An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Prepositions and postpositions, together called adpositions (or broadly, in traditional grammar, simply prepositions), are a class of words used to express spatial or temporal relations (in, under, towards, before) or mark various semantic roles (of, for).(Further information: English prepositions)

Property Value
dbo:abstract
  • حروف الجر في اللغة العربية هي أحد أنواع حروف المعاني العاملة (أي أنها تغير من إعراب الجملة عند دخولها عليها) المختصة بالأسماء، كبقية حروف العربية، حروف الجر مبنية دائما أي أن لها حركة واحدة لا تتغير بتغير موقعها من الجملة. حروف الجر حسب ما ذكر ابن مالك في ألفيته واحد وعشرون حرفا مجموعة في البيتين التاليين (ما عدا حرف لولا ويعد نادراً) معاني حروف الجر: * من: تفيد التبعيض مثل (خذ من الدراهم) ويمكن التمييز عنه عن طريق وضع بعض بدل ال من أي (خذ بعض الدراهم) والسببية مثل (من اجتهادك احرزت النجاح) وهنا يمكن تمييزها عن طريق وضع بسبب بدل من حيث تصبح (بسبب اجتهادك احرزت النجاح). وايضا افادة التوكيد وتكون معه زائدة وشروط استعمالها هنا ان تسبق 1_بنفي2_ أو استفهام، ويكون مجرورها نكرة مثل (ماغاب من تلميذ) فتلميذ مجرور لفظا مرفوع محلا لانه فاعل وابتداء الغاية مثل (صمت من الفجر إلى المساء): في غير الزمان كثيرا، وفي الزمان قليلا، ولبيان الجنس، وتكون أحيانا زائدة. * : تفيد انتهاء الغاية في الزمان _وهو أشهر معناي هذا الحرف_ مثل(صمت إلى يوم الخميس). والمكان مثل الاية الكريمة (سبحان الذي اسرى بعبده ليلا من المسجد الحرام إلى المسجد الاقصى) حيث اتت هنا إلى انتهاء غاية وايضا اتت من هنا بابتداء غاية «الشرح اعلى». وقد ياتي إلى أيضا للمصاحبة مثل (من قعد عن طلب الرزق فقد ضر اهله إلى نفسه). * : تفيد المجاوزة والبَعدية. * على: تفيد الاستعلاء_وهو أكثر معانيها استعمالا_ الحسي مثل (لاتجلسوا على ظهر الطريق) أي ان الجلوس هنا كان على الطريق وهو حسي لان الطريق لا يحتوي على ظهر ! أو الاستعلاء المعنوي مثل (وضعت القلم على الرحلة). وايضا على الظرفية كقوله تعالى (ودخل المدينة على حين غفلة من اهلها). . وايضا التعليل كقولك (اشكر المحسن على احسانه) أي لاحسانه وتفيد المصاحبة كقولك ( البر الحق ان تنفق المال على حبك له وحاجتك اليه) أي مع حبك له وايضا من معانيها تاتي بمعنى من كقوله (الذين إذا اكتالوا على الناس يستوفون). * في: تفيد الظرفية مكانية أو زمانية وتفيد التعليل. * حرف الباء: يفيد السببية، والإلصاق الحقيقي أو المجازي، والاستعانة. * حرف اللام: يفيد الاختصاص كقولنا (الحمد لله) فكل ما بعد اللام مختص بالحدث فقد اختص الحمد بالله والجنه والتعليل كقول امرئ القيس (يوم عقرت للعذارى مطيتي) فقد عقر _ أي ذبح_ امرؤ القيس راحلته لاجل العذارى. وايضا تفيد التمليك كقولنا ( وهبت لزيد كتبا كثيرة) فالكتب صارت ملكا لزيد بالهبة. * حرف الكاف: تكون جارة ولها عدة معان هي:- التشبيه كقولنا زيد كالاسد افادت تشبيه زيد بالاسد ويكون مجرور والتعليل كقوله تعالى (واذكروه كما هداكم) أي اذكروا الله لانه هداكم لما انتم فيه من خير (ما المصدرية+ الفعل هدى) في محل جر والتقدير كهدايته اليكم.والتوكيد كقوله تعالى (ليس كمثله شيء) فاذا رفعنا الكاف صارت ليس مثله شيء وإذا ادخلناها صارت اقوى لأنها توكيد. * حتى: تفيد الانتهاء حتى. * حرفي التاء والواو: يفيدان القسم (التاء خاص بلفظ الجلالة أما الواو فلكل مقسم به). * مذ ومنذ: يفيدان ابتداء الغاية في الزمان أو المكان أو تكونان بمعنى في. * رُب: تفيد التقليل أو التكثير. * تشترك جميع حروف الجر في إفادتها التعدية إلى جانب معانيها الأخرى وقد تستقل بهذا الغرض فلا تفيد معنى سواه. (ar)
  • Una preposició és una categoria gramatical que s'encarrega de relacionar un element sintàctic —per exemple, un verb— amb els seus complements. La preposició és una categoria invariable, és a dir, que no té ni gènere ni nombre. El seu nom ve donat perquè es col·loca davant de la paraula que vol subordinar, això la distingeix de la posposició existent en altres idiomes, com el basc. Una preposició encapçala un sintagma preposicional. En determinades llengües aquests sintagmes es marquen amb la declinació dels noms o adjectius. Una locució preposicional és un grup de paraules que funciona com una preposició. En els idiomes que usen preposicions aquestes acostumen a ser regides, és a dir, cada element lèxic selecciona una determinada preposició. S'acostuma a dir que les preposicions són elements buits del lèxic, és a dir, que no tenen significat propi sinó que només uneixen elements. Això no és del tot cert, perquè sí que s'hi pot detectar una càrrega semàntica, si bé aquesta és més petita que la dels elements lèxics anomenats plens. (ca)
  • Předložka (lat. praepositio; v některých jazycích záložka, lat. postpositio) je neohebný slovní druh. Předložky stojí před podstatnými jmény, zájmeny a číslovkami. Nejsou plnovýznamovým slovním druhem (odborně se označují jako ), ale pomáhají vytvářet fráze a modifikovat vztahy mezi větnými členy. Předložka sama o sobě není větným členem, stává se jím teprve ve spojení s příslušným výrazem. Ve flektivních jazycích, jako je čeština, se každá předložka pojí s určitým pádem nebo více pády. V jiných jazycích mohou předložky systém pádů plně nahradit. Podle původu rozlišujeme předložky primární (též původní, v češtině např. na, v, do, z, k , u) a sekundární (též nepůvodní, např. kolem, díky, kvůli), které vznikly z jiných slovních druhů a ustálených frází. (cs)
  • حروف الإضافة حروف معان تفيد نسبة الكلمة إلى الكلمة.وتسمى حروف الإضافة في العربية حروف الجر. (ar)
  • Πρόθεση είναι ένα άκλιτο μέρος του λόγου που μπαίνει εμπρός από τα ονόματα ή τα επιρρήματα για να φανερώσει μαζί τους τόπο, χρόνο, αιτία, τρόπο, προέλευση, ποσό κλπ. Προθέσεις είναι : με , σε , για , ως , πριν , προς , σαν αντί , από , δίχως, έως , κατά , μετά , μέχρι , παρά , χωρίς (el)
  • Präpositionen (von lateinisch praepositio ‚Voranstellung‘), in der Schulgrammatik auch Verhältniswörter oder Vorwörter und in der germanistischen Literatur auch Fallfügteile oder Lagewörter genannt, sind eine Wortart, die eine geschlossene Klasse bildet und somit zwischen Inhaltswort und grammatischer Markierung angesiedelt ist. Präpositionen verlangen in der Regel eine Substantivgruppe oder ein Pronomen als syntaktische Ergänzung und weisen dieser/diesem einen Kasus zu (in Sprachen, die Kasus sichtbar markieren); im Deutschen können Präpositionen aber auch mit Adverbien verwendet werden. Zusammen mit ihrer Ergänzung und ggf. weiteren Modifikatoren bilden sie Präpositionalphrasen. Sie können lokale, temporale, kausale, konzessive, modale u. a. Bedeutungen tragen oder zur Markierung grammatischer Verhältnisse dienen. Präpositionen selbst sind in den meisten Sprachen, so auch im Deutschen, nicht flektierbar; Beispiele für Flexion von Präpositionen finden sich aber z. B. in den modernen keltischen Sprachen. (de)
  • Adposition ist ein Begriff der Grammatik, mit dem eine Klasse von Wörtern zusammengefasst wird, deren bekannteste Vertreter Präpositionen sind. Diese lassen sich definieren als Wörter, die typischerweise unveränderlich sind, einen Kasus an genau eine Ergänzung vergeben und eine sehr schematische, oft auch nur grammatische Bedeutung haben. Solche Wörter können vor oder nach ihrer Ergänzung stehen, also im engeren Sinn jeweils Präpositionen oder Postpositionen sein. Der Begriff der Adposition wurde geprägt, um eine zusammenfassende Bezeichnung für diese verschiedenen Fälle zu haben; allerdings wird oft die Bezeichnung Präposition in einem Sinn verallgemeinert, dass sie auch entsprechende Wörter in anderen Positionen mitumfasst. Adposition ist so gesehen also eine präzisere Bezeichnung für „Präposition in einem weiteren Sinn.“ (Als Kategoriesymbol in der Syntaxtheorie wird dennoch immer P verwendet.) Die Sprachen der Welt haben meistens entweder Präpositionen oder Postpositionen; das Deutsche ist jedoch ein Beispiel einer Sprache mit gemischtem Bestand. (de)
  • Adpozicio (aŭ rolvorteto) estas ĝenerala vorto por du specoj de partikuloj, prepozicioj kaj postpozicioj. Ambaŭ montras la frazrolon de modifita substantivo aŭ substantivan sintagmon, simile kiel kazo-finaĵo. Krom la loko relative al la modifita vorto aŭ sintagmo, ambaŭ specoj de adpozicio estas esence samaj. Ankaŭ ekzistas maloftaj lingvoj kun , rolvortetoj kiuj okazas ene de substantiva subfrazo. Ekzemple, en la aŭstralia lingvo Anindilyakwa, enpozicioj okazas tuj post la unua vorto en substantiva subfrazo, do en kompleksa subfrazo (kiuj havas tiulingvue ordon "adjektivo(j) + substantivo"), post la unua adjektivo (tamen je simpla substantivo, ili agas simple kiel postpozicioj). En la uto-azteka lingvo Tümpisa Shoshone (kie substantivaj subfrazoj havas ordon "substantivo + adjektivo(j)"), enpozicio okazas tuj post la ĉefa substantivo, antaŭ iuj ajn modifiloj. (eo)
  • Prepozicio (aŭ rolvorteto) estas klaso de vorto, gramatika partikulo, kiu staras antaŭ alia vorto aŭ vortgrupo montrante, kian frazrolon tiu vorto aŭ vortgrupo havas en la frazo, aŭ kian rilaton tiu vorto aŭ vortgrupo havas al alia vorto aŭ vortgrupo de la sama frazo. En Esperanto ĉiuj prepozicioj estas vortetoj, do ne alprenas finaĵon. Prepozicio kaj la proksime parenca vortklaso postpozicio estas ambaŭ membroj de la pli ĝenerala vortklaso adpozicio. Ankaŭ kazaj finaĵoj povas montri frazrolojn kaj frazrilatojn. Bertilo Wennergren en sia esperanta gramatiko PMEG uzas la terminojn "rolmontrilo" (por la prepozicioj kaj la kaz-finaĵo "-n") kaj "rolvorteto" (por la prepozicioj). "Rolvorteto" kaj "adpozicio" estas pli-malpli samsignifaj. Ĉar ne ekzistas postpozicioj en Esperanto, la diferenco ne gravas en la kunteksto de esperanta gramatiko. Prepozicioj estas oftaj interalie en hindeŭropaj lingvoj, kaj similaj lingvoj, ekz. Esperanto. En la jena frazo: La kato dormas sur la tablo. la prepozicia frazparto "sur la tablo" rolas kiel komplemento, kaj esprimas, kie dormas la kato. La prepozicio mem estas "sur", montrante lokan rilaton de la okazaĵo, kaj ĝia objekto "la tablo" estas la centro de la loka rilato. Prepoziciaj sintagmoj kutime sekvas la modifitan vorton, kiel en postpoziciaj lingvoj la postpoziciaj sintagmoj kutime malsekvas la modifitan vorton. La ordon oni tamen povas renversi en poezio: ekzemple, "En la mondon venis nova sento". Ĉiuj lingvoj kun VSO-ordigo uzas prepoziciojn anstataŭ postpoziciojn. Ankaŭ, la plimulto el aliaj lingvoj, en kiuj la objekto sekvas la verbon (SVO kaj VOS-lingvoj), uzas prepoziciojn, sed kelkaj el tiuj SVO- kaj VOS-lingvoj uzas postpoziciojn. En Esperanto, la angla, la germana kaj pluraj aliaj lingvoj, multaj prepozicioj povas ankaŭ roli kiel prefiksoj. Oftaj ekzemploj en Esperanto inkluzivas "eldoni", "pripensi", "alveni". Kelkaj diras (interalie William Auld en La Fenomeno Esperanto), ke oni povas fari prepozicion el nuda radiko. Plej ofte uzataj tiel estas far (= fare de, farita de) kaj cel (= cele al, celante). Sed tiu uzo ankoraŭ ne estas ĝenerale akceptata. En kelkaj planlingvoj, interalie Volapuko kaj Vorlino, oni povas fari prepozicion el baza radiko per gramatika finaĵo, kiel oni faras substantivojn, verbojn, adjektivojn, kaj adverbojn en Esperanto per la diversaj finaĵoj. (eo)
  • En lingüística, adposición es una clase de palabras que abarca aquellas partículas que permiten expresar los roles semánticos de las frases o palabras a las que están asociadas,​ en especial relaciones espaciales o temporales. Una adposición carece de flexión (es una categoría invariable) y se combina típicamente con un sintagma nominal, el cual hace las veces de su complemento sintáctico en un sintagma preposicional. Generalmente, este tipo de sintagmas tienen una función adverbial en la oración. De acuerdo al orden en el que se asocian a las frases o palabras que modifican, se clasifican como preposiciones, posposiciones y circumposiciones. (es)
  • Preposizio dagokion osagarriaren aurre-aurrean doan hitza da, perpausaren barnean hitz batzuk beste batzuen mende ipintzen dituena. Postposizioekin eta zirkunposizioekin batera, osatzen dituzte, rol semantikoak adierazten dutenak. Hainbat hizkuntzatan erabiltzen dituzte: * Aleman: mit einer Frau (emakumearekin) * Frantses: sur la table (mahaian) * Poloniera: na stole (mahaian) * Khmerera: លើក្តារខៀន [ləː kdaːkʰiən] (arbelean) (eu)
  • La preposición es un tipo de adposición que se caracteriza por anteceder a su complemento. Introduce el llamado sintagma preposicional. Las preposiciones generalmente tienen la función de introducir adjuntos, y en ocasiones también complementos obligatorios ligando el nombre o sintagma nominal al que preceden inmediatamente con un verbo u otro nombre que las antecede. En algunas lenguas las preposiciones pueden no encabezar un sintagma preposicional. Es el caso de las lenguas germánicas, como el inglés y el alemán, donde incluso pueden aparecer al final de la frase. Considerando las distintas lenguas del mundo, la preposición es un tipo de adposición que se caracteriza por aparecer típicamente al principio del constituyente sintáctico al que afecta; así por ejemplo, la palabra equivalente que aparece detrás y no delante se llama posposición. Tradicionalmente, la gramática del español la ha definido como la parte invariable de la oración que une palabras denotando la relación que tienen entre sí. (es)
  • En linguistique, une adposition est une catégorie grammaticale de mots-outils immédiatement associés à un élément subordonné appelé complément ou régime et qui en indiquent la relation syntaxique et sémantique avec les autres éléments de la phrase. L'adposition est donc un type de subordonnant. On distingue différents types d'adpositions selon la place qu'elles occupent : * les prépositions, situées avant leur complément ; * les postpositions, situées après leur complément ; * les ambipositions, qui peuvent se situer soit avant soit après leur complément ; * les circumpositions, composés de deux éléments situés de part et d'autre de leur complément ; * les inpositions, intégrées au sein de leur complément ; * les interpositions, situées entre deux éléments redoublés. Dans la majorité des langues prédominent soit les prépositions (ce qui est le cas du français) soit les postpositions. De ce fait, l'emploi de ces termes spécifiques est plus courant en pratique que celui du terme générique « adposition ». (fr)
  • En grammaire, une préposition (du mot latin praepositio < prae- « avant, devant » + positio « position ») est un mot-outil invariable qui a le rôle, dans un rapport syntaxique de subordination, de relier un constituant de la phrase à un autre constituant, le second étant le complément ou l’attribut du premier. Le terme que la préposition introduit est appelé son régime (ou parfois son complément). La préposition et son régime (le plus souvent un syntagme nominal ou un pronom) forment un syntagme (ou groupe) prépositionnel. La préposition fait partie de la classe plus large des adpositions, dans laquelle elle se distingue par sa place (elle est antéposée à son régime, par opposition aux postpositions qui, elles, sont placées après leur régime). (fr)
  • Prepositions and postpositions, together called adpositions (or broadly, in traditional grammar, simply prepositions), are a class of words used to express spatial or temporal relations (in, under, towards, before) or mark various semantic roles (of, for). A preposition or postposition typically combines with a noun phrase, this being called its complement, or sometimes object. A preposition comes before its complement; a postposition comes after its complement. English generally has prepositions rather than postpositions – words such as in, under and of precede their objects, such as in England, under the table, of Jane – although there are a few exceptions including "ago" and "notwithstanding", as in "three days ago" and "financial limitations notwithstanding". Some languages that use a different word order have postpositions instead, or have both types. The phrase formed by a preposition or postposition together with its complement is called a prepositional phrase (or postpositional phrase, adpositional phrase, etc.) – such phrases usually play an adverbial role in a sentence. A less common type of adposition is the circumposition, which consists of two parts that appear on each side of the complement. Other terms sometimes used for particular types of adposition include ambiposition, inposition and interposition. Some linguists use the word preposition in place of adposition regardless of the applicable word order.(Further information: English prepositions) (en)
  • Preposisi (Bahasa Latin: prae, "sebelum" dan ponere, "menempatkan, tempat") atau kata depan adalah kata yang merangkaikan kata-kata atau bagian kalimat dan biasanya diikuti oleh nomina atau pronomina. Preposisi bisa berbentuk kata, misalnya di dan untuk, atau gabungan kata, misalnya bersama atau sampai dengan. (in)
  • La preposizione (dal latino prepositio, -onis, deverbale di praeponere = 'porre davanti'), in grammatica, è una parte invariabile del discorso che serve a creare un legame fra parole e frasi, specificando un rapporto reciproco e la funzione sintattica della parola, locuzione o frase che la segue. Quando uniscono due parole all'interno di una medesima proposizione, le preposizioni servono a introdurre i complementi (tranne il complemento oggetto e, talora, alcuni altri): Esempio: Abbiamo pensato a lungo alle tue parole. Sono andato a lavoro. Quando invece collegano due frasi, esse introducono delle proposizioni subordinate: Esempio: Bisogna prendere il traghetto per arrivare su quell'isola. (it)
  • 接置詞(せっちし、adposition)は、名詞句と結びつき、文中の他の要素との関係を表す句を作る品詞である。側置詞(そくちし)とも言う。 (ja)
  • 전치사와 후치사는 에 속하며 문법적 의미를 덧붙이는 말이다. (ko)
  • Een voorzetsel (of prepositie) is een onverbuigbare woordsoort die altijd deel uitmaakt van een zinsdeel (vaak is dit een bijwoordelijke bepaling) en de aard van de relatie tussen verschillende elementen in de zin aangeeft: * Het kantoor is open vanaf tien uur. * De fiets staat naast de brommer. * Schilder je met een roller of een kwast? Nog voorbeelden van voorzetsels zijn: aan, achter, bij, naast, op, met, vanaf en voor. Een voorzetsel staat gewoonlijk voor het element waar het bij hoort, maar kan er onder andere in het Nederlands soms ook achter staan (men spreekt dan wel van een achterzetsel). Bijvoorbeeld: * Ze reden het tuinpad op. (nl)
  • Przyimek (łac. praepositio) – nieodmienna i niesamodzielna część mowy, która łączy się z innymi wyrazami i nadaje im inny sens.Na przykład rzeczownik stół tworzy z przyimkami wiele zestawień: na stole, o stole, za stołem, obok stołu, po stole, pod stołem, zza stołu, koło stołu, przy stole, ponad stołem, od stołu, ku stołowi itp. Przyimki dzieli się na: * przyimki proste (np. z, do, na, bez, za, pod, u, w, nad, o, od, po). * przyimki złożone, składające się z przyimków prostych (np. z + nad = znad, po + przez = poprzez). Przyimek w połączeniu z rzeczownikiem, przymiotnikiem lub liczebnikiem tworzy wyrażenie przyimkowe, np. z nudów, ze strachu, sklep z butami, zeszyt w kratkę, z piętnaście, ze sto, z milion. (pl)
  • As adposições são um grupo de classes gramaticais, assim como os Nomes (que são os substantivos, os adjectivos, os pronomes e os artigos). Elas (adposições) abrangem três classes: * Preposições - Ligam dois termos ou duas orações, subordinando um ao outro * Posposições - Indicam subordinação de um termo anterior ao posterior * Circumposições - Circundam a frase, são uma adposição dupla (Estas sendo raríssimas nos poucos idiomas que a possuem.) São completamente invariáveis, pois nenhuma de suas classes variam. São conectivas, assim como as Conjunções (que só abrangem a classe de mesmo nome). Seguem as seguintes características: * Combinam sintacticamentente os elementos de uma frase, geralmente uma . * Estabelecem relações que combinam ou subjugam dois termos entre si. Estas relações podendo ser, na Língua Portuguesa, de localização (ex: em); origem (ex: de); meio (ex: por); matéria; valor; autoria; tempo (ex: a); posição (ex: ante), etc. * Demonstram relações gramaticais precisas entre seus termos. Por exemplo, marcando os casos gramaticais. * Se os verbos, adjectivos e substantivos de uma língua variam coordenadamente, as adposições variam também, mas isto é raro. acontece, por exemplo, nas línguas célticas. (pt)
  • Preposição é uma classe de palavras invariável que liga dois elementos da oração, subordinando o segundo ao primeiro, ou seja, o regente e o regido: isto significa que a preposição é o termo que relaciona substantivo a substantivo, verbo a substantivo, substantivo a verbo, adjetivo a substantivo, advérbio a substantivo etc. Junto com as posposições e as raríssimas circumposições, as preposições formam o grupo das adposições. Exemplo: Os alunos do colégio assistiram ao filme de Walter Salles. Observação: há-se como elementos da oração os alunos, o colégio, o verbo assistir, o filme e Walter Salles. O restante é preposição. Observe: "do" liga "alunos" a "colégio", "a" liga "assistiram" a "filme", "de" liga "filme" a "Walter Salles". O termo que antecede a preposição é denominado regente e o termo que a sucede, regido; denomina-se também àquele antecedente e a este consequente. Análise: em "Os alunos do colégio (...)" , os alunos é o antecedente; o colégio, consequente. Na língua portuguesa há também as contrações, como a "do" no exemplo (preposição de mais o artigo o). Somente as preposições de e em podem contrair-se com artigos, pronomes e advérbios. Em linguagem mais compassada, pode-se, sem nenhum problema, descontraí-los, ainda que não seja para formar sujeito de infinitivo. Ex.: Moraria em o Sertão de meus pais. — Referi-me a aquela fruta vermelha. — "Para tudo isso, porém, existe a adesão em massa. É o maior medo de Oswald de Andrade. De fato nada resiste a aquela estratégia paradoxal." (Manuel Bandeira, apud Bechara) (pt)
  • Adpositioner är ett ordklassnamn som förekommer som alternativ, sammanfattande benämning på prepositioner, cirkumpositioner och postpositioner, men som sällan används i svensk grammatikundervisning. Adpositioner placeras olika i förhållande till huvudorden, men har samma funktion, varför de hör till en och samma ordklass. (sv)
  • Адло́г (полукалька с англ. adposition), реже прило́г — лингвистический термин, используемый как общее название для предлогов и послелогов (а также некоторых более редких классов слов). Адлоги — это служебные слова, в предложении примыкающие к существительным (также к местоимениям-существительным и другим функционально близким частям речи) и маркирующие их синтаксическую зависимость от другого слова (например, глагола или другого существительного). Адлог, расположенный перед словом, к которому он относится, называют предлогом, после соответствующего слова — послелогом. Поскольку во многих языках используются почти исключительно предлоги (как в русском) или почти исключительно послелоги (как в китайском), общий термин «адлог» употребляется достаточно редко и не выходит за рамки специальных текстов по лингвистике. В «Большой российской энциклопедии» в аналогичном значении использовано выражение «релятивные слова». (ru)
  • Prepositioner är adpositioner som placeras framför de nominalfraser för vilka de anger funktion i en sats. Nominalfrasens roll kan också innehas av . Med sitt objekt kan prepositionen bilda rums- eller tidsadverbial, som är fallet för prepositionerna i, under, på. Prepositionen kan också bilda rent grammatiska funktioner som exempelvis "Jag skrattar åt dig", "Hon tänkte på att han skulle resa". Prepositioner styr ofta bestämda kasus, där alltså den efterföljande nominalfrasen måste böjas i detta kasus. Det förekommer ofta (i till exempel tyska, latin och ryska) att en och samma preposition kan styra olika kasus, och då få olika betydelser. Prepositioner benämns ofta som en ordklass, men eftersom de inte skiljer sig i funktion utan bara i placering från postpositioner och cirkumpositioner bildar alla dessa en gemensam ordklass. Samlingsbegreppet för prepositioner, postpositioner och cirkumpositioner är adpositioner, vilket således kan betraktas som ordklassnamnet. Den huvudsakliga anledningen till att termen "prepositioner" så ofta behandlas som ordklassnamn är att den mesta språkvetenskapliga terminologin historiskt har varit grundad på de europeiska – framför allt de klassiska – språkens grammatik, i vilken postpositioner och cirkumpositioner är så gott som obefintliga. Ännu används begreppet "adposition" i större utsträckning endast bland dem som sysslar med jämförande språkvetenskap och språktypologi. Prepositioner kan i skrift ofta lätt förväxlas med verbpartiklar. Prepositionen har alltid en rektion, som utgörs av en nominalfras, infinitivfras eller en bisats. Exempelvis: "Utan konserveringsmedel" (utan = preposition, konserveringsmedel = rektion)"Från mittens rike" (från = preposition, mittens rike = rektion) (sv)
  • Предло́г — служебная часть речи, обозначающая отношение между объектом и субъектом, выражающая синтаксическую зависимость имен существительных, местоимений, числительных от других слов в словосочетаниях и предложениях. Предлоги, как и все служебные слова, не могут употребляться самостоятельно, они всегда относятся к какому-нибудь существительному (или слову, употребляемому в функции существительного). Вследствие своей синтаксической несамостоятельности предлоги никогда не выступают в качестве членов предложения. Они обслуживают управление как вид подчинительной связи, будучи связанными с управляющим компонентом словосочетания. (ru)
  • Прийме́нник — незмінна службова частина мови, яка разом з відмінковими закінченнями іменників, займенників і числівників виражає відношення між словами у реченні. Прийменники не мають самостійного лексичного значення, тому членами речення не виступають. Стосуючись іменників, числівників, займенників, вони входять до складу другорядних членів речення. (uk)
  • 介詞、介系詞(英語:adposition)是語法中定義的一種詞彙,用來描述字詞之間的時間、空間或文法關係。可以區分為前置介詞(簡稱前置詞,preposition)、後置介詞(postposition)和框式介詞(circumposition)。 (zh)
  • 前置詞(英語:Preposition)在文法裡是一種介詞或助詞,其作用為建立受詞(多半是一個)與句子中其他部分的關係,通常用來表示位置或時間。 (zh)
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 199358 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 40237 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1115322588 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • حروف الإضافة حروف معان تفيد نسبة الكلمة إلى الكلمة.وتسمى حروف الإضافة في العربية حروف الجر. (ar)
  • Πρόθεση είναι ένα άκλιτο μέρος του λόγου που μπαίνει εμπρός από τα ονόματα ή τα επιρρήματα για να φανερώσει μαζί τους τόπο, χρόνο, αιτία, τρόπο, προέλευση, ποσό κλπ. Προθέσεις είναι : με , σε , για , ως , πριν , προς , σαν αντί , από , δίχως, έως , κατά , μετά , μέχρι , παρά , χωρίς (el)
  • Preposizio dagokion osagarriaren aurre-aurrean doan hitza da, perpausaren barnean hitz batzuk beste batzuen mende ipintzen dituena. Postposizioekin eta zirkunposizioekin batera, osatzen dituzte, rol semantikoak adierazten dutenak. Hainbat hizkuntzatan erabiltzen dituzte: * Aleman: mit einer Frau (emakumearekin) * Frantses: sur la table (mahaian) * Poloniera: na stole (mahaian) * Khmerera: លើក្តារខៀន [ləː kdaːkʰiən] (arbelean) (eu)
  • Preposisi (Bahasa Latin: prae, "sebelum" dan ponere, "menempatkan, tempat") atau kata depan adalah kata yang merangkaikan kata-kata atau bagian kalimat dan biasanya diikuti oleh nomina atau pronomina. Preposisi bisa berbentuk kata, misalnya di dan untuk, atau gabungan kata, misalnya bersama atau sampai dengan. (in)
  • 接置詞(せっちし、adposition)は、名詞句と結びつき、文中の他の要素との関係を表す句を作る品詞である。側置詞(そくちし)とも言う。 (ja)
  • 전치사와 후치사는 에 속하며 문법적 의미를 덧붙이는 말이다. (ko)
  • Adpositioner är ett ordklassnamn som förekommer som alternativ, sammanfattande benämning på prepositioner, cirkumpositioner och postpositioner, men som sällan används i svensk grammatikundervisning. Adpositioner placeras olika i förhållande till huvudorden, men har samma funktion, varför de hör till en och samma ordklass. (sv)
  • Предло́г — служебная часть речи, обозначающая отношение между объектом и субъектом, выражающая синтаксическую зависимость имен существительных, местоимений, числительных от других слов в словосочетаниях и предложениях. Предлоги, как и все служебные слова, не могут употребляться самостоятельно, они всегда относятся к какому-нибудь существительному (или слову, употребляемому в функции существительного). Вследствие своей синтаксической несамостоятельности предлоги никогда не выступают в качестве членов предложения. Они обслуживают управление как вид подчинительной связи, будучи связанными с управляющим компонентом словосочетания. (ru)
  • Прийме́нник — незмінна службова частина мови, яка разом з відмінковими закінченнями іменників, займенників і числівників виражає відношення між словами у реченні. Прийменники не мають самостійного лексичного значення, тому членами речення не виступають. Стосуючись іменників, числівників, займенників, вони входять до складу другорядних членів речення. (uk)
  • 介詞、介系詞(英語:adposition)是語法中定義的一種詞彙,用來描述字詞之間的時間、空間或文法關係。可以區分為前置介詞(簡稱前置詞,preposition)、後置介詞(postposition)和框式介詞(circumposition)。 (zh)
  • 前置詞(英語:Preposition)在文法裡是一種介詞或助詞,其作用為建立受詞(多半是一個)與句子中其他部分的關係,通常用來表示位置或時間。 (zh)
  • حروف الجر في اللغة العربية هي أحد أنواع حروف المعاني العاملة (أي أنها تغير من إعراب الجملة عند دخولها عليها) المختصة بالأسماء، كبقية حروف العربية، حروف الجر مبنية دائما أي أن لها حركة واحدة لا تتغير بتغير موقعها من الجملة. حروف الجر حسب ما ذكر ابن مالك في ألفيته واحد وعشرون حرفا مجموعة في البيتين التاليين (ما عدا حرف لولا ويعد نادراً) معاني حروف الجر: . وايضا التعليل كقولك (اشكر المحسن على احسانه) أي لاحسانه وتفيد المصاحبة كقولك ( البر الحق ان تنفق المال على حبك له وحاجتك اليه) أي مع حبك له وايضا من معانيها تاتي بمعنى من كقوله (الذين إذا اكتالوا على الناس يستوفون). (ar)
  • Una preposició és una categoria gramatical que s'encarrega de relacionar un element sintàctic —per exemple, un verb— amb els seus complements. La preposició és una categoria invariable, és a dir, que no té ni gènere ni nombre. El seu nom ve donat perquè es col·loca davant de la paraula que vol subordinar, això la distingeix de la posposició existent en altres idiomes, com el basc. (ca)
  • Předložka (lat. praepositio; v některých jazycích záložka, lat. postpositio) je neohebný slovní druh. Předložky stojí před podstatnými jmény, zájmeny a číslovkami. Nejsou plnovýznamovým slovním druhem (odborně se označují jako ), ale pomáhají vytvářet fráze a modifikovat vztahy mezi větnými členy. Předložka sama o sobě není větným členem, stává se jím teprve ve spojení s příslušným výrazem. Ve flektivních jazycích, jako je čeština, se každá předložka pojí s určitým pádem nebo více pády. V jiných jazycích mohou předložky systém pádů plně nahradit. (cs)
  • Präpositionen (von lateinisch praepositio ‚Voranstellung‘), in der Schulgrammatik auch Verhältniswörter oder Vorwörter und in der germanistischen Literatur auch Fallfügteile oder Lagewörter genannt, sind eine Wortart, die eine geschlossene Klasse bildet und somit zwischen Inhaltswort und grammatischer Markierung angesiedelt ist. Präpositionen verlangen in der Regel eine Substantivgruppe oder ein Pronomen als syntaktische Ergänzung und weisen dieser/diesem einen Kasus zu (in Sprachen, die Kasus sichtbar markieren); im Deutschen können Präpositionen aber auch mit Adverbien verwendet werden. Zusammen mit ihrer Ergänzung und ggf. weiteren Modifikatoren bilden sie Präpositionalphrasen. Sie können lokale, temporale, kausale, konzessive, modale u. a. Bedeutungen tragen oder zur Markierung grammat (de)
  • Adposition ist ein Begriff der Grammatik, mit dem eine Klasse von Wörtern zusammengefasst wird, deren bekannteste Vertreter Präpositionen sind. Diese lassen sich definieren als Wörter, die typischerweise unveränderlich sind, einen Kasus an genau eine Ergänzung vergeben und eine sehr schematische, oft auch nur grammatische Bedeutung haben. Solche Wörter können vor oder nach ihrer Ergänzung stehen, also im engeren Sinn jeweils Präpositionen oder Postpositionen sein. Der Begriff der Adposition wurde geprägt, um eine zusammenfassende Bezeichnung für diese verschiedenen Fälle zu haben; allerdings wird oft die Bezeichnung Präposition in einem Sinn verallgemeinert, dass sie auch entsprechende Wörter in anderen Positionen mitumfasst. Adposition ist so gesehen also eine präzisere Bezeichnung für „P (de)
  • Prepozicio (aŭ rolvorteto) estas klaso de vorto, gramatika partikulo, kiu staras antaŭ alia vorto aŭ vortgrupo montrante, kian frazrolon tiu vorto aŭ vortgrupo havas en la frazo, aŭ kian rilaton tiu vorto aŭ vortgrupo havas al alia vorto aŭ vortgrupo de la sama frazo. En Esperanto ĉiuj prepozicioj estas vortetoj, do ne alprenas finaĵon. Prepozicioj estas oftaj interalie en hindeŭropaj lingvoj, kaj similaj lingvoj, ekz. Esperanto. En la jena frazo: La kato dormas sur la tablo. (eo)
  • Adpozicio (aŭ rolvorteto) estas ĝenerala vorto por du specoj de partikuloj, prepozicioj kaj postpozicioj. Ambaŭ montras la frazrolon de modifita substantivo aŭ substantivan sintagmon, simile kiel kazo-finaĵo. Krom la loko relative al la modifita vorto aŭ sintagmo, ambaŭ specoj de adpozicio estas esence samaj. (eo)
  • La preposición es un tipo de adposición que se caracteriza por anteceder a su complemento. Introduce el llamado sintagma preposicional. Las preposiciones generalmente tienen la función de introducir adjuntos, y en ocasiones también complementos obligatorios ligando el nombre o sintagma nominal al que preceden inmediatamente con un verbo u otro nombre que las antecede. En algunas lenguas las preposiciones pueden no encabezar un sintagma preposicional. Es el caso de las lenguas germánicas, como el inglés y el alemán, donde incluso pueden aparecer al final de la frase. (es)
  • En lingüística, adposición es una clase de palabras que abarca aquellas partículas que permiten expresar los roles semánticos de las frases o palabras a las que están asociadas,​ en especial relaciones espaciales o temporales. Una adposición carece de flexión (es una categoría invariable) y se combina típicamente con un sintagma nominal, el cual hace las veces de su complemento sintáctico en un sintagma preposicional. Generalmente, este tipo de sintagmas tienen una función adverbial en la oración. (es)
  • En grammaire, une préposition (du mot latin praepositio < prae- « avant, devant » + positio « position ») est un mot-outil invariable qui a le rôle, dans un rapport syntaxique de subordination, de relier un constituant de la phrase à un autre constituant, le second étant le complément ou l’attribut du premier. Le terme que la préposition introduit est appelé son régime (ou parfois son complément). La préposition et son régime (le plus souvent un syntagme nominal ou un pronom) forment un syntagme (ou groupe) prépositionnel. (fr)
  • En linguistique, une adposition est une catégorie grammaticale de mots-outils immédiatement associés à un élément subordonné appelé complément ou régime et qui en indiquent la relation syntaxique et sémantique avec les autres éléments de la phrase. L'adposition est donc un type de subordonnant. On distingue différents types d'adpositions selon la place qu'elles occupent : (fr)
  • Prepositions and postpositions, together called adpositions (or broadly, in traditional grammar, simply prepositions), are a class of words used to express spatial or temporal relations (in, under, towards, before) or mark various semantic roles (of, for).(Further information: English prepositions) (en)
  • La preposizione (dal latino prepositio, -onis, deverbale di praeponere = 'porre davanti'), in grammatica, è una parte invariabile del discorso che serve a creare un legame fra parole e frasi, specificando un rapporto reciproco e la funzione sintattica della parola, locuzione o frase che la segue. Quando uniscono due parole all'interno di una medesima proposizione, le preposizioni servono a introdurre i complementi (tranne il complemento oggetto e, talora, alcuni altri): Esempio: Abbiamo pensato a lungo alle tue parole. Sono andato a lavoro. (it)
  • Een voorzetsel (of prepositie) is een onverbuigbare woordsoort die altijd deel uitmaakt van een zinsdeel (vaak is dit een bijwoordelijke bepaling) en de aard van de relatie tussen verschillende elementen in de zin aangeeft: * Het kantoor is open vanaf tien uur. * De fiets staat naast de brommer. * Schilder je met een roller of een kwast? Nog voorbeelden van voorzetsels zijn: aan, achter, bij, naast, op, met, vanaf en voor. * Ze reden het tuinpad op. (nl)
  • Przyimek (łac. praepositio) – nieodmienna i niesamodzielna część mowy, która łączy się z innymi wyrazami i nadaje im inny sens.Na przykład rzeczownik stół tworzy z przyimkami wiele zestawień: na stole, o stole, za stołem, obok stołu, po stole, pod stołem, zza stołu, koło stołu, przy stole, ponad stołem, od stołu, ku stołowi itp. Przyimki dzieli się na: * przyimki proste (np. z, do, na, bez, za, pod, u, w, nad, o, od, po). * przyimki złożone, składające się z przyimków prostych (np. z + nad = znad, po + przez = poprzez). (pl)
  • Preposição é uma classe de palavras invariável que liga dois elementos da oração, subordinando o segundo ao primeiro, ou seja, o regente e o regido: isto significa que a preposição é o termo que relaciona substantivo a substantivo, verbo a substantivo, substantivo a verbo, adjetivo a substantivo, advérbio a substantivo etc. Junto com as posposições e as raríssimas circumposições, as preposições formam o grupo das adposições. Exemplo: Os alunos do colégio assistiram ao filme de Walter Salles. (pt)
  • As adposições são um grupo de classes gramaticais, assim como os Nomes (que são os substantivos, os adjectivos, os pronomes e os artigos). Elas (adposições) abrangem três classes: * Preposições - Ligam dois termos ou duas orações, subordinando um ao outro * Posposições - Indicam subordinação de um termo anterior ao posterior * Circumposições - Circundam a frase, são uma adposição dupla (Estas sendo raríssimas nos poucos idiomas que a possuem.) São completamente invariáveis, pois nenhuma de suas classes variam. São conectivas, assim como as Conjunções (que só abrangem a classe de mesmo nome). (pt)
  • Prepositioner är adpositioner som placeras framför de nominalfraser för vilka de anger funktion i en sats. Nominalfrasens roll kan också innehas av . Med sitt objekt kan prepositionen bilda rums- eller tidsadverbial, som är fallet för prepositionerna i, under, på. Prepositionen kan också bilda rent grammatiska funktioner som exempelvis "Jag skrattar åt dig", "Hon tänkte på att han skulle resa". Prepositionen har alltid en rektion, som utgörs av en nominalfras, infinitivfras eller en bisats. Exempelvis: (sv)
  • Адло́г (полукалька с англ. adposition), реже прило́г — лингвистический термин, используемый как общее название для предлогов и послелогов (а также некоторых более редких классов слов). Адлоги — это служебные слова, в предложении примыкающие к существительным (также к местоимениям-существительным и другим функционально близким частям речи) и маркирующие их синтаксическую зависимость от другого слова (например, глагола или другого существительного). Адлог, расположенный перед словом, к которому он относится, называют предлогом, после соответствующего слова — послелогом. Поскольку во многих языках используются почти исключительно предлоги (как в русском) или почти исключительно послелоги (как в китайском), общий термин «адлог» употребляется достаточно редко и не выходит за рамки специальных т (ru)
rdfs:label
  • حرف جر (ar)
  • حرف إضافة (ar)
  • Preposició (ca)
  • Předložka (cs)
  • Präposition (de)
  • Adposition (de)
  • Πρόθεση (el)
  • Adpozicio (eo)
  • Prepozicio (eo)
  • Adposición (es)
  • Preposición (es)
  • Preposizio (eu)
  • Preposisi (in)
  • Préposition (fr)
  • Adposition (fr)
  • Preposizione (it)
  • 接置詞 (ja)
  • 전치사와 후치사 (ko)
  • Voorzetsel (nl)
  • Preposition and postposition (en)
  • Przyimek (pl)
  • Preposição (pt)
  • Adposição (pt)
  • Предлог (ru)
  • Адлог (ru)
  • Adposition (sv)
  • Preposition (sv)
  • 介詞 (zh)
  • Прийменник (uk)
  • 前置詞 (zh)
owl:differentFrom
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License