About: Avestan

An Entity of Type: language, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Avestan (/əˈvɛstən/), or historically Zend, is an umbrella term for two Old Iranian languages: Old Avestan (spoken in the 2nd millennium BCE) and Younger Avestan (spoken in the 1st millennium BCE). They are known only from their conjoined use as the scriptural language of Zoroastrianism, and the Avesta likewise serves as their namesake. Both are early Eastern Iranian languages within the Indo-Iranian language branch of the Indo-European language family. Its immediate ancestor was the Proto-Iranian language, a sister language to the Proto-Indo-Aryan language, with both having developed from the earlier Proto-Indo-Iranian language; as such, Old Avestan is quite close in both grammar and lexicon to Vedic Sanskrit, the oldest preserved Indo-Aryan language.

Property Value
dbo:abstract
  • L'avèstic fou un dialecte irànic, molt afí al vèdic. És la llengua de la majoria de textos del zoroastrisme i el cànon de l'Avesta. Es conserven pocs documents en avèstic, sobretot per culpa de les successives invasions de la regió de l'antiga Pèrsia. Aquests documents estan escrits en un alfabet propi, consonàntic. La gramàtica demostra que és una llengua flexiva i tonal, amb gran llibertat de combinació en la frase i un sistema verbal molt complex. Avesta significa 'allò que és establert, text fonamental'. Juntament amb el persa antic, l'avèstic és una de les dues llengües iranianes més antigues amb testimonis escrits. Cal no confondre el llenguatge avèstic amb l'alfabet avèstic, de creació més recent. L'avèstic, tal com es veu en l'Avesta, es divideix en dues formes diferents: 1. * L'antic avèstic o avèstic gàthic: amb aquesta forma del llenguatge, varen ser compostes les i les parts més antigues de la . L'avèstic gàthic és una llengua arcaica amb una gramàtica ben complicada. Entre altres característiques, té vuit casos gramaticals i un elevat nombre d'inflexions en la declinació dels noms. És una llengua encara molt propera al sànscrit vèdic. La data més probable en què es va utilitzar aquesta forma de la llengua és cap al 1000 aC. 2. * L'avèstic nou: és la llengua utilitzada per a compondre la majoria de l'Avesta, incloent-hi molts dels , el , el i parts del . L'avèstic nou té dues formes diferenciades: l'anomenada avèstic nou original i l'avèstic nou artificial. La primera forma és probablement l'evolució natural de l'antic avèstic i és molt propera a la llengua parlada cap al segle viii aC. L'avèstic nou artificial és una mena de corrupció del llenguatge parlat, una llengua que mai no va ser parlada i que va ser utilitzada només per a la composició dels texts. El Vendidad està escrit en avèstic nou artificial. La relació entre l'antic avèstic i el nou avèstic és comparable a l'existent entre el vèdic i el sànscrit o entre el grec homèric i el grec àtic. (ca)
  • الأَوِستية أو أڨِستية (بالفارسية: اوستایی) هي اللغة الإيرانية القديمة وكذلك من الكتاب المقدس القديمة من الزرادشتيين، والأبستاق. والأَوِستية هي أحد أقرباء اللغة الفارسية القديمة. تتكون الأوستية من لغتين: الأوستية القديمة (انتشرت في الألفية الثانية قبل الميلاد) والأوستية الحديثة (التي انتشرت في الألفية الأولى قبل الميلاد). عُرفت هذه اللغات من خلال استخدامها كلغة للكتاب المقدس في الديانة الزرادشتية (الأفستا) ، ومنه اشتق اسم اللغة. كلا اللغتين (الأوستية القديمة والأوستية الحديثة) هما من اللغات الإيرانية المبكرة ، وهما فرع من اللغات الهندية الإيرانية التي تتبع لعائلة اللغات الهندية الأوروبية . كان سلفها المباشر هو لغة الهندو إيرانيون ، وهي لغة شقيقة لـ اللغات الهندوآرية ، وكلاهما تطور من اللغات هندوإيرانية . لذا فإن الأوستية القديمة قريب جدًا في القواعد والمفردات من (أقدم لغة هندوآرية محفوظة). كُتبت النصوص باللغة الأوستية في مناطق ، ،باختريا ، و . وهي المناطق التي تقابل اليوم مجمل أراضي أفغانستان الحالية وأجزاء من طاجيكستان وتركمانستان وأوزبكستان. (ar)
  • Avestánština (též avestština či avesta) (avestánsky 𐬎𐬞𐬀𐬯𐬙𐬀𐬎𐬎𐬀𐬐𐬀𐬉𐬥𐬀) je mrtvý severovýchodní staroíránský jazyk používaný v duchovních písních a posvátných textech zoroastrismu. Dříve mylně označována (dezinterpretací, které se dopustil Abraham Hyacinthe Anquetil du Perron) jako Zend. Avestánština spolu s dalšími íránskými jazyky patří mezi jazyky indoíránské, které tvoří jednu z větví indoevropských jazyků. (cs)
  • Η Αβεστική γλώσσα είναι μια ινδοευρωπαϊκή και πιο συγκεκριμένα μια ινδοϊρανική (ινδοάρεια) εξαφανισμένη γλώσσα και αποτελεί εξέλιξη της παλαιότερης ανατολικής ιρανικής διαλέκτου, ενώ η αντίστοιχη δυτική εξελίχθηκε στη λεγόμενη Αρχαία Περσική. (el)
  • Avestan (/əˈvɛstən/), or historically Zend, is an umbrella term for two Old Iranian languages: Old Avestan (spoken in the 2nd millennium BCE) and Younger Avestan (spoken in the 1st millennium BCE). They are known only from their conjoined use as the scriptural language of Zoroastrianism, and the Avesta likewise serves as their namesake. Both are early Eastern Iranian languages within the Indo-Iranian language branch of the Indo-European language family. Its immediate ancestor was the Proto-Iranian language, a sister language to the Proto-Indo-Aryan language, with both having developed from the earlier Proto-Indo-Iranian language; as such, Old Avestan is quite close in both grammar and lexicon to Vedic Sanskrit, the oldest preserved Indo-Aryan language. The Avestan text corpus was composed in the ancient Iranian satrapies of Arachosia, Aria, Bactria, and Margiana, corresponding to the entirety of present-day Afghanistan as well as parts of Tajikistan, Turkmenistan, and Uzbekistan. The Yaz culture of Bactria–Margiana has been regarded as a likely archaeological reflection of the early "Eastern Iranian" culture that is described in the Zoroastrian Avesta. (en)
  • La avesta lingvo (ankaŭ konata kiel zenda aŭ zend) estas orienta irana lingvo, parenca al la malnovpersa, apartenanta al la familio de la hindeŭropaj lingvoj, en kiu estis verkita la Avesto aŭ la sankta libro de la Zaratuŝtrismo. Ĝi estis uzita en la antikva Persio (eo)
  • Die avestische Sprache oder Avestisch (wissenschaftliche Schreibung, eingedeutscht auch Awestisch) ist eine der zwei belegten altiranischen Sprachen.Der Name leitet sich von Avesta (mittelpersisch abestāg), dem heiligen Buch des Zoroastrismus, ab.Avestisch bildet als ostiranische Sprache zusammen mit dem südwestiranischen Altpersisch die am frühesten belegten iranischen Sprachen. Das Avestische, wie es im Avesta überliefert ist, lässt sich in zwei Sprachstufen bzw. Dialekte einteilen, in das Altavestische einiger kurzer Texte und der Gathas, die Zarathustra zugeschrieben werden, und in die jüngere Form, das Jungavestische, in dem der größte Teil des Yasnas und somit die Hauptmasse des Avesta verfasst ist. Das Altavestische hat neben dem Altindischen einen Gutteil der ursprünglich indogermanischen Grammatik erhalten und weist einen rein indogermanischen Wortschatz auf. So kennt es alle ursprünglichen urindogermanischen Zeiten, acht Fälle, drei Geschlechter und drei Numeri.Es bestehen starke Ähnlichkeiten zur Sprache der Veden. Sprachwissenschaftliche Untersuchungen datieren das Altavestische auf die Zeit zwischen 1200 v. Chr. und 600 v. Chr. Das jüngere Avestische entwickelte sich nicht direkt aus dem Altavestischen, sondern aus einer diesem sehr ähnlichen Sprache. Gegenüber dem Altavestischen weist es einige lautliche Innovationen und Vereinfachungen der Grammatik auf. Als gesprochene Sprache dürfte das Avestische um 400 v. Chr. ausgestorben sein. Danach wurde es nur mehr mündlich als Kultsprache der Priester des Zoroastrismus weitergegeben, bis das Avesta im 4. bis 6. Jahrhundert n. Chr. in avestischer Schrift niedergeschrieben wurde. In alt- und mittelpersischer Zeit sind Wörter aus dem Avestischen ins Persische entlehnt worden. Persisch und Avestisch sind beide iranischen Ursprungs, waren aber bereits in der altpersischen Zeit untereinander verschieden. Das in den europäischen Sprachen verbreitete Wort Paradies ist über lateinisch paradīsus und altgriechisch παράδεισος parádeisos ‚(Wild-)Park, Palastgarten‘ aus dem Avestischen entlehnt: pairi.daēza- bedeutet eigentlich ‚ummauern, umwallen‘ beziehungsweise substantivisch ‚eine ringsum-, rundumgehende, sich zusammenschließende Umwallung, Ummauerung‘. (de)
  • Avestera ekialdeko iraniar hizkuntza da, egun bakarrik zoroastrismok eliz-hizkuntza moduan erabiltzen duena. Arakosia/Sīstān, Herat, Merv eta Baktria inguruan sortu zen. (eu)
  • El avéstico es una de las lenguas más antiguas de la familia indoeuropea. El material textual se divide en dos clases: el que contiene textos religiosos del zoroastrismo, que datan de mediados del primer milenio antes de Cristo, y el que contiene el cuerpo poético que engloba la mitología y las tradiciones del antiguo Irán; algo de este último material es prezoroástrico. Curiosamente, ninguna de estas dos clases de material fue registrado en escritura avéstica hasta que la lengua avéstica desapareció, lo cual ocurrió entre los siglos IV y VI de la Era Cristiana. Para registrar estas tradiciones literarias se recurrió al alfabeto pahlavi, adaptándolo y ampliándolo para recoger la riqueza fonológica de la antigua lengua avéstica. A esta codificación se le dio el nombre de avesta. El alfabeto pahlevi tenía 16 letras, que con las adiciones y modificaciones se convirtieron en las 48 del avéstico, si bien algunas de las grafías son variantes posicionales. Hay 14 signos vocálicos, siendo el resto consonantes. Algunas ligaduras pahlevi fueron adoptadas. (es)
  • L’avestique, autrefois appelé zend, est une langue persane ancienne, attestée sous sa forme liturgique dans le livre sacré des zoroastriens, l’Avesta. Parente éloignée du vieux-perse, elle est la langue iranienne orientale la plus anciennement attestée, ce qui la rend importante pour la reconstruction du proto-iranien et du proto-indo-iranien. Franz Bopp, dans sa Grammaire comparée des langues indo-européennes, ouvrage fondamental de la reconstruction de ces langues, y fait abondamment référence aux côtés du sanscrit, de l'arménien, du grec, du latin, du lituanien, de l'ancien slave, du gotique et de l'allemand. (fr)
  • Seanteanga Oir-Iaránach is ea an Aivéistis a bhí á scríobh san Iaráin ocht gcéad bliain roimh bhreith Chríost. Is í an Aivéistis teanga an leabhair Aivéasta, arb é scrioptúr naofa an tSóróstarachais é. Is iad na Gataí an chuid is sine den Aivéasta, agus iad scríofa i dteanga ar a dtugtar Sean-Aivéistis. Creidtear gurb é Sorastar, bunaitheoir an reiligiúin, féin a chum na Gataí, agus tá an teanga iontu chomh seanársa go bhfuil sí níos cosúla leis an tSanscrait ná leis na teangacha Iaránacha eile. Tá an chuid eile den Aivéasta cumtha i leagan níos deireanaí den teanga chéanna, ar a dtugtar Aivéistis Óg. Is dócha go bhfuil an Aivéistis Óg an-chóngarach don chineál teanga a labhraítí in Oirthear na hIaráine faoin am ar cumadh an leabhar féin. Níos deireanaí fós, bhítí ag cumadh téacsaí i leagan truaillithe den Aivéistis Óg nach raibh á labhairt go nádúrtha ag aon duine a thuilleadh. Is gnách "Aivéistis Óg Shaorga" a thabhairt ar an gcineál seo Aivéistise. Ba í teanga liotúirgeach na sagart Sorastrach í. (ga)
  • Bahasa Avesta adalah sebuah bahasa kuno di Iran, dan masih berkerabat dekat dengan bahasa Sanskerta dan Persia. Bahasa ini dipergunakan untuk menulis kitab suci agama Zoroaster atau Majusi yaitu dan Gatha. (in)
  • La lingua avestica (obsoleto: lingua zenda, zendo) è stata una lingua iranica nord-orientale, appartenente alla famiglia linguistica indoeuropea oggi conosciuta come la lingua liturgica dello Zoroastrismo, in particolare come lingua dell'Avestā, il libro sacro di questa religione, da cui deriva il nome. Questa lingua deve essere stata, in un periodo storico non precisabile, anche una lingua parlata. Il fatto di essere la lingua di un'opera sacra le ha garantito un lungo periodo di uso come lingua scritta, ovvero per la composizione di altre opere e come lingua scritta ha continuato a essere utilizzata per molti anni ancora, a partire dal momento in cui cessò di essere una lingua parlata. (it)
  • 아베스타어(Avestan)는 인도유럽어족의 인도이란어파에 속한 고대 이란 언어의 하나로, 조로아스터교의 경전 아베스타에 사용된 언어이다. (ko)
  • Het Avestisch of Avestaans is een alfabet en een uitgestorven taal die behoort tot de Iraanse talen. Het werd vermoedelijk gesproken tussen 1000 en 500 v.Chr. in het noordoosten van het huidige Iran, van de Kaspische Zee tot Transoxanië en Afghanistan. De taal is enkel bekend van de Avesta, het heilige boek van de zoroastriërs, dat ontstond vanaf 1000 v.Chr. Daar bestaan nog middeleeuwse handschriften van. De teksten ervan werden eerst eeuwenlang mondeling overgeleverd, omdat men het schrift niet kende. Uit de Avesta, die zich in de loop van eeuwen vormde, zijn twee Avestische dialecten bekend, het Gathisch of Oudavestisch en het Jongavestisch. De taal is contemporain met het Oudperzisch, en beide zijn de oudst bekende Iraanse talen. Voor het op schrift stellen van de Avesta in de Sassanidische tijd (3e-7e eeuw) werd een speciaal alfabet ontwikkeld door een of meer geleerden, mogelijk onder Šāpūr II (310-379). Dit schrift moest voldoen aan de onderscheiden klanken in de mondelinge overlevering. Zo konden religieuze teksten correct worden gereciteerd. Er bestond al een alfabet, dat ook voor zoroastrische doeleinden werd gebruikt: het Pahlavi-schrift, dat was gebaseerd op het Aramese schrift. De spelling daarvan leverde echter onduidelijkheden op, bijvoorbeeld bij het lezen van klinkers. Daarom werd dit schriftsoort aangepast tot het Avestische alfabet voor het zo nauwkeurig mogelijk noteren van fonemen en allofonen. Dit leverde 14 letters voor klinkers, en 37 voor medeklinkers. Men schreef de letters los, en van rechts naar links. Na de Sassanidische periode ging het gebruik en de kennis van het Avestische alfabet sterk achteruit. Dit blijkt bijvoorbeeld uit kopieerfouten in handschriften. (nl)
  • アヴェスター語(アヴェスターご)とは、ゾロアスター教の聖典『アヴェスター』に用いられた言語。 (ja)
  • Język awestyjski, język awestański – język klasyczny używany w starożytnej Persji, w którym został zapisany zbiór prac Zaratustry. Zbiór ten nazywany jest Awestą (od średnioperskiego ašastāg „zalecenie, nakaz”). Należy do rodziny języków indoeuropejskich i jest siostrzanym językiem klasycznego sanskrytu. W swej obecnej postaci uformował się zasadniczo w czasach Sasanidów, najprawdopodobniej w V w. Dzisiejsza Awesta obejmuje prawdopodobnie zaledwie ułamek literatury zoroastryjczyków istniejącej wcześniej. Awesta sasanidzka została spisana w momencie, gdy język w którym powstała, był już od dawna martwy i używany jedynie przez kapłanów. Ponieważ Zaratustra żył ponad tysiąc lat przed spisaniem najstarszych tekstów Awesty, te przekazywane były najprawdopodobniej ustnie. Ojczyzną języka awestyjskiego była Ariana Waedżah, która przynajmniej częściowo pokrywała się z Chorezmem (choć część uczonych sytuuje ją we wschodnim Iranie). Słowo z języka awestyjskiego „satem", oznaczające „sto”, przyjęło się w dychotomii języków indoeuropejskich na języki satemowe i kentumowe (satem, kentum). „Język awestyjski w wielu przypadkach (...) bardziej przypomina języki słowiańskie niż współczesne, żywe języki irańskie. (...) W języku awestyjskim można dopatrzeć się znacznie większej ilości rdzeni istniejących w językach słowiańskich niż w jakimkolwiek innym języku irańskim.(...) Wątpliwe jednak jest, aby awestyjski w sposób bezpośredni oddziaływał na język prasłowiański. Musiało się to dziać za pośrednictwem języka scytyjskiego bądź ewentualnie za pośrednictwem Scytów posługujących się językiem awestyjskim jako językiem zoroastryjskiej literatury sakralnej. Wpływy te widać nie tylko w sferze zapożyczeń leksykalnych, ale także w stosowaniu ewidentnych kalek językowych.” (pl)
  • Avestiska (tidigare även kallat zand eller pazand) är ett forniranskt språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen, varifrån vediska (vedisk sanskrit) och avestiska uppkommit. Språkutvecklingen indelas i fornavestiska (engelska: Old Avestan) och yngre avestiska (Younger Avestan). Avestiska hämtar sitt namn från zoroastrismens heliga skrift Avesta som tillkom någon gång under slutet av andra årtusendet f.Kr. De äldsta avsnitten av Avesta anses författade av profeten Zarathustra själv och kallas Gatha. Förutom Gatha är även Yasna Haptanghaiti (Dyrkan i sju kapitel) och de fyra heligaste bönerna skrivna på fornavestiska. På finns en rik religiös litteratur, däribland de så kallade yashterna, som innehåller idémässigt stoff från gammaliransk (dvs. förzoroastrisk) religion. Avesta skrevs ned på sasanidisk tid (226-640 e.Kr.). Avestiska är nära besläktat med vedisk sanskrit och med fornpersiska som var riksspråk i det akemenidiska riket. Enligt den norske iranisten Georg von Munthe af Morgenstierne kan avestiska vara en föregångare till dagens pashto. Den avestiska litteraturen bevarades muntligt fram till sasanidisk tid då det avestiska alfabetet skapades. Språket är i dag utdött som talspråk, men fungerar som sakralt och liturgiskt språk inom zoroastrismen. (sv)
  • O avéstico (muito conhecido também como zenda) é uma língua iraniana oriental, próxima ao sânscrito, pertencente à família das línguas indo-europeias, utilizada na antiga Pérsia, na qual está escrito o Avestá ou livro sagrado do Zoroastrismo. (pt)
  • Авести́йский язы́к ( 𐬎𐬞𐬀𐬯𐬙𐬀𐬎𐬎𐬀𐬐𐬀𐬉𐬥𐬀) — один из древнейших представленных письменными памятниками иранских языков. Язык письменного памятника «Авеста» (от пехл. avastak «уложение»), представляющего собой свод религиозных текстов зороастризма. Уже в конце IV — начале VI веков авестийский язык был мёртвым и использовался только как язык богослужения; он используется и современными зороастрийцами — парсами в Индии и гебрами в Иране. (ru)
  • Авесті́йська мова — найдавніша із іранських мов, що дійшли до нас у письмових пам'ятках. Назва походить від збірки гімнів зороастризму, «Авести», написаної цією мовою. Для запису авестійських текстів використовувалась однойменна абетка, що походить від . Сьогодні послідовники зороастризму використовують іншу мову як культову — центрально-іранський діалект дарі. (uk)
  • 阿維斯陀語(Avestan)是一種古老的印歐語言,屬於伊朗語支的東伊朗語,亦是波斯古經《阿維斯陀》成書時所使用的語言。「阿維斯陀」一詞與印度的「吠陀」相似,所以有語言學家認為這是伊朗語族與印度諸語相近的一個歷史印證。 (zh)
dbo:iso6391Code
  • ae
dbo:iso6392Code
  • ave
dbo:iso6393Code
  • ave
dbo:languageFamily
dbo:spokenIn
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 173578 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 21723 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122270299 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:era
dbp:fam
dbp:familycolor
  • Indo-European (en)
dbp:glotto
  • aves1237 (en)
dbp:glottorefname
  • Avestan (en)
dbp:iso
  • ae (en)
  • ave (en)
dbp:lingua
  • 58 (xsd:integer)
dbp:mapcaption
  • Yasna 28.1, Ahunavaiti Gatha (en)
dbp:name
  • Avestan (en)
dbp:notice
  • IPA (en)
dbp:region
dbp:script
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Avestánština (též avestština či avesta) (avestánsky 𐬎𐬞𐬀𐬯𐬙𐬀𐬎𐬎𐬀𐬐𐬀𐬉𐬥𐬀) je mrtvý severovýchodní staroíránský jazyk používaný v duchovních písních a posvátných textech zoroastrismu. Dříve mylně označována (dezinterpretací, které se dopustil Abraham Hyacinthe Anquetil du Perron) jako Zend. Avestánština spolu s dalšími íránskými jazyky patří mezi jazyky indoíránské, které tvoří jednu z větví indoevropských jazyků. (cs)
  • Η Αβεστική γλώσσα είναι μια ινδοευρωπαϊκή και πιο συγκεκριμένα μια ινδοϊρανική (ινδοάρεια) εξαφανισμένη γλώσσα και αποτελεί εξέλιξη της παλαιότερης ανατολικής ιρανικής διαλέκτου, ενώ η αντίστοιχη δυτική εξελίχθηκε στη λεγόμενη Αρχαία Περσική. (el)
  • La avesta lingvo (ankaŭ konata kiel zenda aŭ zend) estas orienta irana lingvo, parenca al la malnovpersa, apartenanta al la familio de la hindeŭropaj lingvoj, en kiu estis verkita la Avesto aŭ la sankta libro de la Zaratuŝtrismo. Ĝi estis uzita en la antikva Persio (eo)
  • Avestera ekialdeko iraniar hizkuntza da, egun bakarrik zoroastrismok eliz-hizkuntza moduan erabiltzen duena. Arakosia/Sīstān, Herat, Merv eta Baktria inguruan sortu zen. (eu)
  • L’avestique, autrefois appelé zend, est une langue persane ancienne, attestée sous sa forme liturgique dans le livre sacré des zoroastriens, l’Avesta. Parente éloignée du vieux-perse, elle est la langue iranienne orientale la plus anciennement attestée, ce qui la rend importante pour la reconstruction du proto-iranien et du proto-indo-iranien. Franz Bopp, dans sa Grammaire comparée des langues indo-européennes, ouvrage fondamental de la reconstruction de ces langues, y fait abondamment référence aux côtés du sanscrit, de l'arménien, du grec, du latin, du lituanien, de l'ancien slave, du gotique et de l'allemand. (fr)
  • Bahasa Avesta adalah sebuah bahasa kuno di Iran, dan masih berkerabat dekat dengan bahasa Sanskerta dan Persia. Bahasa ini dipergunakan untuk menulis kitab suci agama Zoroaster atau Majusi yaitu dan Gatha. (in)
  • La lingua avestica (obsoleto: lingua zenda, zendo) è stata una lingua iranica nord-orientale, appartenente alla famiglia linguistica indoeuropea oggi conosciuta come la lingua liturgica dello Zoroastrismo, in particolare come lingua dell'Avestā, il libro sacro di questa religione, da cui deriva il nome. Questa lingua deve essere stata, in un periodo storico non precisabile, anche una lingua parlata. Il fatto di essere la lingua di un'opera sacra le ha garantito un lungo periodo di uso come lingua scritta, ovvero per la composizione di altre opere e come lingua scritta ha continuato a essere utilizzata per molti anni ancora, a partire dal momento in cui cessò di essere una lingua parlata. (it)
  • 아베스타어(Avestan)는 인도유럽어족의 인도이란어파에 속한 고대 이란 언어의 하나로, 조로아스터교의 경전 아베스타에 사용된 언어이다. (ko)
  • アヴェスター語(アヴェスターご)とは、ゾロアスター教の聖典『アヴェスター』に用いられた言語。 (ja)
  • O avéstico (muito conhecido também como zenda) é uma língua iraniana oriental, próxima ao sânscrito, pertencente à família das línguas indo-europeias, utilizada na antiga Pérsia, na qual está escrito o Avestá ou livro sagrado do Zoroastrismo. (pt)
  • Авести́йский язы́к ( 𐬎𐬞𐬀𐬯𐬙𐬀𐬎𐬎𐬀𐬐𐬀𐬉𐬥𐬀) — один из древнейших представленных письменными памятниками иранских языков. Язык письменного памятника «Авеста» (от пехл. avastak «уложение»), представляющего собой свод религиозных текстов зороастризма. Уже в конце IV — начале VI веков авестийский язык был мёртвым и использовался только как язык богослужения; он используется и современными зороастрийцами — парсами в Индии и гебрами в Иране. (ru)
  • Авесті́йська мова — найдавніша із іранських мов, що дійшли до нас у письмових пам'ятках. Назва походить від збірки гімнів зороастризму, «Авести», написаної цією мовою. Для запису авестійських текстів використовувалась однойменна абетка, що походить від . Сьогодні послідовники зороастризму використовують іншу мову як культову — центрально-іранський діалект дарі. (uk)
  • 阿維斯陀語(Avestan)是一種古老的印歐語言,屬於伊朗語支的東伊朗語,亦是波斯古經《阿維斯陀》成書時所使用的語言。「阿維斯陀」一詞與印度的「吠陀」相似,所以有語言學家認為這是伊朗語族與印度諸語相近的一個歷史印證。 (zh)
  • الأَوِستية أو أڨِستية (بالفارسية: اوستایی) هي اللغة الإيرانية القديمة وكذلك من الكتاب المقدس القديمة من الزرادشتيين، والأبستاق. والأَوِستية هي أحد أقرباء اللغة الفارسية القديمة. تتكون الأوستية من لغتين: الأوستية القديمة (انتشرت في الألفية الثانية قبل الميلاد) والأوستية الحديثة (التي انتشرت في الألفية الأولى قبل الميلاد). عُرفت هذه اللغات من خلال استخدامها كلغة للكتاب المقدس في الديانة الزرادشتية (الأفستا) ، ومنه اشتق اسم اللغة. كلا اللغتين (الأوستية القديمة والأوستية الحديثة) هما من اللغات الإيرانية المبكرة ، وهما فرع من اللغات الهندية الإيرانية التي تتبع لعائلة اللغات الهندية الأوروبية . كان سلفها المباشر هو لغة الهندو إيرانيون ، وهي لغة شقيقة لـ اللغات الهندوآرية ، وكلاهما تطور من اللغات هندوإيرانية . لذا فإن الأوستية القديمة قريب جدًا في القواعد والمفردات من (أقدم لغة هندوآرية محفوظة). (ar)
  • L'avèstic fou un dialecte irànic, molt afí al vèdic. És la llengua de la majoria de textos del zoroastrisme i el cànon de l'Avesta. Es conserven pocs documents en avèstic, sobretot per culpa de les successives invasions de la regió de l'antiga Pèrsia. Aquests documents estan escrits en un alfabet propi, consonàntic. La gramàtica demostra que és una llengua flexiva i tonal, amb gran llibertat de combinació en la frase i un sistema verbal molt complex. Avesta significa 'allò que és establert, text fonamental'. Cal no confondre el llenguatge avèstic amb l'alfabet avèstic, de creació més recent. (ca)
  • Avestan (/əˈvɛstən/), or historically Zend, is an umbrella term for two Old Iranian languages: Old Avestan (spoken in the 2nd millennium BCE) and Younger Avestan (spoken in the 1st millennium BCE). They are known only from their conjoined use as the scriptural language of Zoroastrianism, and the Avesta likewise serves as their namesake. Both are early Eastern Iranian languages within the Indo-Iranian language branch of the Indo-European language family. Its immediate ancestor was the Proto-Iranian language, a sister language to the Proto-Indo-Aryan language, with both having developed from the earlier Proto-Indo-Iranian language; as such, Old Avestan is quite close in both grammar and lexicon to Vedic Sanskrit, the oldest preserved Indo-Aryan language. (en)
  • Die avestische Sprache oder Avestisch (wissenschaftliche Schreibung, eingedeutscht auch Awestisch) ist eine der zwei belegten altiranischen Sprachen.Der Name leitet sich von Avesta (mittelpersisch abestāg), dem heiligen Buch des Zoroastrismus, ab.Avestisch bildet als ostiranische Sprache zusammen mit dem südwestiranischen Altpersisch die am frühesten belegten iranischen Sprachen. (de)
  • El avéstico es una de las lenguas más antiguas de la familia indoeuropea. El material textual se divide en dos clases: el que contiene textos religiosos del zoroastrismo, que datan de mediados del primer milenio antes de Cristo, y el que contiene el cuerpo poético que engloba la mitología y las tradiciones del antiguo Irán; algo de este último material es prezoroástrico. Curiosamente, ninguna de estas dos clases de material fue registrado en escritura avéstica hasta que la lengua avéstica desapareció, lo cual ocurrió entre los siglos IV y VI de la Era Cristiana. (es)
  • Seanteanga Oir-Iaránach is ea an Aivéistis a bhí á scríobh san Iaráin ocht gcéad bliain roimh bhreith Chríost. Is í an Aivéistis teanga an leabhair Aivéasta, arb é scrioptúr naofa an tSóróstarachais é. Is iad na Gataí an chuid is sine den Aivéasta, agus iad scríofa i dteanga ar a dtugtar Sean-Aivéistis. Creidtear gurb é Sorastar, bunaitheoir an reiligiúin, féin a chum na Gataí, agus tá an teanga iontu chomh seanársa go bhfuil sí níos cosúla leis an tSanscrait ná leis na teangacha Iaránacha eile. Tá an chuid eile den Aivéasta cumtha i leagan níos deireanaí den teanga chéanna, ar a dtugtar Aivéistis Óg. Is dócha go bhfuil an Aivéistis Óg an-chóngarach don chineál teanga a labhraítí in Oirthear na hIaráine faoin am ar cumadh an leabhar féin. Níos deireanaí fós, bhítí ag cumadh téacsaí i leaga (ga)
  • Het Avestisch of Avestaans is een alfabet en een uitgestorven taal die behoort tot de Iraanse talen. Het werd vermoedelijk gesproken tussen 1000 en 500 v.Chr. in het noordoosten van het huidige Iran, van de Kaspische Zee tot Transoxanië en Afghanistan. De taal is enkel bekend van de Avesta, het heilige boek van de zoroastriërs, dat ontstond vanaf 1000 v.Chr. Daar bestaan nog middeleeuwse handschriften van. De teksten ervan werden eerst eeuwenlang mondeling overgeleverd, omdat men het schrift niet kende. Uit de Avesta, die zich in de loop van eeuwen vormde, zijn twee Avestische dialecten bekend, het Gathisch of Oudavestisch en het Jongavestisch. De taal is contemporain met het Oudperzisch, en beide zijn de oudst bekende Iraanse talen. (nl)
  • Język awestyjski, język awestański – język klasyczny używany w starożytnej Persji, w którym został zapisany zbiór prac Zaratustry. Zbiór ten nazywany jest Awestą (od średnioperskiego ašastāg „zalecenie, nakaz”). Należy do rodziny języków indoeuropejskich i jest siostrzanym językiem klasycznego sanskrytu. Ojczyzną języka awestyjskiego była Ariana Waedżah, która przynajmniej częściowo pokrywała się z Chorezmem (choć część uczonych sytuuje ją we wschodnim Iranie). (pl)
  • Avestiska (tidigare även kallat zand eller pazand) är ett forniranskt språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen, varifrån vediska (vedisk sanskrit) och avestiska uppkommit. Språkutvecklingen indelas i fornavestiska (engelska: Old Avestan) och yngre avestiska (Younger Avestan). Avestiska är nära besläktat med vedisk sanskrit och med fornpersiska som var riksspråk i det akemenidiska riket. Enligt den norske iranisten Georg von Munthe af Morgenstierne kan avestiska vara en föregångare till dagens pashto. (sv)
rdfs:label
  • Avestan (en)
  • أوستية (ar)
  • Avèstic (ca)
  • Avestánština (cs)
  • Avestische Sprache (de)
  • Αβεστική γλώσσα (el)
  • Avesta lingvo (eo)
  • Idioma avéstico (es)
  • Avestera (eu)
  • Avestique (fr)
  • An Aivéistis (ga)
  • Bahasa Avesta (in)
  • Lingua avestica (it)
  • 아베스타어 (ko)
  • アヴェスター語 (ja)
  • Avestisch (nl)
  • Język awestyjski (pl)
  • Língua avéstica (pt)
  • Авестийский язык (ru)
  • Avestiska (sv)
  • Авестійська мова (uk)
  • 阿維斯陀語 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Avestan (en)
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:language of
is dbp:origin of
is gold:hypernym of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License