About: Village

An Entity of Type: settlement, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A village is a clustered human settlement or community, larger than a hamlet but smaller than a town (although the word is often used to describe both hamlets and smaller towns), with a population typically ranging from a few hundred to a few thousand. Though villages are often located in rural areas, the term urban village is also applied to certain urban neighborhoods. Villages are normally permanent, with fixed dwellings; however, transient villages can occur. Further, the dwellings of a village are fairly close to one another, not scattered broadly over the landscape, as a dispersed settlement.

Property Value
dbo:abstract
  • القرية (الجمع: قُرًى) هي مكان يتجمع فيه مجموعة من الناس ويستقرون فيه، ويكوّنون فيه مجتمعًا خاصًا بهم، وعادة ما يكون عدد سكانه يتراوح ما بين المئة والعشرة آلاف. سكان القرى قد يكونون من قبيلة أو عشيرة أو عائلة واحدة، وقد يكونون من عدة عائلات مختلفة. وعلى الرغم من أن القرية تقام في الغالب في مناطق ريفية زراعية، تكون أحيانًا في مناطق حضرية ذات جوار ريفي، مثل قرية صايفي في بيروت بلبنان، وقرية هامبستيد في منطقة لندن. كثيرًا ما تضم القرية الواحدة بضع عائلات فقط، كما تتميز بيوتها عادة بالبساطة واعتماد أهلها على المواد البسيطة في البناء، كالطين والخشب، ودائمًا ما يسكن البيت عائلة واحدة، أو تسكن العائلة الواحدة عدة بيوت متقاربة. تاريخيًا تشكل القرية مجتمعًا زراعيًا صغيرًا، وأحيانًا يمثل الحرفيون فيه جزءًا واضحًا. وحين جاءت الثورة الصناعية نمت العديد من القرى وكُونت فيها المصانع التي اجتذبت المزيد من السكان العاملين، وتحولت القرية إلى بلدة أو مدينة كبيرة. وقد حدث تغير تدريجي في أسلوب الحياة في القرى على مستوى العالم نظرًا لدخول وسائل الاتصال الحديثة والتكنولوجيا إليها، وإن ظلت على حالها الديمغرافي ذي الكثافة السكانية الضئيلة. على الرغم من تنوع أشكال القرى، معظمها يشترك في صفات محددة منها: صغر الحجم، وقلة عدد السكان، بالإضافة إلى الترابط الاجتماعي الكبير الذي يسود بين أفراد القرية الواحدة خصوصًا إذا ما قورنت بالمدينة والمجتمع المدني، كما أن البيوت في القرى تشيد على مقربة من بعضها البعض، ولعل السبب في ذلك هو حب التقارب والمؤانسة بين أفراد القرية الواحدة، أما الأراضي المحيطة بهذا التجمع من المنازل فإنها تستغل للزراعة. (ar)
  • Vesnice (též ves, víska, na Moravě dědina) je sídlo venkovského typu. Typicky je vesnice intravilánem (či jedním z několika intravilánů) venkovské obce, některé vesnice jsou však místními částmi města, administrativně přičleněné k vlastnímu městu. V některých kontextech se za vesnici označují celé . (cs)
  • Un poble és una entitat de població petita, contraposada a la ciutat i a la vila. No hi ha una definició clara per determinar quan un nucli habitat és poble, vila o ciutat; depèn de la zona, de l'època i, sobretot, de la història (per esdevenir vila o ciutat, cal un nomenament de la màxima autoritat civil del país). Tampoc no hi ha criteris exactes per a destriar un poble de conceptes propers com llogarret, caseria, veïnat, raval... En tots aquests casos, depèn del costum local i de l'evolució històrica que hagi sofert cada entitat de població en concret. És cert, tanmateix, que la categoria de poble ha anat molt lligat al llarg de la història al de parròquia, base de l'organització territorial religiosa. Se sol considerar que un poble és un conjunt de cases pertanyents a un mateix municipi, amb una identitat comuna forjada històricament, delimitat per elements urbans o naturals i amb els serveis elementals per als seus habitants. L'estil de vida dels pobles és més rural i lligat a la natura que el de les ciutats. Tanmateix, hi ha casos de pobles que pertanyen a dos o més municipis. És destacable, a Catalunya, el cas de la Beguda Alta, que pertany a tres municipis diferents, pertanyents a tres comarques diferents (la partió, en alguns casos, és a banda i banda de carrer): Sant Llorenç d'Hortons, de l'Alt Penedès, Sant Esteve Sesrovires, del Baix Llobregat, i Masquefa, de l'Anoia. També ho és el del poble del Pertús, pel mig del qual passa la frontera entre els estats espanyol i francès, de manera que la part sud-oriental pertany al municipi de la Jonquera, de l'Alt Empordà, i la nord-occidental al municipi del Pertús, del Vallespir. Finalment, també cal destacar el poble garrotxí de la Canya, separat en dos municipis (La Vall de Bianya i Sant Joan les Fonts) o tres si es compta la zona industrial pertanyent al municipi d'Olot però que duu el nom del poble. (ca)
  • Χωριό θεωρείται αυτοτελής αγροτικός οικισμός με παραδοσιακή ή σύγχρονη συγκέντρωση, τουλάχιστον 10 κανονικών κατοικιών μόνιμης και ανεξάρτητης κατασκευής ενός τουλάχιστον χωριστού δωματίου με προορισμό τη στέγαση νοικοκυριού, η μίας αντίστοιχης συλλογικής κατοικίας, πληθυσμού 50 μέχρι 1.999 κατοίκων, και με απόσταση κτισμάτων παραδοσιακού οικισμού, μέχρι 200 μ. ή 1000 μ. με εγκεκριμένο σχέδιο πόλης, και του οποίου η οικονομική αυτοτέλεια συντηρείται με τον Πρωτογενή τομέα της οικονομίας δηλ. γεωργία, κτηνοτροφία, και αλιεία ή και, συμπληρωματικά, με τον τουρισμό. Ο ορισμός αυτός είναι σύνθεση των εμπλεκόμενων όρων της Εθνικής Στατιστικής Υπηρεσίας από το 2001, ώστε να προσεγγίσει εννοιολογικά την παραδοσιακή έννοια του χωριού, που έπαψε να υπάρχει . Οι σύγχρονες χωροταξικές μέθοδοι ιδίως αυτή της χωρικής οικιστικής οργάνωσης ως Ανοικτής Πόλης, μίας μείζονος αυτοδιοικητι­κής επικράτειας έχουν καταργήσει την παραδοσιακή έννοια του χωριού λόγω της διοικητικής εξάρτησης του από τη έδρα της συγκεκριμένης επικράτειας και της προσπάθειας διάχυσης της Αειφορικής Περιβαλλοντικής Διαχείρισης μεταξύ του δομημένου και φυσικού περιβάλλοντος, και πολλών άλλων ιστορικών εξελίξεων (τεχνολογίες μεταφορών και επικοινωνιών, αυτοδιοικητική δομή από τον οργανισμό Περί Δήμων και Κοινοτήτων, Ι.Καποδίστριας, μέχρι τον Καλλικράτη κ.λπ) Έχει λιγότερες υπηρεσίες από την πόλη ή την κωμόπολη, ακόμη και στον Δευτερογενή τομέα της οικονομίας δηλ. το εμπόριο, επειδή η εγχώρια καθημερινή οικονομία του διεξάγεται αχρήματη, βάσει του συστήματος της ανταλλαγής προϊόντων (clearing). Αναλόγως της θέσης του χαρακτηρίζεται ως παραθαλάσσιο, παραποτάμιο, παραλίμνιο ή ορεινό, επειδή διακρίνεται από την μοναδική δυνατότητα προβολής του φυσικού τοπίου του ή και από τις τοπικές ιδιαιτερότητες της Αρχιτεκτονικής του, και τους ιδιαίτερα στενούς δεσμούς του πληθυσμού του, αναπτύσσει σταδιακά υπηρεσίες του Τριτογενούς τομέα και επιλεκτικά του τουρισμού. Ίδιας πληθυσμιακής έκτασης αλλά κατ' αντιδιαστολή με το χωριό, μπορεί να είναι και ο τουριστικός οικισμός και τα θεματικά Χωριά, που είναι νεοσύστατα και νεόδμητα οικιστικά σύνολα, συγκεντρώσεις ή συγκροτήματα, με μία ιδιαίτερη και ενιαία χρήση, π.χ Παραθεριστικής ή β΄ κατοικίας ή σκοπό όπως Αιολικό χωριό, Μουσικό χωριό, Παιδικό χωριό, Δασικό χωριό, Εκπτωτικό χωριό, και ανήκουν ή στον Τριτογενή τομέα της οικονομίας Παροχής Υπηρεσιών (Τουρισμός) ή επίσης στον Δευτερογενή τομέα της Βιομηχανίας και του Εμπορίου, και συντηρούνται εξ ολοκλήρου από αυτούς. (el)
  • Als Dorf wird zumeist eine überschaubare Gruppensiedlung mit geringer Arbeitsteilung bezeichnet, die im Ursprung durch eine landwirtschaftlich geprägte Siedlungs-, Wirtschafts- und Sozialstruktur gekennzeichnet ist. Die Grundlage des Wohlstands entsprang ursprünglich dem Zugang zu Wasser und Holz und dem Wirtschaftsbereich der Landwirtschaft. Es gab daneben auch reine Fischerdörfer, Flößer- und Wanderhändlerdörfer. In Gegenden mit ausgeprägter Heimarbeitsstruktur gab es beispielsweise auch Weberdörfer. Töpferdörfer waren in ihrer jeweiligen Region einzigartig. Kleinere Gruppensiedlungen werden regional auch als Weiler oder Bauerschaft bezeichnet. Streusiedlungen werden in manchen Gegenden nicht als Dorf bezeichnet, sondern in Nordwestdeutschland als Bauerschaft, am Niederrhein als Honnschaft. Noch kleinere Wohnplätze mit nur einem oder zwei Haushalten werden als Einzelsiedlung, Einzelgehöft, in Süddeutschland und den deutschsprachigen Alpenländern als Einöde oder Einödshof bezeichnet. Traditionell stellte das Dorf – auch in Abgrenzung zum kleineren Weiler – als Gemeinde der Bauern eine politische Einheit dar. Vor der Schaffung von Gemeinderäten im 19. Jahrhundert gab es im deutschsprachigen Raum den Schultheiß, Bürgermeister, Ortsvorsteher und Dorfschulzen. Durch die Gebietsreformen der 1970er bis 1990er Jahre sind die Dörfer in Deutschland überwiegend keine Gebietskörperschaften mehr, sondern wurden zu ländlichen Gemeinden zusammengefasst oder in benachbarte Städte eingemeindet. Einen Kompromiss mit Resten von Eigenständigkeit der Dörfer stellen manche Samt- und Verbandsgemeinden dar. In Bayern gilt gemäß der Entschließung des dortigen Staatsministeriums des Innern vom 18. Oktober 1950 (Nr. I B1 – 68a 1) grundsätzlich jede Ansiedlung mit zehn oder mehr Wohngebäuden, die keine Stadt ist, als Dorf. Größere Dörfer mit stärkerer Arbeitsteilung und einzelnen städtischen Funktionen heißen in Süddeutschland, insbesondere in Bayern, Markt. In Norddeutschland, vor allem in Niedersachsen, nennt man sie Flecken. In Hessen ist hierfür die Bezeichnung „Marktflecken“ verbreitet. In Österreich ist ein Dorf ebenfalls ein geschlossener Ort mit zehn oder mehr Gebäuden, mit historischer Struktur und gewisser Infrastruktur wie Kirche oder Gasthaus. Kleinere geschlossene Orte und Orte ohne jede Infrastruktur werden als Weiler, Rotte oder Zerstreute Häuser klassifiziert, moderne Neuanlagen als Häusergruppe. Der Begriff Markt für größere Dörfer ist, vergleichbar mit Süddeutschland, ebenso gebräuchlich. In Frankreich, der Schweiz und Namibia sind sehr viele Dörfer eigene Gebietskörperschaften. (de)
  • La nocio vilaĝo signifas komunumon, kiu originale karakterizeblas kiel agrikultura setlejo per specifaj ekonomia kaj socia strukturo. Ĝenerale la vilaĝo estas pli malgranda, ol la urbo. En la mezepoko muro (remparo) ĉirkaŭis la urbon, sed en la vilaĝo ne estis defendo. Laŭ Francisko Azorín vilaĝo estas Malgranda aro da domoj, ne regule aranĝitaj. Li indikas etimologion el la latina villaticum, el villa. (eo)
  • Herrixka bat biztanleria tamaina txikiko populazio-nukleoari deritzo. Herrixkak herri eta auzoen arteko biztanleria-multzo finkoak dira. Herrixkek historia zehar eskuarki ez dute eskumenik izan, adibidez, udalerria osatzea. Herrixketan lehen sektoreak garrantzia handiagoa izaten du herrietan baino, nahiz eta egun hirugarren sektoreko jarduerak ere izan (adibidez nekazal turismoa). Badaude bera baino txikiagoak diren populazio-nukleoak, auzoak izenekoak. (eu)
  • Pueblo (latín populus) es una población o comunidad rural; un poblado,​ localidad o entidad de población de menor tamaño que la ciudad y dedicada principalmente a actividades económicas propias del medio rural (el sector primario), ligadas a las características físicas y los recursos naturales de su entorno próximo (agrícola, ganadero, forestal, pesquero o a veces minero); aunque en la actualidad han aumentado mucho las actividades terciarias, y en algunos casos el turismo rural. Se distingue de asentamientos menores (aldeas, lugares, cortijadas, etc.)​ no solo por el tamaño, sino por tener jurisdicción propia;​ habitualmente, el municipio, aunque hay municipios con varios núcleos de población que se consideran pueblos diferenciados: (pedanías, parroquias, etc.) Condición intermedia entre pueblo y ciudad tiene el concepto de villa ("población que tiene algunos privilegios con que se distingue de las aldeas y lugares").​ La rusticidad como condición de los pueblos y sus habitantes ("pueblerinos", "campesinos" o despectivamente, "paletos") frente a la "urbanidad" o condición de las ciudades y los suyos ("ciudadanos", "urbanos", ""​), ha sido un tópico cultural y literario desde antiguo, y la diferenciación de las características objetivas y subjetivas de pueblos y ciudades ha sido tratada por diferentes ciencias sociales. El éxodo rural consiguiente a las revoluciones industrial y urbana despobló muchos pueblos, quedando algunos como pueblos abandonados. La recuperación de la vida rural con otros supuestos sociológicos es característica del movimiento neorruralista. (es)
  • Is lonnaíocht i gceantair tuaithe é Sráidbhaile. De ghnáth bíonn sráidbhailte níos lú ná bailte, ach bíonn siad níos mó ná . (ga)
  • Un village est une « agglomération rurale caractérisée par un habitat plus ou moins concentré, possédant des services de première nécessité et offrant une forme de vie communautaire ». Au Québec, le terme ne doit pas être confondu avec « municipalité de village », qui est une notion administrative, et au Maroc, avec « commune rurale », qui est une collectivité territoriale (un village y étant rattaché et pouvant porter le même nom). (fr)
  • Desa adalah satuan pemerintahan terendah di bawah kecamatan, berdasarkan Undang-undang Nomor 5 Tahun 1979 tentang Pemerintahan Desa. Di Indonesia, istilah desa adalah pembagian zona administratif di bawah kecamatan dalam pemerintahan Kabupaten atau Kota madya, yang dipimpin oleh Kepala Desa atau Peratin. Sebuah desa merupakan kumpulan dari beberapa unit permukiman kecil yang beragam penyebutannya ada yang disebut kampung, Pekon, Tiuh, dusun, padukuhan dan udik untuk di wilayah Banten, Jawa Barat, Papua Barat, Papua, Jawa Tengah dan Jawa Timur dan Yogyakarta atau Banjar (Bali) atau jorong (Sumatra Barat), lembang (Toraja), dan juga Lampung. Kepala desa dapat disebut dengan nama lain misalnya Kepala Kampung, Peratin, Kakon atau Petinggi dan sebagainya di Kalimantan Timur, Klèbun di Madura, Pambakal di Kalimantan Selatan, Lampung dan Kuwu di Cirebon, Hukum Tua di Sulawesi Utara. (in)
  • ( 촌은 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 촌 (동음이의) 문서를 참고하십시오.)( 산촌은 여기로 연결됩니다. 대한민국의 리에 대해서는 산촌리 문서를 참고하십시오.) 촌락(村落, Village)은 적은 수의 사람들이 모여 제1차 산업을 중심으로 하여, 공통된 생활을 하고 있는 지역을 가리키는 말이다. 마을(Town)보다 더 적은 수의 사람이 모여사는 곳을 뜻하기도 한다. (ko)
  • A village is a clustered human settlement or community, larger than a hamlet but smaller than a town (although the word is often used to describe both hamlets and smaller towns), with a population typically ranging from a few hundred to a few thousand. Though villages are often located in rural areas, the term urban village is also applied to certain urban neighborhoods. Villages are normally permanent, with fixed dwellings; however, transient villages can occur. Further, the dwellings of a village are fairly close to one another, not scattered broadly over the landscape, as a dispersed settlement. In the past, villages were a usual form of community for societies that practice subsistence agriculture, and also for some non-agricultural societies. In Great Britain, a hamlet earned the right to be called a village when it built a church. In many cultures, towns and cities were few, with only a small proportion of the population living in them. The Industrial Revolution attracted people in larger numbers to work in mills and factories; the concentration of people caused many villages to grow into towns and cities. This also enabled specialization of labor and crafts, and development of many trades. The trend of urbanization continues, though not always in connection with industrialization. Historically homes were situated together for sociability and defiance, and land surrounding the living quarters was farmed. Traditional fishing villages were based on artisan fishing and located adjacent to fishing grounds. In toponomastic terminology, names of individual villages are called Comonyms (from Ancient Greek κώμη / village and ὄνυμα / name, [cf. ὄνομα]). (en)
  • Il villaggio è un insediamento di modesta entità formatosi prevalentemente per necessità pratiche influenzate dalla presenza di una risorsa importante nelle vicinanze: miniere, pascoli, coltivazioni, pesca. Il villaggio è generalmente privo di fortificazioni, ma può essere recintato da muri o siepi spinose. La sua natura agricola/rurale e indifesa lo differenzia dai borghi, borgate o paesi. Altra caratteristica dei villaggi è anche l'assenza di una vera e propria organizzazione urbanistica. Il termine nasce per distinguere quegli insediamenti fissi, stabili, ovvero quei luoghi abitati da popoli non più nomadi. Gli insediamenti transitori sono invece definiti accampamenti. (it)
  • Een dorp is een kleine nederzetting, een plaats of kern waar meerdere huizen bij elkaar liggen. Dorpen worden aangetroffen in landelijk gebied en waren tot de industriële revolutie en de daarmee gepaard gaande verstedelijking de meest voorkomende woonplaatsen. In bestuurlijke taal worden dorpen in al hun verscheidenheid vaak aangeduid als 'kleine kernen'. In het Nederlands en veel andere talen worden woonplaatsen in het algemene spraakgebruik benoemd als ofwel dorp, ofwel stad. Een stad is een grotere woonplaats. Traditioneel in Europa is een stad een woonplaats (of gemeente) met bijzondere administratieve status, de stadsrechten. In Nederland is het verschil al sinds de 18e eeuw meestal symbolisch. Na de gemeentewet van 1851 hebben steden geen bijzondere juridische status meer. In België is een stad een gemeente die door besluit van de overheid de stadstitel draagt. Kleinere dorpen of kernen worden ook gehuchten of buurtschappen genoemd. (nl)
  • Wieś – jednostka osadnicza o zwartej, skupionej, lub rozproszonej zabudowie i istniejących funkcjach rolniczych, lub związanych z nimi usługowych lub turystycznych, nieposiadająca praw miejskich lub statusu miasta (art. 2 ustawy z 29 sierpnia 2003 o urzędowych nazwach miejscowości i obiektów fizjograficznych). Zgodnie ze załączonym do rozporządzenia z dnia 21 lipca 2021 r. w sprawie , jest zaliczana do rodzaju miejscowości. (pl)
  • 村落(そんらく、英語: village, hamlet)とは、人口や家屋の密度が小さい集落を指す学術用語。一般的には農村などの呼称が用いられることが多い。対義語は都市。 地理学的概念である集落に対して、村落は、人間関係の社会的・文化的な統合状態に基づく社会学的概念である。広義では地縁集団にも含まれるが、村落は、地縁集団に比べて、人間関係の社会的、文化的な自律的統合単位でなければならず、政治的な単位として形成されている地域社会の一種として位置づけられる。 (ja)
  • By (fornsvenska byr, by, av boa, bo) kan på svenska dels beteckna en namngiven ort bestående av minst två närliggande gårdar och eventuellt flera torp på landsbygden, dels vara en vidare, mer juridisk beteckning för en samling gårdar som är eller har varit en samfällighet för gemensamt ägande och brukande av viss mark eller skog – så kallad allmänning. Denna senare definition stämmer fortfarande delvis för samebyar, och stämde innan skiftesreformerna i början av artonhundratalet på de svenska och finska tegskiften som delades av flera gårdar. Benämningen används i första hand om jordbruksbyar men kan även inkludera andra typer av bebyggelse av icke stadsmässig karaktär. Det kan även användas i moderna sammansättningar som semesterby eller fritidsby. I Syd- och Mellaneuropa är typiska byanläggningar påvisbara ända sedan stenåldern. Under förhistorisk tid har bebyggelsen i Norden däremot mestadels bestått av ensamliggande gårdar. I den mån grupper av bebyggelse har förekommit brukar man kalla dem boplatser. Under slutet av järnåldern inleds det som kallas "bybildningsprocessen", då byar efter hand växer fram genom hemmansklyvningar på järnålderns gårdar, först i södra Sverige och senare i de norra delarna. I vissa landskap har processen varit svag, främst i skogstrakter; i bland annat vissa delar av Norrland, Uppland och västra Sverige med Värmland, Dalsland och Bohuslän har enstaka gårdar dominerat med - i de fall de har förekommit - små och unga byar. Även i Norge och på Gotland är byar sällsynta. På Gotland antas dock tecken tyda på att bebyggelsen ursprungligen har varit organiserad byvis men senare splittrats upp på enskilda gårdar. På senare tid har etnologer försökt hitta mer entydiga definitioner av byar. Enligt Sigurd Erixon definieras en by som "en grupp om minst tre lantgårdar som ligger så nära ihop att deras odlade arealer eller hemägor berör varandra och är blandade med varandra". Ulf Sporrong definierade senare begreppet som "två eller flera gårdar - tidigare fast bosatta och mantalssatta driftsenheter inom jordbruket med avgränsat ägoområde". Liknande definitioner har ställts upp rörande danska begreppet landsby och det tyska dorf. I nordiska språk har man dock inte skiljt mellan större och små gruppbebyggelser som man har gjort i tyska, franska, spanska och engelska språken. By motsvarar egentligen vanligen det engelska begreppet hamlet, även om vissa byar är större. (sv)
  • 村是指人類群居之地,通常以一個地理區或社區為範圍;在英文的定義中,規模通常略大於村鎮,而小於市鎮,與集鎮類似。現代多作為行政區劃單位。 (zh)
  • Село́ — один из видов населённых пунктов России, Украины, Белоруссии, Казахстана, Молдавии, Болгарии, Румынии, Боснии и Герцеговины и Израиля, относящийся к так называемым сельским населённым пунктам. Ранее тип крестьянского поселения (наряду с деревней). (ru)
  • Село́ — значний за територією і кількістю житлових будівель населений пункт неміського типу, більшість мешканців якого займаються сільським господарством. Також сумарне означення тієї частини населення, яке живе із сільського господарства. Один із видів населених пунктів в Україні та деяких інших країнах, найменша адміністративно-територіальна одиниця в Україні та Білорусі, одна з найдавніших назв поселень у слов'ян. У Київській Русі — княжий маєток. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 53509 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 54634 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123650859 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:isPartOf
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Vesnice (též ves, víska, na Moravě dědina) je sídlo venkovského typu. Typicky je vesnice intravilánem (či jedním z několika intravilánů) venkovské obce, některé vesnice jsou však místními částmi města, administrativně přičleněné k vlastnímu městu. V některých kontextech se za vesnici označují celé . (cs)
  • La nocio vilaĝo signifas komunumon, kiu originale karakterizeblas kiel agrikultura setlejo per specifaj ekonomia kaj socia strukturo. Ĝenerale la vilaĝo estas pli malgranda, ol la urbo. En la mezepoko muro (remparo) ĉirkaŭis la urbon, sed en la vilaĝo ne estis defendo. Laŭ Francisko Azorín vilaĝo estas Malgranda aro da domoj, ne regule aranĝitaj. Li indikas etimologion el la latina villaticum, el villa. (eo)
  • Herrixka bat biztanleria tamaina txikiko populazio-nukleoari deritzo. Herrixkak herri eta auzoen arteko biztanleria-multzo finkoak dira. Herrixkek historia zehar eskuarki ez dute eskumenik izan, adibidez, udalerria osatzea. Herrixketan lehen sektoreak garrantzia handiagoa izaten du herrietan baino, nahiz eta egun hirugarren sektoreko jarduerak ere izan (adibidez nekazal turismoa). Badaude bera baino txikiagoak diren populazio-nukleoak, auzoak izenekoak. (eu)
  • Is lonnaíocht i gceantair tuaithe é Sráidbhaile. De ghnáth bíonn sráidbhailte níos lú ná bailte, ach bíonn siad níos mó ná . (ga)
  • Un village est une « agglomération rurale caractérisée par un habitat plus ou moins concentré, possédant des services de première nécessité et offrant une forme de vie communautaire ». Au Québec, le terme ne doit pas être confondu avec « municipalité de village », qui est une notion administrative, et au Maroc, avec « commune rurale », qui est une collectivité territoriale (un village y étant rattaché et pouvant porter le même nom). (fr)
  • ( 촌은 여기로 연결됩니다. 다른 뜻에 대해서는 촌 (동음이의) 문서를 참고하십시오.)( 산촌은 여기로 연결됩니다. 대한민국의 리에 대해서는 산촌리 문서를 참고하십시오.) 촌락(村落, Village)은 적은 수의 사람들이 모여 제1차 산업을 중심으로 하여, 공통된 생활을 하고 있는 지역을 가리키는 말이다. 마을(Town)보다 더 적은 수의 사람이 모여사는 곳을 뜻하기도 한다. (ko)
  • Il villaggio è un insediamento di modesta entità formatosi prevalentemente per necessità pratiche influenzate dalla presenza di una risorsa importante nelle vicinanze: miniere, pascoli, coltivazioni, pesca. Il villaggio è generalmente privo di fortificazioni, ma può essere recintato da muri o siepi spinose. La sua natura agricola/rurale e indifesa lo differenzia dai borghi, borgate o paesi. Altra caratteristica dei villaggi è anche l'assenza di una vera e propria organizzazione urbanistica. Il termine nasce per distinguere quegli insediamenti fissi, stabili, ovvero quei luoghi abitati da popoli non più nomadi. Gli insediamenti transitori sono invece definiti accampamenti. (it)
  • Wieś – jednostka osadnicza o zwartej, skupionej, lub rozproszonej zabudowie i istniejących funkcjach rolniczych, lub związanych z nimi usługowych lub turystycznych, nieposiadająca praw miejskich lub statusu miasta (art. 2 ustawy z 29 sierpnia 2003 o urzędowych nazwach miejscowości i obiektów fizjograficznych). Zgodnie ze załączonym do rozporządzenia z dnia 21 lipca 2021 r. w sprawie , jest zaliczana do rodzaju miejscowości. (pl)
  • 村落(そんらく、英語: village, hamlet)とは、人口や家屋の密度が小さい集落を指す学術用語。一般的には農村などの呼称が用いられることが多い。対義語は都市。 地理学的概念である集落に対して、村落は、人間関係の社会的・文化的な統合状態に基づく社会学的概念である。広義では地縁集団にも含まれるが、村落は、地縁集団に比べて、人間関係の社会的、文化的な自律的統合単位でなければならず、政治的な単位として形成されている地域社会の一種として位置づけられる。 (ja)
  • 村是指人類群居之地,通常以一個地理區或社區為範圍;在英文的定義中,規模通常略大於村鎮,而小於市鎮,與集鎮類似。現代多作為行政區劃單位。 (zh)
  • Село́ — один из видов населённых пунктов России, Украины, Белоруссии, Казахстана, Молдавии, Болгарии, Румынии, Боснии и Герцеговины и Израиля, относящийся к так называемым сельским населённым пунктам. Ранее тип крестьянского поселения (наряду с деревней). (ru)
  • Село́ — значний за територією і кількістю житлових будівель населений пункт неміського типу, більшість мешканців якого займаються сільським господарством. Також сумарне означення тієї частини населення, яке живе із сільського господарства. Один із видів населених пунктів в Україні та деяких інших країнах, найменша адміністративно-територіальна одиниця в Україні та Білорусі, одна з найдавніших назв поселень у слов'ян. У Київській Русі — княжий маєток. (uk)
  • القرية (الجمع: قُرًى) هي مكان يتجمع فيه مجموعة من الناس ويستقرون فيه، ويكوّنون فيه مجتمعًا خاصًا بهم، وعادة ما يكون عدد سكانه يتراوح ما بين المئة والعشرة آلاف. سكان القرى قد يكونون من قبيلة أو عشيرة أو عائلة واحدة، وقد يكونون من عدة عائلات مختلفة. (ar)
  • Un poble és una entitat de població petita, contraposada a la ciutat i a la vila. No hi ha una definició clara per determinar quan un nucli habitat és poble, vila o ciutat; depèn de la zona, de l'època i, sobretot, de la història (per esdevenir vila o ciutat, cal un nomenament de la màxima autoritat civil del país). Tampoc no hi ha criteris exactes per a destriar un poble de conceptes propers com llogarret, caseria, veïnat, raval... En tots aquests casos, depèn del costum local i de l'evolució històrica que hagi sofert cada entitat de població en concret. És cert, tanmateix, que la categoria de poble ha anat molt lligat al llarg de la història al de parròquia, base de l'organització territorial religiosa. (ca)
  • Χωριό θεωρείται αυτοτελής αγροτικός οικισμός με παραδοσιακή ή σύγχρονη συγκέντρωση, τουλάχιστον 10 κανονικών κατοικιών μόνιμης και ανεξάρτητης κατασκευής ενός τουλάχιστον χωριστού δωματίου με προορισμό τη στέγαση νοικοκυριού, η μίας αντίστοιχης συλλογικής κατοικίας, πληθυσμού 50 μέχρι 1.999 κατοίκων, και με απόσταση κτισμάτων παραδοσιακού οικισμού, μέχρι 200 μ. ή 1000 μ. με εγκεκριμένο σχέδιο πόλης, και του οποίου η οικονομική αυτοτέλεια συντηρείται με τον Πρωτογενή τομέα της οικονομίας δηλ. γεωργία, κτηνοτροφία, και αλιεία ή και, συμπληρωματικά, με τον τουρισμό. (el)
  • Als Dorf wird zumeist eine überschaubare Gruppensiedlung mit geringer Arbeitsteilung bezeichnet, die im Ursprung durch eine landwirtschaftlich geprägte Siedlungs-, Wirtschafts- und Sozialstruktur gekennzeichnet ist. Die Grundlage des Wohlstands entsprang ursprünglich dem Zugang zu Wasser und Holz und dem Wirtschaftsbereich der Landwirtschaft. Es gab daneben auch reine Fischerdörfer, Flößer- und Wanderhändlerdörfer. In Gegenden mit ausgeprägter Heimarbeitsstruktur gab es beispielsweise auch Weberdörfer. Töpferdörfer waren in ihrer jeweiligen Region einzigartig. (de)
  • Pueblo (latín populus) es una población o comunidad rural; un poblado,​ localidad o entidad de población de menor tamaño que la ciudad y dedicada principalmente a actividades económicas propias del medio rural (el sector primario), ligadas a las características físicas y los recursos naturales de su entorno próximo (agrícola, ganadero, forestal, pesquero o a veces minero); aunque en la actualidad han aumentado mucho las actividades terciarias, y en algunos casos el turismo rural. (es)
  • Desa adalah satuan pemerintahan terendah di bawah kecamatan, berdasarkan Undang-undang Nomor 5 Tahun 1979 tentang Pemerintahan Desa. Di Indonesia, istilah desa adalah pembagian zona administratif di bawah kecamatan dalam pemerintahan Kabupaten atau Kota madya, yang dipimpin oleh Kepala Desa atau Peratin. Sebuah desa merupakan kumpulan dari beberapa unit permukiman kecil yang beragam penyebutannya ada yang disebut kampung, Pekon, Tiuh, dusun, padukuhan dan udik untuk di wilayah Banten, Jawa Barat, Papua Barat, Papua, Jawa Tengah dan Jawa Timur dan Yogyakarta atau Banjar (Bali) atau jorong (Sumatra Barat), lembang (Toraja), dan juga Lampung. Kepala desa dapat disebut dengan nama lain misalnya Kepala Kampung, Peratin, Kakon atau Petinggi dan sebagainya di Kalimantan Timur, Klèbun di Madura, P (in)
  • A village is a clustered human settlement or community, larger than a hamlet but smaller than a town (although the word is often used to describe both hamlets and smaller towns), with a population typically ranging from a few hundred to a few thousand. Though villages are often located in rural areas, the term urban village is also applied to certain urban neighborhoods. Villages are normally permanent, with fixed dwellings; however, transient villages can occur. Further, the dwellings of a village are fairly close to one another, not scattered broadly over the landscape, as a dispersed settlement. (en)
  • Een dorp is een kleine nederzetting, een plaats of kern waar meerdere huizen bij elkaar liggen. Dorpen worden aangetroffen in landelijk gebied en waren tot de industriële revolutie en de daarmee gepaard gaande verstedelijking de meest voorkomende woonplaatsen. In bestuurlijke taal worden dorpen in al hun verscheidenheid vaak aangeduid als 'kleine kernen'. Kleinere dorpen of kernen worden ook gehuchten of buurtschappen genoemd. (nl)
  • By (fornsvenska byr, by, av boa, bo) kan på svenska dels beteckna en namngiven ort bestående av minst två närliggande gårdar och eventuellt flera torp på landsbygden, dels vara en vidare, mer juridisk beteckning för en samling gårdar som är eller har varit en samfällighet för gemensamt ägande och brukande av viss mark eller skog – så kallad allmänning. Denna senare definition stämmer fortfarande delvis för samebyar, och stämde innan skiftesreformerna i början av artonhundratalet på de svenska och finska tegskiften som delades av flera gårdar. Benämningen används i första hand om jordbruksbyar men kan även inkludera andra typer av bebyggelse av icke stadsmässig karaktär. Det kan även användas i moderna sammansättningar som semesterby eller fritidsby. (sv)
rdfs:label
  • Village (en)
  • قرية (ar)
  • Poble (localitat) (ca)
  • Vesnice (cs)
  • Dorf (de)
  • Χωριό (el)
  • Vilaĝo (eo)
  • Pueblo (población rural) (es)
  • Herrixka (eu)
  • Sráidbhaile (ga)
  • Desa (in)
  • Village (fr)
  • Villaggio (it)
  • 村落 (ja)
  • 촌락 (ko)
  • Dorp (nl)
  • Wieś (pl)
  • Aldeia (pt)
  • Село (ru)
  • By (sv)
  • Село (uk)
  • (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
skos:exactMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:birthPlace of
is dbo:campus of
is dbo:deathPlace of
is dbo:governingBody of
is dbo:governmentType of
is dbo:subdivision of
is dbo:type of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:admCtrType of
is dbp:admSelsovietType of
is dbp:birthPlace of
is dbp:campus of
is dbp:campusType of
is dbp:category of
is dbp:establishedTitle of
is dbp:governingBody of
is dbp:governmentType of
is dbp:inhablocType of
is dbp:leaderTitle of
is dbp:listing of
is dbp:officialName of
is dbp:populationBlank1Title of
is dbp:settlementType of
is dbp:subdivisionName of
is dbp:subdivisionType of
is dbp:type of
is gold:hypernym of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License