About: Meta-ethics

An Entity of Type: organisation, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In metaphilosophy and ethics, meta-ethics is the study of the nature, scope, and meaning of moral judgment. It is one of the three branches of ethics generally studied by philosophers, the others being normative ethics (questions of how one ought to be and act) and applied ethics (practical questions of right behavior in given, usually contentious, situations).

Property Value
dbo:abstract
  • La metaètica és la branca de la filosofia que estudia l'ètica, els judicis morals que aquesta sustenta i els aspectes cognitius, sociohistòrics i de mètode que impliquen. També se l'anomena ètica crítica, i se la considera una branca major de l'ètica, essent les altres dues l'ètica normativa i l'ètica aplicada. (ca)
  • Metaetika, nazývaná někdy též analytická etika, je odvětví etiky, jež zkoumá povahu etických (morálních) pojmů, postojů a soudů, tj. jejich předpoklady metafyzické, epistemologické, sémantické, psychologické. Na rozdíl od tzv. normativní etiky, která se snaží odpovídat na otázky po tom, co je dobré či špatné či jak máme jednat, metaetika prověřuje možnosti samotné etiky: např. na základě čeho můžeme hovořit o něčem, jako je dobro, morálka či správnost. Metaetický způsob tázání bývá shledáván již v raných sókratovských dialozích, systematicky se však rozvíjí zejména v anglosaských zemích od 20. století, kdy začalo být uplatňováno logické zkoumání jazyka etiky. Zároveň zde vzniklo rozlišení etiky na metaetiku, etiku normativní a etiku aplikovanou. (cs)
  • الأخلاقيات الفوقية هي فرع من الأخلاقيات والتي تسعى لفهم طبيعة الخواص والعبارات والسلوكيات والاعتبارات الأخلاقية. الأخلاق الفوقية هي أحد الفروع الثلاثة للأخلاقيات التي يدرسها الفلاسفة عموما، حيث الآخرين هما الأخلاق المعيارية والأخلاق التطبيقية. في حين تطرح الأخلاق المعيارية أسئلة مثل «ماذا يجب أن أفعل؟» وبالتالي تدعو إلى بعض التقييمات الأخلاقية وترفض تقييمات أخرى، تطرح الأخلاق الفوقية أسئلة مثل «ما هو الخير؟» و«كيف يمكنني التمييز بين ما هو جيد وما هو سيء؟» حيث تسعى إلى فهم طبيعة الخواص والتقييمات الأخلاقية. يرى بعض النظريين أن الاعتبار الميتافيزيقي للأخلاقيات هو شيء ضروري من أجل التقييم السليم للنظريات الأخلاقية الفعلية ومن أجل أخذ القرارات الأخلاقية العملية، بينما يرى البعض الآخر الفرضية المقابلة ويقترحون أن دراسة التقييمات الأخلاقية بخصوص الأفعال السليمة يمكن أن يقودنا إلى اعتبار حقيقي لطبيعة الأخلاقيات. (ar)
  • Metaetiko estas la parto de etiko kiu strebas kompreni kaj ekspliki la esencon de etikaj ecoj, sintenoj, prijuĝoj, kaj paroloj. Metaetiko malsamiĝas de normiga etiko per tio, ke ĝi ne penas decidi pri la etikeco aŭ maletikeco de apartaj agoj aŭ situacioj (kio sekvigus aprobon de kelkaj etikaj juĝojn kaj malaprobo de aliaj), sed anstataŭe penas malkovri la trajtojn de etikaj ecoj mem. Kelkaj el la plej bazaj demandoj estigitaj de metaetiko estas la jenaj: * Kion signifas "moraleco" kaj "morala ago" aŭ male, "malmoraleco" kaj "malmorala ago"? * Kio estas la esenco de etikaj prijuĝoj? * Kiel oni povas defendi moralajn prijuĝojn? Kelkaj el la plej oftaj metaetikaj skoloj: * Morala realismo, kiu asertas ke vere ekzistas moralaj normoj sendepende je la kredoj aŭ opinio de iu menso - la normoj estas objektivaj trajtoj de la vera mondo. * , kiu iel neas la ekziston de objektivajn moralajn normojn. * , kiu tute neas, ke io ajn povas esti pli morale preferinda ol io alia. (eo)
  • Metaethik oder Fundamentalethik versucht die Natur der Moral im Allgemeinen zu bestimmen und arbeitet dabei beispielsweise semantische Analysen moralischer Urteile aus. Inhaltliche Aussagen bezüglich der moralischen Bewertung einzelner Handlungen werden dagegen nicht gemacht. (de)
  • La es la rama de la ética que estudia el origen y el significado de los conceptos éticos,​ así como las cuestiones metafísicas acerca de la moralidad, en particular si los valores morales existen independientemente de los humanos, y si son relativos, convencionales o absolutos.​ A diferencia de la ética tradicional, la metaética no responde a interrogantes como «¿qué es "lo bueno"?», sino más bien a «¿qué hace una persona cuando habla acerca de lo "bueno"?», o bien «¿qué características son propias del lenguaje moral?» Se trata, en suma, de un discurso elucidatorio que se ocupa a su vez de otro discurso, el moral. Una doctrina ética elabora y verifica afirmaciones o juicios determinados. Una sentencia ética, juicio moral o declaración normativa es una afirmación que contendrá términos tales como «bueno», «malo», «correcto», «incorrecto», «obligatorio», «permitido», etc., referidos a una acción, a una decisión o incluso contendrá a las intenciones de quien actúa o decide algo. Cuando se emplean sentencias éticas se está valorando moralmente a personas, situaciones, o acciones. Se establecen juicios morales cuando, por ejemplo, se dice: «ese hombre es malo», «no se debe matar», etc. En estas declaraciones aparecen los términos «malo», «no se debe», etc., que implican valoraciones de tipo moral. Una sentencia ética supone la elaboración de un juicio moral y una norma que señala cómo deberían actuar los integrantes de una sociedad. En 1903, George Edward Moore publicó Principia Ethica, una obra que se considera como la carta de nacimiento de la metaética, aunque en ella no se menciona la palabra «metaética». No obstante, en esa obra se otorga particular importancia al análisis de los predicados «bueno» y «malo» como propiedades definitorias de los juicios éticos. La obra introduce, por ejemplo, el problema de la falacia naturalista. Desde entonces la metaética ha crecido notoriamente en su alcance. Actualmente incluye no solo asuntos relativos al significado y uso de los términos, conceptos y proposiciones morales, sino también cuestiones vinculadas a la lógica de los enunciados morales, como la lógica deóntica. Algunos problemas de la metaética son el problema del ser y el deber ser, el problema de la suerte moral, y la cuestión acerca de la existencia o no del libre albedrío. Quizás la función más importante de la metaética sea de carácter gnoseológico: establecer el modo en que podrían fundamentarse, si esto es posible, los juicios normativos o de valor. Es decir que, aunque en la metaética prima una pretensión de neutralidad normativa y valorativa de sus análisis, su hacer está estrechamente relacionado con la cuestión de la validez de las proposiciones morales. (es)
  • Meta-etika kontzeptu etikoen jatorria eta esanahia aztertzen duen etikaren adarra da. Filosofoek ikasten duten etikaren hiru ardatzetako bat da, beste biak etika normatiboa eta etika aplikatua izanik. Unibertsalismo morala, jarrera etiko bat da, eta arazo moral zehatz bakoitzari buruzko egia moral unibertsal bat dagoela dio. Sokratesek unibertsalismo morala esplizituki defendatu zuen, gizakiaren arrazoimenarekin lotura suntsiezina zeukala uste baitzuen. Pentsamendu sokratikoaren ikuspegi horrek aurrez aurre egiten zuen talka sofisten konbentzionalismo moralarekin. (eu)
  • In metaphilosophy and ethics, meta-ethics is the study of the nature, scope, and meaning of moral judgment. It is one of the three branches of ethics generally studied by philosophers, the others being normative ethics (questions of how one ought to be and act) and applied ethics (practical questions of right behavior in given, usually contentious, situations). While normative ethics addresses such questions as "What should I do?", evaluating specific practices and principles of action, meta-ethics addresses questions such as "What is goodness?" and "How can we tell what is good from what is bad?", seeking to understand the assumptions underlying normative theories. Another distinction often made is that normative ethics involves first-order or substantive questions; meta-ethics involves second-order or formal questions. Some theorists argue that a metaphysical account of morality is necessary for the proper evaluation of actual moral theories and for making practical moral decisions; others reason from opposite premises and suggest that studying moral judgments about proper actions can guide us to a true account of the nature of morality. (en)
  • La méta-éthique désigne la partie de la philosophie morale qui analyse les concepts fondamentaux de l'éthique, leurs présupposés épistémologiques et leur signification. Elle va de pair avec l'éthique normative, dont elle est censée définir les fondements. La méta-éthique s'intéresse par exemple à la signification de concepts moraux comme bon, juste, devoir, mais aussi conscience morale, fin ; elle est aussi appelée pour cette raison éthique analytique[réf. nécessaire]. Il existe deux grands courants qui se recoupent en partie : le non-cognitivisme et le . (fr)
  • Meta-etika sebagai suatu jalan menuju konsepsi atas benar atau tidaknya suatu tindakan atau peristiwa. Dalam meta-etika, tindakan atau peristiwa yang dibahas dipelajari berdasarkan hal itu sendiri dan dampak yang dibuatnya. Sebagai contoh,"Seorang anak menendang bola hingga kaca jendela pecah." Secara meta-etis, baik-buruknya tindakan tersebut harus dilihat menurut sudut pandang yang netral. Pertama, dari sudut pandang si anak, bukanlah suatu kesalahan apabila ia menendang bola ketika sedang bermain, karena memang dunianya(dunia anak-anak) memang salah satunya adalah bermain, apalagi ia tidak sengaja melakukannya. Akan tetapi kalau dilihat dari pihak pemilik jendela, tentu ia akan mendefinisikan hal ini sebagai kesalahan yang telah dibuat oleh si anak. Si pemilik jendela berasumsi demikian karena ia merasa dirinya telah dirugikan. Bagaimanapun juga hal-hal seperti ini tidak akan pernah menemui kejelasannya hingga salah satu pihak terpaksa kalah atau mungkin masalah menjadi berlarut-larut. Mungkin juga kedua pihak dapat saling memberi maklum. Menyikapi persoalan-persoalan yang semacam inilah, maka meta-etika dijadikan bekal awal dalam mempertimbangkan suatu masalah, sebelum penetapan hasil pertimbangan dibuat. (in)
  • Il termine metaetica, entrato in uso corrente nel vocabolario filosofico anglofono nel corso del XX secolo, è usato per indicare la riflessione sulla natura e sullo status dell'etica stessa. Se l'etica è il discorso di primo ordine che articoliamo tipicamente con frasi come "questo è buono", "dovresti agire così", "uccidere è sbagliato", "mantenere le promesse è giusto", la metaetica è un discorso di secondo ordine che ha come oggetto il discorso di primo ordine. In questo senso, la metaetica si occupa delle questioni filosofiche relative al discorso di primo ordine, senza fornire una risposta diretta a quesiti genuinamente morali. Non si chiede quali cose sono buone, ma si chiede cosa significa asserire che alcune cose sono buone. Si possono individuare quattro aree di competenza della metaetica. Essa può interrogarsi circa la semantica delle espressioni morali. Si chiede, per esempio, quale oggetto di pensiero possa designare la parola 'buono' (G. E. Moore 1903). In secondo luogo, essa può interrogarsi sull'epistemologia morale. Può chiedersi per esempio se sappiamo che uccidere è sbagliato sulla base dell'osservazione empirica o sulla base di una forma di intuizione a priori. In terzo luogo, si pone problemi di filosofia della mente. Che stati mentali esprimiamo attraverso l'uso di frasi contenenti espressioni etiche? Quando dico che 'torturare gli animali è sbagliato' sto esprimendo una credenza che può essere vera o falsa oppure sto dando espressione o uno stato conativo (desiderio) che gli animali non vengano torturati? Infine, essa si interroga sulla metafisica delle espressioni morali. Esistono delle proprietà morali nel mondo, indipendenti dal punto di vista umano, che possono giustificare la correttezza di alcuni giudizi morali rispetto ad altri (realismo) oppure le espressioni morali non fanno altro che proiettare entità fittizie in un mondo costituito solo di proprietà non-valutative (anti-realismo)? La metaetica va distinta dall'etica normativa, che si occupa di fornire dei metodi di giustificazione o dimostrazione dei giudizi etici veri e propri. Secondo la tripartizione classica, le maggiori opzioni normative risultano il deontologismo, l'utilitarismo e l'etica delle virtù. L'etica normativa deve essere a sua volta distinta dall'etica applicata che, sebbene condivida con la prima la natura di discorso di primo ordine, si occupa di quesiti etici particolari, la risposta ai quali può essere cercata attraverso il riferimento a uno dei metodi generali offerti dall'etica normativa. (it)
  • 메타윤리학(meta-ethics)은 윤리적 속성, 진술, 태도, 판단의 본질을 이해하고자 하는 윤리학의 한 분야다. 메타윤리학은 철학자에 의해 일반적으로 연구되는 윤리의 세 가지 분야 중 하나이다. 다른 것들은 규범 윤리학, 응용 윤리학이다. 규범윤리는 구체적인 실천과 행동원리를 평가하면서 "어떻게 하면 좋을까?"와 같은 질문을 다루지만 메타윤리학은 "선한 것이 무엇이 좋은가"와 "어떻게 우리가 나쁜 것과 좋은 것을 구별할 수 있는가?"와 같은 질문을 다루며, 윤리적 특성과 평가의 본질을 이해하려고 노력한다. 어떤 이론가들은 도덕에 대한 형이상학적 설명이 실제 도덕 이론의 적절한 평가와 실용적인 도덕적 결정을 하는데 필요하다고 주장한다. 다른 이론가들은 반대되는 전제로부터 이성적으로 생각해 적절한 행동에 대한 도덕적 판단을 연구하는 것이 우리를 도덕의 본성에 대한 진정한 설명으로 인도할 수 있다고 제안한다. (ko)
  • メタ倫理学(英語:metaethics)とは倫理学の一分野であり、「善」とは何か、「倫理」とは何か、という問題を扱う。規範の実質的な内容について論じる規範倫理学と異なり、メタ倫理学においては、そもそもある規範を受け入れるというのはどういうことか、ということについての概念的分析、道徳心理学的分析、形而上学的分析などを行う。 (ja)
  • Metaetyka – obok opisowej i normatywnej, jeden z trzech głównych działów etyki. Jej początki datuje się na pierwsze lata XX wieku, kiedy to pojawiło się dzieło George’a Edwarda Moore’a pod tytułem „Zasady etyki”. Samo słowo metaetyka oznacza zaś gnoseologiczne, logiczne i metodologiczne zagadnienia etyki normatywnej. Problematyka metaetyki jest bardzo obszerna. Obejmuje ona nawet takie zagadnienia jak wolność woli, odpowiedzialność moralna i przedmiot oceny etycznej, lecz włącza je przede wszystkim od strony znaczenia uwikłanych w te zagadnienia podstawowych pojęć, poddając te pojęcia subtelnej analizie logicznej. W węższym natomiast sensie metaetyka zajmuje się pewnymi wyodrębnionymi zagadnieniami, z których dwa – od czasu ukształtowania się jej w odrębnych działach etyki – wysunęły się na czoło. Pierwsze z tych zagadnień dotyczy znaczenia orzeczników etycznych (dobry, zły, słuszny, podły). Drugim z podstawowych problemów jest kwestia, czy sądom etycznym przysługuje wartość logiczna i czy wolno je traktować jako fałszywe lub prawdziwe. (pl)
  • Meta-ethiek reflecteert als filosofische discipline over wat de achtergronden zijn van onze overtuigingen in verband met wat we als het goede beschouwen en hoe we onze levens moeten leiden. Meer bepaald houdt ze zich bezig met de vraag naar de aard en de gronden van deze overtuigingen. In relatie tot ethiek is meta-ethiek de studie van de concepten, methoden en rechtvaardigingen, alsook van de ontologische vooronderstellingen van de ethiek als filosofisch vakgebied. Meta-ethiek vertrekt ofwel van een interesse in de epistemologie van de ethiek of in metafysica. In het eerste geval zal ze zich bezighouden met vragen over de aard van ethische kennis, bijvoorbeeld door het concept van deugd in de uitspraak Stelen is verkeerd te doorlichten. In het tweede geval stelt ze zich vragen over het bestaan en de aard van ethische eigenschappen, bijvoorbeeld door zich te bezinnen over de predicaten 'goed' en 'kwaad'. Meta-ethiek houdt zich dus niet bezig met de precieze inhoud van ethische theorieën of uitspraken, maar wel bijvoorbeeld of morele oordelen subjectief of objectief zijn. (nl)
  • Metaética é o ramo da ética que estuda a natureza das propriedades, afirmações, julgamentos e atitudes éticas. É um dos quatro ramos tradicionais da ética (os outros são ética descritiva, ética normativa e ética aplicada). A ética normativa, por exemplo, pergunta "o que devo fazer?", enquanto a metaética pergunta "o que é o bem?" e "como posso diferenciar o certo do errado?", tentando entender a natureza das propriedades e julgamentos éticos. Alguns teóricos defendem que é necessária alguma forma de moralidade metafísica para que possamos julgar a moral existente; outros argumentam que é necessário um estudo prévio das diferentes formas de moral vigentes para, então, ser possível se formular uma moral metafísica. (pt)
  • Metaetik är studiet av etik ur ett semantiskt, metafysiskt och kunskapsteoretiskt perspektiv. Filosofisk etik kan bedrivas på två olika sätt. Dels kan man bedriva normativ etik. Då försöker man svara på frågan: vad är rätt? Dels kan man bedriva metaetik. Då försöker man svara på frågor av en mer fundamental karaktär, som vad man menar när man säger att något är rätt eller fel. Frågorna kan vara * semantiska: vad menar vi med ordet "rätt" när vi säger att en handling är moraliskt rätt? * metafysiska: I vilken mån kan man säga att "rättheten" eller "godheten" existerar i verkligheten? Finns det moraliska fakta? * kunskapsteoretiska: Kan man ha kunskap om moral? Kan man argumentera rationellt i moraliska frågor? Kan man med hjälp av vetenskapliga metoder avgöra vad som är rätt eller fel? * logiska: Vilken logisk koppling finns det mellan olika normativa begrepp, såsom tillåtande, obligatorisk, valfri och borde? Detta område kallas även deontisk logik. * psykologiska: Vad innebär det att ha en åsikt i en värdefråga? Finns det en begreppslig koppling mellan att omfatta en värdeåsikt och att vara motiverad att handla på ett visst sätt? * begreppsliga: Hur analyserar man bäst begrepp i stil med "bra" eller "dåligt?" Metaetik kallas ibland värdeteori. Värdeteori kan dock vara ett något vidare begrepp, som innefattar även studiet av andra typer av värderingar än moraliska, till exempel estetiska. De vanligaste typerna av värderingar som studeras är dock de moraliska, varför termerna ofta används parallellt. Metaetik eller värdeteori studeras i Sverige inom ämnet praktisk filosofi, där denna under 1900-talet haft en mycket stark ställning. (sv)
  • Метае́тика (від грец. μετά — за, після і етика, букв. — те, що перебуває за етикою) — у сучасній філософії — етика як теоретична дисципліна, на відміну від нормативної й . Етика як наукова теорія тут протиставляється іншим рівням дослідження проблем моралі й відривається від них. (uk)
  • 元伦理学(英语:meta-ethics)是一個伦理学分支,以伦理学本身作为其研究对象。元伦理学起源于20世纪初,乔治·爱德华·摩尔于1903年发表的《伦理学原理》宣告了元伦理学的诞生。之后,元伦理学取代了和规范伦理学成为了西方伦理学的主流,直至1970年代为止。 现代元伦理学有各种不同的流派。包括以乔治·爱德华·摩尔、(Harold Arthur Prichard)、(W. D. Ross)等为代表的直觉主义;以伯特兰·罗素、路德维希·维特根斯坦、维也纳学派等为代表的情感主义;还有以(Stephen Toulmin)、(R. M. Hare)等为代表的。 (zh)
  • Метаэтика (аналитическая этика) — область исследований, объектом которых является нормативная этика. Метаэтика осуществляет логико-лингвистический анализ нормативно-этического, морального рассуждения на предмет его непротиворечивости, обоснованности, терминологической точности и т. д. В метаэтическом исследовании пересекаются две линии анализа: одна направлена на разработку некоторого «эталонного» образа этики, на выяснение критериев и самой возможности правильного, доказательного этического рассуждения; другая — на критику реальных этических построений (конкретных учений, концепций, аргументов). С метаэтикой связываются этические исследования начала и середины XX века. Первым исследованием в области метаэтики считается работа Джорджа Э. Мура «Principia Ethica». (ru)
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 18917 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 21927 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1117731594 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • February 2019 (en)
dbp:text
  • Some philosophers maintain that moral relativism entails non-cognitivism, while others consider it a form of cognitivism. Some but not all relativist theories are forms of moral subjectivism, although not all subjectivist theories are relativistic. (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • La metaètica és la branca de la filosofia que estudia l'ètica, els judicis morals que aquesta sustenta i els aspectes cognitius, sociohistòrics i de mètode que impliquen. També se l'anomena ètica crítica, i se la considera una branca major de l'ètica, essent les altres dues l'ètica normativa i l'ètica aplicada. (ca)
  • Metaethik oder Fundamentalethik versucht die Natur der Moral im Allgemeinen zu bestimmen und arbeitet dabei beispielsweise semantische Analysen moralischer Urteile aus. Inhaltliche Aussagen bezüglich der moralischen Bewertung einzelner Handlungen werden dagegen nicht gemacht. (de)
  • Meta-etika kontzeptu etikoen jatorria eta esanahia aztertzen duen etikaren adarra da. Filosofoek ikasten duten etikaren hiru ardatzetako bat da, beste biak etika normatiboa eta etika aplikatua izanik. Unibertsalismo morala, jarrera etiko bat da, eta arazo moral zehatz bakoitzari buruzko egia moral unibertsal bat dagoela dio. Sokratesek unibertsalismo morala esplizituki defendatu zuen, gizakiaren arrazoimenarekin lotura suntsiezina zeukala uste baitzuen. Pentsamendu sokratikoaren ikuspegi horrek aurrez aurre egiten zuen talka sofisten konbentzionalismo moralarekin. (eu)
  • La méta-éthique désigne la partie de la philosophie morale qui analyse les concepts fondamentaux de l'éthique, leurs présupposés épistémologiques et leur signification. Elle va de pair avec l'éthique normative, dont elle est censée définir les fondements. La méta-éthique s'intéresse par exemple à la signification de concepts moraux comme bon, juste, devoir, mais aussi conscience morale, fin ; elle est aussi appelée pour cette raison éthique analytique[réf. nécessaire]. Il existe deux grands courants qui se recoupent en partie : le non-cognitivisme et le . (fr)
  • 메타윤리학(meta-ethics)은 윤리적 속성, 진술, 태도, 판단의 본질을 이해하고자 하는 윤리학의 한 분야다. 메타윤리학은 철학자에 의해 일반적으로 연구되는 윤리의 세 가지 분야 중 하나이다. 다른 것들은 규범 윤리학, 응용 윤리학이다. 규범윤리는 구체적인 실천과 행동원리를 평가하면서 "어떻게 하면 좋을까?"와 같은 질문을 다루지만 메타윤리학은 "선한 것이 무엇이 좋은가"와 "어떻게 우리가 나쁜 것과 좋은 것을 구별할 수 있는가?"와 같은 질문을 다루며, 윤리적 특성과 평가의 본질을 이해하려고 노력한다. 어떤 이론가들은 도덕에 대한 형이상학적 설명이 실제 도덕 이론의 적절한 평가와 실용적인 도덕적 결정을 하는데 필요하다고 주장한다. 다른 이론가들은 반대되는 전제로부터 이성적으로 생각해 적절한 행동에 대한 도덕적 판단을 연구하는 것이 우리를 도덕의 본성에 대한 진정한 설명으로 인도할 수 있다고 제안한다. (ko)
  • メタ倫理学(英語:metaethics)とは倫理学の一分野であり、「善」とは何か、「倫理」とは何か、という問題を扱う。規範の実質的な内容について論じる規範倫理学と異なり、メタ倫理学においては、そもそもある規範を受け入れるというのはどういうことか、ということについての概念的分析、道徳心理学的分析、形而上学的分析などを行う。 (ja)
  • Метае́тика (від грец. μετά — за, після і етика, букв. — те, що перебуває за етикою) — у сучасній філософії — етика як теоретична дисципліна, на відміну від нормативної й . Етика як наукова теорія тут протиставляється іншим рівням дослідження проблем моралі й відривається від них. (uk)
  • 元伦理学(英语:meta-ethics)是一個伦理学分支,以伦理学本身作为其研究对象。元伦理学起源于20世纪初,乔治·爱德华·摩尔于1903年发表的《伦理学原理》宣告了元伦理学的诞生。之后,元伦理学取代了和规范伦理学成为了西方伦理学的主流,直至1970年代为止。 现代元伦理学有各种不同的流派。包括以乔治·爱德华·摩尔、(Harold Arthur Prichard)、(W. D. Ross)等为代表的直觉主义;以伯特兰·罗素、路德维希·维特根斯坦、维也纳学派等为代表的情感主义;还有以(Stephen Toulmin)、(R. M. Hare)等为代表的。 (zh)
  • الأخلاقيات الفوقية هي فرع من الأخلاقيات والتي تسعى لفهم طبيعة الخواص والعبارات والسلوكيات والاعتبارات الأخلاقية. الأخلاق الفوقية هي أحد الفروع الثلاثة للأخلاقيات التي يدرسها الفلاسفة عموما، حيث الآخرين هما الأخلاق المعيارية والأخلاق التطبيقية. في حين تطرح الأخلاق المعيارية أسئلة مثل «ماذا يجب أن أفعل؟» وبالتالي تدعو إلى بعض التقييمات الأخلاقية وترفض تقييمات أخرى، تطرح الأخلاق الفوقية أسئلة مثل «ما هو الخير؟» و«كيف يمكنني التمييز بين ما هو جيد وما هو سيء؟» حيث تسعى إلى فهم طبيعة الخواص والتقييمات الأخلاقية. (ar)
  • Metaetika, nazývaná někdy též analytická etika, je odvětví etiky, jež zkoumá povahu etických (morálních) pojmů, postojů a soudů, tj. jejich předpoklady metafyzické, epistemologické, sémantické, psychologické. Na rozdíl od tzv. normativní etiky, která se snaží odpovídat na otázky po tom, co je dobré či špatné či jak máme jednat, metaetika prověřuje možnosti samotné etiky: např. na základě čeho můžeme hovořit o něčem, jako je dobro, morálka či správnost. (cs)
  • Metaetiko estas la parto de etiko kiu strebas kompreni kaj ekspliki la esencon de etikaj ecoj, sintenoj, prijuĝoj, kaj paroloj. Metaetiko malsamiĝas de normiga etiko per tio, ke ĝi ne penas decidi pri la etikeco aŭ maletikeco de apartaj agoj aŭ situacioj (kio sekvigus aprobon de kelkaj etikaj juĝojn kaj malaprobo de aliaj), sed anstataŭe penas malkovri la trajtojn de etikaj ecoj mem. Kelkaj el la plej bazaj demandoj estigitaj de metaetiko estas la jenaj: Kelkaj el la plej oftaj metaetikaj skoloj: (eo)
  • La es la rama de la ética que estudia el origen y el significado de los conceptos éticos,​ así como las cuestiones metafísicas acerca de la moralidad, en particular si los valores morales existen independientemente de los humanos, y si son relativos, convencionales o absolutos.​ Una sentencia ética supone la elaboración de un juicio moral y una norma que señala cómo deberían actuar los integrantes de una sociedad. (es)
  • In metaphilosophy and ethics, meta-ethics is the study of the nature, scope, and meaning of moral judgment. It is one of the three branches of ethics generally studied by philosophers, the others being normative ethics (questions of how one ought to be and act) and applied ethics (practical questions of right behavior in given, usually contentious, situations). (en)
  • Meta-etika sebagai suatu jalan menuju konsepsi atas benar atau tidaknya suatu tindakan atau peristiwa. Dalam meta-etika, tindakan atau peristiwa yang dibahas dipelajari berdasarkan hal itu sendiri dan dampak yang dibuatnya. (in)
  • Il termine metaetica, entrato in uso corrente nel vocabolario filosofico anglofono nel corso del XX secolo, è usato per indicare la riflessione sulla natura e sullo status dell'etica stessa. Se l'etica è il discorso di primo ordine che articoliamo tipicamente con frasi come "questo è buono", "dovresti agire così", "uccidere è sbagliato", "mantenere le promesse è giusto", la metaetica è un discorso di secondo ordine che ha come oggetto il discorso di primo ordine. In questo senso, la metaetica si occupa delle questioni filosofiche relative al discorso di primo ordine, senza fornire una risposta diretta a quesiti genuinamente morali. Non si chiede quali cose sono buone, ma si chiede cosa significa asserire che alcune cose sono buone. (it)
  • Metaetyka – obok opisowej i normatywnej, jeden z trzech głównych działów etyki. Jej początki datuje się na pierwsze lata XX wieku, kiedy to pojawiło się dzieło George’a Edwarda Moore’a pod tytułem „Zasady etyki”. Samo słowo metaetyka oznacza zaś gnoseologiczne, logiczne i metodologiczne zagadnienia etyki normatywnej. (pl)
  • Meta-ethiek reflecteert als filosofische discipline over wat de achtergronden zijn van onze overtuigingen in verband met wat we als het goede beschouwen en hoe we onze levens moeten leiden. Meer bepaald houdt ze zich bezig met de vraag naar de aard en de gronden van deze overtuigingen. (nl)
  • Metaética é o ramo da ética que estuda a natureza das propriedades, afirmações, julgamentos e atitudes éticas. É um dos quatro ramos tradicionais da ética (os outros são ética descritiva, ética normativa e ética aplicada). A ética normativa, por exemplo, pergunta "o que devo fazer?", enquanto a metaética pergunta "o que é o bem?" e "como posso diferenciar o certo do errado?", tentando entender a natureza das propriedades e julgamentos éticos. (pt)
  • Metaetik är studiet av etik ur ett semantiskt, metafysiskt och kunskapsteoretiskt perspektiv. Filosofisk etik kan bedrivas på två olika sätt. Dels kan man bedriva normativ etik. Då försöker man svara på frågan: vad är rätt? Dels kan man bedriva metaetik. Då försöker man svara på frågor av en mer fundamental karaktär, som vad man menar när man säger att något är rätt eller fel. Frågorna kan vara Metaetik eller värdeteori studeras i Sverige inom ämnet praktisk filosofi, där denna under 1900-talet haft en mycket stark ställning. (sv)
  • Метаэтика (аналитическая этика) — область исследований, объектом которых является нормативная этика. Метаэтика осуществляет логико-лингвистический анализ нормативно-этического, морального рассуждения на предмет его непротиворечивости, обоснованности, терминологической точности и т. д. С метаэтикой связываются этические исследования начала и середины XX века. Первым исследованием в области метаэтики считается работа Джорджа Э. Мура «Principia Ethica». (ru)
rdfs:label
  • Meta-ethics (en)
  • أخلاقيات فوقية (ar)
  • Metaètica (ca)
  • Metaetika (cs)
  • Metaethik (de)
  • Metaetiko (eo)
  • Metaética (es)
  • Meta-etika (eu)
  • Meta-etika (in)
  • Méta-éthique (fr)
  • Metaetica (it)
  • メタ倫理学 (ja)
  • 메타윤리학 (ko)
  • Meta-ethiek (nl)
  • Metaetyka (pl)
  • Метаэтика (ru)
  • Metaética (pt)
  • Metaetik (sv)
  • Метаетика (uk)
  • 元伦理学 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:mainInterest of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:group of
is dbp:mainInterests of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License