About: Kalākaua

An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Kalākaua (David Laʻamea Kamananakapu Mahinulani Naloiaehuokalani Lumialani Kalākaua; November 16, 1836 – January 20, 1891), sometimes called The Merrie Monarch, was the last king and penultimate monarch of the Kingdom of Hawaiʻi, reigning from February 12, 1874, until his death in 1891. Succeeding Lunalilo, he was elected to the vacant throne of Hawaiʻi against Queen Emma. Kalākaua had a convivial personality and enjoyed entertaining guests with his singing and ukulele playing. At his coronation and his birthday jubilee, the hula, which had hitherto been banned in public in the kingdom, became a celebration of Hawaiian culture.

Property Value
dbo:abstract
  • كالاكاوا (16 نوفمبر 1836 - 20 يناير 1891) (بالإنجليزية:Kalākaua) هو العاهل ما قبل الأخير لمملكة هاواي ويسمى أحيانا العاهل ميري. حكم من 12 فبراير 1874 حتى وفاته خلفًا لـ ليناليلو. تم انتخابه على العرش الشاغر في هاواي ضد الملكة إما. كان لدى كالاكاوا شخصية مبهجة واستمتع بتسلية الضيوف من خلال الغناء وعزف القيثارة. وخلال تتويجه وعيد ميلاده، أصبحت الهولا التي تم حظرها عن الجمهور في المملكة احتفالًا بثقافة هاواي. خلال فترة حكمه، تم توقيع معاهدة عام 1875 بين الولايات المتحدة الأمريكية ومملكة هاواي أُطلق عليها اسم وهي اتفاقية للتجارة الحرة بين البلدين. جلبت هذه المعاهدة ازدهارًا كبيرًا لمملكة هاواي. واستمر تجديد هذه الإتفاقية بين البلدين بشرط وهو السماح للولايات المتحدة بالاستخدام الحصري لميناء لبيرل هاربور. في عام 1881، قام كالاكاوا برحلة حول العالم لتشجيع عمال مزارع السكر على الهجرة إلى بلاده. أراد كالاكوا أن يتوسع سكان هاواي في حصولهم على التعليم خارج مملكة هاواي. فأسس برنامجًا تموله الحكومة لرعاية الطلاب المؤهلين الذين سيتم إرسالهم إلى الخارج لمواصلة تعليمهم. قام كالاكوا بتمويل أثنان من المشاريع المعمارية الباهظة الثمن في هاواي وهما بناء تماثيل كاميهاميها وإعادة بناء واللذان أصبحا اليوم من المعالم السياحية المشهورة. النفقات الباهظة التي أنفقها وخططه لإنشاء دولة كونفدرالية مع بولينيزيا شجعت المعارضين لكي يعملوا من أجل استيلاء الولايات المتحدة على هاواي. في عام 1887، تعرض لضغوط للتوقيع على دستور جديد جعل من نظام الحكم الملكي وكأنه منصب صوري. كان يؤمن بقدرات أخته ليليوكالاني على الحكم بصفتها وصية على العرش حيث كان قد أسماها «الوريث الظاهر» بعد وفاة أخيهما في عام 1877. بعد وفاته أصبحت أخته ملكة على هاواي وآخر ملوكها. (ar)
  • Kalākaua (I.) (celým jménem: David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua-a-Kapaʻakea) nebo také David Kalākaua (I.) byl v letech 1874–1891 král Havajských ostrovů. Byl předposledním panovníkem Havajského království a prvním z dynastie Kalakaua. Někdy býval nazýván jako veselý král. (cs)
  • Kalākaua, geboren als David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua, (* 16. November 1836 in Honolulu; † 20. Januar 1891 in San Francisco, Vereinigte Staaten) war der letzte männliche Monarch des hawaiischen Königreiches. Er regierte vom 12. Februar 1874 bis zu seinem Tod. Seine Schwester Liliʻuokalani folgte ihm auf dem Thron. Ihm zu Ehren wurde die „Hauptstraße“ von Waikīkī, direkt am gleichnamigen berühmten Strand entlangführend, benannt. (de)
  • Kalākaua aŭ David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua (naskiĝis la 16-an de novembro 1836 kaj mortis la 20-an de januaro 1891) estis la sepa reganta reĝo de Havajo de la 12-a de februaro 1874 ĝis la 20-a de januaro 1891. Dum sia reĝado, la hula danco estis revivigita, post ĝi estis malpermesita en 1830 de la reĝino Ka'ahumanu, kiu konvertiĝis al Kristanismo. Li estas ankaŭ sciita pro revivigis la ondorajdadon kaj la Havajan luktoarton, la Kapu Kuialua. Kalākaua kaj sia frato kaj fratinoj estis konata kiel la "Royal Fours" pro iliaj muzikaj talentoj. Li skribis "Hawaiʻi Ponoʻī", kiu estas la ŝtata kanto de Havajo hodiaŭ. Li fervore subtenis la enkondukon de la ukulelo kiel Havaja instrumento. Li estas honorita kiel "Patrono de Havaja Muzika Kulturo" de la Hawaiian Music Hall of Fame kaj estis enkondukita en la Ukulele Hall of Fame en 1997. Dum sia regado Kalākaua efektivigis konservativan kaj naciisman politikon, provante limigi plejeble la perturbon de la gravaj fremdaj komercistoj kiuj elektas membrojn de la indiĝena popolo en la registaro de la reĝlando. En 1887 li devis koncedi konstitucion, donante grandan parton de sia povo kaj igante la landon konstitucia monarkio. (eo)
  • Kalākaua, penúltimo Rey de Hawái —nacido David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua y conocido como 'El Monarca Alegre' o 'Merrie Monarch' (16 de noviembre de 1836 - 20 de enero de 1891)— fue el penúltimo rey del Reino de Hawái. Gobernó desde el 12 de febrero de 1874 hasta su muerte en San Francisco, California, el 20 de enero de 1891. (es)
  • Kalākaua, hawaiierazko izen osoa David Laʻamea Kamananakapu Mahinulani Naloiaehuokalani Lumialani Kalākaua (Honolulu, 1836ko azaroaren 16a - San Frantzisko, 1891ko urtarrilaren 20a) Hawaiiko Erresumaren azken erregea izan zen. alarguna, Emma, erregetzatik egotzi ondoren egin zen errege (1874). Estatu Batuei Pearl Harbour-ko basea utzi zien, eta konstituzio liberala ezarri zuen. (eu)
  • Kalākaua (David Laʻamea Kamananakapu Mahinulani Naloiaehuokalani Lumialani Kalākaua; November 16, 1836 – January 20, 1891), sometimes called The Merrie Monarch, was the last king and penultimate monarch of the Kingdom of Hawaiʻi, reigning from February 12, 1874, until his death in 1891. Succeeding Lunalilo, he was elected to the vacant throne of Hawaiʻi against Queen Emma. Kalākaua had a convivial personality and enjoyed entertaining guests with his singing and ukulele playing. At his coronation and his birthday jubilee, the hula, which had hitherto been banned in public in the kingdom, became a celebration of Hawaiian culture. During Kalākaua's reign, the Reciprocity Treaty of 1875 brought great prosperity to the kingdom. Its renewal continued the prosperity but allowed United States to have exclusive use of Pearl Harbor. In 1881, Kalākaua took a trip around the world to encourage the immigration of contract sugar plantation workers. He wanted Hawaiians to broaden their education beyond their nation. He instituted a government-financed program to sponsor qualified students to be sent abroad to further their education. Two of his projects, the statue of Kamehameha I and the rebuilding of ʻIolani Palace, were expensive endeavors but are popular tourist attractions today. Extravagant expenditures and Kalākaua's plans for a Polynesian confederation played into the hands of annexationists who were already working towards a United States takeover of Hawaiʻi. In 1887, Kalākaua was pressured to sign a new constitution that made the monarchy little more than a figurehead position. After his brother William Pitt Leleiohoku II died in 1877, the king named their sister Liliʻuokalani as heir-apparent. She acted as regent during his absences from the country. After Kalākaua's death, she became the last monarch of Hawaiʻi. (en)
  • David Kalākaua également dit Kalākaua Ier, né sous le nom de David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua, le 16 novembre 1836 à Honolulu et mort le 20 janvier 1891 à San Francisco, est un monarque hawaïen. Surnommé « le monarque joyeux », il fut le septième roi d'Hawaï et le premier n'appartenant pas à la Maison de Kamehameha. Il est le dernier roi régnant de l'archipel du 12 février 1874 jusqu'à sa mort aux États-Unis. Sa sœur, la reine Lydia Lili‘uokalani, lui succéda avec infortune. En 1874, le roi Lunalilo, dernier descendant du roi Kamehameha Ier, ne donna aucun héritier direct pouvant reprendre le pouvoir à sa mort. Pour la deuxième fois de l'histoire de la monarchie hawaïenne, les grands du royaume se réunirent pour élire un roi qui saurait les guider. À la fin d’une longue campagne politique opposant la reine Emma, veuve du roi Kamehameha IV, à son cousin le prince David Kalākaua au cours de laquelle les deux rivaux multiplièrent les outrages à l’un comme à l’autre, c’est ce dernier qui remporta le soutien de la noblesse et d'une majeure partie de la population. En 1874, Kalākaua monte officiellement sur le trône du royaume d’Hawaï et par la même occasion fonde la qui tiendront le pouvoir jusqu’à la chute de la monarchie hawaïenne. Toutefois, bien qu’un roi fut trouvé, les plus impliqués partisans de la reine Emma, appelés les emmaites, prirent les armes contre le nouveau roi. Cette révolte ne se calma qu’à l’arrivée des troupes britanniques et américaines appelées en renfort. Sous son règne, contrairement à ses prédécesseurs, Kalākaua entame un véritable tour du monde. En 1881, il se rend à Vienne, officiellement pour y acquérir des partitions. Il y assiste à un concert en plein air dirigé par le « sémillant Edi », qui n'est autre que le frère cadet de Johann Strauss fils, Eduard. Conquis par la musique, les beaux atours des Viennois et la joie des couples tourbillonnant sur la piste, le souverain envoie une missive à Hawaï : il autorise désormais ses sujets à danser le hula, danse des mers du Sud jugée trop lascive par des missionnaires chrétiens qui l'avaient fait interdire. C'est également sous son règne qu'Hawaï aura son orchestre de valse. Lui-même étant compositeur de musique, Kalākaua était également un joueur de guitare et de ukulélé. Il encouragea le développement de la musique dans le royaume, et rétablit la culture hawaïenne du hula sous une forme adaptée à son époque. En 1887, les grands du royaume décidèrent qu’il était temps pour leur pays de se donner une nouvelle constitution. Celle-ci fut mise en place et officialisée après un entretien qui réunit les 3000 plus importants nobles du royaume. Hawaï, par cette décision, devenait une monarchie semblable à celle du Royaume-Uni à cette époque, dépouillant le roi de la plupart de son autorité et mettant en avant le pouvoir législatif. Également, elle réduisait le droit de vote à une partie moins importante de la population. Toujours basé sur un taux de richesse à posséder, le suffrage fut également interdit aux Asiatiques qui, à cause des successives vagues d’immigration représentaient une part plus importante de la population. Seuls restaient alors les riches familles hawaïennes et européennes dans la politique des îles. (fr)
  • Kalakaua (16 November 1836 – 20 Januari 1891), lahir David La'amea Kamanakapu'u Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalakaua dan kadang-kadang disebut The Merrie Monarch, adalah raja terakhir kerajaan Hawaii. Ia memerintah dari 12 Februari 1874 sampai kematiannya di San Francisco, California, pada tanggal 20 Januari 1891. Selama pemerintahannya hula dihidupkan kembali, setelah sebelumnya dilarang pada tahun 1830 oleh Ratu Kaahumanu dari Hawaii, yang telah memeluk Kristen. Ia juga dikenal karena berhasil menghidupkan olahraga berselancar dan seni bela diri Kapu Kaialua. Kalakaua dan saudara saudarinya dikenal sebagai "Royal Fours" untuk bakat musik mereka. Dia menulis "Hawai'i Pono'ī", yang menjadi lagu negara bagian Hawaii saat ini. (in)
  • デイヴィッド・カラカウア(David Kalākaua、1836年11月16日 - 1891年1月20日)は、ハワイ王国の第7代国王である。正式名は David La‘amea Kamanakapu‘u Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua で、名字の発音は「カラーカウア」に近い。1874年2月12日からサンフランシスコで亡くなるまで国王の座にあった。また、史上初めて日本を訪れた外国の国家元首でもある。 (ja)
  • Kalākaua, nato come David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua e conosciuto anche come David Kalākaua o col soprannome di Re felice (Honolulu, 16 novembre 1836 – San Francisco, 20 gennaio 1891), è stato re delle Hawaii dal 1874 al 1891.Proclamato sovrano dopo la morte del precedente sovrano Lunalilo in assenza di eredi, in questa circostanza come già successo in precedenza il parlamento nazionale proclamò delle elezioni per occupare il trono rimasto vacante, Kalākaua vinse le elezioni e si insediò come nuovo re delle Hawaii. Durante il suo regno Kalākaua attuò una politica conservatrice e nazionalista, cercando di limitare il più possibile l'ingerenza dei grandi commercianti stranieri nominando membri delle popolazioni native all'interno del governo del regno. Nel 1887 fu costretto a concedere una costituzione, cedendo una buona parte dei propri potere e trasformando il paese in una monarchia costituzionale. Durante il suo regno venne riportato allo splendore originario l'hula dopo che era stato bandito nel 1830 dalla regina Ka'ahumanu dopo la sua conversione al cristianesimo. Egli è noto inoltre per aver promosso il surf e l'arte marziale hawaiana, la . Massone, fu membro, e Maestro venerabile nel 1859, della Loggia Le Progrès de l'Océanie No. 124. (it)
  • David Kalakaua (Honolulu, 16 november 1836 – San Francisco, 20 januari 1891) was de laatste koning en op een na laatste monarch van het Koninkrijk Hawaï.Hij kwam op 12 februari 1874 op de troon en bleef daar tot zijn dood. Zijn voorganger, koning had een nieuwe grondwet aangenomen en hierin stond dat wanneer er geen troonopvolger was aangewezen de nieuwe koning middels een referendum gekozen diende te worden.De bevolking koos met een overweldigende meerderheid voor Lunalilo maar die had een ongezonde levensstijl en stierf een jaar later aan tuberculose.Hierna werd Kalakaua toch nog als koning gekozen. Kalakaua had grote plannen. Hij wilde alle Polynesische eilanden verenigen in één groot koninkrijk. Zo kreeg hij de koning van Samoa zover om een federatie aan te gaan met Hawaï. Deze hield echter maar een korte tijd stand.Ook bracht hij staatsbezoeken aan Europese landen en ontmoette hij onder andere koningin Victoria. Tijdens dit bezoek kwam het tot een merkwaardig incident. Op hetzelfde moment dat Kalakaua Victoria bezocht, was haar schoonzoon, de Duitse kroonprins Frederik te gast. Deze was erover verbolgen dat de Hawaïaanse koning op hem voorging in het protocol. Zijn zwager, Edward, de prins van Wales stelde hem gerust zeggende dat de man "ofwel een koning was, ofwel een gewone nikker en hij in dat laatste geval helemaal niet aanwezig had behoren te zijn". Tijdens zijn reizen deed hij inspiratie op voor een koninklijk paleis. Zo liet hij het Iolanipaleis bouwen en weelderig inrichten.Doordat het land steeds meer schulden maakte kwam er in 1887 een opstand waarna de macht van de koning verder werd ingeperkt. Kalakaua heeft zich erg ingezet voor de huladans. Deze rituele dansvorm was sinds het begin van de 19e eeuw verboden, hoewel het een belangrijk element in de Hawaïaanse cultuur was. Onder zijn bewind werd het verbod opgeheven en werd het dansen verder gecultiveerd. In 1890 ging zijn gezondheid snel achteruit. Op advies van zijn arts verhuisde hij naar San Francisco waar hij een jaar later stierf op 54-jarige leeftijd. Kalakaua had aan het begin van zijn heerschappij wel weer een troonopvolger aangewezen, namelijk zijn broer , maar deze stierf voordat Kalakaua stierf. Na zijn dood in 1891 kwam zijn zuster Liliuokalani op de troon. (nl)
  • Dawid Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua (ur. 16 listopada 1836 w Honolulu, zm. 20 stycznia 1891 w San Francisco) – król Hawajów. (pl)
  • Kalākaua, David La‘amea Kamanakapu‘u Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua, född 16 november 1836, död 20 januari 1891, var kungariket Hawaiis siste kung (dock inte sista regent då han efterträddes av sin syster Liliʻuokalani). Han regerade öriket från 1874 till 1891. (sv)
  • Калакауа (гав. Kalākaua); Давид (Кавика) Лаамеа Каманакапуу Махинулани Налаиаехуокалани Лумиалани Калакауа (гав. Kāwika Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua; 1836—1891) — седьмой король Гавайских островов из династии , правил с 12 февраля 1874 года до своей смерти в Сан-Франциско 20 января 1891 года, сын высокопоставленного вождя Капаакеа. (ru)
  • Kalākaua (Nascido David Kalākaua; Honolulu, 16 de novembro de 1836 - São Francisco, 20 de janeiro de 1891) foi o penúltimo rei do Havaí entre 12 de fevereiro de 1874 e 20 de janeiro de 1891. O rei era conhecido como "Monarca Alegre" e é lembrado pelo assinado com os Estados Unidos em 1875. Também pela concessão da região de Pearl Harbor para o governo americano e pela assinatura da Constituição da Boioneta, em 1887. (pt)
  • 卡拉卡瓦國王(David Kalākaua,正式全名David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua,1836年11月16日-1891年1月20日)又被尊稱為快樂的君主(The Merrie Monarch),是最後一位實際統治夏威夷王國的君主。他於1874年2月12日在夏威夷即位,1891年1月20日在加利福尼亞舊金山去世。 (zh)
dbo:activeYearsEndYear
  • 0012-01-01 (xsd:gYear)
dbo:activeYearsStartYear
  • 0012-01-01 (xsd:gYear)
dbo:parent
dbo:predecessor
dbo:spouse
dbo:successor
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 556706 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 139861 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124892027 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:after
dbp:author
dbp:before
dbp:birthDate
  • 1836-11-16 (xsd:date)
dbp:birthPlace
dbp:caption
  • Portrait by James J. Williams, 1882 (en)
dbp:corType
dbp:coronation
  • 0001-02-12 (xsd:gMonthDay)
dbp:dateOfBurial
  • 0001-02-15 (xsd:gMonthDay)
dbp:deathDate
  • 1891-01-20 (xsd:date)
dbp:deathPlace
  • San Francisco, California, U.S. (en)
dbp:father
dbp:fullName
  • David Laʻamea Kamananakapu Mahinulani Naloiaehuokalani Lumialani Kalākaua (en)
dbp:house
dbp:investiture
  • 0001-02-13 (xsd:gMonthDay)
dbp:moretext
  • (en)
dbp:mother
dbp:placeOfBurial
dbp:predecessor
dbp:reign
  • 0001-02-12 (xsd:gMonthDay)
dbp:religion
dbp:signature
  • Kalakaua R 1875 signature.svg (en)
dbp:spouse
dbp:succession
dbp:successor
dbp:text
  • It has been known ever since that day as "The Bayonet Constitution," and the name is well chosen; for the cruel treatment received by the king from the military companies, which had been organized by his enemies under other pretences, but really to give them the power of coercion, was the chief measure used to enforce his submission. (en)
dbp:title
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:years
  • 1874 (xsd:integer)
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Kalākaua (I.) (celým jménem: David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua-a-Kapaʻakea) nebo také David Kalākaua (I.) byl v letech 1874–1891 král Havajských ostrovů. Byl předposledním panovníkem Havajského království a prvním z dynastie Kalakaua. Někdy býval nazýván jako veselý král. (cs)
  • Kalākaua, geboren als David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua, (* 16. November 1836 in Honolulu; † 20. Januar 1891 in San Francisco, Vereinigte Staaten) war der letzte männliche Monarch des hawaiischen Königreiches. Er regierte vom 12. Februar 1874 bis zu seinem Tod. Seine Schwester Liliʻuokalani folgte ihm auf dem Thron. Ihm zu Ehren wurde die „Hauptstraße“ von Waikīkī, direkt am gleichnamigen berühmten Strand entlangführend, benannt. (de)
  • Kalākaua, penúltimo Rey de Hawái —nacido David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua y conocido como 'El Monarca Alegre' o 'Merrie Monarch' (16 de noviembre de 1836 - 20 de enero de 1891)— fue el penúltimo rey del Reino de Hawái. Gobernó desde el 12 de febrero de 1874 hasta su muerte en San Francisco, California, el 20 de enero de 1891. (es)
  • Kalākaua, hawaiierazko izen osoa David Laʻamea Kamananakapu Mahinulani Naloiaehuokalani Lumialani Kalākaua (Honolulu, 1836ko azaroaren 16a - San Frantzisko, 1891ko urtarrilaren 20a) Hawaiiko Erresumaren azken erregea izan zen. alarguna, Emma, erregetzatik egotzi ondoren egin zen errege (1874). Estatu Batuei Pearl Harbour-ko basea utzi zien, eta konstituzio liberala ezarri zuen. (eu)
  • デイヴィッド・カラカウア(David Kalākaua、1836年11月16日 - 1891年1月20日)は、ハワイ王国の第7代国王である。正式名は David La‘amea Kamanakapu‘u Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua で、名字の発音は「カラーカウア」に近い。1874年2月12日からサンフランシスコで亡くなるまで国王の座にあった。また、史上初めて日本を訪れた外国の国家元首でもある。 (ja)
  • Dawid Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua (ur. 16 listopada 1836 w Honolulu, zm. 20 stycznia 1891 w San Francisco) – król Hawajów. (pl)
  • Kalākaua, David La‘amea Kamanakapu‘u Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua, född 16 november 1836, död 20 januari 1891, var kungariket Hawaiis siste kung (dock inte sista regent då han efterträddes av sin syster Liliʻuokalani). Han regerade öriket från 1874 till 1891. (sv)
  • Калакауа (гав. Kalākaua); Давид (Кавика) Лаамеа Каманакапуу Махинулани Налаиаехуокалани Лумиалани Калакауа (гав. Kāwika Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua; 1836—1891) — седьмой король Гавайских островов из династии , правил с 12 февраля 1874 года до своей смерти в Сан-Франциско 20 января 1891 года, сын высокопоставленного вождя Капаакеа. (ru)
  • Kalākaua (Nascido David Kalākaua; Honolulu, 16 de novembro de 1836 - São Francisco, 20 de janeiro de 1891) foi o penúltimo rei do Havaí entre 12 de fevereiro de 1874 e 20 de janeiro de 1891. O rei era conhecido como "Monarca Alegre" e é lembrado pelo assinado com os Estados Unidos em 1875. Também pela concessão da região de Pearl Harbor para o governo americano e pela assinatura da Constituição da Boioneta, em 1887. (pt)
  • 卡拉卡瓦國王(David Kalākaua,正式全名David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua,1836年11月16日-1891年1月20日)又被尊稱為快樂的君主(The Merrie Monarch),是最後一位實際統治夏威夷王國的君主。他於1874年2月12日在夏威夷即位,1891年1月20日在加利福尼亞舊金山去世。 (zh)
  • كالاكاوا (16 نوفمبر 1836 - 20 يناير 1891) (بالإنجليزية:Kalākaua) هو العاهل ما قبل الأخير لمملكة هاواي ويسمى أحيانا العاهل ميري. حكم من 12 فبراير 1874 حتى وفاته خلفًا لـ ليناليلو. تم انتخابه على العرش الشاغر في هاواي ضد الملكة إما. كان لدى كالاكاوا شخصية مبهجة واستمتع بتسلية الضيوف من خلال الغناء وعزف القيثارة. وخلال تتويجه وعيد ميلاده، أصبحت الهولا التي تم حظرها عن الجمهور في المملكة احتفالًا بثقافة هاواي. (ar)
  • Kalākaua aŭ David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua (naskiĝis la 16-an de novembro 1836 kaj mortis la 20-an de januaro 1891) estis la sepa reganta reĝo de Havajo de la 12-a de februaro 1874 ĝis la 20-a de januaro 1891. Dum sia reĝado, la hula danco estis revivigita, post ĝi estis malpermesita en 1830 de la reĝino Ka'ahumanu, kiu konvertiĝis al Kristanismo. Li estas ankaŭ sciita pro revivigis la ondorajdadon kaj la Havajan luktoarton, la Kapu Kuialua. (eo)
  • Kalākaua (David Laʻamea Kamananakapu Mahinulani Naloiaehuokalani Lumialani Kalākaua; November 16, 1836 – January 20, 1891), sometimes called The Merrie Monarch, was the last king and penultimate monarch of the Kingdom of Hawaiʻi, reigning from February 12, 1874, until his death in 1891. Succeeding Lunalilo, he was elected to the vacant throne of Hawaiʻi against Queen Emma. Kalākaua had a convivial personality and enjoyed entertaining guests with his singing and ukulele playing. At his coronation and his birthday jubilee, the hula, which had hitherto been banned in public in the kingdom, became a celebration of Hawaiian culture. (en)
  • Kalakaua (16 November 1836 – 20 Januari 1891), lahir David La'amea Kamanakapu'u Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalakaua dan kadang-kadang disebut The Merrie Monarch, adalah raja terakhir kerajaan Hawaii. Ia memerintah dari 12 Februari 1874 sampai kematiannya di San Francisco, California, pada tanggal 20 Januari 1891. Selama pemerintahannya hula dihidupkan kembali, setelah sebelumnya dilarang pada tahun 1830 oleh Ratu Kaahumanu dari Hawaii, yang telah memeluk Kristen. Ia juga dikenal karena berhasil menghidupkan olahraga berselancar dan seni bela diri Kapu Kaialua. (in)
  • David Kalākaua également dit Kalākaua Ier, né sous le nom de David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua, le 16 novembre 1836 à Honolulu et mort le 20 janvier 1891 à San Francisco, est un monarque hawaïen. Surnommé « le monarque joyeux », il fut le septième roi d'Hawaï et le premier n'appartenant pas à la Maison de Kamehameha. Il est le dernier roi régnant de l'archipel du 12 février 1874 jusqu'à sa mort aux États-Unis. Sa sœur, la reine Lydia Lili‘uokalani, lui succéda avec infortune. (fr)
  • Kalākaua, nato come David Laʻamea Kamanakapuʻu Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua e conosciuto anche come David Kalākaua o col soprannome di Re felice (Honolulu, 16 novembre 1836 – San Francisco, 20 gennaio 1891), è stato re delle Hawaii dal 1874 al 1891.Proclamato sovrano dopo la morte del precedente sovrano Lunalilo in assenza di eredi, in questa circostanza come già successo in precedenza il parlamento nazionale proclamò delle elezioni per occupare il trono rimasto vacante, Kalākaua vinse le elezioni e si insediò come nuovo re delle Hawaii. (it)
  • David Kalakaua (Honolulu, 16 november 1836 – San Francisco, 20 januari 1891) was de laatste koning en op een na laatste monarch van het Koninkrijk Hawaï.Hij kwam op 12 februari 1874 op de troon en bleef daar tot zijn dood. Kalakaua heeft zich erg ingezet voor de huladans. Deze rituele dansvorm was sinds het begin van de 19e eeuw verboden, hoewel het een belangrijk element in de Hawaïaanse cultuur was. Onder zijn bewind werd het verbod opgeheven en werd het dansen verder gecultiveerd. (nl)
rdfs:label
  • Kalākaua (en)
  • كالاكاوا (ar)
  • Kalākaua (cs)
  • Kalākaua (de)
  • Kalākaua (eo)
  • Kalakaua (es)
  • Kalākaua (eu)
  • Kalākaua (fr)
  • Kalakaua (in)
  • Kalākaua delle Hawaii (it)
  • カラカウア (ja)
  • Kalakaua (nl)
  • Kalākaua (pl)
  • Kalākaua (pt)
  • Калакауа (ru)
  • Kalākaua (sv)
  • 卡拉卡瓦 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:child of
is dbo:commander of
is dbo:predecessor of
is dbo:spouse of
is dbo:successor of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:after of
is dbp:awardedBy of
is dbp:before of
is dbp:founder of
is dbp:issue of
is dbp:monarch of
is dbp:predecessor of
is dbp:regent of
is dbp:spouse of
is dbp:successor of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License