An Entity of Type: person, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The pater familias, also written as paterfamilias (plural patres familias), was the head of a Roman family. The pater familias was the oldest living male in a household, and could legally exercise autocratic authority over his extended family. The term is Latin for "father of the family" or the "owner of the family estate". The form is archaic in Latin, preserving the old genitive ending in -ās (see Latin declension), whereas in classical Latin the normal first declension genitive singular ending was -ae. The pater familias always had to be a Roman citizen.

Property Value
dbo:abstract
  • Pater familias és un locució llatina que significa pare de família. El pater familias era l'home més gran amb el màxim de poder a la llar romana. En morfologia de llatí familias és un exemple de genitiu arcaïc, la forma clàssica és familiae. (ca)
  • Pater familias (lat. otec rodiny) byl v antickém Římě hlavou patriarchální rodiny. Jeho postavení bylo velmi silné: formálně vlastnil veškerý rodinný majetek (ostatní členové rodiny nesměli vlastnit vůbec nic, všechno, co nabývali, nabývali pro otce), měl prakticky neomezenou moc otcovskou (patria potestas) nad dětmi a obdobnou moc (manus) nad manželkou, nad rodinnými příslušníky měl dokonce i právo nad životem a smrtí (potestatem vitae necisque), své děti mohl v krajním případě i prodat (ius vendendi). Uvnitř rodiny byl pater familias jedinou svéprávnou osobou (sui iuris), ostatní členové rodiny (manželka, děti, manželky neemancipovaných synů, vnoučata, pravnoučata) mu byli přísně podřízeni a zcela závislí na jeho právu (byli alieni iuris, práva cizího – svého otce), jejich postavení z hlediska práva soukromého bylo tak nicotné, že byli dokonce přirovnáváni k otrokům (servorum loco). Na druhou stranu však byl pater familias odpovědný za škodu, kterou způsobily osoby jemu podřízené, a z deliktů těchto lidí musel platit pokutu on. V případě, že osoba jemu podřízená spáchala delikt, mohl tuto osobu vydat na přechodnou dobu poškozenému, v jeho rodině pak setrvával (v jakémsi přechodném otroctví – ) do té doby, dokud škodu neodpracoval. Po tuto dobu však nad danou osobou ztrácel patria potestas. Další pravomoce otce rodiny pak byly: právo jmenovat dětem poručníka v poslední vůli, právo dát dětem souhlas k zásnubám a uzavření manželství, právo ustanovit dětem dědice na případ, že by po smrti otce zemřely v nedospělosti. Trojím obrazným prodejem syna (mancipací) či jediným dcery a ostatních descendentů docházelo k tzv. emancipaci: zániku moci otcovské. Emancipací docházelo ke kapitisdeminuci, zrušení agnátských vztahů a zejména k osamostatnění dotyčného: přestává být alieni iuris a stává se sui iuris. (cs)
  • Der pater familias (lateinisch für „Familienvater“; häufig auch zusammengeschrieben: paterfamilias) war das Familienoberhaupt oder der „Hausherr“ – meist der älteste oder „ranghöchste“ Mann – im (römisch-rechtlichen) Privathaushalt. Nur römische Bürger konnten den Rechtsstatus eines pater familias einnehmen. Regulär dekliniert heißt es eigentlich pater familiae. Die altertümliche Genitivform ist nur in diesem einen stehenden Begriff im klassischen Latein und darüber hinaus erhalten geblieben. (de)
  • Le pater familias (« père de la famille » en latin) était l'homme de plus haut rang dans une maisonnée romaine, qui détenait la (puissance paternelle) sur sa femme, ses enfants et ses esclaves. Cette potestas était « de vie ou de mort », et était viagère : elle ne s'éteignait, sauf adoption, qu'à la mort. Il s'agit également de l'homme le plus vieux de la famille. Le respect est donc un élément primordial de la figure du pater familias. (fr)
  • Pater familias es una locución latina (traducida literalmente 'paterfamilias') que significa «el padre de familia». La forma es irregular y arcaica en latín, preservando la antigua desinencia genitiva de -as. El pater familias era el ciudadano independiente, el que ejercía la autoridad y todos los mandos de la casa; nunca podía ser una mujer, siempre era un hombre. Bajo su control estaban todos los bienes y personas que pertenecían a la familia, y era la persona física que tenía atribuida la plena capacidad jurídica para obrar según su voluntad y ejercer la patria potestas, la manus, la y el , respectivamente, sobre el resto de las personas alieni iuris que estaban sujetas a la voluntad, sobre la mujer casada, sobre los esclavos y sobre otros hombres. El concepto anudado a la capacidad jurídica (caput) consistía en la posesión de los tres estados (status) de libertad, de ciudad libre, ciudadano y cada persona física que gozaba de los tres estados civiles, con plena capacidad jurídica y de obrar, libre, ciudadano y jefe de familia.​ (es)
  • The pater familias, also written as paterfamilias (plural patres familias), was the head of a Roman family. The pater familias was the oldest living male in a household, and could legally exercise autocratic authority over his extended family. The term is Latin for "father of the family" or the "owner of the family estate". The form is archaic in Latin, preserving the old genitive ending in -ās (see Latin declension), whereas in classical Latin the normal first declension genitive singular ending was -ae. The pater familias always had to be a Roman citizen. Roman law and tradition (mos majorum) established the power of the pater familias within the community of his own extended familia. In Roman family law, the term "Patria potestas" (Latin: “power of a father”) refers to this concept. He held legal privilege over the property of the familia, and varying levels of authority over his dependents: these included his wife and children, certain other relatives through blood or adoption, clients, freedmen and slaves. The same mos majorum moderated his authority and determined his responsibilities to his own familia and to the broader community. He had a duty to father and raise healthy children as future citizens of Rome, to maintain the moral propriety and well-being of his household, to honour his clan and ancestral gods and to dutifully participate—and if possible, serve—in Rome's political, religious and social life. In effect, the pater familias was expected to be a good citizen. In theory at least, he held powers of life and death over every member of his extended familia through ancient right. In practice, the extreme form of this right was seldom exercised. It was eventually limited by law. In the Roman tradition, the term has appeared mostly in legal texts, and to a lesser extent, in literary texts. In both types of discourses, the term has been most commonly used to refer to the “estate owner,” a title considered conceptually separate from his familial relations. (en)
  • 가부(家父, 라틴어: Pater familias)는 라틴어로 '가족의 아버지'에서 유래되었으며, 고대 로마 시대, 오리엔트 사회에서 가정의 주체권을 확보한 사람을 가리킨다. 고대 로마 시대 가정사를 꾸릴 자유는 보장되었지만, 가정을 통솔할 자주권을 가질 '가부'의 존재를 전제로 했다. 당시 로마 시대에서는 나이, 사회적 지위, 부, 지식과 상관없이 아버지에 해당하는 모든 사람은 가장권의 중심이 되었다. 현대에는 가부가 아버지가 아닌 경제적 능력을 갖춘 사람이 가부가 될 수 있다. 당시 로마 시대에서 가부는 가정의 여성, 자식, 노예의 행동권을 판단하는 막강한 가부장적 권력을 가지고 있었다. 고대 로마 말기에는 가정 내에서의 권리 평등에 관한 법이 만들어지면서 가부의 성격을 띤 남성들의 수가 줄어들었다. (ko)
  • La locuzione latina pater familias, tradotta letteralmente, significa ‘padre di famiglia’. Era il custode delle memorie degli antenati, nonché del fuoco domestico, accanto al quale si venerano gli dei della famiglia o lares (dal latino: focolare); l'unico che poteva disporre del patrimonio della famiglia (bestiame, casa, schiavitù, campi). (it)
  • De pater familias (Latijn: vader van de familie) was in het Romeinese rijk de oudste man of man van de hoogste stand in een familia, een sociale, economische en juridische eenheid die te vergelijken is met een meergeneratie-huishouden maar sterk verschilt van wat tegenwoordig familie of huisgezin heet. De pater familias had op basis van het toen geldende recht binnen deze eenheid als enige alle macht, ook om te bepalen wie tot de familia behoorden en hij was als enige eigenaar van alle bezittingen en het vermogen van alle leden van het huishouden. (nl)
  • Pater familias (łac. „ojciec rodziny”) – głowa rodziny agnatycznej w starożytnym Rzymie. Ojcem rodziny mógł być jedynie męski obywatel rzymski, bez względu na wiek, niepodlegający władzy ojcowskiej innego pater familias – był zatem osobą sui iuris. Miał (jako obywatel sui iuris) zdolność prawną i – osiągnąwszy odpowiedni wiek – zdolność do czynności prawnych. Względem członków swojej rodziny (osób alieni iuris) posiadał szereg uprawnień (prawo życia i śmierci). Nad dziećmi miał władzę zwaną patria potestas, nad żoną – , a nad niewolnikami – . Ze względu na dawność pojęcia w łacinie w wyrażeniu pater familias, podobnie jak w mater familias, zachowała się archaiczna końcówka dopełniacza -as. Zapoznaj się z zastrzeżeniami dotyczącymi pojęć prawnych w Wikipedii. (pl)
  • Patria potestas (latin, "faderlig myndighet, "fadersmakt") var enligt romersk rätt den lagliga makt, som en pater familias hade över sina i lagligt äktenskap födda eller adopterade barn, sina sonbarn, sonsöners barn o.s.v., alldeles oberoende av dessas ålder och samhällsställning. Pater familias var huvudmannen för en romersk familj. Termen är latin och betyder "fadern för familjen". Pater familias var alltid en romersk medborgare. I början var denna makt mycket vidsträckt och innefattade huvudsakligen 1. * rätt att för begången förbrytelse döma avkomlingen till döden och låta verkställa domen; 2. * rätt att sälja honom till träl och att utlämna honom till den, mot vilken han förbrutit sig, i fall pater familias ej ville betala vederbörlig skadeersättning; 3. * rätt att överlämna honom till adoption av en annan pater familias; 4. * äganderätt till allt, vad han förvärvade. Enligt Tolv tavlornas lag var likväl en son, som fadern tre gånger sålt till träl, fri från faderns patria potestas och blev själv pater familias. Detta lagstadgande gav anledning till det hos romarna under många århundraden enda möjliga sätt, varpå pater familias kunde frigöra (emancipera) sin avkomling från sin potestas. Detta tillgick så, att sonen av honom inför pretor eller annan auktoriserad ämbetsman tre gånger såldes till slav åt en tredje person och lika många gånger åter frigavs, sista gången av fadern, sedan denne återköpt honom, på det fadern skulle över sonen få den, i synnerhet för arvsförhållanden viktiga, patronatsrätt, som tillkom förre ägare över av dem frigivna trälar. Sedan detta skett, var sonen fri från patria potestas, men förlorade också därmed ursprungligen sin arvsrätt efter fadern. Dotter och barnbarn behövde blott säljas en gång. Ända till slutet av 400-talet e.Kr, var detta det enda möjliga emancipationssättet. Vid denna tid infördes ett annat, och Justinianus I (500-talet) upphävde omsider den gamla, redan då ur bruk komna formen samt stadgade, att emancipation fick ske genom en enkel anmälan i laga form för vederbörande magistratsperson. Även till sin innebörd modifierades patria potestas betydligt genom den romerska lagstiftningen under kejsartiden. Faderns rätt att döma barnen till döden avskaffades; hans rätt att sälja dem inskränktes i högsta grad. Även hans rätt till deras egendom inskränktes, genom den bestämmelsen, att sonen hade full äganderätt till allt, som han i statens tjänst förvärvat (hans eller quasi militare). Likaså fastställdes flera fall, då patria potestas, även oberoende av faderns vilja, upphörde, till exempel då sonen (eller sonsonen) erhållit vissa högre ämbeten och värdigheter, en grundsats, som utan nämnvärda undantag var för den äldre lagstiftningen främmande. Patria potestas har sin förklaring och sin utgångspunkt i den romerska familjens stränga slutenhet under husfaderns övervälde. På den romerska rättens utveckling har den i förening och i växelverkan med besläktade institutioner, såsom adoption, testamente m.fl., utövat ett i hög grad viktigt inflytande. Den är, åtminstone i sina strängare och egentligare former, något för denna rätt över huvud specifikt. I den germanska rätten finns den ej, åtminstone ej i någon mening, som ens tillnärmelsevis påminner om den romerska. (sv)
  • Pater familias (plural: patres familias) era o mais elevado estatuto familiar (status familiae) na Roma Antiga, sempre uma posição masculina. O termo é latino e significa, literalmente, "pai de família". A forma é irregular e arcaica em latim, preservando a antiga terminação do genitivo em -as. O termo pater se refere a um território ou jurisdição governado por um patriarca. O uso do termo no sentido de orientação masculina da organização social aparece pela primeira vez entre os hebreus no século IV para qualificar o líder de uma sociedade judaica; o termo seria originário do grego helenístico para denominar um líder de comunidade. A palavra pátria é derivada desse termo. Pátria relaciona-se ao conceito de país, do italiano paese, por sua vez originário do latim pagus, aldeia, donde também vem pagão. Pátria, patriarcado e pagão tem a mesma raiz. Segundo Joseph Campbell os hebreus foram os primeiros a usar o termo pai para denominar o que até então era a Deusa Mãe ou Mãe Terra, a religião entre os antigos que cultuava a mulher. Ainda segundo Campbell, a convenção do termo entre os hebreus teria origem nas constantes perseguições religiosas e no desterramento que isso acarretava, ocasionando a perda da identidade territorial. (pt)
  • Pater familias (буквально «батько сім'ї») — особливий правовий статус господара дому, глави сім'ї у Стародавньому Римі. За законами 12 таблиць pater familias мав лат. vitae necisque potestas — владу смерті і життя над своїми дітьми (patria potestas), дружиною (manus mariti), рабами та іншими членами сім'ї інших поколінь. Однак про долю клієтелів pater familias не міг вирішувати — вони були вільні. Спочатку влада Pater familias була безмежна, а решта членів сім'ї були повністю безправні. Але потім римське право стало визнавати їхні права. Ослаблення влади Pater familias було наслідком розкладання патріархальної сім'ї, розвитку торгівлі, які передбачали певну самостійність дорослих членів сім'ї. За законом слово Pater familias було остаточним і абсолютним. Лише римські громадяни володіли правом pater familias. На кожне домогосподарство припадав лише один pater familias. Навіть дорослі діти були під авторитетом їх pater familias, допоки він жив. Після його смерті ті діти які проживали у їх власних домогосподарствах отримували тоді свій статус pater familias. (uk)
  • Pater familias (с лат. — «отец семейства») — глава патриархальной семьи. В Древнем Риме pater familias первоначально имел одинаковую власть (manus) над женой, детьми, рабами, вещами, — всех их он мог истребовать с помощью виндикационного иска. Затем эта власть дифференцировалась и получила разные наименования: manus mariti (над женой), patria potestas (над детьми) и т. д. Главу дома также называли квиритом (термин, производимый многими исследователями от др.-греч. κῦρος (власть), то есть власть имущий). Изначально власть отца семейства была безгранична, а остальные члены семьи были полностью бесправны, но затем римское право стало признавать их права. Ослабление власти отца семейства было следствием изменения римского семейного права, развития торговли, предполагавших определённую самостоятельность взрослых членов семьи. (ru)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 233128 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 30024 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1118538690 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Pater familias és un locució llatina que significa pare de família. El pater familias era l'home més gran amb el màxim de poder a la llar romana. En morfologia de llatí familias és un exemple de genitiu arcaïc, la forma clàssica és familiae. (ca)
  • Der pater familias (lateinisch für „Familienvater“; häufig auch zusammengeschrieben: paterfamilias) war das Familienoberhaupt oder der „Hausherr“ – meist der älteste oder „ranghöchste“ Mann – im (römisch-rechtlichen) Privathaushalt. Nur römische Bürger konnten den Rechtsstatus eines pater familias einnehmen. Regulär dekliniert heißt es eigentlich pater familiae. Die altertümliche Genitivform ist nur in diesem einen stehenden Begriff im klassischen Latein und darüber hinaus erhalten geblieben. (de)
  • Le pater familias (« père de la famille » en latin) était l'homme de plus haut rang dans une maisonnée romaine, qui détenait la (puissance paternelle) sur sa femme, ses enfants et ses esclaves. Cette potestas était « de vie ou de mort », et était viagère : elle ne s'éteignait, sauf adoption, qu'à la mort. Il s'agit également de l'homme le plus vieux de la famille. Le respect est donc un élément primordial de la figure du pater familias. (fr)
  • 가부(家父, 라틴어: Pater familias)는 라틴어로 '가족의 아버지'에서 유래되었으며, 고대 로마 시대, 오리엔트 사회에서 가정의 주체권을 확보한 사람을 가리킨다. 고대 로마 시대 가정사를 꾸릴 자유는 보장되었지만, 가정을 통솔할 자주권을 가질 '가부'의 존재를 전제로 했다. 당시 로마 시대에서는 나이, 사회적 지위, 부, 지식과 상관없이 아버지에 해당하는 모든 사람은 가장권의 중심이 되었다. 현대에는 가부가 아버지가 아닌 경제적 능력을 갖춘 사람이 가부가 될 수 있다. 당시 로마 시대에서 가부는 가정의 여성, 자식, 노예의 행동권을 판단하는 막강한 가부장적 권력을 가지고 있었다. 고대 로마 말기에는 가정 내에서의 권리 평등에 관한 법이 만들어지면서 가부의 성격을 띤 남성들의 수가 줄어들었다. (ko)
  • La locuzione latina pater familias, tradotta letteralmente, significa ‘padre di famiglia’. Era il custode delle memorie degli antenati, nonché del fuoco domestico, accanto al quale si venerano gli dei della famiglia o lares (dal latino: focolare); l'unico che poteva disporre del patrimonio della famiglia (bestiame, casa, schiavitù, campi). (it)
  • De pater familias (Latijn: vader van de familie) was in het Romeinese rijk de oudste man of man van de hoogste stand in een familia, een sociale, economische en juridische eenheid die te vergelijken is met een meergeneratie-huishouden maar sterk verschilt van wat tegenwoordig familie of huisgezin heet. De pater familias had op basis van het toen geldende recht binnen deze eenheid als enige alle macht, ook om te bepalen wie tot de familia behoorden en hij was als enige eigenaar van alle bezittingen en het vermogen van alle leden van het huishouden. (nl)
  • Pater familias (lat. otec rodiny) byl v antickém Římě hlavou patriarchální rodiny. Jeho postavení bylo velmi silné: formálně vlastnil veškerý rodinný majetek (ostatní členové rodiny nesměli vlastnit vůbec nic, všechno, co nabývali, nabývali pro otce), měl prakticky neomezenou moc otcovskou (patria potestas) nad dětmi a obdobnou moc (manus) nad manželkou, nad rodinnými příslušníky měl dokonce i právo nad životem a smrtí (potestatem vitae necisque), své děti mohl v krajním případě i prodat (ius vendendi). (cs)
  • Pater familias es una locución latina (traducida literalmente 'paterfamilias') que significa «el padre de familia». La forma es irregular y arcaica en latín, preservando la antigua desinencia genitiva de -as. El concepto anudado a la capacidad jurídica (caput) consistía en la posesión de los tres estados (status) de libertad, de ciudad libre, ciudadano y cada persona física que gozaba de los tres estados civiles, con plena capacidad jurídica y de obrar, libre, ciudadano y jefe de familia.​ (es)
  • The pater familias, also written as paterfamilias (plural patres familias), was the head of a Roman family. The pater familias was the oldest living male in a household, and could legally exercise autocratic authority over his extended family. The term is Latin for "father of the family" or the "owner of the family estate". The form is archaic in Latin, preserving the old genitive ending in -ās (see Latin declension), whereas in classical Latin the normal first declension genitive singular ending was -ae. The pater familias always had to be a Roman citizen. (en)
  • Pater familias (łac. „ojciec rodziny”) – głowa rodziny agnatycznej w starożytnym Rzymie. Ojcem rodziny mógł być jedynie męski obywatel rzymski, bez względu na wiek, niepodlegający władzy ojcowskiej innego pater familias – był zatem osobą sui iuris. Miał (jako obywatel sui iuris) zdolność prawną i – osiągnąwszy odpowiedni wiek – zdolność do czynności prawnych. Względem członków swojej rodziny (osób alieni iuris) posiadał szereg uprawnień (prawo życia i śmierci). Nad dziećmi miał władzę zwaną patria potestas, nad żoną – , a nad niewolnikami – . (pl)
  • Pater familias (plural: patres familias) era o mais elevado estatuto familiar (status familiae) na Roma Antiga, sempre uma posição masculina. O termo é latino e significa, literalmente, "pai de família". Segundo Joseph Campbell os hebreus foram os primeiros a usar o termo pai para denominar o que até então era a Deusa Mãe ou Mãe Terra, a religião entre os antigos que cultuava a mulher. Ainda segundo Campbell, a convenção do termo entre os hebreus teria origem nas constantes perseguições religiosas e no desterramento que isso acarretava, ocasionando a perda da identidade territorial. (pt)
  • Pater familias (буквально «батько сім'ї») — особливий правовий статус господара дому, глави сім'ї у Стародавньому Римі. За законами 12 таблиць pater familias мав лат. vitae necisque potestas — владу смерті і життя над своїми дітьми (patria potestas), дружиною (manus mariti), рабами та іншими членами сім'ї інших поколінь. Однак про долю клієтелів pater familias не міг вирішувати — вони були вільні. Спочатку влада Pater familias була безмежна, а решта членів сім'ї були повністю безправні. Але потім римське право стало визнавати їхні права. Ослаблення влади Pater familias було наслідком розкладання патріархальної сім'ї, розвитку торгівлі, які передбачали певну самостійність дорослих членів сім'ї. За законом слово Pater familias було остаточним і абсолютним. (uk)
  • Pater familias (с лат. — «отец семейства») — глава патриархальной семьи. В Древнем Риме pater familias первоначально имел одинаковую власть (manus) над женой, детьми, рабами, вещами, — всех их он мог истребовать с помощью виндикационного иска. Затем эта власть дифференцировалась и получила разные наименования: manus mariti (над женой), patria potestas (над детьми) и т. д. Главу дома также называли квиритом (термин, производимый многими исследователями от др.-греч. κῦρος (власть), то есть власть имущий). (ru)
  • Patria potestas (latin, "faderlig myndighet, "fadersmakt") var enligt romersk rätt den lagliga makt, som en pater familias hade över sina i lagligt äktenskap födda eller adopterade barn, sina sonbarn, sonsöners barn o.s.v., alldeles oberoende av dessas ålder och samhällsställning. Pater familias var huvudmannen för en romersk familj. Termen är latin och betyder "fadern för familjen". Pater familias var alltid en romersk medborgare. I början var denna makt mycket vidsträckt och innefattade huvudsakligen (sv)
rdfs:label
  • Pater familias (ca)
  • Pater familias (cs)
  • Pater familias (de)
  • Pater familias (es)
  • Pater familias (fr)
  • Pater familias (it)
  • 가부 (가족) (ko)
  • Pater familias (en)
  • Pater familias (pl)
  • Pater familias (nl)
  • Pater familias (pt)
  • Patria potestas (sv)
  • Pater familias (ru)
  • Pater familias (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License