About: Fern

An Entity of Type: person, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A fern (Polypodiopsida or Polypodiophyta /ˌpɒliˌpɒdiˈɒfɪtə, -əˈfaɪtə/) is a member of a group of vascular plants (plants with xylem and phloem) that reproduce via spores and have neither seeds nor flowers. The polypodiophytes include all living pteridophytes except the lycopods, and differ from mosses and other bryophytes by being vascular, i.e., having specialized tissues that conduct water and nutrients and in having life cycles in which the branched sporophyte is the dominant phase. Ferns have complex leaves called megaphylls, that are more complex than the microphylls of clubmosses. Most ferns are leptosporangiate ferns. They produce coiled fiddleheads that uncoil and expand into fronds. The group includes about 10,560 known extant species. Ferns are defined here in the broad sense, be

Property Value
dbo:abstract
  • Kapraďorosty (Pteridophyta) je souhrnné označení pro několik podtříd (dříve považovaných za oddělení) suchozemských výtrusných cévnatých rostlin, jejichž tělo je rozdělené na pravé orgány (kořen, stonek, list). Mají také pravé cévní svazky. Rozmnožování se děje především pomocí výtrusů (spor), životní cyklus je rodozměna. Mezi kapraďorosty patří kapradiny, přesličky, plavuně a prutovky (psilofyty). Věda, která se jimi zabývá, se nazývá . Rozvoj kapraďorostů probíhal již v prvohorách, díky tomu máme dnes fosilní paliva. Dnes známe asi 20 000 druhů. Dříve kapraďorosty vládly světu, dosahovaly výšky 5-40 m. Podle novějších studií je známo, že skupina kapraďorosty nemůže být monofyletická, pokud zahrnuje i plavuně – ty jsou totiž samostatnou vývojovou linií. Proto je nově používáno označení Monilophyta pro kapradiny, přesličky a psilofyty. V takovém případě je to opravdu monofyletická skupina. (cs)
  • السرخس أو الخنشار أو السراخس أو الخرزيات الشكل (الاسم العلمي:Moniliformopses) هي شعيبة من النباتات تتبع شعبة الحقيقات الأوراق تنمو السرخسيات في الأوساط الرطبة وتتميز بجهاز إنباتي جد متفرق يتضمن جذورا وساق وتتوفر على أوعية ناقلة للنسغ.السراخس أعضاء في مجموعة تضم تقريبًا 12000 نوع من النباتات الوعائية والتي تتكاثر بواسطة الأبواغ والتي لا تمتلك بذور أو زهور.السراخس تختلف عن الطحالب لكونها وعائية (لديها أوعية موصلة للماء) ولديها سيقان وأوراق مثل باقي النباتات الوعائية.كان أزل ظهور للسراخس في السجل الأحفوري من 360 مليون سنة في العصر الديفوني ولكن العديد من العائلات والأنواع الحالية لم تظهر إلا من 145 مليون سنة تقريبا في العصر الكريتاسي المبكر بعد أن هيمنت النباتات الزهرية علي العديد من البيئات.ليس لدى السراخس أهمية اقتصادية كبيرة، لكن بعضها يزرع أو يجمع للأكل أو كنباتات للزينة أو لعلاج التربة الملوثة، وهي تخضع لدراسات لقدرتها على إزالة بعض الملوثات الكيميائية من الهواء كما أنها تلعب دورًا هامًا في الطب والفنون. (ar)
  • Με το κοινό όνομα φτέρη είναι γνωστά κοινώς όλα τα φυτά που ανήκουν στα Πτεριδόφυτα (Pteridophyta). Το γνωστότερο από αυτά είναι το (Pteridium aquilinum), συνηθισμένο αυτοφυές στην Ελλάδα, μοναδικό γένος του είδους Πτερίδιον (Pteridium) της οικογένειας Υπολεπιδίδες (Hypolepidaceae) . Η εν λόγω οικογένεια παλαιότερα συγκροτούσε, μαζί με άλλες οικογένειες, μία ενιαία οικογένεια, με το όνομα Πολυποδιίδες (Polypodiaceae). Η εξάπλωσή της ποικίλλει από τις παραθαλάσσιες ως τις ορεινές περιοχές. Χρησιμοποιείται κυρίως για τα φύλλα της (για δημιουργία πρόχειρης στέγης και για συσκευασία φρούτων), ενώ στο παρελθόν έχει χρησιμοποιηθεί για την εξαγωγή ποτάσας, επειδή έχει υψηλή περιεκτικότητα σε κάλιο. Με το κοινό όνομα φτέρη είναι γνωστά και πολλά άλλα είδη Πτεριδικών, τα οποία καλλιεργούνται ως διακοσμητικά. (el)
  • Die Farne sind eine Gruppe von Gefäßsporenpflanzen, die die Schwestergruppe der Samenpflanzen bilden. Die Farne umfassen alle Gefäßsporenpflanzen exklusive der Bärlapppflanzen. Somit zählen zu ihnen die Schachtelhalme, die Gabelblattgewächse, die Natternzungengewächse, die Marattiaceae und die Echten Farne. Sie werden häufig als Monilophyten bezeichnet, die Bezeichnungen Monilophyta oder Moniloformopses sind jedoch keine gültigen Taxon-Bezeichnungen. Es gibt weltweit rund 12.000 Arten, die meisten davon in den immerfeuchten Tropen. In Europa sind etwa 171 Arten, in Mitteleuropa etwa 101 Arten beheimatet. (de)
  • Filiko estas planto en divizio (= filumo) Pteridophyta (aŭ Pteridofito) kiu enhavas proksime 20.000 speciojn. Ili estas vaskulaj plantoj, kiuj malsamas de nevaskulaj plantoj pro veraj folioj, tamen ili malsamas de la semaj plantoj (gimnospermoj kaj angiospermoj) pro manko de floroj kaj semoj. Ili reproduktiĝas per sporoj. Glossopteris (el antikva greka: γλώσσα glossa, signife "lango", ĉar la folioj estis langoformaj) estas la plej granda kaj plej bone konata genro de la formortinta ordo de semo-filikoj konata kiel Glossopteridales (konata ankaŭ kiel Arberiales aŭ Ottokariales). ekz. subdivizio (= subfilumo): Pteridopsida (aŭ veraj filikoj) La arbofilikoj (palmofilikoj, Cyatheales) kaj Salviniales estas la ordoj de la veraj filikoj (Pteridopsida). Salviniaceae estas familio de heterosporiaj en la ordo Salviniales. La familio Salviniaceae entenas du genrojn, nome Azolla kaj Salvinia. La genro Azolla (algofilikoj), azolo en Esperanto, apartenas al la familio de Salviniaceae. Pli frue ĝi estis klasifikita al la familio Azollaceae. La genro konsistas el sep specioj, kiuj indiĝenas en la tropikoj. Salvinia (ŝveb-filikoj) estas la sola genro en la familio Salviniaceae (sed laŭ kelkaj esploroj, ankaŭ la genro Azolla apartenas al tiu), en ordo Salviniales, klaso veraj filikoj (Pteridopsida). La specioj de la genro estas en la akvo ŝvebantaj plantoj, kiujn karakterizas, ke la supra foliflanko morfologie estas la suba flanko de la folio. (eo)
  • A fern (Polypodiopsida or Polypodiophyta /ˌpɒliˌpɒdiˈɒfɪtə, -əˈfaɪtə/) is a member of a group of vascular plants (plants with xylem and phloem) that reproduce via spores and have neither seeds nor flowers. The polypodiophytes include all living pteridophytes except the lycopods, and differ from mosses and other bryophytes by being vascular, i.e., having specialized tissues that conduct water and nutrients and in having life cycles in which the branched sporophyte is the dominant phase. Ferns have complex leaves called megaphylls, that are more complex than the microphylls of clubmosses. Most ferns are leptosporangiate ferns. They produce coiled fiddleheads that uncoil and expand into fronds. The group includes about 10,560 known extant species. Ferns are defined here in the broad sense, being all of the Polypodiopsida, comprising both the leptosporangiate (Polypodiidae) and eusporangiate ferns, the latter group including horsetails, whisk ferns, marattioid ferns, and ophioglossoid ferns. Ferns first appear in the fossil record about 360 million years ago in the late Devonian period, but many of the current families and species did not appear until roughly 145 million years ago in the early Cretaceous, after flowering plants came to dominate many environments. The fern Osmunda claytoniana is a paramount example of evolutionary stasis; paleontological evidence indicates it has remained unchanged, even at the level of fossilized nuclei and chromosomes, for at least 180 million years. Ferns are not of major economic importance, but some are used for food, medicine, as biofertilizer, as ornamental plants, and for remediating contaminated soil. They have been the subject of research for their ability to remove some chemical pollutants from the atmosphere. Some fern species, such as bracken (Pteridium aquilinum) and water fern (Azolla filiculoides) are significant weeds worldwide. Some fern genera, such as Azolla, can fix nitrogen and make a significant input to the nitrogen nutrition of rice paddies. They also play certain roles in folklore. (en)
  • Iratzea edo garoa (Polypodiopsida edo Polypodiophyta) espora bidez ugaltzen den landare baskularren taldeko kidea da, hau da, xilema eta floema duten landareak dira. Goroldioetatik eta beste briofitoetatik bereizten dira baskularrak izateagatik, alegia, ura eta mantenugaiak eroaten dituzten ehun espezializatuak dituztelako eta euren bizi zikloko fase nagusia esporofitoa delako. Iratzeek megafilo izeneko hosto konplexuak dituzte, eta gehienak iratz leptosporangiatuak dira. Polypodiopsida klase gisa bezala ulertzen da zentzu zabalean. Klase horrek leptosporangiatuak (Polypodiidae) eta eusporangiatuak barne hartzen ditu (azeri-buztana, psilotazeoak, iratze maratiazeoak eta iratze ofioglosazeoak). Iratzeak duela 360 milioi urte inguru agertu ziren erregistro fosilean Paleozoikoko laugarren garaian, hau da, devoniarrean, baina gaur egungo familia eta espezie asko ez ziren agertu duela 145 milioi urte arte, lehen kretazeoetan alegia, loredun landareek hainbat inguru konkistatu ondoren. Ebidentzia paleontologikoa behatuz ikus daiteke Osmunda claytoniar iratzea aldatu gabe egon dela gutxienez 180 milioi urtez nukleo fosilizatuetan, bai, kromosometan ere. Iratzeek ez dute garrantzia ekonomiko handirik, baina honako erabilerak ditu: elikagai eta sendagarri gisa, ongarri organikoetan, landare apaingarri gisa eta lurzoru kutsatuen berreskurapenean. Horrez gain, atmosferatik kutsatzaile kimiko batzuk ezabatzeko duten gaitasuna aztertu dute. Iratze-espezie batzuk, hala nola Pteridium aquilinum eta Azolla filiculoides, belar garrantzitsuak dira mundu osoan. Zenbait iratze-generok, esaterako Azollak, nitrogenoa finka dezakete eta ekarpen nabarmena egin dezakete arroz-soroen nitrogenoaren elikaduran. Hona hemen izen arrunt hori duten taxonak: * haritz-iratze: Polypodium generoko iratzeen izen arrunta. * iratze ar: Dryopteris filix-mas. * iratze arrunt: abereei azpiak egiteko erabiltzen dena (Pteridium aquilinum). * iratze eme edo sorgin-iratze: Athyrium filix-femina. * orrazi-iratze: Blechnum spicant. * San Joan iratze: Osmunda regalis. (eu)
  • Fougères( « Fougère » redirige ici. Pour les autres significations, voir Fougère (homonymie). ) Filicophyta Fougères arborescentes au Conservatoire botanique national de Brest. Sous-division Filicophyta— auteur incomplet —, date à préciser Les Fougères ou Filicophytes (Filicophyta) sont une sous-division de cryptogames vasculaires. Elles comportent environ 13 000 espèces, le plus grand embranchement végétal après les Angiospermes. On rencontre environ les trois quarts des espèces dans les régions tropicales et une bonne proportion de ces fougères tropicales est épiphyte. Leurs modes de reproduction les confinent dans les milieux humides. L'ancienne division (paraphylétique) des Ptéridophytes (Pteridophyta) comprend, outre les fougères à proprement parler, les Psilophytes (Psilophyta) qui sont aujourd’hui rapprochées des Ophioglossophytes, mais aussi les Sphénophytes et les Lycophytes. (fr)
  • Los helechos (taxón Filicopsida, Pterophyta, Filicinae o Polypodiophyta) son plantas vasculares sin semilla (pteridofitas), cuyas características morfológicas más sobresalientes son sus hojas grandes ("megafilos" o "frondes"), usualmente pinadas y con prefoliación circinada. Tradicionalmente ha agrupado a 3 gruposː los helechos leptosporangiados (Polypodiidae), maratiales y ofioglosales, sin embargo, los análisis genéticos modernos encontraron que los ofioglosales están relacionados con los psilotales, los cuales históricamente se clasificaron aparte al considerárseles primitivos, agrupándose ahora juntos en un solo taxón llamado Ophioglossidae o Psilotopsida. Pueden presentar soros para su reproducción. La naturaleza monofilética de los helechos ha sido puesta en duda por varios autores debido a los resultados de los primeros análisis filogenéticos moleculares; sin embargo, se ha comprobado que forman un clado hermano de los equisetos con base en la genética plastidial, nuclear y mitocondrial. Tradicionalmente se han agrupado en dos grupos sobre la base de la estructura y desarrollo de los esporangios: maratiales y ofioglosales son llamados en conjunto "helechos eusporangiados" (pero también son eusporangiados los equisetos y los psilotos), y los polipódidos son llamados "helechos leptosporangiados"; aunque los análisis filogenéticos determinaron que los eusporangiados son en realidad un grupo parafilético en relación con los leptosporangiados. Filogenéticamente se puede dividir en dos gruposː Ophioglossidae (ofioglosales y psilotales) y el grupo conocido popularmente como de los "helechos verdaderos" (maratiales y polipódidos) que hoy en día, tras análisis moleculares de ADN, se ha determinado que forman un clado (grupo monofilético según la escuela cladista). Algunas especies, como el helecho águila (Pteridium aquilinum) o la azolla (Azolla filiculoides) son extremadamente comunes y se encuentran repartidas por toda la superficie terrestre. (es)
  • Tugtar teiridifít ar aon phlanda féitheach a tháirgeann spóir. Cuimsíonn sí na raithneacha, na garbhógaigh is na h. I ranguithe áirithe ar na horgánaigh cuirtear iad sa roinn pteridophyta. (ga)
  • Tumbuhan paku, paku-pakuan, atau pakis-pakisan adalah sekelompok tumbuhan dengan sistem pembuluh sejati (Tracheophyta) tetapi tidak pernah menghasilkan biji untuk reproduksi seksualnya. Alih-alih biji, kelompok tumbuhan ini melepaskan spora sebagai alat penyebarluasan dan perbanyakannya, menyerupai kelompok organisme seperti lumut dan fungi. Tumbuhan paku tersebar di seluruh bagian dunia, kecuali daerah bersalju abadi dan lautan, dengan kecenderungan ditemukan tumbuh di tempat-tempat yang tidak subur untuk pertanian. Total spesies yang diketahui sekitar 12.000, dengan perkiraan 1.300 sampai 3000 lebih spesies di antaranya tumbuh di kawasan Malesia (yang mencakup Indonesia). Pengelompokan klasik anggota tumbuhan paku (Pteridophyta, dalam arti luas, mis. menurut Haeckel (1866)) pada pengetahuan terkini dianggap bersifat parafiletik. Dari kelompok-kelompok cabang utama tumbuhan berpembuluh, satu kelompok yang mencakup paku kawat, kumpai, serta rane, ternyata memisah paling awal dari kelompok lainnya. Kelompok tersebut sekarang dimasukkan dalam divisio Lycopodiophyta. Ini menyebabkan "Pteridophyta" sekarang memiliki dua pengertian: arti luas (sebagaimana arti klasik, mencakup Lycopodiophyta) dan arti sempit (arti klasik minus Lycopodiophyta). Kelompok tumbuhan paku arti sempit bersifat holofiletik atau monofiletik, dan sekarang disebut Pteridophyta atau, untuk menghindari kebingungan, disebut Polypodiophyta atau Monilophyta. Fosil paku tertua berasal dari kala Devon, sekitar 360 juta tahun yang lalu tetapi suku-suku dan jenis-jenis modern baru muncul sekitar 145 juta tahun yang lalu, di awal kala Kapur, di saat tumbuhan berbunga sudah mendominasi vegetasi bumi. Pemanfaatan tumbuhan paku oleh manusia terbatas. Kebanyakan menjadi tanaman hias, sebagian kecil dimakan, sebagai tumbuhan obat, atau bahan baku untuk alat bantu kegiatan sehari-hari. (in)
  • 양치류(羊齒類, fern)는 약 12,000여 종의 식물을 포함하고 있는 관다발식물의 일종이다.. 양치류는 종자식물과 마찬가지로 관다발이 분화되어 있으며, 잎·줄기·뿌리의 구별이 뚜렷한 경엽식물이다. 특히, 관다발의 분화는 식물의 계통과 밀접한 관계가 있어서, 진화 과정을 밝히는 데 중요한 역할을 한다. 또한, 꽃을 피우는 대신에 포자체(양치식물의 몸)에서 독립 생활을 영위하는 배우체(전엽체)를 만들어, 이들 포자체와 배우체는 규칙적인 세대 교번을 한다. (ko)
  • シダ類(シダるい、羊歯類、英: Ferns)は、一般に「シダ」(羊歯、歯朶)と総称される維管束植物の一群である。伝統的分類および一般的な文脈では、薄嚢シダ類に加え、合わせてとも呼ばれるリュウビンタイ目とハナヤスリ目を含む分類群を指す。 かつてはシダ植物の伝統的分類において、マツバラン類(無葉類)、ヒカゲノカズラ類(小葉類)およびトクサ類(楔葉類)とともにシダ類(大葉類)としてシダ植物に含められ、多くシダ綱(シダこう、Pteridopsida, Filicopsida)として綱の階級に置かれた。1920年代以降、系統的に4群が遠いと考えられるようになり、シダ門 Pterophytaやシダ類亜門 Pterophytinaとしてより上位の分類階級に置くこともあった。しかし分子系統解析により、シダ植物だけでなくシダ類自身も側系統群であることが判明し、本項の示す「シダ類」は分類群としては現在ではもはや用いられない。なお、の分類体系では「シダ綱 Filicopsida」は薄嚢シダ類を指す分類群として用いられていた。 近年では分子系統解析により、伝統的なシダ類にマツバラン類およびトクサ類を含めたグループが単系統群をなすことが明らかになっており、それをまとめて「シダ類 ferns」と呼ぶことも多くなっている。このグループはにおいて "Moniliformopses" と呼ばれた群に相当し、「モニロファイツ」や「大葉シダ類」と呼ばれることも多く、この単系統群については「大葉シダ植物」にて解説する。 (ja)
  • Varens zijn een groep van vaatplanten, naargelang de classificatie, behorend tot de Pteropsida of tot de Monilophyta. Onder de naam 'varens' worden naast de 'echte varens' ook de eusporangiate varens (de 'varenachtigen', Engels: fern allies) verstaan - waaronder de paardenstaarten, de Psilotopsida met de addertongfamilie, en de Marattiopsida, maar zonder de Lycophyta (wolfsklauwen en biesvarens), die een zustergroep zijn van de varens. Varens hebben wortels, die het water uit de grond of uit het water halen, of ze ontbreken. De meeste soorten hebben een wortelstok (rizoom), een kruipend stuk stengel onder de grond. Er komen ook boomvarens voor die met de stengels een schijnstam vormen, zodat een 'boomachtig' uiterlijk ontstaat. De varens hebben bladen die ontspringen uit de wortelstok. Deze zijn niet zonder meer vergelijkbaar met de bladen van de zaadplanten. Veel soorten varens hebben naast fertiele (vruchtbare) bladen, waarop zich de sporangiën bevinden, ook steriele (onvruchtbare) bladen zonder sporen, bijvoorbeeld dubbelloof. Bij veel andere soorten is er geen onderscheid tussen fertiele en steriele bladen, bijvoorbeeld bij niervaren. Net zoals mossen en wolfsklauwen vermenigvuldigen de varens zich door middel van sporen en vormen ze geen zaden. De varens vormen zeer oude plantengroepen, waarvan fossielen bekend zijn uit het midden van het Devoon. In het Carboon was de groep zeer talrijk en vormenrijk. Hoewel de meeste van deze soorten in het Perm zijn uitgestorven, is de groep altijd nadrukkelijk aanwezig geweest; zie voor een overzicht fossiele varens. Varens en varenachtigen komen over de hele wereld voor. Er zijn duizenden verschillende soorten. In het bijzonder zijn ze overvloedig aanwezig in regenwouden (tropisch of gematigd), omdat hier een van de belangrijkste vereisten voor de leefomgeving van de varen – vocht – is gegarandeerd. De tak van de biologie die gespecialiseerd is in varens heet pteridologie. (nl)
  • As samambaias, ou fetos, são vegetais vasculares membros do táxon das pteridófitas (que deixou de ter validade taxonômica e só é utilizado como uma denominação informal). Elas possuem tecidos vasculares (xilema e floema), folhas verdadeiras, se reproduzem através de esporos e não produzem sementes ou flores. A diversificação das samambaias parece ter ocorrido no Devoniano (há mais de 400 milhões de anos). Elas foram essenciais na ocupação dos ambientes terrestres pelos animais, fornecendo habitat e alimento além de serem importantes na formação do solo rico em nutrientes que viria a propiciar a formação das grandes florestas do carbonífero. Neste período as samambaias e as licófitas eram as principais representantes vegetais do planeta. Apesar de não produzirem frutos e dependerem da dispersão de seus esporos para colonizar novas áreas, as samambaias são muito bem distribuídas nas zonas tropicais, subtropicais e temperadas do mundo. Somente no Brasil já foram descritas mais de mil espécies de samambaias. Sua distribuição geográfica parece estar ligada de maneira intrínseca a diversos fatores abióticos como temperatura, umidade e pH. O ciclo de vida das samambaias é consideravelmente distinto do de outras plantas, possuindo alternância de gerações entre um esporófito diploide e um gametófito haploide. Inicialmente, o esporófito (2n), que é a samambaia propriamente dita, produz esporos haploides (n) através da meiose. Após a dispersão, esses esporos crescem por mitoses em um gametófito (n), que é chamado de protalo, um estágio de vida curta com capacidade fotossintética. Este protalo produz gametas (n) tanto masculinos quanto femininos através de mitoses. O gameta masculino, que é flagelado, fertiliza o gameta feminino, que é imóvel e permanece aderido ao protalo. O ovo fertilizado forma o zigoto (2n) de um novo esporófito (formando uma nova samambaia). O principal risco ambiental que afeta as samambaias é o desmatamento, a fragmentação de habitats, o aumento do efeito de borda e a invasão de plantas exóticas. Elas não possuem a mesma importância econômica e nutricional que as angiospermas, contudo, são amplamente utilizadas como plantas ornamentais e possuem grande valor cultural em diferentes países. Na Nova Zelândia, por exemplo, a samambaia de prata (silver fern) é tida como um dos símbolos do país por ser uma planta nativa e endêmica da ilha e por apresentar uma coloração acinzentada similar à prata. Algumas espécies de samambaias são consideradas invasoras e tratadas como pragas por ameaçar a biodiversidade. Este é o caso da samambaia australiana (Cyathea cooperi) que foi introduzida no Havaí e hoje cresce sem controle, competindo com a vegetação nativa. Recentemente, estudos apontam que uma espécie de samambaia, a Pteris vittata, tem um grande potencial para ser utilizada em bioremediação de locais contaminados por arsênico. Este contaminante de atividades de mineração e do uso de pesticidas pode causar câncer e se acumula tanto no solo quanto na água. A samambaia aparentemente acumula o arsênico em seus tecidos, removendo-o do solo, sendo assim capaz de despoluir um local contaminado. (pt)
  • Paprocie, paprociowe (Polypodiopsida Cronquist, Takht. & W.Zimm.) – klasa paprotników. Znanych jest ponad 10,5 tysiąca do ok. 11 tysięcy gatunków paproci. Reprezentują one 11 rzędów z czterech podklas: skrzypowych, nasięźrzałowych, strzelichowych i paprotkowych, przy czym ogromna większość gatunków (ponad 10,3 tys.) należy do ostatniej. Paprocie stanowią ok. 2% gatunków współczesnych roślin naczyniowych. Najbardziej zróżnicowane są w strefie międzyzwrotnikowej na siedliskach podmokłych oraz na średnich wysokościach na obszarach górskich. (pl)
  • Ormbunksväxter (Pteridophyta) är en division växter som har både inre stöd och kärlsträngar. Genom den ökade stabiliteten och möjligheten till vattentransport, kan dessa växter bli stora. Kärlsträngarna är också en förutsättning för utveckling av äkta blad. Från karbontiden (ca. 350 miljoner år sedan) och under 100 miljoner år dominerade de växtlivet på land. Fortplantningen kräver närvaro av vatten. Ordet "orm" betydde ursprungligen "mask", beteckningen "ormbunksväxter" kommer av att flera av växterna traditionellt använts som maskmedel. Det förekom att man använde "maskmedlet" till att få bort binnikemasken ur kroppen på oss människor. Vissa forskare hade även odlingar för att tillverka "maskmedlet" och även studera växten. Läran om ormbunksväxter kallas pteridologi. (sv)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 66512 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 60291 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122233990 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:authority
  • Cronquist, Takht. & W.Zimm. (en)
dbp:date
  • 2016-03-03 (xsd:date)
dbp:imageCaption
  • Fern diversity (en)
dbp:name
  • Ferns (en)
dbp:subdivision
  • * Extant ** Equisetidae ** Marattiidae ** Ophioglossidae ** Polypodiidae * Extinct ** †Cladoxylopsida ** †Zygopteridales ** †Stauropteridales ** †Rhacophytales (en)
dbp:subdivisionRanks
  • Subclasses (en)
dbp:synonyms
  • * Monilophyta * Polypodiophyta * Filicophyta * Filices (en)
dbp:taxon
  • Polypodiopsida (en)
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Tugtar teiridifít ar aon phlanda féitheach a tháirgeann spóir. Cuimsíonn sí na raithneacha, na garbhógaigh is na h. I ranguithe áirithe ar na horgánaigh cuirtear iad sa roinn pteridophyta. (ga)
  • 양치류(羊齒類, fern)는 약 12,000여 종의 식물을 포함하고 있는 관다발식물의 일종이다.. 양치류는 종자식물과 마찬가지로 관다발이 분화되어 있으며, 잎·줄기·뿌리의 구별이 뚜렷한 경엽식물이다. 특히, 관다발의 분화는 식물의 계통과 밀접한 관계가 있어서, 진화 과정을 밝히는 데 중요한 역할을 한다. 또한, 꽃을 피우는 대신에 포자체(양치식물의 몸)에서 독립 생활을 영위하는 배우체(전엽체)를 만들어, 이들 포자체와 배우체는 규칙적인 세대 교번을 한다. (ko)
  • Paprocie, paprociowe (Polypodiopsida Cronquist, Takht. & W.Zimm.) – klasa paprotników. Znanych jest ponad 10,5 tysiąca do ok. 11 tysięcy gatunków paproci. Reprezentują one 11 rzędów z czterech podklas: skrzypowych, nasięźrzałowych, strzelichowych i paprotkowych, przy czym ogromna większość gatunków (ponad 10,3 tys.) należy do ostatniej. Paprocie stanowią ok. 2% gatunków współczesnych roślin naczyniowych. Najbardziej zróżnicowane są w strefie międzyzwrotnikowej na siedliskach podmokłych oraz na średnich wysokościach na obszarach górskich. (pl)
  • Ormbunksväxter (Pteridophyta) är en division växter som har både inre stöd och kärlsträngar. Genom den ökade stabiliteten och möjligheten till vattentransport, kan dessa växter bli stora. Kärlsträngarna är också en förutsättning för utveckling av äkta blad. Från karbontiden (ca. 350 miljoner år sedan) och under 100 miljoner år dominerade de växtlivet på land. Fortplantningen kräver närvaro av vatten. Ordet "orm" betydde ursprungligen "mask", beteckningen "ormbunksväxter" kommer av att flera av växterna traditionellt använts som maskmedel. Det förekom att man använde "maskmedlet" till att få bort binnikemasken ur kroppen på oss människor. Vissa forskare hade även odlingar för att tillverka "maskmedlet" och även studera växten. Läran om ormbunksväxter kallas pteridologi. (sv)
  • السرخس أو الخنشار أو السراخس أو الخرزيات الشكل (الاسم العلمي:Moniliformopses) هي شعيبة من النباتات تتبع شعبة الحقيقات الأوراق تنمو السرخسيات في الأوساط الرطبة وتتميز بجهاز إنباتي جد متفرق يتضمن جذورا وساق وتتوفر على أوعية ناقلة للنسغ.السراخس أعضاء في مجموعة تضم تقريبًا 12000 نوع من النباتات الوعائية والتي تتكاثر بواسطة الأبواغ والتي لا تمتلك بذور أو زهور.السراخس تختلف عن الطحالب لكونها وعائية (لديها أوعية موصلة للماء) ولديها سيقان وأوراق مثل باقي النباتات الوعائية.كان أزل ظهور للسراخس في السجل الأحفوري من 360 مليون سنة في العصر الديفوني ولكن العديد من العائلات والأنواع الحالية لم تظهر إلا من 145 مليون سنة تقريبا في العصر الكريتاسي المبكر بعد أن هيمنت النباتات الزهرية علي العديد من البيئات.ليس لدى السراخس أهمية اقتصادية كبيرة، لكن بعضها يزرع أو يجمع للأكل أو كنباتات للزينة أو لعلاج التربة ا (ar)
  • Kapraďorosty (Pteridophyta) je souhrnné označení pro několik podtříd (dříve považovaných za oddělení) suchozemských výtrusných cévnatých rostlin, jejichž tělo je rozdělené na pravé orgány (kořen, stonek, list). Mají také pravé cévní svazky. Rozmnožování se děje především pomocí výtrusů (spor), životní cyklus je rodozměna. (cs)
  • Με το κοινό όνομα φτέρη είναι γνωστά κοινώς όλα τα φυτά που ανήκουν στα Πτεριδόφυτα (Pteridophyta). Το γνωστότερο από αυτά είναι το (Pteridium aquilinum), συνηθισμένο αυτοφυές στην Ελλάδα, μοναδικό γένος του είδους Πτερίδιον (Pteridium) της οικογένειας Υπολεπιδίδες (Hypolepidaceae) . Η εν λόγω οικογένεια παλαιότερα συγκροτούσε, μαζί με άλλες οικογένειες, μία ενιαία οικογένεια, με το όνομα Πολυποδιίδες (Polypodiaceae). Η εξάπλωσή της ποικίλλει από τις παραθαλάσσιες ως τις ορεινές περιοχές. Χρησιμοποιείται κυρίως για τα φύλλα της (για δημιουργία πρόχειρης στέγης και για συσκευασία φρούτων), ενώ στο παρελθόν έχει χρησιμοποιηθεί για την εξαγωγή ποτάσας, επειδή έχει υψηλή περιεκτικότητα σε κάλιο. Με το κοινό όνομα φτέρη είναι γνωστά και πολλά άλλα είδη Πτεριδικών, τα οποία καλλιεργούνται ως δι (el)
  • Filiko estas planto en divizio (= filumo) Pteridophyta (aŭ Pteridofito) kiu enhavas proksime 20.000 speciojn. Ili estas vaskulaj plantoj, kiuj malsamas de nevaskulaj plantoj pro veraj folioj, tamen ili malsamas de la semaj plantoj (gimnospermoj kaj angiospermoj) pro manko de floroj kaj semoj. Ili reproduktiĝas per sporoj. Glossopteris (el antikva greka: γλώσσα glossa, signife "lango", ĉar la folioj estis langoformaj) estas la plej granda kaj plej bone konata genro de la formortinta ordo de semo-filikoj konata kiel Glossopteridales (konata ankaŭ kiel Arberiales aŭ Ottokariales). (eo)
  • Die Farne sind eine Gruppe von Gefäßsporenpflanzen, die die Schwestergruppe der Samenpflanzen bilden. Die Farne umfassen alle Gefäßsporenpflanzen exklusive der Bärlapppflanzen. Somit zählen zu ihnen die Schachtelhalme, die Gabelblattgewächse, die Natternzungengewächse, die Marattiaceae und die Echten Farne. Sie werden häufig als Monilophyten bezeichnet, die Bezeichnungen Monilophyta oder Moniloformopses sind jedoch keine gültigen Taxon-Bezeichnungen. (de)
  • A fern (Polypodiopsida or Polypodiophyta /ˌpɒliˌpɒdiˈɒfɪtə, -əˈfaɪtə/) is a member of a group of vascular plants (plants with xylem and phloem) that reproduce via spores and have neither seeds nor flowers. The polypodiophytes include all living pteridophytes except the lycopods, and differ from mosses and other bryophytes by being vascular, i.e., having specialized tissues that conduct water and nutrients and in having life cycles in which the branched sporophyte is the dominant phase. Ferns have complex leaves called megaphylls, that are more complex than the microphylls of clubmosses. Most ferns are leptosporangiate ferns. They produce coiled fiddleheads that uncoil and expand into fronds. The group includes about 10,560 known extant species. Ferns are defined here in the broad sense, be (en)
  • Los helechos (taxón Filicopsida, Pterophyta, Filicinae o Polypodiophyta) son plantas vasculares sin semilla (pteridofitas), cuyas características morfológicas más sobresalientes son sus hojas grandes ("megafilos" o "frondes"), usualmente pinadas y con prefoliación circinada. Tradicionalmente ha agrupado a 3 gruposː los helechos leptosporangiados (Polypodiidae), maratiales y ofioglosales, sin embargo, los análisis genéticos modernos encontraron que los ofioglosales están relacionados con los psilotales, los cuales históricamente se clasificaron aparte al considerárseles primitivos, agrupándose ahora juntos en un solo taxón llamado Ophioglossidae o Psilotopsida. Pueden presentar soros para su reproducción. La naturaleza monofilética de los helechos ha sido puesta en duda por varios autores d (es)
  • Iratzea edo garoa (Polypodiopsida edo Polypodiophyta) espora bidez ugaltzen den landare baskularren taldeko kidea da, hau da, xilema eta floema duten landareak dira. Goroldioetatik eta beste briofitoetatik bereizten dira baskularrak izateagatik, alegia, ura eta mantenugaiak eroaten dituzten ehun espezializatuak dituztelako eta euren bizi zikloko fase nagusia esporofitoa delako. Iratzeek megafilo izeneko hosto konplexuak dituzte, eta gehienak iratz leptosporangiatuak dira. Polypodiopsida klase gisa bezala ulertzen da zentzu zabalean. Klase horrek leptosporangiatuak (Polypodiidae) eta eusporangiatuak barne hartzen ditu (azeri-buztana, psilotazeoak, iratze maratiazeoak eta iratze ofioglosazeoak). (eu)
  • Fougères( « Fougère » redirige ici. Pour les autres significations, voir Fougère (homonymie). ) Filicophyta Fougères arborescentes au Conservatoire botanique national de Brest. Sous-division Filicophyta— auteur incomplet —, date à préciser L'ancienne division (paraphylétique) des Ptéridophytes (Pteridophyta) comprend, outre les fougères à proprement parler, les Psilophytes (Psilophyta) qui sont aujourd’hui rapprochées des Ophioglossophytes, mais aussi les Sphénophytes et les Lycophytes. (fr)
  • Tumbuhan paku, paku-pakuan, atau pakis-pakisan adalah sekelompok tumbuhan dengan sistem pembuluh sejati (Tracheophyta) tetapi tidak pernah menghasilkan biji untuk reproduksi seksualnya. Alih-alih biji, kelompok tumbuhan ini melepaskan spora sebagai alat penyebarluasan dan perbanyakannya, menyerupai kelompok organisme seperti lumut dan fungi. Fosil paku tertua berasal dari kala Devon, sekitar 360 juta tahun yang lalu tetapi suku-suku dan jenis-jenis modern baru muncul sekitar 145 juta tahun yang lalu, di awal kala Kapur, di saat tumbuhan berbunga sudah mendominasi vegetasi bumi. (in)
  • シダ類(シダるい、羊歯類、英: Ferns)は、一般に「シダ」(羊歯、歯朶)と総称される維管束植物の一群である。伝統的分類および一般的な文脈では、薄嚢シダ類に加え、合わせてとも呼ばれるリュウビンタイ目とハナヤスリ目を含む分類群を指す。 かつてはシダ植物の伝統的分類において、マツバラン類(無葉類)、ヒカゲノカズラ類(小葉類)およびトクサ類(楔葉類)とともにシダ類(大葉類)としてシダ植物に含められ、多くシダ綱(シダこう、Pteridopsida, Filicopsida)として綱の階級に置かれた。1920年代以降、系統的に4群が遠いと考えられるようになり、シダ門 Pterophytaやシダ類亜門 Pterophytinaとしてより上位の分類階級に置くこともあった。しかし分子系統解析により、シダ植物だけでなくシダ類自身も側系統群であることが判明し、本項の示す「シダ類」は分類群としては現在ではもはや用いられない。なお、の分類体系では「シダ綱 Filicopsida」は薄嚢シダ類を指す分類群として用いられていた。 (ja)
  • As samambaias, ou fetos, são vegetais vasculares membros do táxon das pteridófitas (que deixou de ter validade taxonômica e só é utilizado como uma denominação informal). Elas possuem tecidos vasculares (xilema e floema), folhas verdadeiras, se reproduzem através de esporos e não produzem sementes ou flores. Algumas espécies de samambaias são consideradas invasoras e tratadas como pragas por ameaçar a biodiversidade. Este é o caso da samambaia australiana (Cyathea cooperi) que foi introduzida no Havaí e hoje cresce sem controle, competindo com a vegetação nativa. (pt)
  • Varens zijn een groep van vaatplanten, naargelang de classificatie, behorend tot de Pteropsida of tot de Monilophyta. Onder de naam 'varens' worden naast de 'echte varens' ook de eusporangiate varens (de 'varenachtigen', Engels: fern allies) verstaan - waaronder de paardenstaarten, de Psilotopsida met de addertongfamilie, en de Marattiopsida, maar zonder de Lycophyta (wolfsklauwen en biesvarens), die een zustergroep zijn van de varens. Net zoals mossen en wolfsklauwen vermenigvuldigen de varens zich door middel van sporen en vormen ze geen zaden. (nl)
rdfs:label
  • Fern (en)
  • سراخس (ar)
  • Kapraďorosty (cs)
  • Farne (de)
  • Φτέρη (el)
  • Filiko (eo)
  • Filicopsida (es)
  • Iratze (eu)
  • Filicophyta (ga)
  • Tumbuhan paku (in)
  • Filicophyta (fr)
  • シダ類 (ja)
  • 양치류 (ko)
  • Varens (nl)
  • Paprocie (pl)
  • Samambaia (pt)
  • Папоротники (ru)
  • Ormbunksväxter (sv)
  • Папороті (uk)
  • 蕨類 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:class of
is dbo:division of
is dbo:ingredient of
is dbo:knownFor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:classis of
is dbp:divisio of
is dbp:fields of
is dbp:plantBadge of
is dbp:shipNamesake of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License