An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Mihail Kogălniceanu (Romanian pronunciation: [mihaˈil koɡəlniˈtʃe̯anu]; also known as Mihail Cogâlniceanu, Michel de Kogalnitchan; September 6, 1817 – July 1, 1891) was a Romanian liberal statesman, lawyer, historian and publicist; he became Prime Minister of Romania on October 11, 1863, after the 1859 union of the Danubian Principalities under Domnitor Alexandru Ioan Cuza, and later served as Foreign Minister under Carol I. He was several times Interior Minister under Cuza and Carol. A polymath, Kogălniceanu was one of the most influential Romanian intellectuals of his generation. Siding with the moderate liberal current for most of his lifetime, he began his political career as a collaborator of Prince Mihail Sturdza, while serving as head of the Iași Theater and issuing several publi

Property Value
dbo:abstract
  • ميهايل كوجالنيشينو (6 سبتمبر 1817 - 1 يوليو 1891) معروف أيضًا باسم ميشيل دي كوجالنيتشان كان رجل دولة رومانيًا ليبراليًا ومحاميًا ومؤرخًا وداعيًا؛ أصبح رئيسًا لوزراء رومانيا في 11 أكتوبر 1863، بعد اتحاد الإمارة الدانوبية عام 1859 تحت حكم دومنيتور ألكسندر يوحنا كوزا، ثم شغل فيما بعد منصب وزير الخارجية في عهد كارول الأول. كان الموسوعي كوجالنيشينو، أحد أكثر المفكرين الرومانيين نفوذًا في جيله. انحاز إلى التيار الليبرالي المعتدل في معظم حياته، بدأ حياته السياسية كمتعاون مع الأمير ميهايل ستوردزا، بينما كان رئيسًا لمسرح ياش وأصدر العديد من المنشورات مع الشاعر فاسيلي أليكساندري والناشط يوحنا غيكة. بعد تحرير المجلة المؤثرة للغاية داسيا الأدبية والعمل كأستاذ في أكاديمية ميهايل، دخل كوجالنيشينو في صراع مع السلطات حول خطاب تنصيبه القومي الرومانسي عام 1843. كان مؤيدًا للثورة المولدافية الفاشلة عام 1848، حيث قام بتأليف وثيقتها الرئيسية، تمنيات الحزب الوطني لمولدوفا. بعد حرب القرم (1853-1856)، مع الأمير غريغوري ألكساندر غيكة، كان كوجالنيشينو مسؤولًا عن صياغة تشريع لإلغاء عبودية الغجر. قام بتحرير المجلة النقابية نجمة الدانوب جنبًا إلى جنب مع أليكساندري، ولعب دورًا بارزًا خلال الانتخابات للديوان المخصص، ونجح في ترقية كوزا، صديق عمره، إلى العرش. طوّر كوجالنيشينو تشريعات لإلغاء الرتب والألقاب التقليدية، ولعلمنة ممتلكات الأديرة. أسفرت جهوده في إصلاح الأراضي عن تصويت حجب الثقة، ما دفع كوزا لفرضها من خلال انقلاب في مايو 1864. ومع ذلك، استقال كوجالنيشينو في عام 1865، بعد صراعه مع الملك. بعد عقد من الزمان، ساعد في إنشاء الحزب الوطني الليبرالي، قبل أن يلعب دورًا مهمًا في قرار رومانيا الدخول في الحرب الروسية العثمانية 1877-1878 - وهو الخيار الذي كرّس استقلالها. كما كان له دور فعال في اكتساب منطقة دبروجة الشمالية واستعمارها لاحقًا. وخلال سنواته الأخيرة، كان عضوًا بارزًا ورئيسًا لمرة واحدة للأكاديمية الرومانية، وعمل لفترة وجيزة كممثل روماني في فرنسا. (ar)
  • Mihail Kogălniceanu (6. září 1817 Jasy – 1. července 1891 Paříž) byl rumunský politik a intelektuál, předseda vlády v letech 1863–1865, zastánce vytvoření jednotného rumunského státu a liberálních společenských reforem. (cs)
  • Mihail Kogălniceanu war ein rumänischer Politiker, Historiker und Publizist. (de)
  • Mihail Kogălniceanu (Iaşi, Errumania, 1817ko irailaren 6a - Paris, Frantzia, 1891ko uztailaren 1a) errumaniar historialaria eta politikaria izan zen. (eu)
  • Mihail Kogălniceanu (6 de septiembre de 1817 – 1 de julio de 1891) fue un estadista liberal rumano nacido en Moldavia, y también abogado, historiador y publicista; llegó a ser primer ministro de Rumania el 11 de octubre de 1863, después de la unión de los Principados Danubianos bajo Alexandru Ioan Cuza, y después fue ministro del exterior para Carol I. Fue ministro del interior en varias ocasiones durante los reinados de Cuza y Carol I. Versado en varios dominios, Kogălniceanu fue uno de los más influyentes intelectuales rumanos de su generación. Siendo partidario de la corriente liberal moderada durante la mayor parte de su vida, empezó su carrera política como colaborador del príncipe , mientras era también director del Teatro de Iaşi y editor de varias publicaciones, junto con el poeta Vasile Alecsandri y el activista Ion Ghica. Tras editar la influyente revista Dacia Literară y ser profesor en la Academia Mihăileană, Kogălniceanu entró en conflicto con las autoridades por culpa de su discurso inaugural de 1843, influido por el nacionalismo romántico. Fue el ideólogo de la revolución de 1848 en Moldavia, escribiendo su documento principal, "Dorinţele partidei naţionale din Moldova" ("Los deseos del partido nacional de Moldavia). Después de la Guerra de Crimea, junto con el príncipe , Kogălniceanu fue responsable de redactar la legislación para abolir la esclavitud de los gitanos. Junto con Alecsandri, editó la revista unionista "Steaua Dunării", tuvo un papel prominente durante las elecciones para el "Divan ad-hoc", y promovió con éxito a Cuza, su amigo cercano, al trono. Kogălniceanu propuso legislación para revocar los rangos y títulos tradicionales, y para secularizar las propiedades de los monasterios. Sus esfuerzos en el dominio de la reforma agraria resultaron en un voto de censura, llevando a Cuza a imponerles a través de un golpe de Estado en mayo de 1864. Sin embargo, Kogălniceanu dimitió en 1865 tras algunos conflictos con el monarca. Una década después, contribuyó a la formación del Partido Nacional Liberal, antes de tener un papel importante en la decisión de Rumania para entrar en la guerra ruso-turca de 1877-1878, decisión que consagró la independencia de Rumania. Durante sus últimos años, fue un miembro prominente y después presidente de la Academia Rumana, y por un corto período de tiempo fue el representante de Rumania en Francia. (es)
  • Mihail Kogălniceanu (16 septembre 1817 à Iași - 3 juillet 1891 à Paris 7e) est l'une des grandes figures de la renaissance culturelle roumaine, historien, juriste et homme d'État roumain. Il est président du Conseil des ministres des Principautés unies de Moldavie et de Valachie de 1863 à 1865. (fr)
  • Mihail Kogălniceanu (Romanian pronunciation: [mihaˈil koɡəlniˈtʃe̯anu]; also known as Mihail Cogâlniceanu, Michel de Kogalnitchan; September 6, 1817 – July 1, 1891) was a Romanian liberal statesman, lawyer, historian and publicist; he became Prime Minister of Romania on October 11, 1863, after the 1859 union of the Danubian Principalities under Domnitor Alexandru Ioan Cuza, and later served as Foreign Minister under Carol I. He was several times Interior Minister under Cuza and Carol. A polymath, Kogălniceanu was one of the most influential Romanian intellectuals of his generation. Siding with the moderate liberal current for most of his lifetime, he began his political career as a collaborator of Prince Mihail Sturdza, while serving as head of the Iași Theater and issuing several publications together with the poet Vasile Alecsandri and the activist Ion Ghica. After editing the highly influential magazine Dacia Literară and serving as a professor at Academia Mihăileană, Kogălniceanu came into conflict with the authorities over his Romantic nationalist inaugural speech of 1843. He was the ideologue of the abortive 1848 Moldavian revolution, authoring its main document, Dorințele partidei naționale din Moldova. Following the Crimean War (1853–1856), with Prince Grigore Alexandru Ghica, Kogălniceanu was responsible for drafting legislation to abolish Roma slavery. Together with Alecsandri, he edited the unionist magazine Steaua Dunării, played a prominent part during the elections for the ad hoc Divan, and successfully promoted Cuza, his lifelong friend, to the throne. Kogălniceanu advanced legislation to revoke traditional ranks and titles, and to secularize the property of monasteries. His efforts at land reform resulted in a censure vote, leading Cuza to enforce them through a coup d'état in May 1864. However, Kogălniceanu resigned in 1865, following his own conflicts with the monarch. A decade after, he helped create the National Liberal Party, before playing an important part in Romania's decision to enter the Russo-Turkish War of 1877–1878—a choice which consecrated her independence. He was also instrumental in the acquisition, and later colonization, of Northern Dobruja region. During his final years, he was a prominent member and one-time President of the Romanian Academy, and briefly served as Romanian representative to France. (en)
  • Mihail Kogălniceanu (6 September 1817 – 1 Juli 1891) adalah negarawan, pengacara dan sejarawan Rumania. Ia menjadi Perdana Menteri Rumania pada 11 Oktober 1863. Ia juga menjadi Menteri Luar Negeri Rumania di bawah Karol I dari Rumania, serta beberapa kali menjabat sebagai Menteri Dalam Negeri. Kogălniceanu merupakan salah satu kaum intelektual Rumania paling berpengaruh dalam generasinya. (in)
  • Mihail Kogălniceanu (Iași, 6 settembre 1817 – Parigi, 1º luglio 1891) è stato un avvocato, storico e politico romeno, Primo Ministro della Romania dall'11 ottobre 1863 al 26 gennaio 1865. Amico personale di Alexandru Ioan Cuza, venne da questi nominato Primo Ministro dopo l'unificazione dei Principati danubiani. Oltre a questa carica, Mihail Kogălniceanu ricoprì anche la carica di Ministro degli Interni, sia sotto Cuza che sotto il Re Carlo I di Romania, con il quale fu per un certo periodo anche Ministro degli esteri. Mihail Kogălniceanu fu uno dei più influenti intellettuali della sua generazione; politicamente un liberale moderato, iniziò la sua carriera politica come collaboratore del Principe Mihail Sturdza, essendo anche a capo del Teatro di Iaşi e pubblicando diverse opere con il poeta Vasile Alecsandri e con l'attivista Ion Ghica. Dopo aver pubblicato l'influente rivista Dacia Literară ed essendo professore alla Academia Mihăileană, venne in contrasto con le autorità per le sue idee nazionalistiche e fu uno degli ideologi della fallita Rivoluzione moldava del 1848 ed autore del suo documento programmatico Dorinţele partidei naţionale din Moldova (Le aspirazioni del Partito nazionale della Moldavia). Dopo la Guerra di Crimea, con il Principe redasse il progetto di legge per l'abolizione della schiavitù dei Rom; insieme con Vasile Alecsandri pubblicò la rivista unionista Steaua Dunării (Stella del Danubio), ebbe una parte importante nell'elezione del cosiddetto Divanul ad-hoc e nella successiva elezione al trono dell'amico Cuza. Tra le altre iniziative politiche, Kogălniceanu è noto per l'appoggio dato alla riforma agraria, alla legge che aboliva i tradizionali titoli nobiliari e cariche ed a quella che portava alla secolarizzazione dei beni dei monasteri. Nel 1865, in contrasto con il Principe in particolare sulla riforma agraria, Kogălniceanu rassegnò le proprie dimissioni. Circa dieci anni dopo, tornò sulla scena politica come uno dei fondatori del Partito Nazionale Liberale, prima di avere una parte importante nella decisione di far entrare la Romania nella Guerra turco-russa del 1877-78, una scelta che consolidò definitivamente l'indipendenza del Paese. Negli ultimi anni della sua vita, Mihail Kogălniceanu fu un membro di rilievo dell'Accademia Romena, di cui fu anche presidente per un certo periodo, e fu per un breve periodo Ambasciatore romeno in Francia. (it)
  • Mihail Kogălniceanu (Iași, 6 september 1817 – Parijs, 1 juli 1891) was een Roemeens staatsman, historicus en publicist. Hij werd vlak na het samenvoegen van de vorstendommen Moldavië en Walachije op 11 oktober 1863 minister-president van het nieuwe Roemenië als opvolger van Nicolae Crețulescu. Hij stelde met succes een wet op over de secularisatie van eigendommen van kloosters (25 december 1863). Omdat hij agrarische hervormingen wilde doorvoeren, werd hij in 1865 afgezet. Zijn voorganger Crețulescu volgde hem op. Er zijn enkele dorpen vernoemd naar deze man, en ook een vliegveld, Mihail Kogălniceanu International Airport, nabij de stad Constanța. (nl)
  • Mihail Kogălniceanu (ur. 6 września 1817 w Jassach, zm. 1 lipca 1891 w Paryżu) – rumuński historyk, publicysta i polityk. 11 października 1863, po utworzeniu unii Mołdawii i Wołoszczyzny (rządzonych przez Aleksandra Jana Cuzę), został premierem Rumunii. Z powodzeniem forsował rozwiązania legislacyjne mające na celu sekularyzację własności monasterów (ustawy przyjęte 25 grudnia 1863 r.). Jednakże jego działania dotyczące reformy rolnej zakończyły się wystosowaniem wotum nieufności względem jego rządu i rezygnacją premiera w 1865 roku. (pl)
  • Mihail Kogălniceanu (- [mihaˈil koɡəlniˈt͡ʃe̯anu]; Iaşi, 6 de setembro de 1817 — Paris, 1 de julho de 1891), também conhecido como Mihail Cogâlniceanu e Michel de Kogalnitchan, foi um advogado, historiador, publicista e estadista liberal romeno, nascido na Moldávia. Ocupou o cargo de primeiro-ministro de 24 de outubro de 1863 a 6 de fevereiro de 1865, após a união dos Principados do Danúbio (Moldávia e Valáquia). (pt)
  • Михаи́л Когэлнича́ну (рум. Mihail Kogălniceanu; 6 сентября 1817, Яссы, Молдавское княжество — 20 июня (1 июля) 1891, Париж) — румынский государственный и политический деятель, премьер-министр и министр иностранных дел Румынии, историк, писатель, публицист, идеолог и руководитель буржуазно-демократической революции 1848 года. (ru)
  • Mihail Kogălniceanu, född 6 september 1819, död 1 juni 1891, var en rumänsk politiker. Efter studier i Frankrike och Tyskland återvände Kogălniceanu till Rumänien 1838. Han blev där de reformvänliga unionisternas ledare och Alexandru Ioan Cuzas hängivnaste medhjälpare. Som ministerpresident 1853-1865 genomförde han statskuppen 1864. 1868-1870 var han inrikesminister och därefter den liberala oppositionens ledare. En kort tid 1876 och 1877-1878 var Kogălniceanu utrikesminister, och 1879-1880 var han på nytt inrikesminister. 1880-1881 var han Rumänskt sändebud i Paris. Han bekämpade därefter Ion Brătianu och sina forna liberala meningsfränder. Kogălniceanu var livligt verksam även som författare, och som ecklesiastikminister grundade han 1862 universitetet i Iași. Bland hans litterära verk märks en rumänsk historiebok. (sv)
  • Михаїл Коґельничану (рум. Mihail Kogălniceanu, *6 вересня 1817, Ясси, Молдовське князівство — 20 (1 липня) 1891, Париж) — румунський державний і політичний діяч, прем'єр-міністр і міністр закордонних справ Румунії, історик, письменник, публіцист, ідеолог і керівник румунської революції 1848. (uk)
  • 米哈伊爾·科格爾尼恰努(羅馬尼亞語:Mihail Kogălniceanu,1817年9月6日-1891年7月1日)是羅馬尼亞政治家、律師、歷史學家和。 (zh)
dbo:birthDate
  • 1817-09-06 (xsd:date)
dbo:birthPlace
dbo:deathDate
  • 1891-07-01 (xsd:date)
dbo:deathPlace
dbo:nationality
dbo:party
dbo:signature
  • Signature of Mihail Kogalniceanu.png
dbo:termPeriod
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 409510 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 108381 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1119583261 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • right (en)
dbp:birthDate
  • 1817-09-06 (xsd:date)
dbp:birthPlace
dbp:caption
  • Front page of Histoire de la Valachie, de la Moldavie et des Valaques transdanubiens, signed Michel de Kogalnitchan (en)
  • Front page of Esquisse sur l'histoire, les moeurs et la langue des Cigains, connus en France sous le nom de Bohémiens, signed Michel de Kogalnitchan (en)
dbp:deathDate
  • 1891-07-01 (xsd:date)
dbp:deathPlace
dbp:image
  • Kogalniceanu - Histoire.jpg (en)
  • Mihail Kogalniceanu - Esquisse sur l'histoire, les moeurs et la langue des Cigains.png (en)
dbp:monarch
dbp:name
  • Mihail Kogălniceanu (en)
dbp:nationality
  • Moldavian, Romanian (en)
dbp:order
dbp:party
dbp:predecessor
dbp:profession
  • Historian, journalist, literary critic (en)
dbp:signature
  • Signature of Mihail Kogalniceanu.png (en)
dbp:spouse
  • Ecaterina Jora (en)
dbp:successor
dbp:termEnd
  • 1865-01-26 (xsd:date)
  • 1878-11-24 (xsd:date)
  • 1880-04-17 (xsd:date)
dbp:termStart
  • 0001-04-27 (xsd:gMonthDay)
  • 0001-10-11 (xsd:gMonthDay)
  • 0001-11-16 (xsd:gMonthDay)
  • 0001-11-17 (xsd:gMonthDay)
  • 1863-10-11 (xsd:date)
  • 1877-04-03 (xsd:date)
  • 1879-07-11 (xsd:date)
dbp:width
  • 200 (xsd:integer)
  • 227 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Mihail Kogălniceanu (6. září 1817 Jasy – 1. července 1891 Paříž) byl rumunský politik a intelektuál, předseda vlády v letech 1863–1865, zastánce vytvoření jednotného rumunského státu a liberálních společenských reforem. (cs)
  • Mihail Kogălniceanu war ein rumänischer Politiker, Historiker und Publizist. (de)
  • Mihail Kogălniceanu (Iaşi, Errumania, 1817ko irailaren 6a - Paris, Frantzia, 1891ko uztailaren 1a) errumaniar historialaria eta politikaria izan zen. (eu)
  • Mihail Kogălniceanu (16 septembre 1817 à Iași - 3 juillet 1891 à Paris 7e) est l'une des grandes figures de la renaissance culturelle roumaine, historien, juriste et homme d'État roumain. Il est président du Conseil des ministres des Principautés unies de Moldavie et de Valachie de 1863 à 1865. (fr)
  • Mihail Kogălniceanu (6 September 1817 – 1 Juli 1891) adalah negarawan, pengacara dan sejarawan Rumania. Ia menjadi Perdana Menteri Rumania pada 11 Oktober 1863. Ia juga menjadi Menteri Luar Negeri Rumania di bawah Karol I dari Rumania, serta beberapa kali menjabat sebagai Menteri Dalam Negeri. Kogălniceanu merupakan salah satu kaum intelektual Rumania paling berpengaruh dalam generasinya. (in)
  • Mihail Kogălniceanu (ur. 6 września 1817 w Jassach, zm. 1 lipca 1891 w Paryżu) – rumuński historyk, publicysta i polityk. 11 października 1863, po utworzeniu unii Mołdawii i Wołoszczyzny (rządzonych przez Aleksandra Jana Cuzę), został premierem Rumunii. Z powodzeniem forsował rozwiązania legislacyjne mające na celu sekularyzację własności monasterów (ustawy przyjęte 25 grudnia 1863 r.). Jednakże jego działania dotyczące reformy rolnej zakończyły się wystosowaniem wotum nieufności względem jego rządu i rezygnacją premiera w 1865 roku. (pl)
  • Mihail Kogălniceanu (- [mihaˈil koɡəlniˈt͡ʃe̯anu]; Iaşi, 6 de setembro de 1817 — Paris, 1 de julho de 1891), também conhecido como Mihail Cogâlniceanu e Michel de Kogalnitchan, foi um advogado, historiador, publicista e estadista liberal romeno, nascido na Moldávia. Ocupou o cargo de primeiro-ministro de 24 de outubro de 1863 a 6 de fevereiro de 1865, após a união dos Principados do Danúbio (Moldávia e Valáquia). (pt)
  • Михаи́л Когэлнича́ну (рум. Mihail Kogălniceanu; 6 сентября 1817, Яссы, Молдавское княжество — 20 июня (1 июля) 1891, Париж) — румынский государственный и политический деятель, премьер-министр и министр иностранных дел Румынии, историк, писатель, публицист, идеолог и руководитель буржуазно-демократической революции 1848 года. (ru)
  • Михаїл Коґельничану (рум. Mihail Kogălniceanu, *6 вересня 1817, Ясси, Молдовське князівство — 20 (1 липня) 1891, Париж) — румунський державний і політичний діяч, прем'єр-міністр і міністр закордонних справ Румунії, історик, письменник, публіцист, ідеолог і керівник румунської революції 1848. (uk)
  • 米哈伊爾·科格爾尼恰努(羅馬尼亞語:Mihail Kogălniceanu,1817年9月6日-1891年7月1日)是羅馬尼亞政治家、律師、歷史學家和。 (zh)
  • ميهايل كوجالنيشينو (6 سبتمبر 1817 - 1 يوليو 1891) معروف أيضًا باسم ميشيل دي كوجالنيتشان كان رجل دولة رومانيًا ليبراليًا ومحاميًا ومؤرخًا وداعيًا؛ أصبح رئيسًا لوزراء رومانيا في 11 أكتوبر 1863، بعد اتحاد الإمارة الدانوبية عام 1859 تحت حكم دومنيتور ألكسندر يوحنا كوزا، ثم شغل فيما بعد منصب وزير الخارجية في عهد كارول الأول. كان الموسوعي كوجالنيشينو، أحد أكثر المفكرين الرومانيين نفوذًا في جيله. انحاز إلى التيار الليبرالي المعتدل في معظم حياته، بدأ حياته السياسية كمتعاون مع الأمير ميهايل ستوردزا، بينما كان رئيسًا لمسرح ياش وأصدر العديد من المنشورات مع الشاعر فاسيلي أليكساندري والناشط يوحنا غيكة. بعد تحرير المجلة المؤثرة للغاية داسيا الأدبية والعمل كأستاذ في أكاديمية ميهايل، دخل كوجالنيشينو في صراع مع السلطات حول خطاب تنصيبه القومي الرومانسي عام 1843. كان مؤيدًا للثورة المولدافية الفاشلة عام 1848، (ar)
  • Mihail Kogălniceanu (6 de septiembre de 1817 – 1 de julio de 1891) fue un estadista liberal rumano nacido en Moldavia, y también abogado, historiador y publicista; llegó a ser primer ministro de Rumania el 11 de octubre de 1863, después de la unión de los Principados Danubianos bajo Alexandru Ioan Cuza, y después fue ministro del exterior para Carol I. Fue ministro del interior en varias ocasiones durante los reinados de Cuza y Carol I. Versado en varios dominios, Kogălniceanu fue uno de los más influyentes intelectuales rumanos de su generación. Siendo partidario de la corriente liberal moderada durante la mayor parte de su vida, empezó su carrera política como colaborador del príncipe , mientras era también director del Teatro de Iaşi y editor de varias publicaciones, junto con el poeta (es)
  • Mihail Kogălniceanu (Romanian pronunciation: [mihaˈil koɡəlniˈtʃe̯anu]; also known as Mihail Cogâlniceanu, Michel de Kogalnitchan; September 6, 1817 – July 1, 1891) was a Romanian liberal statesman, lawyer, historian and publicist; he became Prime Minister of Romania on October 11, 1863, after the 1859 union of the Danubian Principalities under Domnitor Alexandru Ioan Cuza, and later served as Foreign Minister under Carol I. He was several times Interior Minister under Cuza and Carol. A polymath, Kogălniceanu was one of the most influential Romanian intellectuals of his generation. Siding with the moderate liberal current for most of his lifetime, he began his political career as a collaborator of Prince Mihail Sturdza, while serving as head of the Iași Theater and issuing several publi (en)
  • Mihail Kogălniceanu (Iași, 6 settembre 1817 – Parigi, 1º luglio 1891) è stato un avvocato, storico e politico romeno, Primo Ministro della Romania dall'11 ottobre 1863 al 26 gennaio 1865. Amico personale di Alexandru Ioan Cuza, venne da questi nominato Primo Ministro dopo l'unificazione dei Principati danubiani. Oltre a questa carica, Mihail Kogălniceanu ricoprì anche la carica di Ministro degli Interni, sia sotto Cuza che sotto il Re Carlo I di Romania, con il quale fu per un certo periodo anche Ministro degli esteri. (it)
  • Mihail Kogălniceanu (Iași, 6 september 1817 – Parijs, 1 juli 1891) was een Roemeens staatsman, historicus en publicist. Hij werd vlak na het samenvoegen van de vorstendommen Moldavië en Walachije op 11 oktober 1863 minister-president van het nieuwe Roemenië als opvolger van Nicolae Crețulescu. Hij stelde met succes een wet op over de secularisatie van eigendommen van kloosters (25 december 1863). Omdat hij agrarische hervormingen wilde doorvoeren, werd hij in 1865 afgezet. Zijn voorganger Crețulescu volgde hem op. (nl)
  • Mihail Kogălniceanu, född 6 september 1819, död 1 juni 1891, var en rumänsk politiker. Efter studier i Frankrike och Tyskland återvände Kogălniceanu till Rumänien 1838. Han blev där de reformvänliga unionisternas ledare och Alexandru Ioan Cuzas hängivnaste medhjälpare. Som ministerpresident 1853-1865 genomförde han statskuppen 1864. 1868-1870 var han inrikesminister och därefter den liberala oppositionens ledare. En kort tid 1876 och 1877-1878 var Kogălniceanu utrikesminister, och 1879-1880 var han på nytt inrikesminister. 1880-1881 var han Rumänskt sändebud i Paris. Han bekämpade därefter Ion Brătianu och sina forna liberala meningsfränder. Kogălniceanu var livligt verksam även som författare, och som ecklesiastikminister grundade han 1862 universitetet i Iași. Bland hans litterära verk m (sv)
rdfs:label
  • ميهايل كوجالنيشينو (ar)
  • Mihail Kogălniceanu (cs)
  • Mihail Kogălniceanu (de)
  • Mihail Kogălniceanu (es)
  • Mihail Kogălniceanu (eu)
  • Mihail Kogălniceanu (in)
  • Mihail Kogălniceanu (it)
  • Mihail Kogălniceanu (fr)
  • Mihail Kogălniceanu (en)
  • Mihail Kogălniceanu (nl)
  • Mihail Kogălniceanu (pl)
  • Mihail Kogălniceanu (pt)
  • Когэлничану, Михаил (ru)
  • Mihail Kogălniceanu (sv)
  • Михаїл Коґельничану (uk)
  • 米哈伊尔·科格尔尼恰努 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Mihail Kogălniceanu (en)
is dbo:commander of
is dbo:predecessor of
is dbo:primeMinister of
is dbo:relation of
is dbo:successor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:commander of
is dbp:founders of
is dbp:influences of
is dbp:predecessor of
is dbp:primeminister of
is dbp:relations of
is dbp:shipNamesake of
is dbp:successor of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License