumentació. La data que marca la fi de la prehistòria, que és la data en què els registres històrics escrits foren un recurs acadèmic útil, varia de regió a regió. A Egipte s'accepta generalment que la prehistòria acaba pels volts del 3200 aC mentre a Nova Guinea la fi de l'era prehistòrica es fixa molt més recentment, el 1900. (ca)
  • عصر ما قبل التاريخ هي فترة من تاريخ البشرية بين استخدام الأدوات الحجرية الأولى من قبل أشباه البشر منذ حوالي 3.3 مليون سنة وبداية التاريخ المسجل مع اختراع أنظمة الكتابة. ظهر استخدام الرموز والعلامات والصور في وقت مبكر جدًا عند البشر، ولكن أقدم نظام كتابة ظهر قبل 5,000 عام، واستغرق الأمر آلاف السنين حتى فشت أنظمة الكتابة بين الناس بصورة واسعة. إلا أن بعض الثقافات البشرية لم تستخدم أنظمة الكتابة حتى القرن التاسع عشر، والقليل منها لم تستخدمه إلى الآن. وقد اختلفت نهاية عصور ما قبل التاريخ اختلافا شديدا حسب الأماكن والمناطق، لذلك فالمصطلح لا يكاد يستخدم عند مناقشة المجتمعات التي انتهى فيها عصور ما قبل التاريخ مؤخرًا. كانت حضارة سومر في بلاد الرافدين وحضارة وادي السند ومصر القديمة أولى الحضارات التي طورت نصوصها الخاصة واحتفظت بسجلات تاريخية. حدث هذا خلال العصر البرونزي المبكر. ثم تبعتها الحضارات المجاورة لهم. وصلت معظم الحضارات الأخرى إلى نهاية عصور ما قبل التاريخ خلال العصر الحديدي. لا يزال تقسيم نظام العصور الثلاث إلى العصر الحجري يتبعه البرونزي فالحديدي يستخدم في معظم أنحاء أوراسيا وشمال إفريقيا، ولكنه لا يُستخدم في الأجزاء الأخرى من العالم التي وصلها أشغال المعادن الصلبة مع ملامستها للثقافات الأوراسية، مثل أوقيانوسيا وأستراليا وبعض مناطق جنوب الصحراء الكبرى، وأجزاء من الأمريكتين. ومع بعض الاستثناءات في حضارات ما قبل كولومبية في الأمريكتين، لم تطور تلك المناطق أنظمة كتابة معقدة قبل وصول الأوراسيين، لذلك فإن عصور ما قبل التاريخ الخاصة بهم تصل إلى فترات حديثة نسبيًا؛ على سبيل المثال يُنظر إلى سنة 1788 عادةً على أنه نهاية عصور ما قبل التاريخ في أستراليا. غالبًا ما تُعرف الفترة التي يكتب فيها الآخرون عن ثقافة ما وإن لم تطور نظام الكتابة الخاص بها، باسم فجر تاريخ الثقافة. وبحكم التعريف لا توجد سجلات مكتوبة من عصور ما قبل التاريخ البشرية، لذا فإن تأريخ أدوات عصر ما قبل التاريخ أمر بالغ الأهمية. ولم تتطور تقنيات التأريخ الواضحة حتى القرن التاسع عشر. (ar)
  • Pravěk je tradiční označení období dějin lidstva, ze kterého nejsou známy a nezachovaly se žádné písemné prameny, jde tedy o období do vzniku písma. V populární literatuře, v médiích atd. se někdy užívá i v širším smyslu pro celou minulost Země či Vesmíru. Nicméně pojem vznikl v 19. století v archeologii a pokud se v učebnicích a odborné literatuře používá, znamená dějiny společností a kultur, které neznaly písmo nebo nezanechaly písemné stopy, předhistorii či prehistorii. Pravěk zahrnuje období vzniku a vývoje člověka, lidské společnosti a kultury od nejstarších nálezů (asi 3 miliony let př. n. l., rozhraní třetihor a čtvrtohor) do vzniku „vysokých kultur“ a zavedení písma. K tomu došlo např. na Blízkém východě ve 4. tisíciletí př. n. l., v českých zemích de facto až v raném středověku. Pravěk je tak nejstarší a nejdéle trvající dějinnou etapou. Namísto chybějících písemných pramenů jsou zdrojem bližšího poznání pro období pravěku kosterní pozůstatky a hmotné památky dávných kultur. Přechodem k historii s písemnými záznamy, ze kterých čerpá historie, jsou písemné památky dosud nesrozumitelné, nerozluštěné. Zpravidla jsou to ty nejstarší zápisy na daném území. (cs)
  • Η προϊστορία είναι η περίοδος από την εποχή που πρωτοεμφανίσθηκαν οι σύγχρονοι άνθρωποι, ως προς τη συμπεριφορά και ανατομία τους, μέχρι την εμφάνιση της γραπτής ιστορίας, που ακολούθησε την εμφάνιση των συστημάτων γραφής.. Καθώς τόσο ο χρόνος κατοίκησης των σύγχρονων ανθρώπων, όσο και η εξέλιξη των ανθρώπινων πολιτισμών, διαφέρει από περιοχή σε περιοχή, η προϊστορία αρχίζει και τελειώνει σε διαφορετικές χρονικές στιγμές, ανάλογα με τη συγκεκριμένη περιοχή. Σε ένα ευρύτερο εννοιολογικό πλαίσιο, αναφέρεται στον χρόνο που εκτείνεται από την εμφάνιση του ανθρώπου περίπου 5.000.000 χρόνια π.π. έως το 6.000 π.Χ., χιλιετία στην οποία συμβατικά αποδίδεται η επινόηση της γραφής και η γνώση της βασίζεται αποκλειστικά στην αρχαιολογική μαρτυρία. Οι Σουμέριοι στη Μεσοποταμία και η Αρχαία Αίγυπτος ήταν οι πρώτοι πολιτισμοί που ανέπτυξαν τη δική τους γραφή και τήρησαν ιστορικές καταγραφές. Αυτό έλαβε χώρα ήδη κατά την πρώιμη Εποχή του Χαλκού. Οι γειτονικοί πολιτισμοί της Αρχαίας Μέσης Ανατολής ακολούθησαν πρώτοι. Οι περισσότεροι άλλοι πολιτισμοί έφθασαν στο τέλος της προϊστορίας κατά την Εποχή του Σιδήρου. (el)
  • Die Urgeschichte (Synonyme Vorgeschichte und Prähistorie) ist ein Teilgebiet der Ur- und Frühgeschichte. Sie bezeichnet den ältesten Zeitabschnitt der Geschichte des Menschen, aus dem keine schriftlichen Überlieferungen vorliegen. Die Erforschung der prähistorischen Epochen anhand archaischer Artefakte und deren Befunde ist Aufgabe der Archäologie und ihrer Hilfswissenschaften wie der Paläoanthropologie. Die Urgeschichte erstreckt sich vom Auftreten der ersten Steinwerkzeuge vor etwa 2,6 Millionen Jahren (vgl. Stammesgeschichte des Menschen) bis zum regional sehr unterschiedlich datierten Auftreten von Schriftzeugnissen. Die nachfolgende Frühgeschichte ist die Periode, in der zumeist indirekte Schriftquellen und archäologische Quellen gleichwertig zur Rekonstruktion des Geschichtsbildes Verwendung finden. Auf diese folgt die Geschichte im engeren Sinne, in der Erkenntnisse vor allem durch Auswertung schriftlicher Quellen erlangt werden und die materielle Kultur zusätzlich archäologisch erschlossen wird (Mittelalterarchäologie und Historische Archäologie). (de)
  • Prahistorio (foje Antaŭhistorio en la senco, ke estas epoko "antaŭ" la historio) estas nomata la periodo daŭranta de la apero de prahomo ĝis la komenco de la historio. Tiu ĉi lasta ĝenerale estas difinita kiel periodo komenciĝanta kun la unuaj skribitaj tekstoj aŭ kun la apero de la unuaj historiaj fontoj. Prahistorio finiĝas kiam historiaj fontoj, eĉ postaj, disponeblas rilate al la koncerna civilizacio. La daŭro de registrita historio estas plimalpli inter 5 000 kaj 5 500 jaroj. Kojnoskribo eble estas la plej malnova formo de skribado. Tamen, ĉar ekzistis multaj popoloj similstadiaj je tiuj "historiaj", kaj ne havantaj skribsistemon, kaj estus strange ordigi ilin kun prahistorio, oni kreis ankaŭ la nomon "protohistorio" rilate al tiuj periodoj. Temas pri periodoj, dum kiuj la historiaj fontoj ekzistas, sed ili estas ĉu postaj ĉu eksteraj. La termino prahistorio montras ankaŭ la gravecon de skribaĵoj en la okcidenta civilizacio. Tial en la tuta historio de la homaro oni faras pli klaran disigon laŭ ekzisto aŭ manko de skribsistemo, kio ne ĉiam aperis samtempe ĉie. Sekve, en Egiptio prahistorio finiĝas ĉirkaŭ -3500, dum en Nov-Gvineo ĝi finiĝas ĉirkaŭ 1900. Tiukadre la scienco historio estas la studado de dokumentita pasinteco, dum oni konsideras ankaŭ antaŭan epokon, kie ne estis dokumentoj sed eblas rekonstrui tiun pasintecon per interpretado de aliaj restaĵoj. (eo)
  • Historiaurrea gizakia sortu zenetik idazketaz jasotako lehen agiriak jaso arteko historiaren aroa da, K.a. 4.000 urtera arte gutxi gorabehera. Azpiaro hauek bereizi ohi dira bere baitan, ordena kronologikoan: Paleolitoa, Mesolitoa, Neolitoa eta Metal Aroa (Kalkolitoa, Brontze Aroa, Burdin Aroa). Hala eta guztiz ere, historiaurreko mugak lausoak dira, idazketaren sorrera ez baitzen homogeneoa izan. Adibidez, Egipton, K. a. 3.500 aldera hasi zen idazten, baina Ginea Berrian K. o. 1900 inguruan. Adiera informal batean, historiaurreak Lurrean bizitza sortu zeneraino eramaten da batzuetan eta horrela esamoldea erabiltzen da, gizakia baino askoz ere lehenago bizi eta iraungi ziren animaliak izendatzeko (dinosauroak, esaterako). Baina zentzu hertsian, historiaurrea gizakia agertu zen garaietan hasi zen. Definizioz historiaurrean idazkirik ez dagoenez, garai horren inguruan ezagutzen dugun informazioa paleontologiak, biologiak, palinologiak, geologiak, arkeoastronomiak, antropologiak edo arkeologiak, besteak beste, ekartzen digutena da. Hala ere, XX. mendeak aurrera egin ahala, beste aroetako historialariek idatziak ez diren beste informazio-iturri batzuk ere erabiltzen dituzte. Historiaurrea jorratzen duten ikerlariek, gaur egun historiaurreko arkeologoek eta antropologoek, kultura arkeologikoak, eta ez gizabanakoak edo nazioak, dituzte hizpide. Guregana iritsi diren zantzu bakarrak tresnak izanda, Historiaurrea anonimoa da. Indusketak, lurzoruaren neurketak eta zientzia-analisiak dira euren bitartekoak idazkirik gabeko herrien natura eta jokabidea ikertu ahal izateko. (eu)
  • La prehistoria (del latín præ-, «antes de», y de historia, «historia, investigación, noticia», este último un préstamo del griego ιστορία) es, según la definición tradicional, el período de tiempo transcurrido desde la aparición de los primeros homininos, antecesores del Homo sapiens, hasta que tenemos constancia de la existencia de documentos escritos,​ algo que ocurrió en primer lugar en el Oriente Próximo hacia el 3300 a. C., y posteriormente en el resto del planeta.​ No obstante, en su acepción clásica, se vincula con una prehistoria ligada a la historia natural. Según otros autores, la prehistoria terminaría en algunas regiones del mundo antes, con la aparición de las sociedades complejas que dieron lugar a los primeros estados y civilizaciones. Según las nuevas interpretaciones de la ciencia histórica, la prehistoria es un término carente de significado real en el sentido que fue entendido durante generaciones. Si se considera a la Historia, tomando la definición de Marc Bloch, como el «acontecer humano en el tiempo», todo es Historia existiendo el ser humano, y la prehistoria podría, forzadamente, solo entenderse como el estudio de la vida antes de la aparición del primer homínido en la tierra. Desde el punto de vista cronológico, sus límites están lejos de ser claros, pues ni la llegada del ser humano ni la invención de la escritura tienen lugar al mismo tiempo en todas las zonas del planeta. Por otra parte, hay quienes defienden una definición de esta fase o, al menos, su separación de la Historia Antigua, en virtud de criterios económicos y sociales en lugar de cronológicos, pues estos son más particularizadores (es decir, más ideográficos) y aquellos, más generalizadores y por tanto, más susceptibles de proporcionar una visión científica. En ese sentido, el fin de la prehistoria y el inicio de la historia lo marcaría una estructuración creciente de la sociedad que provocaría una modificación sustancial del hábitat, su aglomeración en ciudades, una socialización avanzada, su jerarquización, la aparición de estructuras administrativas, de la moneda y el incremento de los intercambios comerciales de larga distancia. Así, no sería muy correcto estudiar dentro del ámbito de la prehistoria sociedades de carácter totalmente urbano como los incas y mexicas en América, el Imperio de Ghana y el Gran Zimbabue en África o los jeméres en el sudeste asiático, que solamente son identificados con este período por la ausencia de textos escritos que de ellos tenemos​ (los mayas han entrado hace muy poco plenamente en la Historia al haberse descifrado sus glifos, que tienen valor fonético, por lo que forman un sistema completo de escritura).​ Se considera un campo académico o especialidad muy ligada a la Arqueología, la Paleontología y la geología histórica. (es)
  • Sainíonn an téarma réamhstair an tréimhse ama ag tosú le teacht i láthair an chéad duine daonna agus dar críoch le haireagán na scríbhneoireachta. Toisc nach ann do dhoiciméid scríofa gur féidir linn a úsáid chun staidéar a dhéanamh ar a mhodhanna maireachtála, úsáidtear iarsmaí nó taisí daoine. Samplaí: corp an duine féin, uirlisí fiaigh, pictiúir, deilbh, srl.B'é an seandálaí Paul Tournal a chum an téarma Ante-historique i dtosach báire, agus é ag déanamh cur síos ar na pluaiseanna a d'aimsigh sé i ndeisceart na Fraince. Deirtear gur thosaigh an stair leis an chéad scríbhinn a bhfuil eolas againn air, as an Mheaspatáim, beagáinín roimh . Tá an tréimhse seo an-leathan agus roinntear é go traidisiúnta i dtrí aimsir neamhchothrom: * An Chlochaois * An tSean-Chlochaois (Pailéiliteach) * (Méisiliteach) * An Nua-Chlochaois (Neoiliteach) * An Chré-umhaois * An Iarannaois - roinntear é ina dhá thréimhse ainmnithe as dhá láthair de chuid na gCeilteach * Cultúr Hallstat * Cultúr La Tène (ga)
  • Prehistory, also known as pre-literary history, is the period of human history between the use of the first stone tools by hominins c. 3.3 million years ago and the beginning of recorded history with the invention of writing systems. The use of symbols, marks, and images appears very early among humans, but the earliest known writing systems appeared c. 5000 years ago. It took thousands of years for writing systems to be widely adopted, with writing spreading to almost all cultures by the 19th century. The end of prehistory therefore came at very different times in different places, and the term is less often used in discussing societies where prehistory ended relatively recently. In the early Bronze Age, Sumer in Mesopotamia, the Indus Valley Civilisation, and ancient Egypt were the first civilizations to develop their own scripts and to keep historical records, with their neighbors following. Most other civilizations reached the end of prehistory during the following Iron Age. The three-age division of prehistory into Stone Age, Bronze Age, and Iron Age remains in use for much of Eurasia and North Africa, but is not generally used in those parts of the world where the working of hard metals arrived abruptly from contact with Eurasian cultures, such as Oceania, Australasia, much of Sub-Saharan Africa, and parts of the Americas. With some exceptions in pre-Columbian civilizations in the Americas, these areas did not develop complex writing systems before the arrival of Eurasians, so their prehistory reaches into relatively recent periods; for example, 1788 is usually taken as the end of the prehistory of Australia. The period when a culture is written about by others, but has not developed its own writing system is often known as the protohistory of the culture. By definition, there are no written records from human prehistory, which we can only know from material archaeological and anthropological evidence: prehistoric materials and human remains. These were at first understood by the collection of folklore and by analogy with pre-literate societies observed in modern times. The key step to understanding prehistoric evidence is dating, and reliable dating techniques have developed steadily since the nineteenth century. Further evidence has come from the reconstruction of ancient spoken languages. More recent techniques include forensic chemical analysis to reveal the use and provenance of materials, and genetic analysis of bones to determine kinship and physical characteristics of prehistoric peoples. (en)
  • Prasejarah adalah sebutan bagi kurun waktu yang bermula ketika makhluk hominini mulai memanfaatkan perkakas batu sekitar 3,3 juta Tahun Silam (dihitung mundur dari tahun 1950), dan berakhir ketika sistem tulis diciptakan. Oleh karena itu prasejarah juga disebut Zaman Praaksara (zaman sebelum ada aksara) atau Zaman Nirleka (zaman ketiadaan tulisan). Manusia prasejarah sudah pandai membuat lambang-lambang, tanda-tanda, maupun gambar-gambar, tetapi sistem-sistem tulis tertua diketahui baru muncul sekitar 5.300 Tahun Silam, dan adopsi sistem tulis secara luas baru terjadi ribuan tahun kemudian. Beberapa kebudayaan baru menggunakan sistem tulis pada abad ke-19, bahkan masih ada segelintir kebudayaan yang belum menggunakannya sampai sekarang. Oleh karena itu tarikh akhir prasejarah berbeda-beda dari satu tempat ke tempat lain, dan istilah "prasejarah" tidak begitu sering digunakan dalam wacana mengenai masyarakat-masyarakat yang baru belakangan ini keluar dari masa prasejarah. Sumer di Mesopotamia, Lembah Sungai Indus, dan Mesir Kuno adalah peradaban-peradaban yang pertama kali menciptakan aksara dan menyimpan rekam sejarah. Kemajuan ini dicapai sejak permulaan Zaman Perunggu. Jejak mereka mula-mula diikuti peradaban-peradaban tetangganya. Sebagian besar peradaban lain baru keluar dari masa prasejarah pada Zaman Besi. Pembagian prasejarah menjadi Zaman Batu, Zaman Perunggu, dan Zaman Besi disebut . Sistem ini dipakai di sebagian besar kawasan Erasia dan Afrika Utara, tetapi tidak umum dipakai di belahan-belahan dunia lain yang baru mendadak mengenal kepandaian mengolah logam-logam keras dari kontak dengan kebudayaan-kebudayaan Erasia, misalnya kawasan Oseania, kawasan Australasia, sebagian besar kawasan Afrika Sub-Sahara, dan beberapa kawasan di Benua Amerika. Selain peradaban-peradaban Pra-Kolumbus di Benua Amerika, kawasan-kawasan tersebut tidak memiliki sistem tulis yang kompleks sebelum kedatangan bangsa Erasia, dan oleh karena itu belum lama keluar dari masa prasejarah. Sebagai contoh, prasejarah Indonesia dianggap berakhir sekitar tahun 400, sementara lazimnya dianggap baru berakhir pada tahun 1788. Kurun waktu ketika sebuah kebudayaan belum memiliki sistem tulis sendiri, tetapi sudah terperikan dalam rekam sejarah pihak lain, disebut sebagai protosejarah kebudayaan tersebut. Bertolak dari definisi di atas, dapat disimpulkan bahwa tidak ada rekam sejarah dari masa prasejarah-manusia, sehingga penentuan tarikh pembuatan benda-benda prasejarah menjadi sangat penting. Teknik-teknik penentuan tarikh secara jelas baru disempurnakan pada abad ke-19. Artikel ini berisi uraian mengenai prasejarah-manusia, yakni kurun waktu yang bermula sejak kemunculan perdana makhluk hidup yang berdasarkan perilaku maupun anatominya dapat disebut sebagai "manusia modern", dan berakhir pada permulaan . Mengingat kurun waktu sebelum kemunculan perdana manusia modern juga disebut "prasejarah", uraian mengenai kurun waktu tersebut disajikan secara terpisah dalam artikel Sejarah Bumi dan artikel Sejarah Evolusi Makhluk Hidup. (in)
  • La Préhistoire est généralement définie comme la période comprise entre l'apparition du genre humain et l'apparition des premiers documents écrits. Cette définition laisse cependant la place à des interprétations divergentes selon les auteurs. La Préhistoire se divise en deux grandes parties, le Paléolithique (l'âge de la pierre taillée) et le Néolithique (l'âge de la pierre polie), qui se divisent elles-mêmes en différentes sous-périodes. La phase de transition entre ces deux grandes périodes est appelée le Mésolithique. Selon les régions du monde, la Préhistoire inclut aussi tout ou partie des périodes suivant l'Âge de la pierre, à savoir l'Âge du bronze, puis l'Âge du fer. Le terme « préhistoire » (écrit alors sans majuscule initiale) désigne aussi la discipline qui étudie cette période. Dans ce sens, cette discipline s'intéresse aux artéfacts laissés par les hommes préhistoriques, notamment leurs industries lithiques, et se distingue ainsi de la paléoanthropologie, qui étudie plutôt les fossiles humains et l'histoire évolutive de la lignée humaine. (fr)
  • 先史時代(せんしじだい、英: Prehistory、羅: præ=の前 + 希: ιστορία=歴史)は、「歴史時代(有史時代)」以前の歴史区分に当たり、文字を使用する前の人類の歴史である。1838年にスウェーデンのが著した『Skandinaviska Nordens Urivanare,Lund (北欧スカンディナヴィアの原住民)』において用語「forhistoria (先史)」を用い、1851年にが著作『The Archaeology and Prehistoric Annals of Scotland (スコットランドの考古学と先史時代の年代)』で英語圏に紹介し、1865年にジョン・ラボックが『Pre-historic Times (先史時代)』を発表して以来、英語の単語として「prehistoric」が広く使われた。 (ja)
  • Prehistorie, voorgeschiedenis of oertijd is een periode in de menselijke geschiedenis. Over de precieze afbakening en het definiëren van deze periode bestaat behoorlijk wat discussie. In ruimere zin wordt de term gebruikt voor de geschiedenis die héél erg lang geleden is, alhoewel dat een vaag begrip is. In principe kan dan met de term de gehele geschiedenis van de aarde sinds haar ontstaan worden bedoeld, maar vaak wordt als men over prehistorie praat alleen gedoeld op dat gedeelte van de geschiedenis sinds dat het leven ontstaan is, of zelfs sinds dat de mensachtigen (voorouders van de menselijke soort) ontstaan zijn. Als begin- en eindpunt van de prehistorie worden in het spraakgebruik ook verschillende markante punten uit de geschiedenis gehanteerd, zoals het ontstaan van de menselijke soort of (in de westerse wereld) de geboorte van Christus, of een ander markante gebeurtenis zoals de eerste geschreven bron. De wetenschappelijke en meest gangbare definitie van de prehistorie is namelijk: die periode uit de geschiedenis waarvan er geen leesbare geschreven bronnen zijn gevonden. Het eindpunt van de prehistorie is dan het jaar waarin de oudst bekende én ontcijferde bron is geschreven. Dit kan per cultuur of gebied op aarde verschillen: uit China en Egypte zijn veel oudere geschreven bronnen bekend dan uit West-Europa. De Egyptische hiërogliefen werden echter pas in 1822 ontcijferd. Vóór die tijd was de Egyptische beschaving dus prehistorie, vanaf 1822 behoort ze tot de historie. bedacht de term Pré-historique oorspronkelijk om de vondsten die hij in grotten in Zuid-Frankrijk had gedaan te beschrijven. Het woord werd in 1830 opgenomen in het Frans om de periode voor de uitvinding van het schrift aan te duiden en in 1851 door Daniel Wilson in het Engels geïntroduceerd. (nl)
  • 선사 시대(先史時代, prehistory)는 인류가 문자를 발명해 역사를 기록하기 이전의 시대이다. (ko)
  • La preistoria (dal latino præ («prima, innanzi») e historia, "storia") è convenzionalmente definita come il periodo della storia umana che precede l'invenzione della scrittura, ovvero la storia documentata o registrata tramite la scrittura, tradizionalmente fatta risalire al Vicino Oriente del 3500-3200 a.C. . In alcune discipline e contesti, essa comprende anche la protostoria, che, in questi casi, viene conseguentemente considerata il periodo più recente della preistoria. Nel 1833 Paul Tournal (1805-1872), fondatore della Commission Archéologique del museo di Narbonne, aveva utilizzato il termine anté-historique; la prima occorrenza del termine prehistoric è invece del 1851, nel titolo di un libro di Daniel Wilson (1816-1892). In seguito, il termine si è diffuso anche in altre lingue. (it)
  • A pré-história corresponde ao período da história que antecede a invenção da escrita, desde o começo dos tempos históricos registrados até aproximadamente em 3 500 a.C.. É estudada pela antropologia, arqueologia e paleontologia. Também pode ser contextualizada para um determinado povo ou nação como o período da história deste sobre o qual não há documentos escritos. Assim, no Egito, a pré-história terminou aproximadamente em 3 500 a.C., embora algumas culturas da Idade da Pedra tenham coexistido com as civilizações após essa data e algumas tribos ágrafas ainda existam em locais remotos. A transição para a "história propriamente dita" se dá por um período chamado proto-história, que é descrito em documentos ligeiramente posteriores ou em documentos externos. O termo pré-história mostra, portanto, a importância da escrita para a civilização ocidental. Uma vez que não há documentos deste momento da evolução humana, seu estudo depende do trabalho de arqueólogos, antropólogos, paleontologia e genética; ou de outras áreas científicas, que analisam restos humanos, sinais de suas presenças e utensílios preservados para tentar traçar, pelo menos parcialmente, sua cultura, costumes e credos. (pt)
  • Prehistoria, prahistoria (łac. præ – przedrostek oznaczający uprzedniość, „przed”, „wcześniej”) – najdłuższy okres dziejów ludzkości, od pojawienia się na Ziemi człowieka zręcznego, do powstania pisma. Badanie tego okresu możliwe jest jedynie metodami archeologicznymi. Na terenach Afryki zaczyna się około 2 mln lat temu razem z pojawieniem się Homo habilis, na terenie Europy około 1 mln lat temu, natomiast na innych terenach z momentem pojawienia się człowieka rozumnego. Dzieli się na sześć podstawowych epok – daty w nawiasach nakładają się na siebie, ze względu na to, że na różnych terenach epoki te zaczynały się i kończyły w różnym czasie: * epoka kamienia – (ok. 2 mln lat – 3400/2000 p.n.e.) * paleolit – (ok. 2 mln lat – ok. 11000 p.n.e.) * mezolit – (ok. 10000 – ok. 5000 p.n.e.) * neolit – (ok. 9000 – ok. 3400/2000 p.n.e.) * eneolit/chalkolit/epoka miedzi – (ok. 6000 – ok. 3400/2000 p.n.e.) * epoka brązu – (ok. 3400 – ok. 1200/750 p.n.e.) * epoka żelaza – (ok. 1200 p.n.e. do starożytności) Powyższa datacja jest próbą zniwelowania różnic wynikających z , czyli nierównomiernego rozwoju różnych obszarów w tym samym czasie. Na przykład mezolit wystąpił tylko na ziemiach europejskich, a w Mezopotamii po paleolicie nastał od razu neolit. Epoka żelaza na ziemiach polskich rozpoczęła się ok. 750 r. p.n.e. (datę ustalono dzięki badaniom w osadzie kultury łużyckiej w Biskupinie), w obu Amerykach dopiero po 1492, zaś w Australii dopiero na przełomie XVIII i XIX w. Stosowana przez polskich naukowców chronologia obejmuje terytoria Niżu Środkowoeuropejskiego. Występujący na ziemiach europejskich eneolit na ziemiach Bliskiego Wschodu przyjmuje nazwę chalkolitu i pokrywa się z okresem powstawania pierwszych organizmów . Nie wszyscy prehistorycy uznają eneolit/chalkolit za autonomiczny okres prehistorii, wielu uznaje go za schyłkowy etap neolitu. Prehistoria (prahistoria) kończy się wraz z wynalezieniem pisma, co dla każdej kultury działo się w innym momencie. Pismo powstało jako daleka konsekwencja rewolucji neolitycznej, która poprzez zwiększenie ilości produkowanej żywności spowodowała występowanie nadwyżek produktów rolniczych i przemysłowych oraz zmianę struktury społecznej i przejście z ustroju rodowego na klasowy, co determinowało sporządzanie spisów administracyjnych i inwentaryzacyjnych. Niektóre kultury nie poznały nigdy pisma; żyjące w ten sposób obecnie lub do niedawna noszą nazwę kultur pierwotnych. Badaniem prehistorii (prahistorii) zajmuje się archeologia pradziejowa. Szczególnym jej działem, zajmującym się badaniem szczątków kostnych wymarłych człekokształtnych i człowiekowatych jest paleoantropologia i antropologia fizyczna. (pl)
  • Förhistorisk tid eller forntid (begreppen används ofta synonymt) kallas den tid där de skriftliga källorna är obefintliga eller alltför bristfälliga för att ge en täckande bild av historien. Historieskrivning om förhistorisk tid kallas förhistoria. Förhistorisk tid kan endast utforskas med arkeologiska metoder. Förhistoriens sista del, där de skriftliga källor som finns är av så dålig kvalitet att de mest är att beteckna som senare tiders sagor, kallas protohistorisk tid. Förhistorien omfattar tiden från att människan börjar lämna arkeologiska spår av verktyg fram till historisk tid, och brukar i Gamla världen delas in enligt treperiodsystemet i stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Tidpunkten för när den historiska tiden anses ta vid varierar mellan olika områden och kulturer, på grund av skillnader i utveckling av skrivkonst och historieskrivande. Förhistorien är tiden innan antiken i de delar av världen som hade en sådan epok. Vad gäller Mesopotamien, Egypten och Persien anses därmed att förhistorien slutade omkring 3000 före kristus. I Kina upphör förhistorisk tid cirka 1500 f.Kr. och i Grekland cirka 750 år f.Kr. Civilisation växte fram i dessa områden tiden innan antiken, i slutet av den förhistoriska tiden. Förhistorisk tid upphör med kolonisation i Nya världen, exempelvis år 1788 i Australien och kring år 1900 i Nya Guinea. Inom skandinavisk historieskrivning sträcker sig forntiden från människornas invandring till kristendomens införande på 1000-talet, eftersom runstenar i allmänhet är otillräckliga som historiska källor. Gränsen är emellertid flytande då det finns utländska historiska källor som belyser järnåldern i Skandinavien, och då det dröjde ytterligare några hundra år innan stora delar av Norrland beskrivs i skriftliga källor, och till 1400-talet innan Norra Norrland började koloniseras av nordisktalande. Vid forntidens slut inträder den skandinaviska medeltiden, och därmed historisk tid. (sv)
  • Преісторія, також Доісторія, Доісторичні часи — початковий етап історії людства, історія первісного суспільства, дописемна історія, історія первісного суспільства. (uk)
  • 史前時代一般是指人類出現到文字出現之前的時代,意即歷史記載由于各地人類發明文字的時間都有不同,所以史前時代沒有一個適用於各地的特定時間。不過,作為一個泛稱,史前時代通常指公元前4000年以前的時期。舉例,尚未发现文字记载的石器時代(前250萬年-前4000年)是史前時代,青銅器時代(前4000年-各地不同時期完結)以後有文字记载之起就可称为信史時期。例如中國的五帝和夏朝就是史前時代,而商朝人则使用甲骨文和金文,甚至已经有“作册”等史官在竹简帛书上记载历史,故而中国从商朝开始就是信史。 广泛地说,史前时代可以追溯到自宇宙诞生以来至信史時期之前的整个时期,但实用上通常只用来描述自地球上有生命开始后的时期,甚至只描述类人生物出现后的时期。对于人类的史前时代的划分,史前史学家通常使用由丹麦考古学家克里斯蒂安·朱金森·汤姆森提出的“三代法”,根据人类对工具的使用程度将史前时代划分为三个时期,分别称为“石器时代”“青铜时代”和“铁器时代”。而研究人类出现前历史的学者则喜欢使用地质年代来划分时段。 而至于史前时代的结束,则取决于人类开始使用文字来记载的早晚。在不同的文化中,书写工具的产生有先后之分,但一般都是在青铜时代的晚期或铁器时代早期。 本條目主要是以人類出現後的史前时代為主,也就是在行為上和解剖學上認知為現代人類的物種首次出現之後的史前时代。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 18994022 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 48602 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124434490 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:isPartOf
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • 先史時代(せんしじだい、英: Prehistory、羅: præ=の前 + 希: ιστορία=歴史)は、「歴史時代(有史時代)」以前の歴史区分に当たり、文字を使用する前の人類の歴史である。1838年にスウェーデンのが著した『Skandinaviska Nordens Urivanare,Lund (北欧スカンディナヴィアの原住民)』において用語「forhistoria (先史)」を用い、1851年にが著作『The Archaeology and Prehistoric Annals of Scotland (スコットランドの考古学と先史時代の年代)』で英語圏に紹介し、1865年にジョン・ラボックが『Pre-historic Times (先史時代)』を発表して以来、英語の単語として「prehistoric」が広く使われた。 (ja)
  • 선사 시대(先史時代, prehistory)는 인류가 문자를 발명해 역사를 기록하기 이전의 시대이다. (ko)
  • Преісторія, також Доісторія, Доісторичні часи — початковий етап історії людства, історія первісного суспільства, дописемна історія, історія первісного суспільства. (uk)
  • 史前時代一般是指人類出現到文字出現之前的時代,意即歷史記載由于各地人類發明文字的時間都有不同,所以史前時代沒有一個適用於各地的特定時間。不過,作為一個泛稱,史前時代通常指公元前4000年以前的時期。舉例,尚未发现文字记载的石器時代(前250萬年-前4000年)是史前時代,青銅器時代(前4000年-各地不同時期完結)以後有文字记载之起就可称为信史時期。例如中國的五帝和夏朝就是史前時代,而商朝人则使用甲骨文和金文,甚至已经有“作册”等史官在竹简帛书上记载历史,故而中国从商朝开始就是信史。 广泛地说,史前时代可以追溯到自宇宙诞生以来至信史時期之前的整个时期,但实用上通常只用来描述自地球上有生命开始后的时期,甚至只描述类人生物出现后的时期。对于人类的史前时代的划分,史前史学家通常使用由丹麦考古学家克里斯蒂安·朱金森·汤姆森提出的“三代法”,根据人类对工具的使用程度将史前时代划分为三个时期,分别称为“石器时代”“青铜时代”和“铁器时代”。而研究人类出现前历史的学者则喜欢使用地质年代来划分时段。 而至于史前时代的结束,则取决于人类开始使用文字来记载的早晚。在不同的文化中,书写工具的产生有先后之分,但一般都是在青铜时代的晚期或铁器时代早期。 本條目主要是以人類出現後的史前时代為主,也就是在行為上和解剖學上認知為現代人類的物種首次出現之後的史前时代。 (zh)
  • عصر ما قبل التاريخ هي فترة من تاريخ البشرية بين استخدام الأدوات الحجرية الأولى من قبل أشباه البشر منذ حوالي 3.3 مليون سنة وبداية التاريخ المسجل مع اختراع أنظمة الكتابة. ظهر استخدام الرموز والعلامات والصور في وقت مبكر جدًا عند البشر، ولكن أقدم نظام كتابة ظهر قبل 5,000 عام، واستغرق الأمر آلاف السنين حتى فشت أنظمة الكتابة بين الناس بصورة واسعة. إلا أن بعض الثقافات البشرية لم تستخدم أنظمة الكتابة حتى القرن التاسع عشر، والقليل منها لم تستخدمه إلى الآن. وقد اختلفت نهاية عصور ما قبل التاريخ اختلافا شديدا حسب الأماكن والمناطق، لذلك فالمصطلح لا يكاد يستخدم عند مناقشة المجتمعات التي انتهى فيها عصور ما قبل التاريخ مؤخرًا. (ar)
  • Prehistòria (llatí, præ = 'abans', grec, ιστορία = 'història') és un terme utilitzat sovint per a descriure el període anterior a la història escrita. Paul Tournal va encunyar originàriament el terme Pré-historique en descriure les troballes que havia fet a les coves d'Occitània. Es va popularitzar en francès a la dècada del 1830 per descriure el temps anterior a l'escriptura, i va introduir-se en l'anglès per Daniel Wilson el 1851. S'ha constatat que els primers territoris on es van trobar els primers indicis de textos escrits eren a la zona del Pròxim Orient, Mesopotàmia, en unes tauletes d'argila amb escriptura cuneïforme, i més endavant a Egipte. (ca)
  • Pravěk je tradiční označení období dějin lidstva, ze kterého nejsou známy a nezachovaly se žádné písemné prameny, jde tedy o období do vzniku písma. V populární literatuře, v médiích atd. se někdy užívá i v širším smyslu pro celou minulost Země či Vesmíru. Nicméně pojem vznikl v 19. století v archeologii a pokud se v učebnicích a odborné literatuře používá, znamená dějiny společností a kultur, které neznaly písmo nebo nezanechaly písemné stopy, předhistorii či prehistorii. (cs)
  • Die Urgeschichte (Synonyme Vorgeschichte und Prähistorie) ist ein Teilgebiet der Ur- und Frühgeschichte. Sie bezeichnet den ältesten Zeitabschnitt der Geschichte des Menschen, aus dem keine schriftlichen Überlieferungen vorliegen. Die Erforschung der prähistorischen Epochen anhand archaischer Artefakte und deren Befunde ist Aufgabe der Archäologie und ihrer Hilfswissenschaften wie der Paläoanthropologie. (de)
  • Η προϊστορία είναι η περίοδος από την εποχή που πρωτοεμφανίσθηκαν οι σύγχρονοι άνθρωποι, ως προς τη συμπεριφορά και ανατομία τους, μέχρι την εμφάνιση της γραπτής ιστορίας, που ακολούθησε την εμφάνιση των συστημάτων γραφής.. Καθώς τόσο ο χρόνος κατοίκησης των σύγχρονων ανθρώπων, όσο και η εξέλιξη των ανθρώπινων πολιτισμών, διαφέρει από περιοχή σε περιοχή, η προϊστορία αρχίζει και τελειώνει σε διαφορετικές χρονικές στιγμές, ανάλογα με τη συγκεκριμένη περιοχή. Σε ένα ευρύτερο εννοιολογικό πλαίσιο, αναφέρεται στον χρόνο που εκτείνεται από την εμφάνιση του ανθρώπου περίπου 5.000.000 χρόνια π.π. έως το 6.000 π.Χ., χιλιετία στην οποία συμβατικά αποδίδεται η επινόηση της γραφής και η γνώση της βασίζεται αποκλειστικά στην αρχαιολογική μαρτυρία. (el)
  • Prahistorio (foje Antaŭhistorio en la senco, ke estas epoko "antaŭ" la historio) estas nomata la periodo daŭranta de la apero de prahomo ĝis la komenco de la historio. Tiu ĉi lasta ĝenerale estas difinita kiel periodo komenciĝanta kun la unuaj skribitaj tekstoj aŭ kun la apero de la unuaj historiaj fontoj. Prahistorio finiĝas kiam historiaj fontoj, eĉ postaj, disponeblas rilate al la koncerna civilizacio. (eo)
  • Historiaurrea gizakia sortu zenetik idazketaz jasotako lehen agiriak jaso arteko historiaren aroa da, K.a. 4.000 urtera arte gutxi gorabehera. Azpiaro hauek bereizi ohi dira bere baitan, ordena kronologikoan: Paleolitoa, Mesolitoa, Neolitoa eta Metal Aroa (Kalkolitoa, Brontze Aroa, Burdin Aroa). (eu)
  • La prehistoria (del latín præ-, «antes de», y de historia, «historia, investigación, noticia», este último un préstamo del griego ιστορία) es, según la definición tradicional, el período de tiempo transcurrido desde la aparición de los primeros homininos, antecesores del Homo sapiens, hasta que tenemos constancia de la existencia de documentos escritos,​ algo que ocurrió en primer lugar en el Oriente Próximo hacia el 3300 a. C., y posteriormente en el resto del planeta.​ No obstante, en su acepción clásica, se vincula con una prehistoria ligada a la historia natural. Según otros autores, la prehistoria terminaría en algunas regiones del mundo antes, con la aparición de las sociedades complejas que dieron lugar a los primeros estados y civilizaciones. (es)
  • La Préhistoire est généralement définie comme la période comprise entre l'apparition du genre humain et l'apparition des premiers documents écrits. Cette définition laisse cependant la place à des interprétations divergentes selon les auteurs. (fr)
  • Sainíonn an téarma réamhstair an tréimhse ama ag tosú le teacht i láthair an chéad duine daonna agus dar críoch le haireagán na scríbhneoireachta. Toisc nach ann do dhoiciméid scríofa gur féidir linn a úsáid chun staidéar a dhéanamh ar a mhodhanna maireachtála, úsáidtear iarsmaí nó taisí daoine. Samplaí: corp an duine féin, uirlisí fiaigh, pictiúir, deilbh, srl.B'é an seandálaí Paul Tournal a chum an téarma Ante-historique i dtosach báire, agus é ag déanamh cur síos ar na pluaiseanna a d'aimsigh sé i ndeisceart na Fraince. (ga)
  • Prehistory, also known as pre-literary history, is the period of human history between the use of the first stone tools by hominins c. 3.3 million years ago and the beginning of recorded history with the invention of writing systems. The use of symbols, marks, and images appears very early among humans, but the earliest known writing systems appeared c. 5000 years ago. It took thousands of years for writing systems to be widely adopted, with writing spreading to almost all cultures by the 19th century. The end of prehistory therefore came at very different times in different places, and the term is less often used in discussing societies where prehistory ended relatively recently. (en)
  • Prasejarah adalah sebutan bagi kurun waktu yang bermula ketika makhluk hominini mulai memanfaatkan perkakas batu sekitar 3,3 juta Tahun Silam (dihitung mundur dari tahun 1950), dan berakhir ketika sistem tulis diciptakan. Oleh karena itu prasejarah juga disebut Zaman Praaksara (zaman sebelum ada aksara) atau Zaman Nirleka (zaman ketiadaan tulisan). Manusia prasejarah sudah pandai membuat lambang-lambang, tanda-tanda, maupun gambar-gambar, tetapi sistem-sistem tulis tertua diketahui baru muncul sekitar 5.300 Tahun Silam, dan adopsi sistem tulis secara luas baru terjadi ribuan tahun kemudian. Beberapa kebudayaan baru menggunakan sistem tulis pada abad ke-19, bahkan masih ada segelintir kebudayaan yang belum menggunakannya sampai sekarang. Oleh karena itu tarikh akhir prasejarah berbeda-beda (in)
  • La preistoria (dal latino præ («prima, innanzi») e historia, "storia") è convenzionalmente definita come il periodo della storia umana che precede l'invenzione della scrittura, ovvero la storia documentata o registrata tramite la scrittura, tradizionalmente fatta risalire al Vicino Oriente del 3500-3200 a.C. . In alcune discipline e contesti, essa comprende anche la protostoria, che, in questi casi, viene conseguentemente considerata il periodo più recente della preistoria. (it)
  • Prehistorie, voorgeschiedenis of oertijd is een periode in de menselijke geschiedenis. Over de precieze afbakening en het definiëren van deze periode bestaat behoorlijk wat discussie. In ruimere zin wordt de term gebruikt voor de geschiedenis die héél erg lang geleden is, alhoewel dat een vaag begrip is. In principe kan dan met de term de gehele geschiedenis van de aarde sinds haar ontstaan worden bedoeld, maar vaak wordt als men over prehistorie praat alleen gedoeld op dat gedeelte van de geschiedenis sinds dat het leven ontstaan is, of zelfs sinds dat de mensachtigen (voorouders van de menselijke soort) ontstaan zijn. Als begin- en eindpunt van de prehistorie worden in het spraakgebruik ook verschillende markante punten uit de geschiedenis gehanteerd, zoals het ontstaan van de menselijke (nl)
  • Prehistoria, prahistoria (łac. præ – przedrostek oznaczający uprzedniość, „przed”, „wcześniej”) – najdłuższy okres dziejów ludzkości, od pojawienia się na Ziemi człowieka zręcznego, do powstania pisma. Badanie tego okresu możliwe jest jedynie metodami archeologicznymi. Na terenach Afryki zaczyna się około 2 mln lat temu razem z pojawieniem się Homo habilis, na terenie Europy około 1 mln lat temu, natomiast na innych terenach z momentem pojawienia się człowieka rozumnego. Dzieli się na sześć podstawowych epok – daty w nawiasach nakładają się na siebie, ze względu na to, że na różnych terenach epoki te zaczynały się i kończyły w różnym czasie: (pl)
  • A pré-história corresponde ao período da história que antecede a invenção da escrita, desde o começo dos tempos históricos registrados até aproximadamente em 3 500 a.C.. É estudada pela antropologia, arqueologia e paleontologia. Também pode ser contextualizada para um determinado povo ou nação como o período da história deste sobre o qual não há documentos escritos. Assim, no Egito, a pré-história terminou aproximadamente em 3 500 a.C., embora algumas culturas da Idade da Pedra tenham coexistido com as civilizações após essa data e algumas tribos ágrafas ainda existam em locais remotos. (pt)
  • Förhistorisk tid eller forntid (begreppen används ofta synonymt) kallas den tid där de skriftliga källorna är obefintliga eller alltför bristfälliga för att ge en täckande bild av historien. Historieskrivning om förhistorisk tid kallas förhistoria. Förhistorisk tid kan endast utforskas med arkeologiska metoder. Förhistoriens sista del, där de skriftliga källor som finns är av så dålig kvalitet att de mest är att beteckna som senare tiders sagor, kallas protohistorisk tid. (sv)
rdfs:label
  • Prehistory (en)
  • عصر ما قبل التاريخ (ar)
  • Prehistòria (ca)
  • Pravěk (cs)
  • Urgeschichte (de)
  • Προϊστορία (el)
  • Prahistorio (eo)
  • Prehistoria (es)
  • Historiaurrea (eu)
  • Réamhstair (ga)
  • Prasejarah (in)
  • Préhistoire (fr)
  • Preistoria (it)
  • 先史時代 (ja)
  • 선사 시대 (ko)
  • Prehistorie (nl)
  • Prehistoria (pl)
  • Доисторический период (ru)
  • Pré-história (pt)
  • Förhistorisk tid (sv)
  • Преісторія (uk)
  • 史前時代 (zh)
owl:sameAs
skos:closeMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:curator of
is dbo:firstAscentPerson of
is dbo:knownFor of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:before of
is dbp:built of
is dbp:discipline of
is dbp:fallDate of
is dbp:field of
is dbp:fields of
is dbp:first of
is dbp:firstAscent of
is dbp:knownFor of
is dbp:lastEruption of
is dbp:subDiscipline of
is dbp:subject of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License