About: Neurosis

An Entity of Type: disease, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Neurosis is a class of functional mental disorders involving chronic distress, but neither delusions nor hallucinations. The term is no longer used by the professional psychiatric community in the United States, having been eliminated from the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) in 1980 with the publication of DSM III. However, it is still used in the ICD-10 Chapter V F40–48.

Property Value
dbo:abstract
  • العُصَاب (Neurosis) هو نوع من أنواع الخوف الذي يؤدي إلى اضطراب في الشخصية والتوازن النفسي. وهو اضطراب عصبي وظيفي غير مصحوب بتغير بنيوي في الجهاز العصبي. ترافقه في كثير من الأحيان أعراض هستيريا، وحصر نفسي، وهواجس مختلفة، ومريض العصاب لا يعاني من الهلوسة أو من فقدان الصلة مع الواقع. أما سلوك الأشخاص الذين يعانون من العصاب فهو سلوك عادي وطبيعي (سلوك مقبول ضمن المعايير الاجتماعية السائدة).والعصاب هو مرض كغيره من الأمراض إذ لدى كثير من الناس انطباع( بأن الإرادة يمكنها التغلب على العصاب) وهذا خطأ بصورة مطلقة. وثمة اعتقاد (بأن المصاب بالعصاب شخص يفتقر للطاقة لأنه غير قادر أن يشفي نفسه بنفسه) وهذا خطأ لأن العقل أو الإرادة لا تستطيع شفاء شيء ما لا شعوري لا يبلغه هذا العقل أو هذه الإرادة. فالعصاب اضطراب من تضافر عدة عوامل على رأسها صراعات لا شعورية تبدو في صورة أعراض جسمية ونفسية ومنها القلق والوساوس والأفكار المتسلطة والمخاوف الشاذة، واضطرابات جسمية وحركية وحسية متعددة تعوق الفرد عن ممارسة حياته السوية في المجتمع الذي يعيش فيه وقد يدفع الفرد إلى القتل أو الانتحار. (ar)
  • La neurosi és una categoria obsoleta que es va fer servir per un grup de trastorns neurològics, psíquics o psiquiàtrics. També es fan servir variants psiconeurosi o trastorn neuròtic. És un terme poc precís per a qualsevol patiment mental sense base corporal que no impedeix la persona funcionar en la vida diària, però amb una angoixa pronunciada. El terme era un resum de diversos trastorns físics, fisiològics i mentals: ansietat, fòbies, conducta obessiva-compulsiva, pànic, tremolor…. Tradicionalment se la diferenciava de la psicosi que és l'estadi quan la persona ja no pot funcionar en la comunitat. Les actuals classificacions dels trastorns mentals que pretenen ser descriptives i ateorètiques tendeixen a rebutjar-ne l'ús. El 1994 el terme va ser eliminat de la quarta edició del ‘Manual diagnòstic i estadístic dels trastorns mentals’ (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM) per manca de precisió. El DSM-IV trastorns anteriorment anomenats neurosis es descriuen ara en una sèrie de categories descriptives molt més específiques com ansietat, depressió, obsessió… i basades en dades empíriques i amb un màxim de consens internacional per poder aplicar-lo en altres cultures. La 5a edició DSM-5 de 2013 continua en el mateix sentit. Col·loquialment l'adjectiu ‘neuròtic’ es fa encara servir per descriure un trastorn lleuger o comportament anòmal. (ca)
  • Neuróza je duševní porucha, při které pacient trpí stavy úzkosti, emoční tísně a podobně. (cs)
  • Με τον όρο νεύρωση εννοείται εκείνη η διαταραχή συμπεριφοράς σύμφωνα με την οποία το άτομο αδυνατεί ενίοτε να αντιμετωπίσει άγχος και τις ενδοψυχικές συγκρούσεις του. Κεντρική θέση στην ψυχοπαθολογία των νευρώσεων κατέχουν οι ενοχές και το Υπερεγώ του ατόμου. Τον ασθενή βασανίζουν νοητικές συγκρούσεις μεταξύ του εγώ και ασυνείδητων ιδεών. Ο όρος εισήχθη για πρώτη φορά το 1789 από τον ιατρό William Cullen. Η πρώτη συστηματική έρευνα πάνω στις νευρώσεις έγινε από τους Σίγκμουντ Φρόυντ και Καρλ Γιουνγκ στις αρχές του εικοστού αιώνα.Το άτομο που υπόκειται σε συμπτώματα νεύρωσης παρουσιάζει συνήθως φοβία, ψυχαναγκασμό και αγχωτικά επεισόδια. (el)
  • Neŭrozo laŭ PIV estas malordo en la funkciado de la nerva sistemo, kun psikaj fenomenoj kaj parte psikaj kaŭzoj. En Psikologio oni ĝenerale konsideras, ke ĉiu homo estas neŭrozulo. Unuavide, tiu aserto estas stranga, sed oni devas konsenti: ĉiu homo suferas batojn de l' sorto, timojn, elreviĝojn, mankojn, foje solecon kaj minacojn korpajn kaj mensajn. Neniu sukcesas teni dum longa tempo staton de absoluta mensa ekvilibro, ĉar la vivo por neniu estas facila. Foje, tiu neŭrozo atingas gravajn intensiĝojn, kaj nur tiam oni konsideras tian homon malsana. Sed iusence ni ĉiuj estas certagrade malsanaj. Psikozoj, perversioj kaj ĥemia dependo de drogoj estas de homa mensperturbiĝo. Por kuracado de neŭrozo, psikologoj ellaboris tre detalajn metodojn de psikoterapio. Plej elstaras psikanalizo iniciatita de Sigmund Freud kaj (disbranĉe derivita) de lia disĉiplo Carl Gustav Jung. Ili baziĝas sur ampleksa teorio de la mensa strukturo, kies ĉefa punkto estas la ekzisto de nekonscio. Aliaj teorioj estigis aliajn psikoterapiajn metodojn: ekzistencialisma, behaviorisma, humanisma, psikodrama, neŭrolingvistika, transaga analizo - unuj konkurantaj kontraŭ la aliaj por la hegemonio de homa feliĉo. Prudenta observo metas sub suspekton ĉiujn tiujn miraklojn. Radikaluloj defendas la ideon, ke fakte nur medikamentoj povas trankviligi homojn kaj lastatempaj genetikaj eltrovoj malfermas novajn vojojn por influo en la mensan aparaton. (eo)
  • Unter Neurose (wörtlich etwa „Nervenkrankheit“, aus altgriechisch νεῦρον neuron „Faser, Sehne, Nerv“ und -ose für Krankheit) wird seit William Cullen (1776) eine nervlich bedingte, rein funktionelle Erkrankung verstanden (d. h. ohne Nachweis einer organischen Läsion). So sprach man z. B. von Herzneurosen. Seit der Zeit Sigmund Freuds wurde hierunter eine psychische Störung verstanden, die durch einen innerseelischen oder einen zwischenmenschlichen Konflikt verursacht wird. Neurosen wurden damals den Psychosen gegenübergestellt, wobei Psychosen als die schwereren seelischen Störungen galten. Inzwischen wurde der Neurosebegriff zugunsten einer differenzierteren Aufteilung in verschiedene Störungsgruppen weitestgehend aufgegeben. Wesentliche Gründe dafür sind, dass man so den verschiedenen unter „Neurosen“ zusammengefassten Störungsbildern besser gerecht werden konnte und sich die mit dem Begriff verbundenen theoretischen Annahmen zur psychischen und körperlichen Verursachung in dieser Form nicht halten ließen. (de)
  • Neurosia psikotikoak izan gabe herstura nabarmena eragiten duten buruko gaitz eta nahasmenduei ematen zaien izen generikoa da, kalte organikorik gabe pertsonaren jarduera normala erasaten dutenak. Errealitatearen interpretazio zuzena ez dago erasana, eta pertsonaren oinarrizko nortasuna ez da normaltasunetik gehiegi aldentzen. Sintomak gatazka psikikoaren adierazpen sinbolikoak dira. (eu)
  • El término neurosis fue propuesto por el médico escocés William Cullen en 1769 en referencia a los trastornos sensoriales y motores causados por enfermedades del sistema nervioso. En psicología clínica, se usa para designar trastornos mentales que distorsionan el pensamiento racional y el funcionamiento social, familiar y laboral adecuado de las personas. Existe una confusión generalizada sobre la utilización del término: por un lado, se aplica, como síntoma, a un conjunto heterogéneo de trastornos mentales que participan de mecanismos inadaptativos ligados a la ansiedad. Por otra parte, su uso popular (como sinónimo de obsesión, excentricidad o nerviosismo) ha provocado su extensión a terrenos no estrictamente ligados a la enfermedad mental. El término “neurosis” fue abandonado por la psicología científica y la psiquiatría, sustituyéndose por el de “trastornos”. El término clásico hace referencia a un trastorno mental sin evidencia de lesión orgánica que se caracteriza por la presencia de un nivel elevado de angustia y una hipertrofia disruptiva de los mecanismos compensadores de la misma. El sujeto mantiene un adecuado nivel de introspección y conexión con la realidad, pero presenta la necesidad de desarrollar conductas repetitivas y en muchos casos inadaptativas con objeto de disminuir el nivel de estrés. Se trata, en realidad, de un rasgo caracterial que acompaña al sujeto durante toda su vida, de gravedad muy variable, desde grados leves y controlables hasta situaciones gravemente incapacitantes que pueden llegar a precisar hospitalización. La teoría psicoanalítica afirma que la neurosis es una afección psicógena cuyos síntomas cumplen una función simbólica que pretende volver a poner en escena un viejo conflicto infantil, siendo la manifestación neurótica el resultado del compromiso posible entre el deseo y la defensa.​ Para protegerse de la angustia, las personas recurren a mecanismos de defensa como la represión, la proyección, la negación, la intelectualización y el desplazamiento, entre otros. (es)
  • Neurosis is a class of functional mental disorders involving chronic distress, but neither delusions nor hallucinations. The term is no longer used by the professional psychiatric community in the United States, having been eliminated from the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) in 1980 with the publication of DSM III. However, it is still used in the ICD-10 Chapter V F40–48. Neurosis should not be mistaken for psychosis, which refers to a loss of touch with reality. Nor should it be mistaken for neuroticism, a fundamental personality trait proposed in the Big Five personality traits theory. (en)
  • Mí-eagar meabhrach a bhaineann le hardleibhéal imní, faitíos a thuigeann an fulangaí a bheith míréasúnach, agus bealaí áibhéileacha nó neamhchoinsiasacha chun dul i ngleic leo. Bíonn na siomptóim anróiteach don fhulangaí agus míthaitneamhach do dhaoine eile. Bíonn an mí-eagar buan, agus ag an am céanna bíonn an réaltacht iomlán don fhulangaí. Samplaí is ea hipeacoindre, an neamhord éigníoch dúghafach, agus neamhoird fóibe. (ga)
  • Une névrose est un trouble psychique dans lequel le sujet est conscient de sa souffrance psychique et s'en plaint. (fr)
  • Neurosis adalah istilah umum yang merujuk pada gangguan jiwa karena adanya stress jangka panjang, namun tidak seperti psikosis yang melibatkan delusi atau halusinasi. Neurosis tidak memengaruhi pemikiran rasional, sehingga beberapa pasien yang mengalami neurosis masih dapat bekerja dan melakukan aktivitas sehari-hari dengan wajar tanpa terlihat bermasalah. Istilah ini telah dihapuskan dari DSM dan tidak digunakan lagi oleh komunitas psikiater di Amerika Serikat meskipun masih terdapat beberapa kontroversi terkait hal tersebut. Di sisi lain, istilah neurosis masih dipakai dalam ICD-10 serta komunitas psikolog di Indonesia. Hal itu dilakukan psikolog untuk membedakan penanganan pasien neurosis dengan pasien psikosis yang membutuhkan pengobatan dari psikiater untuk mengurangi gejala psikotik khususnya halusinasi. (in)
  • Il termine nevrosi (o neurosi) nella psicologia clinica indica un insieme di disturbi psicopatologici, in genere scaturiti da un conflitto inconscio, il cui sintomo trasversale di base è costituito dall'ansia e dell'angoscia cronica senza che vi sia però una perdita di contatto con la realtà. In maniera generale, può essere definita come una "scarsa capacità di adattamento al proprio ambiente, incapacità di cambiare i propri schemi di vita e incapacità di sviluppare una personalità più ricca, più complessa e più soddisfacente". Il termine non è più comunemente utilizzato dalla comunità psichiatrica, essendo stato eliminato dal Manuale diagnostico e statistico dei disturbi mentali nel 1980 con la pubblicazione del DSM III. È ancora usato nell'ICD-10 Capitolo V F40–48. (it)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 신경질환 문서를 참고하십시오.) 신경증(神經症, 영어: neurosis) 또는 노이로제(독일어: Neurose)는 기능성 정신 장애(functional mental disorders) 중 하나로, 만성적인 고통을 수반하지만 망상이나 환청이 있는 것은 아니다. 신경증은 정신병(psychosis)은 아니다. 정신병은 현실감각을 잃어버리는 것이다. 또한 신경증적 성격(neuroticism)과도 다르다. 신경증적 성격은 5가지 성격 특성 요소(Big Five personality trait, OCEAN)에 제시되어 있는 근본적인 성격 특성이다. (ko)
  • 神経症(しんけいしょう、英:Neurosis、独:Neurose)とは、精神医学の伝統的な用語で、不安などの不適応行動を特徴とし、入院するほど重篤ではない場合が多い状態である。1980年のDSM-III(第3版)では神経症という語を廃止し、神経症性うつ病(抑うつ神経症)の多くは気分変調性障害に含められた。またDSM-IIIは不安神経症を、パニック障害と全般性不安障害に分離した。強迫神経症は強迫性障害となったように、現在では神経症の語は用いられない。 神経症に対するかつての用語は、精神病であり、行動や思考過程の障害が激しくより重篤な状態を指した。これは主に精神分裂病や躁うつ病であり、原因が器質的(身体的)なものによらない精神障害のことをさす。このような神経症と精神病の分類は不正確な診断をもたらしたため、後の『精神障害の診断と統計マニュアル』 (DSM) は、より厳密な分類によって、より正確な診断を可能とした。 ジークムント・フロイトが最終的な神経症の概念を確立した。このようにかつて、心因性であることが神経症の診断に必要であったが、後に抗うつ薬などの登場によって生物学的な要因が仮定されたことも、この概念が陰りを見せてきた理由である。 (ja)
  • Een neurose is in de psychoanalytische theorie een structureel ineffectieve manier van omgaan met problemen. (nl)
  • Zaburzenia lękowe zwane również neurozami – grupa zaburzeń psychicznych o bardzo rozmaitej symptomatyce, definiowana jako zespoły dysfunkcji narządów, psychogennych zaburzeń emocjonalnych, zakłóceń procesów psychicznych i patologicznych form zachowania występujących w tym samym czasie i powiązanych ze sobą wzajemnie. Termin ten nie jest dłużej stosowany przez środowisko psychiatryczne w Stanach Zjednoczonych, ponieważ termin ten został usunięty z Diagnostycznego i Statystycznego Podręcznika Zaburzeń Psychicznych w 1980 r. wraz z publikacją DSM III. W obecnie obowiązującej klasyfikacji ICD-10 termin zaburzeń nerwicowych został zastąpiony terminem zaburzeń lękowych. Wiązało się to z reorganizacją kategorii zaburzeń afektywnych. Dla zaburzeń nerwicowych charakterystycznym jest zachowany sąd realizujący; chory często zdaje sobie sprawę z absurdalności swoich objawów (natręctw, fobii) czy braku podstaw swoich objawów somatycznych, jednakże przeżywa lęk związany z nimi. Między innymi ta cecha – krytycyzm wobec swoich objawów – różni nerwicę od psychozy. Dawne (historyczne) nazwy na zaburzenia nerwicowe to podrażnienie mlecza, nerwospazmy, newroza zmienna, ogólna nadczułość, newrozyzm czy cerebropatia sercowo-mózgowa. Termin „nerwica” (ang. neurosis) został wprowadzony w XVIII w. przez szkockiego lekarza Williama Cullena. (pl)
  • Neuros är vid sidan av psykos en av de mest centrala psykologiska termerna för ofta förekommande typer av psykisk ohälsa. Det var förr en vanlig psykiatrisk diagnos, men nämns numera endast sporadiskt i standardiserade diagnosmanualer. Ordet "neuros" myntades 1769 av William Cullen för vad han definierade som nervsjukdomar: paralys, koma, spasmer, och vansinne (sinnesslöhet, melankoli, mani och sömnstörningar). Några årtionden senare utvecklades diagnosen neuroser av för att även inbegripa psykosomatiska störningar, hysteri, astma, migrän, hypokondri, vansinne och palpitationer, det vill säga kroniska sjukdomar utan feber som inte under obduktion kunde bevisas ha kroppsliga orsaker. Ordet "psykos" myntades under mitten av 1800-talet för mentalsjukdomar som i motsats inte ansågs bero på nerverna, utan på psyket. Periodvis innefattades ändå psykoser i termen neuros, så av som 1877 framlade teorin att det fanns tre former neuroser: "psykoneuroser" vilka berodde på störningar i centrala nervsystemet (dvs psykoser), "perifera neuroser" som berodde på perifera nervsystemet, samt motoriska neuroser. Neuroser sågs allmänt som kroppsliga sjukdomar och psykoser som regel som psykiska sjukdomar, tills Sigmund Freud vände på deras etiologier; med psykoanalysen infördes synsättet att neuroser beror på psykiska problem, och psykoser på i varierande grad fysiska. När Freud lade fram sin teori om den psykosexuella utvecklingen behöll han ordet neuros, fastän han erbjöd en icke-fysiologisk förklaringsmodell. Neuroser kom därefter allmänt att behandlas med psykoterapi. Neuros används av den psykodynamiska skolan för tillstånd som anses ha sitt upphov i det omedvetna, där jagfunktionen försöker bibehålla en självbild som personen orkar med, där jaget står i konflikt med detet. En definition i den psykodynamiska skolan är att neuroserna är psykiska störningar som angriper delfunktioner i personligheten. Neuros i den psykoanalytiska skolan blev en del i en dikotomi tillsammans med psykos. Mot den freudianska uppfattningen, förklarade Ivan Pavlov och hans skola behaviorismen neuroser som inlärda beteenden. Behaviorister tenderar därför att anse att neuroser inte är sjukdomar. Neuros användes förr brett inom psykiatrin för olika störningar. Karaktärsneuros är ett äldre namn för personlighetsstörning. DSM-IV undviker ordet, varmed det i den amerikanska psykiatrin är ovanligt att tala om neuroser. I ICD-9 hade neuroser ett eget kluster, där sjukdomar ingick som hysteri, panikångest, social fobi, med mera. ICD-10 har behållit termen, framför allt i klustret Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48), men också sporadiskt bland affektiva störningar. Dock spelar begreppet en allt mindre roll i psykiatrin. Neurotiska störningar enligt ICD-10 är fobier, ångeststörningar, somatoforma störningar, och andra störningar som uppkommer till följd av trauman och extrem stress. Begreppet används numera sparsamt inom psykiatri och psykologi. Enligt psykoanalytisk teoribildning är neuroser uttryck för omedvetna konflikter, eller rester av försvarsmekanismer som utvecklats under barndomen. Exempel: Gren 1 (anpassningmek.) leder till en s.k. realistisk konfliktlösning.Gren 2 (försvarsmek.) leder till en neurotisk konfliktlösning. (sv)
  • O termo neurose (do grego neuron (nervo) e osis (condição doente ou anormal)) foi criado pelo médico escocês William Cullen em 1787 para indicar "desordens de sentidos e movimento" causadas por "efeitos gerais do sistema nervoso". Na psicologia moderna, é sinônimo de psiconeurose ou distúrbio neurótico e se refere a qualquer transtorno mental que, embora cause tensão, não interfere com o pensamento racional ou com a capacidade funcional da pessoa. Essa é uma diferença importante em relação à psicose, desordem mais severa. (pt)
  • Невро́з (від дав.-гр. νεῦρον — нерв + osis — суфікс для позначення запальних процесів; синоніми — тривожний розлад, тривожно-фобічний розлад, психоневро́з, невроти́чний розлад) — група захворювань, в основі яких лежать тимчасові зворотні порушення психіки функціонального характеру, зумовлені перевантаженням основних нервових процесів — та гальмування. (uk)
  • Невро́з, психоневро́з, невроти́ческое расстройство (новолат. neurosis от др.-греч. νεῦρον «нерв») — устаревшее название группы нервно-психических расстройств, возникающих по причине острых и хронических психологических травм и характеризующихся отсутствием качественных изменений психической деятельности. Клиническая картина таких расстройств характеризуется астеническими, навязчивыми или истерическими проявлениями, а также временным снижением умственной и физической работоспособности. Психогенным фактором во всех случаях являются конфликты (внешние или внутренние), действие обстоятельств, вызывающих психологическую травму, стресс либо длительное перенапряжение эмоциональной и интеллектуальной сфер психики. Понятие «невроз» было введено в медицину в 1776 году шотландским врачом Уильямом Калленом. Содержание термина неоднократно пересматривалось, однозначного общепринятого определения у термина нет до сих пор. Следует также иметь в виду, что в медицине и биологии «неврозом» могут называть разные функциональные нарушения высшей нервной деятельности. Психические расстройства традиционно дифференцировались на неврозы и психозы. В отличие от психотических расстройств, при неврозах люди критичны к своему расстройству и способны руководить своими поступками. Термин «невроз» больше не используется профессиональным психиатрическим сообществом в Соединённых Штатах Америки. В американском Диагностическом и статистическом руководстве по психическим расстройствам раздел «неврозы» с третьего издания DSM-III 1980-го года был упразднён. Например, депрессивный невроз был заменён на дистимическое расстройство, обсессивно-компульсивный невроз на обсессивно-компульсивное расстройство, ипохондрический невроз на ипохондрию и т. д.. Начиная с десятого пересмотра Международной классификации болезней (МКБ-10) также более не применяется традиционная дифференциация между неврозами и психозами. Тем не менее, термин «невротические» используется в названии раздела (группы) психических расстройств «Невротические, связанные со стрессом, и соматоформные расстройства» (коды F40—F48). (ru)
  • 神经症(英語:neurosis、psychoneurosis或neurotic disorder),香港、澳门、新加坡、台湾譯作精神官能症,在广泛的意义上可以指任何引起沮丧的精神失衡。神经症属於功能性心理障碍(functional mental disorder)的一类,病人有痛苦(distress)的感觉但不包括妄想与幻觉與幻聽,其行为也不会让人在社会上难以接受。不像精神病或者人格违常,神经症并不影响或者阻碍正常的思考。在西方,「神经症」是一个在精神分析领域裡常常提及的术语,而在精神医学里已经废止不再使用。而在《中國精神疾病分類方案與診斷標準》第三版(CCMD-III)中,则把神经症定义为一种具体的精神疾病,并将其分为焦虑症、恐惧症、神经衰弱、身心症(somatoform disorder)、强迫症、其他或待分类的神经症等六个亚型。 (zh)
dbo:icd10
  • -
  • F40.
  • F40.8.
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 47588 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 14815 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1057443084 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:about
  • yes (en)
dbp:by
  • no (en)
dbp:field
dbp:name
  • Neurosis (en)
dbp:onlinebooks
  • no (en)
dbp:synonyms
  • Psychoneurosis, neurotic disorder (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wikititle
  • neurosis (en)
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Neuróza je duševní porucha, při které pacient trpí stavy úzkosti, emoční tísně a podobně. (cs)
  • Με τον όρο νεύρωση εννοείται εκείνη η διαταραχή συμπεριφοράς σύμφωνα με την οποία το άτομο αδυνατεί ενίοτε να αντιμετωπίσει άγχος και τις ενδοψυχικές συγκρούσεις του. Κεντρική θέση στην ψυχοπαθολογία των νευρώσεων κατέχουν οι ενοχές και το Υπερεγώ του ατόμου. Τον ασθενή βασανίζουν νοητικές συγκρούσεις μεταξύ του εγώ και ασυνείδητων ιδεών. Ο όρος εισήχθη για πρώτη φορά το 1789 από τον ιατρό William Cullen. Η πρώτη συστηματική έρευνα πάνω στις νευρώσεις έγινε από τους Σίγκμουντ Φρόυντ και Καρλ Γιουνγκ στις αρχές του εικοστού αιώνα.Το άτομο που υπόκειται σε συμπτώματα νεύρωσης παρουσιάζει συνήθως φοβία, ψυχαναγκασμό και αγχωτικά επεισόδια. (el)
  • Neurosia psikotikoak izan gabe herstura nabarmena eragiten duten buruko gaitz eta nahasmenduei ematen zaien izen generikoa da, kalte organikorik gabe pertsonaren jarduera normala erasaten dutenak. Errealitatearen interpretazio zuzena ez dago erasana, eta pertsonaren oinarrizko nortasuna ez da normaltasunetik gehiegi aldentzen. Sintomak gatazka psikikoaren adierazpen sinbolikoak dira. (eu)
  • Mí-eagar meabhrach a bhaineann le hardleibhéal imní, faitíos a thuigeann an fulangaí a bheith míréasúnach, agus bealaí áibhéileacha nó neamhchoinsiasacha chun dul i ngleic leo. Bíonn na siomptóim anróiteach don fhulangaí agus míthaitneamhach do dhaoine eile. Bíonn an mí-eagar buan, agus ag an am céanna bíonn an réaltacht iomlán don fhulangaí. Samplaí is ea hipeacoindre, an neamhord éigníoch dúghafach, agus neamhoird fóibe. (ga)
  • Une névrose est un trouble psychique dans lequel le sujet est conscient de sa souffrance psychique et s'en plaint. (fr)
  • ( 다른 뜻에 대해서는 신경질환 문서를 참고하십시오.) 신경증(神經症, 영어: neurosis) 또는 노이로제(독일어: Neurose)는 기능성 정신 장애(functional mental disorders) 중 하나로, 만성적인 고통을 수반하지만 망상이나 환청이 있는 것은 아니다. 신경증은 정신병(psychosis)은 아니다. 정신병은 현실감각을 잃어버리는 것이다. 또한 신경증적 성격(neuroticism)과도 다르다. 신경증적 성격은 5가지 성격 특성 요소(Big Five personality trait, OCEAN)에 제시되어 있는 근본적인 성격 특성이다. (ko)
  • 神経症(しんけいしょう、英:Neurosis、独:Neurose)とは、精神医学の伝統的な用語で、不安などの不適応行動を特徴とし、入院するほど重篤ではない場合が多い状態である。1980年のDSM-III(第3版)では神経症という語を廃止し、神経症性うつ病(抑うつ神経症)の多くは気分変調性障害に含められた。またDSM-IIIは不安神経症を、パニック障害と全般性不安障害に分離した。強迫神経症は強迫性障害となったように、現在では神経症の語は用いられない。 神経症に対するかつての用語は、精神病であり、行動や思考過程の障害が激しくより重篤な状態を指した。これは主に精神分裂病や躁うつ病であり、原因が器質的(身体的)なものによらない精神障害のことをさす。このような神経症と精神病の分類は不正確な診断をもたらしたため、後の『精神障害の診断と統計マニュアル』 (DSM) は、より厳密な分類によって、より正確な診断を可能とした。 ジークムント・フロイトが最終的な神経症の概念を確立した。このようにかつて、心因性であることが神経症の診断に必要であったが、後に抗うつ薬などの登場によって生物学的な要因が仮定されたことも、この概念が陰りを見せてきた理由である。 (ja)
  • Een neurose is in de psychoanalytische theorie een structureel ineffectieve manier van omgaan met problemen. (nl)
  • O termo neurose (do grego neuron (nervo) e osis (condição doente ou anormal)) foi criado pelo médico escocês William Cullen em 1787 para indicar "desordens de sentidos e movimento" causadas por "efeitos gerais do sistema nervoso". Na psicologia moderna, é sinônimo de psiconeurose ou distúrbio neurótico e se refere a qualquer transtorno mental que, embora cause tensão, não interfere com o pensamento racional ou com a capacidade funcional da pessoa. Essa é uma diferença importante em relação à psicose, desordem mais severa. (pt)
  • Невро́з (від дав.-гр. νεῦρον — нерв + osis — суфікс для позначення запальних процесів; синоніми — тривожний розлад, тривожно-фобічний розлад, психоневро́з, невроти́чний розлад) — група захворювань, в основі яких лежать тимчасові зворотні порушення психіки функціонального характеру, зумовлені перевантаженням основних нервових процесів — та гальмування. (uk)
  • 神经症(英語:neurosis、psychoneurosis或neurotic disorder),香港、澳门、新加坡、台湾譯作精神官能症,在广泛的意义上可以指任何引起沮丧的精神失衡。神经症属於功能性心理障碍(functional mental disorder)的一类,病人有痛苦(distress)的感觉但不包括妄想与幻觉與幻聽,其行为也不会让人在社会上难以接受。不像精神病或者人格违常,神经症并不影响或者阻碍正常的思考。在西方,「神经症」是一个在精神分析领域裡常常提及的术语,而在精神医学里已经废止不再使用。而在《中國精神疾病分類方案與診斷標準》第三版(CCMD-III)中,则把神经症定义为一种具体的精神疾病,并将其分为焦虑症、恐惧症、神经衰弱、身心症(somatoform disorder)、强迫症、其他或待分类的神经症等六个亚型。 (zh)
  • العُصَاب (Neurosis) هو نوع من أنواع الخوف الذي يؤدي إلى اضطراب في الشخصية والتوازن النفسي. وهو اضطراب عصبي وظيفي غير مصحوب بتغير بنيوي في الجهاز العصبي. ترافقه في كثير من الأحيان أعراض هستيريا، وحصر نفسي، وهواجس مختلفة، ومريض العصاب لا يعاني من الهلوسة أو من فقدان الصلة مع الواقع. أما سلوك الأشخاص الذين يعانون من العصاب فهو سلوك عادي وطبيعي (سلوك مقبول ضمن المعايير الاجتماعية السائدة).والعصاب هو مرض كغيره من الأمراض إذ لدى كثير من الناس انطباع( بأن الإرادة يمكنها التغلب على العصاب) وهذا خطأ بصورة مطلقة. وثمة اعتقاد (بأن المصاب بالعصاب شخص يفتقر للطاقة لأنه غير قادر أن يشفي نفسه بنفسه) وهذا خطأ لأن العقل أو الإرادة لا تستطيع شفاء شيء ما لا شعوري لا يبلغه هذا العقل أو هذه الإرادة. (ar)
  • La neurosi és una categoria obsoleta que es va fer servir per un grup de trastorns neurològics, psíquics o psiquiàtrics. També es fan servir variants psiconeurosi o trastorn neuròtic. És un terme poc precís per a qualsevol patiment mental sense base corporal que no impedeix la persona funcionar en la vida diària, però amb una angoixa pronunciada. El terme era un resum de diversos trastorns físics, fisiològics i mentals: ansietat, fòbies, conducta obessiva-compulsiva, pànic, tremolor…. Tradicionalment se la diferenciava de la psicosi que és l'estadi quan la persona ja no pot funcionar en la comunitat. (ca)
  • Unter Neurose (wörtlich etwa „Nervenkrankheit“, aus altgriechisch νεῦρον neuron „Faser, Sehne, Nerv“ und -ose für Krankheit) wird seit William Cullen (1776) eine nervlich bedingte, rein funktionelle Erkrankung verstanden (d. h. ohne Nachweis einer organischen Läsion). So sprach man z. B. von Herzneurosen. Seit der Zeit Sigmund Freuds wurde hierunter eine psychische Störung verstanden, die durch einen innerseelischen oder einen zwischenmenschlichen Konflikt verursacht wird. Neurosen wurden damals den Psychosen gegenübergestellt, wobei Psychosen als die schwereren seelischen Störungen galten. (de)
  • Neŭrozo laŭ PIV estas malordo en la funkciado de la nerva sistemo, kun psikaj fenomenoj kaj parte psikaj kaŭzoj. En Psikologio oni ĝenerale konsideras, ke ĉiu homo estas neŭrozulo. Unuavide, tiu aserto estas stranga, sed oni devas konsenti: ĉiu homo suferas batojn de l' sorto, timojn, elreviĝojn, mankojn, foje solecon kaj minacojn korpajn kaj mensajn. Neniu sukcesas teni dum longa tempo staton de absoluta mensa ekvilibro, ĉar la vivo por neniu estas facila. Foje, tiu neŭrozo atingas gravajn intensiĝojn, kaj nur tiam oni konsideras tian homon malsana. Sed iusence ni ĉiuj estas certagrade malsanaj. Psikozoj, perversioj kaj ĥemia dependo de drogoj estas de homa mensperturbiĝo. (eo)
  • El término neurosis fue propuesto por el médico escocés William Cullen en 1769 en referencia a los trastornos sensoriales y motores causados por enfermedades del sistema nervioso. En psicología clínica, se usa para designar trastornos mentales que distorsionan el pensamiento racional y el funcionamiento social, familiar y laboral adecuado de las personas. Existe una confusión generalizada sobre la utilización del término: por un lado, se aplica, como síntoma, a un conjunto heterogéneo de trastornos mentales que participan de mecanismos inadaptativos ligados a la ansiedad. Por otra parte, su uso popular (como sinónimo de obsesión, excentricidad o nerviosismo) ha provocado su extensión a terrenos no estrictamente ligados a la enfermedad mental. El término “neurosis” fue abandonado por la psi (es)
  • Neurosis is a class of functional mental disorders involving chronic distress, but neither delusions nor hallucinations. The term is no longer used by the professional psychiatric community in the United States, having been eliminated from the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) in 1980 with the publication of DSM III. However, it is still used in the ICD-10 Chapter V F40–48. (en)
  • Neurosis adalah istilah umum yang merujuk pada gangguan jiwa karena adanya stress jangka panjang, namun tidak seperti psikosis yang melibatkan delusi atau halusinasi. Neurosis tidak memengaruhi pemikiran rasional, sehingga beberapa pasien yang mengalami neurosis masih dapat bekerja dan melakukan aktivitas sehari-hari dengan wajar tanpa terlihat bermasalah. (in)
  • Il termine nevrosi (o neurosi) nella psicologia clinica indica un insieme di disturbi psicopatologici, in genere scaturiti da un conflitto inconscio, il cui sintomo trasversale di base è costituito dall'ansia e dell'angoscia cronica senza che vi sia però una perdita di contatto con la realtà. (it)
  • Zaburzenia lękowe zwane również neurozami – grupa zaburzeń psychicznych o bardzo rozmaitej symptomatyce, definiowana jako zespoły dysfunkcji narządów, psychogennych zaburzeń emocjonalnych, zakłóceń procesów psychicznych i patologicznych form zachowania występujących w tym samym czasie i powiązanych ze sobą wzajemnie. Dawne (historyczne) nazwy na zaburzenia nerwicowe to podrażnienie mlecza, nerwospazmy, newroza zmienna, ogólna nadczułość, newrozyzm czy cerebropatia sercowo-mózgowa. Termin „nerwica” (ang. neurosis) został wprowadzony w XVIII w. przez szkockiego lekarza Williama Cullena. (pl)
  • Невро́з, психоневро́з, невроти́ческое расстройство (новолат. neurosis от др.-греч. νεῦρον «нерв») — устаревшее название группы нервно-психических расстройств, возникающих по причине острых и хронических психологических травм и характеризующихся отсутствием качественных изменений психической деятельности. Клиническая картина таких расстройств характеризуется астеническими, навязчивыми или истерическими проявлениями, а также временным снижением умственной и физической работоспособности. (ru)
  • Neuros är vid sidan av psykos en av de mest centrala psykologiska termerna för ofta förekommande typer av psykisk ohälsa. Det var förr en vanlig psykiatrisk diagnos, men nämns numera endast sporadiskt i standardiserade diagnosmanualer. Mot den freudianska uppfattningen, förklarade Ivan Pavlov och hans skola behaviorismen neuroser som inlärda beteenden. Behaviorister tenderar därför att anse att neuroser inte är sjukdomar. Exempel: Gren 1 (anpassningmek.) leder till en s.k. realistisk konfliktlösning.Gren 2 (försvarsmek.) leder till en neurotisk konfliktlösning. (sv)
rdfs:label
  • Neurosis (en)
  • عصاب (ar)
  • Neurosi (ca)
  • Neuróza (cs)
  • Neurose (de)
  • Νεύρωση (el)
  • Neŭrozo (eo)
  • Neurosi (eu)
  • Neurosis (es)
  • Néaróis (ga)
  • Neurosis (in)
  • Nevrosi (it)
  • Névrose (fr)
  • 神経症 (ja)
  • 신경증 (ko)
  • Neurose (nl)
  • Zaburzenia nerwicowe (pl)
  • Невроз (ru)
  • Neurose (pt)
  • Neuros (sv)
  • 神经症 (zh)
  • Невроз (uk)
owl:differentFrom
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Neurosis (en)
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:chronology of
is dbp:extra of
is dbp:producer of
is dbp:subjects of
is gold:hypernym of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License