An Entity of Type: disease, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Bipolar disorder, previously known as manic depression, is a mental disorder characterized by periods of depression and periods of abnormally elevated mood that last from days to weeks each. If the elevated mood is severe or associated with psychosis, it is called mania; if it is less severe, it is called hypomania. During mania, an individual behaves or feels abnormally energetic, happy or irritable, and they often make impulsive decisions with little regard for the consequences. There is usually also a reduced need for sleep during manic phases. During periods of depression, the individual may experience crying and have a negative outlook on life and poor eye contact with others. The risk of suicide is high; over a period of 20 years, 6% of those with bipolar disorder died by suicide, wh

Property Value
dbo:abstract
  • El trastorn bipolar del tipus I és una malaltia mental que produeix en la persona cicles alterns d'eufòria i depressió molt acusats i amb presència d'estats de mania que poden incloure al·lucinacions. Es considera la variant més severa del trastorn bipolar i s'oposa tant al trastorn bipolar del tipus II com a la ciclotímia. Els períodes d'estabilitat es denominen eutímia i poden perllongar-se molt si es controla de manera adequada la medicació. (ca)
  • El trastorn bipolar, abans conegut com a psicosi maniacodepressiva, és una malaltia psíquica. Es caracteritza per passar d'un estat hipertímic (eufòria) a un de distímic (depressió). Aquests episodis no tenen relació amb els esdeveniments de la vida del pacient, dit d'una altra manera no són reactius. El trastorn bipolar no és un estat d'ànim passatger o un estat on pugui passar-se d'una emoció a una altra en un curt lapse de temps (Ex. Riure mentre s'està plorant). Aquest trastorn afecta a l'individu durant mesos o anys per etapes, on la calma i el comportament normal s'intercala entre els episodis maníacs i la depressió. Aquest trastorn pot afectar les persones en un grau variable. La forma més lleu o ciclotímia es considera com un caràcter en el qual l'individu passa fàcilment de l'alegria a la tristesa. En la forma més greu els cicles d'eufòria i depressió se succeeixen amb gran rapidesa i intensitat, cosa que incapacita l'individu per portar una vida considerada normal. S'han definit quatre tipus de trastorn bipolar d'acord amb la severitat i alternança d'estats d'ànim en el temps: trastorn bipolar del tipus I, trastorn bipolar del tipus II, ciclotímia i trastorn bipolar inespecífic. Com que el trastorn bipolar es presenta en adults joves, aquest comporta un alt cost social, sent la segona causa de discapacitat laboral a nivell mundial; a més, els qui el pateixen presenten un risc més alt que la població general de mortalitat per suïcidi, homicidi, accidents i per causes naturals com les malalties cardiovasculars. Aquesta malaltia afecta aproximadament un 2% de la població mundial. L'escriptora Virginia Woolf la va patir en una forma greu. En la forma lleu o ciclotímia va afectar Winston Churchill i Oliver Cromwell. (ca)
  • Bipolární afektivní porucha (BAP), známá také jako maniakální deprese (MD) nebo pod starším označením maniodepresivní psychóza (MDP), maniodeprese (MD) je závažná duševní porucha, při níž se střídá stav mánie a deprese. Je vážnou klinickou a nozologickou jednotkou v klasifikaci nemocí (F31). Současná psychiatrie (2002) se v nomenklatuře vyhýbá pojmu nemoc a termínu psychóza; užívá pojem „porucha“. Deprese při bipolární poruše se léčí jinak než monopolární deprese. O sebevraždu se statisticky pokusí okolo 50 % nemocných s bipolární poruchou, přičemž až 20 % z nich čin dokoná.[zdroj?] (cs)
  • الاضطراب ثنائي القطب (بالإنجليزية: bipolar disorder)‏ هو اضطراب نفسي يسبّب نوباتٍ من الاكتئاب ونوبات أخرى من الابتهاج غير الطبيعي. تعدّ نوبات الابتهاج المذكورة، والتي تعرف أيضاً باسم الهوس أو الهوس الخفيف، ذات أهمّية في تشخيص الحالة وذلك اعتماداً على شدّتها أو إذا كانت أعراض الذِّهان بادية. تختلف نوبات الابتهاج غير الطبيعي عن الشعور بالابتهاج في الظروف الاعتيادية، ففي الحالة المرضية يشعر المرء بنشاطٍ وسعادةٍ وتهيّجٍ غير طبيعي؛ كما قد تؤدّي بالشخص في بعض الأحيان للقيام بأعمال طائشة وغير مسؤولة أو مدروسة العواقب. تتضاءل الحاجة إلى النوم أثناء نوبات الهوس؛ في حين قد يظهر على الأشخاص المصابين خلال نوبات الاكتئاب أعراض من قبيل نوبات البكاء، والنظرة السوداوية للحياة، بالإضافة إلى تجنّب الالتقاء مع الآخرين. يظلّ خطر الانتحار عند المرضى المصابين بالاضطراب ثنائي القطب مرتفعاً بنسبة تفوق 6%، وفي الوقت نفسه قد تحدث أيضاً حالات من إيذاء النفس عند حوالي 30% إلى 40% من الحالات. يمكن لاضطرابات نفسية أخرى مثل اضطراب القلق أو اضطراب تعاطي المخدرات أن تكون مرتبطة بالاضطراب ثنائي القطب. لا تزال مسبّبات هذا الاضطراب غير مفهومة بوضوح؛ إلّا أنّ العوامل البيئية والوراثية يمكن أن يكون لها دور في ذلك. تتضمّن العوامل البيئية الخطرة وجود إساءة في مرحلة الطفولة أو حالات طويلة الأمد من التوتّر النفسي (الكرب)؛ في حين يساهم العديد من التأثيرات الجينية الصغيرة في خطر الإصابة بهذا الاضطراب النفسي؛ وتشير بعض الدراسات أنّ العوامل الوراثية هي الأكثر تأثيراً في الواقع، إذ يُعزى إليها حدوث حوالي 85% من الحالات. ينقسم الاضطراب ثنائي القطب بصفةٍ عامّة إلى نوعين: النوع الأول يتميّز بحدوث نوبة هوس واحدة على الأقلّ، مع أو بدون نوبات اكتئابية؛ أمّا النوع الثاني فيتميّز بوقوع نوبة واحدة على الأقل من الهوس الخفيف (وليس الهوس) ونوبة اكتئابية رئيسية (كبرى). قد تُشخّص حالات من اضطراب المزاج الدوروي عند الأشخاص الذين يعانون من أعراض أقلّ شدّة وطويلة الأمد من الاضطراب ثنائي القطب. وإذا كانت الأعراض ناتجةً عن عقاقير أو مشاكل طبّية فإنّها تصنّف بشكل منفصل. من بين الحالات الأخرى التي قد تظهر بشكل مشابه، نجد مثلاً اضطراب نقص الانتباه مع فرط النشاط واضطرابات الشخصية الأخرى والفصام واضطراب تعاطي المخدرات بالإضافة إلى عددٍ من الحالات الطبّية الأخرى. ليس من المتَطلّب إجراء اختبارات طبية في هذه الحالة لتشخيص المرض، ومع ذلك فلا بأس من القيام بتحاليل دمّ أو تصوير طبّي من أجل استبعاد المشاكل الأخرى. يمكن معالجة الاضطراب ثنائي القطب بالأدوية والعقاقير المناسبة مثل مثبّتات المزاج ومضادّات الذهان؛ إلى جانب العلاج النفسي. يمكن لمثبّتات المزاج أن تحسّنه وأن تقلّل من الاضطراب، وهي تشمل العلاج بالليثيوم وأنواعاً معيّنةً من مضادات الاختلاج (مضادات نوبات الصرع) مثل أملاح الفالبروات وعقار كاربامازيبين. قد تتطلّب إدارة الحالة إجراء علاج لاإرادي في مستشفى الأمراض النفسية إذا كان المصابون غير متعاونين مع برنامج العلاج ويشكّلون خطراً على أنفسهم أو على الآخرين. يمكن معالجة المشاكل السلوكية الشديدة مثل التهيّج أو السلوك العدواني باستخدام مضادّات ذِهان قصيرة الأمد أو باستخدام عقاقير بنزوديازيبين. في نوبات الهوس يُنصَح بالتوقّف عن استخدام مضادّات الاكتئاب؛ وإذا استخدمت الأخيرة في نوبات الاكتئاب فينبغي أن تُستخدَم مع مثبّتات المزاج. قد يُلجَأ إلى المعالجة بالتخليج الكهربائي في حال عدم الاستجابة لوسائل العلاج الأخرى رغم عدم وجود دراسات كافية عنه بالشكل الكافي. في حال إيقاف العلاج، فإنّه يُنصَح بالقيام بذلك بشكل بطيء. يعاني العديد من الأفراد من مشاكل مالية واجتماعية ومهنية جرّاء هذا الاضطراب؛ وتُصادَف تلك المشاكل في حوالي ربع إلى ثلث الأوقات وسطياً. بالإضافة إلى ذلك فإنّ المصابين بهذا الاضطراب قد يواجهون مشاكل متعلّقة بالوصمة الاجتماعية. يرتفع خطر الإصابة بالأمراض الأخرى مثل مرض القلب التاجي بمقدار الضعف عند المصابين بهذا الاضطراب نتيجة التغيّرات في نمط الحياة وبسبب التأثيرات الجانبية للعقاقير. يصيب هذا الاضطراب حوالي 1% من البشر عالمياً، كما يُقدَّر أنّ حوالي 3% من السكان في الولايات المتحدة عُرضةٌ في مرحلةٍ ما من حياتهم لهذا الاضطراب بشكل متقارب بين الجنسين. يعدّ سن الخامسة والعشرين السنّ الأكثر شيوعاً لظهور أعراض هذا الاضطراب. قُدّرت الخسائر الاقتصادية المتعلّقة بهذا الاضطراب في الولايات المتحدة سنة 1991 بحوالي 45 مليار دولار؛ وذلك بشكل رئيسي بسبب الغياب عن الدوام في العمل، والذي قُدّر بحوالي 50 يوماً في السنة. (ar)
  • Η διπολική διαταραχή (γνωστή και ως διπολική συναισθηματική διαταραχή, μανιοκαταθλιπτική διαταραχή ή απλώς μανιοκατάθλιψη), είναι μια ψυχική νόσος. Τα άτομα με διπολική διαταραχή βιώνουν επεισόδια ανεβασμένης ή ευερέθιστης διάθεσης γνωστά ως μανία εναλλασσόμενα με επεισόδια κατάθλιψης. Αυτά τα επεισόδια μπορεί να προκαλέσουν προβλήματα στην ικανότητα του ανθρώπου να λειτουργήσει φυσιολογικά στην καθημερινότητα του. Σχεδόν το 4% των ανθρώπων παγκοσμίως έχουν διπολική διαταραχή, είναι το ίδιο συχνή σε άνδρες και γυναίκες και εμφανίζεται συνήθως σε νεαρή ηλικία. Η αιτία που προκαλεί την διαταραχή δεν είναι ξεκάθαρη αλλά οι γενετικοί και περιβαλλοντικοί παράγοντες θεωρείται πως παίζουν σημαντικό ρόλο στην ανάπτυξη της διαταραχής. Η θεραπεία περιλαμβάνει σταθεροποιητές διάθεσης όπως το λίθιο, αντιεπιληπτικά φάρμακα καθώς και ψυχοθεραπεία. Υπάρχουν γενικευμένα προβλήματα με κοινωνικό στίγμα, στερεότυπα καθώς και προκατάληψη ενάντια σε άτομα με διπολική διαταραχή, ωστόσο η διπολική διαταραχή έχει συνδεθεί και με την δημιουργικότητα και ακόμη και την ιδιοφυΐα, και πολλοί καλλιτέχνες, όπως ο ζωγράφος Βίνσεντ βαν Γκογκ, η ηθοποιός και συγγραφέας Κάρι Φίσερ, η συγγραφέας Βιρτζίνια Γουλφ, ο καλλιτέχνης Κάνιε Γουέστ, και η καλλιτέχνης Σελένα Γκόμες έπασχαν και πάσχουν από αυτή. (el)
  • La dupolusa perturbo (ankaŭ konata kiel „mania-depresia malsaniĝo”) estas psika malsano kaj apartenas al la afekciaj perturboj. Ĝi montras sin ĉe la malsanuloj per epizodaj, laŭvole ne kontroleblaj kaj ekstremaj elkondukiĝoj de la impulso, de la aktiveco kaj de la humoro, kiuj vaste ekster la normala nivelo oscilas inter deprimo aŭ manio. (eo)
  • Bipolar disorder, previously known as manic depression, is a mental disorder characterized by periods of depression and periods of abnormally elevated mood that last from days to weeks each. If the elevated mood is severe or associated with psychosis, it is called mania; if it is less severe, it is called hypomania. During mania, an individual behaves or feels abnormally energetic, happy or irritable, and they often make impulsive decisions with little regard for the consequences. There is usually also a reduced need for sleep during manic phases. During periods of depression, the individual may experience crying and have a negative outlook on life and poor eye contact with others. The risk of suicide is high; over a period of 20 years, 6% of those with bipolar disorder died by suicide, while 30–40% engaged in self-harm. Other mental health issues, such as anxiety disorders and substance use disorders, are commonly associated with bipolar disorder. While the causes of this mood disorder are not clearly understood, both genetic and environmental factors are thought to play a role. Many genes, each with small effects, may contribute to the development of the disorder. Genetic factors account for about 70–90% of the risk of developing bipolar disorder. Environmental risk factors include a history of childhood abuse and long-term stress. The condition is classified as bipolar I disorder if there has been at least one manic episode, with or without depressive episodes, and as bipolar II disorder if there has been at least one hypomanic episode (but no full manic episodes) and one major depressive episode. It is classified as Cyclothymia if there are hypomanic episodes with periods of depression that do not meet the criteria for major depressive episodes.If these symptoms are due to drugs or medical problems, they are not diagnosed as bipolar disorder. Other conditions that have overlapping symptoms with bipolar disorder include attention deficit hyperactivity disorder, personality disorders, schizophrenia, and substance use disorder as well as many other medical conditions. Medical testing is not required for a diagnosis, though blood tests or medical imaging can rule out other problems. Mood stabilizers—lithium and certain anticonvulsants such as valproate and carbamazepine as well as atypical antipsychotics such as aripiprazole—are the mainstay of long-term pharmacologic relapse prevention. Antipsychotics are additionally given during acute manic episodes as well as in cases where mood stabilizers are poorly tolerated or ineffective. In patients where compliance is of concern, long-acting injectable formulations are available. There is some evidence that psychotherapy improves the course of this disorder. The use of antidepressants in depressive episodes is controversial: they can be effective but have been implicated in triggering manic episodes. The treatment of depressive episodes, therefore, is often difficult. Electroconvulsive therapy (ECT) is effective in acute manic and depressive episodes, especially with psychosis or catatonia. Admission to a psychiatric hospital may be required if a person is a risk to themselves or others; involuntary treatment is sometimes necessary if the affected person refuses treatment. Bipolar disorder occurs in approximately 1% of the global population. In the United States, about 3% are estimated to be affected at some point in their life; rates appear to be similar in females and males. Symptoms most commonly begin between the ages of 20 and 25 years old; an earlier onset in life is associated with a worse prognosis. Interest in functioning in the assessment of patients with bipolar disorder is growing, with an emphasis on specific domains such as work, education, social life, family, and cognition. Around one-quarter to one-third of people with bipolar disorder have financial, social or work-related problems due to the illness. Bipolar disorder is among the top 20 causes of disability worldwide and leads to substantial costs for society. Due to lifestyle choices and the side effects of medications, the risk of death from natural causes such as coronary heart disease in people with bipolar disorder is twice that of the general population. (en)
  • Bipolare Störung ist die etablierte Kurzbezeichnung für bipolare affektive Störung (BAS). Bei der BAS handelt es sich um eine psychische Erkrankung, die zu den Stimmungsstörungen (Affektstörungen) gehört. Die Krankheit zeigt sich durch extreme, zweipolig entgegengesetzte (= bipolare) Schwankungen, die Stimmung, Antrieb und Aktivitätslevel betreffen. Diese Auslenkungen treten phasenhaft auf und reichen weit über das Normalniveau hinaus. Die Betroffenen pendeln dabei zwischen Depression und Manie hin und her, ohne diese Wechsel willentlich kontrollieren zu können, weswegen man die Erkrankung früher auch als manisch-depressive Erkrankung oder manische Depression bezeichnete. Zwischen den akuten Krankheitsepisoden kann es je nach Verlaufsform mehr oder weniger lange Zeitabschnitte geben, in denen die Betroffenen keinerlei Beschwerden haben. Antrieb und Gefühlsleben unterliegen dann wieder den „normalen“ Schwankungen. BAS treten in unterschiedlichen Schweregraden auf. Personen mit bipolarer Störung können in der manischen Episode als charismatische Persönlichkeit erscheinen. Mögliche negative soziale Folgen der Störung für den Betroffenen können jedoch sehr schwerwiegend sein. In Abhängigkeit vom Verlauf kann bei frühzeitigem Erkennen der Störung durch eine Behandlung eine Stabilisierung erzielt werden. Neben dem Einsatz von Medikamenten wird als Ergänzung, jedoch nicht als Alternative, Psychotherapie empfohlen. Eine bipolare Störung tritt nicht plötzlich bei einem vorher völlig gesunden Menschen auf, sondern entwickelt sich schleichend. Die sozioökonomischen Auswirkungen dieser Erkrankung auf die Volkswirtschaft beliefen sich 1991 allein in den USA auf 45 Milliarden Dollar. Bipolare Störungen gehören laut der Weltgesundheitsorganisation zu den zehn Krankheiten, die weltweit am meisten zu dauernder Beeinträchtigung führen. Nicht zu unterschätzen ist auch das erhöhte Suizidrisiko: Ungefähr 25 % bis 50 % aller Menschen mit bipolarer Störung unternehmen mindestens einen Suizidversuch. Etwa 15 % bis 30 % der Betroffenen töten sich. (de)
  • El trastorno bipolar I es el tipo más extremo de la enfermedad maníaco-depresiva, caracterizado por la aparición de uno o más episodios maníacos o mixtos, alternados en la mayoría de los casos con al menos un episodio de depresión mayor. (es)
  • El trastorno bipolar, también conocido como trastorno afectivo bipolar (TAB) y antiguamente como psicosis maníaco-depresiva (PMD), es un conjunto de trastornos del ánimo que se caracteriza por fluctuaciones notorias en el humor, el pensamiento, el comportamiento, la energía y la capacidad de realizar actividades de la vida diaria.​​​​ El trastorno bipolar no es un estado de ánimo pasajero o un estado donde pueda pasarse de una emoción a otra en un corto lapso de tiempo (Ej. reír mientras se está llorando). Este trastorno afecta al individuo durante meses o años por etapas, donde la calma y el comportamiento normal se intercala entre los episodios maníacos y la depresión. ​ La persona afectada por este trastorno alterna su estado de ánimo entre la manía o hipomanía —fase de alegría, exaltación, euforia y grandiosidad— y la depresión, con tristeza, inhibición e ideas de muerte.​ Se han definido cuatro tipos de trastorno bipolar de acuerdo con la severidad y alternancia de estados de ánimo en el tiempo: trastorno bipolar tipo I, trastorno bipolar tipo II, ciclotimia y trastorno bipolar no especificado.​​ Debido a que el trastorno bipolar se presenta en adultos jóvenes, desencadena un alto costo social, siendo la segunda causa de discapacidad laboral a nivel mundial; además, quienes lo padecen presentan un riesgo mayor que la población general de mortalidad por suicidio, accidentes y por causas naturales como las enfermedades cardiovasculares.​​ (es)
  • Desoreka bipolarra edo psikosi maniako-depresiboa gizakiarengan izaera desberdinak txandakatzen dituen desoreka da, hots, depresio fasea eta alaitasun fasea. Kognizio eta gogo-aldarte ezohikoak eragiten ditu eta garuneko neurotransmisoreetako desoreka baten ondorioz gertatzen da. Desoreka bipolarra ez da aldi labur batean emozio batetik bestera igarotzen den egoera animikoa (Adb. negarrez ari denean barre egitea). Desoreka horrek hiletan edo urteetan eragiten dio gizabanakoari. Desoreka bipolarrak berdin eragiten die gizonei eta emakumeei. Ia beti 15 eta 25 urte bitartean hasten da gaixotasun hau. Arrazoi zehatza ez da ezagutzen, baina maizago agertzen da nahaste hori duten pertsonen senideen artean. Desoreka bipolarra duten pertsona gehienek ez dute arrazoi argirik. (eu)
  • Un trouble bipolaire (anciennement maladie ou psychose maniaco-dépressive) est en psychiatrie un « trouble de l'humeur » caractérisé par une succession d’épisodes maniaques (ou hypomaniaques) et dépressifs. Cette appellation de l'Association américaine de psychiatrie, qui figure officiellement depuis 1980 dans la troisième édition du Manuel diagnostique et statistique des troubles mentaux, a été adoptée en 1992 par la Classification internationale des maladies de l'OMS qui utilise la catégorie « trouble affectif bipolaire » pour en distinguer différents types. L’interaction de facteurs biologiques, génétiques et environnementaux peut expliquer l’apparition d’un trouble bipolaire. Les symptômes peuvent être plus ou moins graves et traités de diverses façons, mais il peut s'écouler plusieurs années avant que le diagnostic soit correctement établi. La prévalence des troubles bipolaires est estimée à environ 1 à 2 % de la population, en Europe, Asie et Amérique. Ils touchent autant les femmes que les hommes et sont associés à un risque élevé de suicide. Depuis 2015, le 30 mars est la journée mondiale des troubles bipolaires. (fr)
  • Galar dian ina dtarlaíonn eachtraí dúlagair is giúmair aeraigh/mháinigh arís is arís eile. Tugtar neamhord dépholach air freisin. I measc na siomptóm in eachtra mháineach, tá cailliúint ghnáth-thoirmeasc sóisialta, greannaitheacht, hipirghníomhaíocht, meidhir, smaointeoireacht is urlabhra bhrostaithe, siabhráin, agus uaireanta siabhránachtaí. In eachtra dúlagair, bíonn easpa fuinnimh, mothúcháin neamhfhiúntais, agus athruithe i bhfeidhmithe fiseolaíocha (codladh suaite, mar shampla). (ga)
  • Gangguan bipolar, dulu dikenal juga dengan nama manik depresif, adalah gangguan mental yang menyerang kondisi psikis seseorang yang ditandai dengan perubahan suasana hati yang sangat ekstrem berupa mania (kebahagiaan) dan depresi (kesedihan), karena itu istilah medis sebelumnya disebut dengan depresif maniak. Suasana hati pengidapnya dapat berganti secara tiba-tiba antara dua kutub (bipolar) yang berlawanan yaitu mania dan depresi yang berlebihan tanpa adanya pola atau waktu yang pasti, atau bisa pula gabungan mania dan depresi sekaligus dalam satu waktu. Setiap orang pada umumnya pernah mengalami suasana hati yang baik dan suasana hati yang buruk. Akan tetapi, seseorang yang menderita gangguan bipolar memiliki ayunan perasaan yang ekstrem dengan pola perasaan yang mudah berubah secara drastis. Suatu ketika, seorang pengidap gangguan bipolar bisa merasa sangat antusias dan bersemangat (mania). Saat suasana hatinya berubah buruk, ia bisa sangat depresi, pesimis, putus asa, bahkan sampai mempunyai keinginan untuk bunuh diri. Suasana hati meningkat secara klinis disebut sebagai mania, atau di saat ringan disebut hipomania. Individu yang mengalami episode mania juga sering mengalami episode depresi, atau episode campuran di saat kedua fitur mania dan depresi hadir pada waktu yang sama. Episode ini biasanya dipisahkan oleh periode suasana hati normal, tetapi dalam beberapa individu, depresi dan mania mungkin berganti dengan sangat cepat yang dikenal sebagai rapid-cycle. Episode mania ekstrem kadang-kadang dapat menyebabkan gejala psikosis seperti delusi dan halusinasi. Episode mania biasanya dimulai dengan tiba-tiba dan berlangsung antara dua minggu sampai lima bulan. Sedangkan depresi cenderung berlangsung lebih lama. Episode hipomania mempunyai derajat yang lebih ringan daripada mania. Gangguan bipolar dibagi menjadi bipolar I, bipolar II, cyclothymia, dan jenis lainnya berdasarkan sifat dan pengalaman tingkat keparahan episode suasana hati; kisaran ini sering digambarkan sebagai spektrum bipolar. Insiden gangguan bipolar berkisar antara 0,3% - 1,5% yang persentasenya tergolong rendah jika dibandingkan dengan persentase insiden yang dikategorikan skizofrenia. Gangguan bipolar saat ini sudah menjangkiti sekitar 10 hingga 12 persen remaja di luar negeri. Di beberapa kota di Indonesia juga mulai dilaporkan penderita berusia remaja. Risiko kematian terus membayangi penderita gangguan bipolar, dan itu terjadi karena mereka lebih memilih untuk mengambil jalan pintas. Episode pertama bisa timbul mulai dari masa kanak-kanak sampai tua. Kebanyakan kasus terjadi pada dewasa muda berusia 20-30 tahun. Semakin dini seseorang menderita gangguan bipolar, risiko penyakit akan lebih berat, berkepanjangan, bahkan sering kambuh. Sementara anak-anak berpotensi mengalami perkembangan gangguan ini ke dalam bentuk yang lebih parah dan sering bersamaan dengan gangguan hiperaktif defisit atensi (ADHD). Orang yang berisiko mengalami gangguan bipolar adalah mereka yang mempunyai anggota keluarga yang juga mengidap gangguan bipolar. (in)
  • Gangguan bipolar tipe I (BD-I) merupakan jenis yang ditandai dengan terjadinya satu , dengan atau tanpa campuran gangguan psikotik. Terkadang banyak penderita juga memiliki satu atau lebih episode depresif, dan semua mengalami fase sebelum berkembang sepenuhnya menjadi episode manik. Ini merupakan tipe gangguan bipolar yang sesuai dengan konsep klasik penyakit manik-depresif, yang di dalamnya terdapat fase psikosis selama episode suasana hati. (in)
  • 양극성 장애(兩極性障碍, 영어: bipolar disorder, 문화어: 기쁨슬픔병) 또는 양극성 정동장애(分裂情動障礙)는 비정상적 흥분 상태인 조증 삽화와 비정상적 우울 상태인 우울증 삽화가 주기적으로 번갈아가며 나타나는 질병으로, 감정의 장애를 주요 증상으로 하는 내인성(內因性) 정신병이다. 조울병(躁鬱病), 조울증(躁鬱症, 영어: manic depression) 등으로도 불린다. 크게 조증 삽화를 특징으로 하는 I형, 우울증 삽화를 주로 하여 경조증 삽화가 함께 나타나는 양극성장애 II형으로 나누어진다. 약한 우울증과 약한 조증이 짧은 주기로 나타나는 순환형 장애도 존재한다. (ko)
  • 双極性障害(そうきょくせいしょうがい、英: bipolar disorder、ドイツ語: bipolare Störung)は、通常の気分をはさんで躁病(そうびょう)と抑うつの病相(エピソード)を呈する精神障害である。ICD-10と以前のDSM-IV(1994年)では、うつ病とともに気分障害に分類されている。ICD-10における診断名は双極性感情障害であり、古くは躁うつ病(そううつびょう、躁鬱病)と呼称された。 双極I型障害と、より軽い軽躁病のエピソードを持つ双極II型障害とがある。双極性障害の躁状態、うつ状態はほとんどの場合、回復するが、90%以上再発する。単極性の(躁病のない)うつ病とは異なる経過をたどる。また発病のメカニズムや使われる薬は異なる。 気分安定薬による予防が必要となることが一般的である。双極II型障害に対しては証拠が少なく薬物療法はケースバイケースで判断される。生活習慣の改善が必要となる。障害とは生涯にわたってのつきあいとなる。 世界保健機関(英: World Health Organization、略称:WHO)は世界で6000万人が罹患していると推定している。好発年齢は25歳で、初回発病は15から19歳からであり12歳以下は稀である。35歳以上でも別の原因が念頭に入れられる。一卵性双生児における一致率は50から80%と、二卵性双生児 (5から30%) よりも高いことから、遺伝要因の関与が高いことが指摘されている。 適切な薬物療法と心理社会的治療の併用により、回復することができる(治療法については、「双極性障害#治療」を参照)。 (ja)
  • Een bipolaire stoornis, eerder manisch-depressieve stoornis of manisch-depressiviteit genoemd, is een chronische, psychische stoornis die wordt gekenmerkt door wisselende stemmingen, dan weer manie of een lichtere hypomanische gemoedstoestand, dan weer depressief. Een medicamenteuze behandeling is vaak noodzakelijk. Daarnaast kunnen voorlichting, psycho-educatie en zelfzorg een belangrijke rol spelen in de preventie van nieuwe episodes. Het wordt gerekend tot het affectieve spectrum en komt bij 2-4% van de bevolking voor. Sommige patiënten zijn voor jaren vrij van episodes, anderen gaan van de ene episode naar de andere. De stemmingswisselingen kunnen af en toe optreden, met periodes van een normale stemming tussendoor, maar ook snel achter elkaar. Snelle en wisselende op elkaar volgende vormen van stemmingen heet "rapid cycling". Ook gemengde episodes kunnen optreden bij mensen met een bipolaire stoornis. Ook kan het zijn dat een manische periode jarenlang kan duren alvorens iemand in een depressie raakt. De stoornis openbaart zich vaak voor het eerst tijdens of na de adolescentie al kan ze zich ook op latere leeftijd openbaren. Het accepteren van de diagnose door de patiënt is geen vanzelfsprekendheid omdat de symptomen vaak als deel van de persoonlijkheid worden gezien. De aandoening kan een grote invloed hebben op iemands leven. In het verleden sprak men van manisch-depressieve stoornis, een term geïntroduceerd door de Duitse psychiater Emil Kraepelin. De aanduiding 'bipolair' werd in 1953 voor het eerste gebruikt door . Deze minder stigmatiserende term benadrukt de tweepoligheid van de ziekte: extreem uitgelaten of juist extreem neerslachtig. (nl)
  • I disturbi dello "spettro bipolare", ovvero i quadri clinici un tempo indicati col termine generico di "psicosi maniaco-depressiva", consistono in sindromi di interesse psichiatrico sostanzialmente caratterizzate da un'alternanza fra le due condizioni contro-polari dell'attività psichica, il suo eccitamento (la cosiddetta mania) e al rovescio la sua inibizione, ovvero la "depressione", unita a nevrosi o a disturbi del pensiero. La diagnosi differenziale è principalmente con i disturbi di personalità, il disturbo schizoaffettivo, la depressione maggiore unipolare e cause organiche come la demenza frontotemporale (se i sintomi compaiono la prima volta dopo i 50 anni). La disregolazione funzionale si traduce nello sviluppo di alterazioni dell'equilibrio timico (disturbi dell'umore), dei processi ideativi (alterazioni della forma e del contenuto del pensiero), della motricità e dell'iniziativa comportamentale, nonché in manifestazioni neurovegetative (anomalie dei livelli di energia, dell'appetito, del desiderio sessuale, del ciclo-ritmo sonno-veglia). Nel DSM-IV, i disturbi bipolari comprendono il Disturbo bipolare di I tipo, il Disturbo bipolare di II tipo, il Disturbo ciclotimico e la categoria, residua, del Disturbo bipolare non altrimenti specificato. (it)
  • Zaburzenia afektywne dwubiegunowe, choroba afektywna dwubiegunowa (ChAD), psychoza maniakalno-depresyjna, cyklofrenia – grupa nawracających zaburzeń psychicznych, w przebiegu których występują zespoły depresyjne i maniakalne lub hipomaniakalne, rozdzielone (lub nie) okresami bez objawów. Stany te mogą zmieniać się z dnia na dzień. Choroba afektywna dwubiegunowa jest nieuleczalna. Leczenie ogranicza się do stosowania leków łagodzących jej przebieg. Całkowite wyleczenie na poziomie obecnej wiedzy medycznej jest niemożliwe. Rozpoznanie zaburzenia afektywnego dwubiegunowego może być postawione wtedy, gdy u osoby wystąpią przynajmniej dwa epizody afektywne: depresji, hipomanii, manii lub mieszane, i przynajmniej jeden z tych epizodów nie był epizodem depresji. Jeśli wystąpi powtórnie epizod depresji bez wystąpienia manii, hipomanii bądź epizodu mieszanego, rozpoznaje się zaburzenie afektywne jednobiegunowe (zaburzenie depresyjne nawracające). W zależności od przyjętych kryteriów rozpoznania, rozpowszechnienie zaburzeń afektywnych dwubiegunowych wynosi 0,4–1,5% populacji. Początek przypada zwykle na trzecią dekadę życia, choroba dotyka równie często mężczyzn i kobiety. Leczeniem z wyboru jest farmakoterapia z zastosowaniem leków normotymicznych (stabilizujących nastrój). (pl)
  • A perturbação bipolar I ou transtorno bipolar I (TB-I; pronunciado "transtorno bipolar do tipo um") é um tipo de transtorno do espectro bipolar caracterizado pela ocorrência de pelo menos um episódio maníaco, com ou sem características mistas ou psicóticas. A maioria das pessoas também, em outros momentos, têm um ou mais episódios depressivos e todas elas passam por um estágio hipomaníaco antes de progredir para a mania total. É um tipo de transtorno bipolar e está conformdo com o conceito clássico de doença maníaco-depressiva, que pode incluir psicose durante os episódios de humor. (pt)
  • Bipolär sjukdom (tidigare kallad manodepressiv sjukdom) är en ofta svår psykisk sjukdom som periodvis förhöjer stämningsläget till mani eller lindrigare hypomani. Samma individer drabbas vanligen också av allvarliga depressioner men symtom på depression kan även förekomma i maniska perioder, alternativt kan episoderna vara blandade med intensiva och snabba växlingar mellan dessa lägen. Symtomen blir vanligtvis svårare med tiden och utan behandling riskerar den sjuke kroniska funktionsnedsättningar. Med förebyggande medicinering är prognosen god. Många är symptomfria i flera decennier och mellan sjukdomsperioderna (skoven) fungerar individen vanligtvis normalt. Förloppet påverkas av yttre faktorer som miljö och stress. Mellan 1 och 3 procent av befolkningen drabbas av bipolär sjukdom. Många insjuknar första gången när de är mellan 15 och 30 år. Ärftlig belastning är den viktigaste riskfaktorn. Bipolär sjukdom och schizofreni har delvis en gemensam genetisk bakgrund. Bipolär sjukdom är lika vanlig hos män som hos kvinnor, men fler kvinnor än män drabbas av unipolära depressioner. Sjukdomen delas in i bipolär I, bipolär II, cyklotymi och andra typer efter hur stämningsläget förändras. Hypomani utmärker typ II som relativt sällan utvecklas till typ I med svåra manier. Milda manier går ofta med känslor av upprymdhet och välmående. Allvarliga manier leder inte sällan till sjukhusvistelse och psykoser. Världshälsoorganisationen (WHO) räknar bipolär sjukdom till en av de tio mest handikappande sjukdomarna. Mani har flera etymologier, inklusive mania (μανια), stor psykisk vånda och manos (μάνος) som kontextuellt kan betyda ett överdrivet avkopplat sinne eller fri själ. Svåra depressioner kallas även melankoli som är en sammansättning av grekiskans melas (μελας) som betyder svart, och chole (χολη) som är galla. I antikens Grekland ansågs tillståndet mellan mani och melankoli vara en förutsättning för kontakt med gudarna och artistisk inspiration. Den tyske psykiatern Emil Kraepelin myntade i slutet på 1800-talet begreppet manodepressiv sjukdom som även inkluderade återkommande depressioner som inte växlade till manier. Hans koncept återaktualiseras idag eftersom stämningslägets cykler mer än poler anses vara sjukdomarnas främsta gemensamma nämnare. (sv)
  • Биполя́рное расстро́йство (либо биполярное аффекти́вное расстройство, сокр. БАР; маниакально-депрессивное расстройство; ранее — маниака́льно-депресси́вный психо́з, МДП; первоначально — циркуля́рный психо́з; также называлось циклофренией) — эндогенное психическое расстройство, проявляющееся в виде аффективных состояний: маниакальных (или гипоманиакальных) и депрессивных (либо субдепрессивных), а нередко и смешанных состояний. Возможны многообразные варианты смешанных состояний. Упомянутые аффективные состояния, называемые эпизодами или фазами расстройства (депрессивные и (гипо)маниакальные эпизоды, а порой и смешанные), периодически сменяют друг друга почти без влияния внешних обстоятельств (то есть «эндогенно»), непосредственно или через «светлые» промежутки психического здоровья (интермиссии, называемые ещё интерфазами), без или почти без снижения психических функций, даже при большом числе перенесённых фаз и любой продолжительности болезни. В интермиссиях психика и личностные свойства больного полностью восстанавливаются. Пациенты с биполярным расстройством часто (примерно в 75 % случаев) страдают и другими, сопутствующими, психическими расстройствами (это может быть, например, тревожное расстройство). Начиная с Международной классификации болезней и проблем, связанных со здоровьем 11-го пересмотра (МКБ-11), выделяются (англ. bipolar type I disorder) и биполярное расстройство Ⅱ типа (англ. bipolar type Ⅱ disorder). В американской классификации психических расстройств DSM-5 расстройства носят аналогичные названия: биполярное расстройство Ⅰ (англ. bipolar Ⅰ disorder) и биполярное расстройство Ⅱ (англ. bipolar Ⅱ disorder). Второй тип отличается наличием только гипоманиакальных и депрессивных эпизодов — без маниакальных. Лечение биполярных расстройств представляет собой сложную задачу, так как требует детального понимания психофармакологии. Пациенты с биполярным расстройством часто принимают несколько сильнодействующих препаратов (некоторые больные — до шести лекарств одновременно), что создаёт трудности в учёте лекарственного взаимодействия и в предотвращении побочных эффектов. (ru)
  • Perturbação afetiva bipolar (PAB) (português europeu) ou transtorno afetivo bipolar (TAB) (português brasileiro) é uma perturbação mental caracterizada pela alternância entre períodos de depressão e períodos de ânimo intenso. O ânimo intenso é denominado mania ou hipomania, dependendo da gravidade ou se estão ou não presentes sintomas de psicose. Durante o período de mania a pessoa comporta-se ou sente-se anormalmente enérgica, contente ou irritável. Os doentes geralmente realizam decisões irrefletidas ou sem noção das consequências. Durante as fases maníacas a necessidade de sono tende a ser menor. Durante as fases depressivas a pessoa pode chorar, encarar a vida de forma negativa e evitar o contacto ocular com outras pessoas. O risco de suicídio entre as pessoas com a doença é elevado, sendo superior a 6% no prazo de vinte anos. Entre 30 e 40% das pessoas com a condição praticam automutilação. Estão geralmente associados à perturbação bipolar outros problemas mentais, como perturbação de ansiedade e perturbação por abuso de substâncias. As causas ainda não são totalmente compreendidas, mas tanto fatores ambientais como genéticos têm influência. Muitos genes de pequeno efeito contribuem para aumentar o risco. Os fatores ambientais incluem antecedentes de abuso infantil e stresse de longa duração. A doença divide-se em "perturbação bipolar do tipo 1", quando existe pelo menos um episódio maníaco, e "distúrbio bipolar do tipo 2", quando existe pelo menos um episódio hipomaníaco e um episódio depressivo maior. Em pessoas com sintomas menos graves e de longa duração pode-se estar na presença de ciclotimia. Quando esta condição tem origem em problemas médicos é classificada à parte. Podem também estar presentes outras condições, incluindo perturbação de hiperatividade com défice de atenção, perturbações de personalidade, perturbação por abuso de substâncias e uma série de condições médicas. O diagnóstico não requer exames médicos. No entanto, podem ser realizadas análises ao sangue e exames imagiológicos para descartar outros problemas. O tratamento geralmente consiste em psicoterapia e medicamentos como os estabilizadores de humor e antipsicóticos. Entre os estabilizadores de humor mais comuns estão o lítio e anticonvulsivos. Em pessoas que são uma ameaça para si próprias ou para outros e que recusam o tratamento pode ser necessário o internamento em hospital psiquiátrico. Muitos dos problemas comportamentais podem ser tratados com antipsicóticos de curta ação ou benzodiazepinas. Durante os períodos maníacos é recomendada a interrupção dos antidepressivos. Quando os antidepressivos são usados durante os períodos de depressão, devem ser administrados em conjunto com um estabilizador de humor. Em pessoas que não respondem a outro tipo de tratamento pode ser considerada a possibilidade de terapia eletroconvulsiva. No caso do tratamento necessitar de ser interrompido, recomendada-se que isto seja feito de forma gradual. Muitas pessoas com perturbação bipolar têm problemas financeiros, sociais ou laborais causados pela doença. Estas dificuldades estão presentes, em média, entre um quarto a um terço do tempo. O risco de morte por causas naturais em doentes bipolares é o dobro do da população em geral. Isto deve-se a escolhas de vida menos acertadas e aos efeitos secundários da medicação. (pt)
  • Біполя́рний афекти́вний ро́злад (часто скорочують до біполярний розлад; застаріле — маніакально-депресивний психоз) — психічний розлад, що проявляється афективними станами: маніакальними (гіпоманіакальними) і депресивними, а також змішаними типами, при яких у хворого спостерігають ознаки депресії та манії водночас (наприклад, туга зі збудженням, неспокоєм, або ейфорія із загальмованістю, — так звана непродуктивна манія), або швидка зміна симптомів гіпоманії та субдепресії. Якщо підвищений настрій важкий або пов’язаний з психозом, це називається манією; якщо вона менш важка, це називається гіпоманією. Під час манії людина поводиться або відчуває себе надзвичайно енергійною, щасливою або дратівливою, і часто приймає імпульсивні рішення, мало враховуючи наслідки. Зазвичай під час маніакальних фаз у хворого знижується потреба у сні. У періоди депресії людина може плакати, відчувати відчай та уникати зорового контакту з іншими. Ризик суїциду високий; протягом періоду в 20 років 6% хворих на біполярний розлад померли від самогубства, тоді як 30–40% займались самопошкодженням. Інші проблеми психічного здоров'я, такі як тривожні розлади та розлади вживання наркотичних речовин, зазвичай асоціюються з біполярним розладом. Біполярний розлад зустрічається приблизно у 1% світового населення. У США приблизно 3% постраждали в певний момент свого життя; показники виявляються однаковими у жінок та чоловіків. Найпоширеніший вік, у якому починаються симптоми — 20 років. Приблизно від чверті до третини людей з біполярним розладом мають фінансові, соціальні або робочі проблеми через хворобу. Біполярний розлад входить до числа 20 основних причин інвалідності у всьому світі і призводить до значних витрат для суспільства. Через вибір способу життя та побічні ефекти ліків, ризик смерті від природних причин, таких як ішемічна хвороба серця, у людей з біполярним розладом удвічі перевищує загальний показник. (uk)
  • 雙相情緒障礙症(英語:bipolar disorder)又稱双相情感障碍、雙極性情感性精神病,简称双相障碍、双相症,舊稱躁鬱症,属于一种情緒障礙症,以经历“异常高涨的快乐期、情緒亢奮期”(躁期)和“抑郁期”(鬱期)的“情绪双相”为特征,各期每次持续数天到数周。 雙相症患者的躁期,可分為「狂躁」或是「輕躁狂」,兩者的區別在於是否影響生活及工作和是否出現精神病症狀。若是狂躁,患者感到或表現出異常開心、有活力、易怒,常會做出不計後果的決定,對睡眠的需求也往往會減少。患者的鬱期,會哭泣、缺乏與他人眼神交流、對生命萌生負面看法,也有自殺的可能。病史長達20年以上的患者,其自殺風險超過6%,自殘風險則約30-40%。雙相症也常伴隨焦慮症以及藥物濫用等心理問題。 雙相症病因不明,先天基因與後天環境都有影響。許多基因都會略微增加發生雙相症的風險,但目前尚沒有找到佔主要角色的基因,還有如長期和童年受虐等環境因素,都有可能致病。若患者經歷一次以上的躁期,稱為被歸類為循環性精神失調。如果該現象是由藥物或過量飲用咖啡所引發,則不能診斷為雙極性情感疾患。會出現類似症狀的疾病和情況包括:藥物濫用、性格異常 、過動 、思覺失調症以及數種醫療狀況。 雙相症的治療通常包括心理治療以及使用或抗精神病藥物。常用的情緒穩定劑包括鋰鹽和部分的和多巴胺抑制藥。如果病人有傷害自己或他人的風險,即使病人本身不願意接受治療可能還是有強制治療的必要。 一般而言,有三分之一到四分之一病人為社交、經濟或是工作上的問題所苦,被壓力引發躁症。這類病症會導致可能的反社會行為,而此時患者主要都是年輕的成年人,而有些人被誤以為刻意找社會麻煩,因為媒體的失衡報導,躁鬱症患者也經常需要面對社會議論的問題,被當成危險份子或受到各式各樣的歧視,而法律判決時的心理壓力也極易造成後續影響。 雙相症患者相對於一般人,由於(如心臟病等)死亡的風險是常人的兩倍,這通常是由於生活習慣不佳,或是藥物副作用。約有3%的美國人在一生當中會經歷雙相症發作,在其他國家的盛行率較低(大約是1%)。一般而言,雙相症常發作在25歲前後,不同性別間的發生率並沒有差別。雙相症在1991年的美國大約消耗450億美元的經濟成本,這當中大部分是由於因雙相症而損失的工作日數(每年約50日)。 (zh)
dbo:complications
  • Suicide,self-harm
dbo:differentialDiagnosis
dbo:diseasesDB
  • 7812
dbo:eMedicineSubject
  • med (en)
dbo:eMedicineTopic
  • 229 (en)
dbo:icd10
  • F31.
dbo:icd9
  • ,
  • 296.0
  • 296.1
  • 296.4
  • 296.5
  • 296.6
  • 296.7
  • 296.8
dbo:medicalCause
dbo:medication
dbo:medlinePlus
  • 000926
dbo:meshId
  • D001714
dbo:omim
  • 125480 (xsd:integer)
dbo:symptom
dbo:thumbnail
dbo:treatment
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 4531 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 150523 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1120252710 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:b
  • Psychiatric Disorders/Mood Disorders/Bipolar Disorder (en)
dbp:caption
  • Bipolar disorder is characterized by episodes of depression and mania. (en)
dbp:causes
  • Environmental and genetic (en)
dbp:complications
dbp:d
  • Q131755 (en)
dbp:differential
  • Attention deficit hyperactivity disorder, personality disorders, schizophrenia, substance use disorder (en)
dbp:diseasesdb
  • 7812 (xsd:integer)
dbp:emedicinesubj
  • med (en)
dbp:emedicinetopic
  • 229 (xsd:integer)
dbp:field
dbp:frequency
  • 1 (xsd:integer)
dbp:icd
  • 296 (xsd:integer)
  • 296.100000 (xsd:double)
  • 296.400000 (xsd:double)
  • 296.500000 (xsd:double)
  • 296.600000 (xsd:double)
  • 296.700000 (xsd:double)
  • 296.800000 (xsd:double)
  • (en)
  • , (en)
  • F31. (en)
dbp:m
  • no (en)
dbp:medication
  • Lithium, antipsychotics, anticonvulsants (en)
dbp:medlineplus
  • 926 (xsd:integer)
dbp:meshid
  • D001714 (en)
dbp:mw
  • no (en)
dbp:n
  • Category:Bipolar disorder (en)
dbp:name
  • Bipolar disorder (en)
dbp:omim
  • 125480 (xsd:integer)
dbp:onset
  • 7.8894E8
dbp:q
  • no (en)
dbp:risks
  • Family history, childhood abuse, long-term stress (en)
dbp:s
  • no (en)
dbp:species
  • no (en)
dbp:symptoms
  • Periods of depression and elevated mood (en)
dbp:synonyms
  • Bipolar affective disorder , bipolar illness, manic depression, manic depressive disorder, manic–depressive illness , manic–depressive psychosis, circular insanity , bipolar disease (en)
dbp:treatment
  • Psychotherapy, medications (en)
dbp:types
  • Bipolar I disorder, bipolar II disorder, others (en)
dbp:v
  • no (en)
dbp:voy
  • no (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:wikt
  • bipolar disorder (en)
dbp:wordnet_type
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • El trastorn bipolar del tipus I és una malaltia mental que produeix en la persona cicles alterns d'eufòria i depressió molt acusats i amb presència d'estats de mania que poden incloure al·lucinacions. Es considera la variant més severa del trastorn bipolar i s'oposa tant al trastorn bipolar del tipus II com a la ciclotímia. Els períodes d'estabilitat es denominen eutímia i poden perllongar-se molt si es controla de manera adequada la medicació. (ca)
  • Bipolární afektivní porucha (BAP), známá také jako maniakální deprese (MD) nebo pod starším označením maniodepresivní psychóza (MDP), maniodeprese (MD) je závažná duševní porucha, při níž se střídá stav mánie a deprese. Je vážnou klinickou a nozologickou jednotkou v klasifikaci nemocí (F31). Současná psychiatrie (2002) se v nomenklatuře vyhýbá pojmu nemoc a termínu psychóza; užívá pojem „porucha“. Deprese při bipolární poruše se léčí jinak než monopolární deprese. O sebevraždu se statisticky pokusí okolo 50 % nemocných s bipolární poruchou, přičemž až 20 % z nich čin dokoná.[zdroj?] (cs)
  • La dupolusa perturbo (ankaŭ konata kiel „mania-depresia malsaniĝo”) estas psika malsano kaj apartenas al la afekciaj perturboj. Ĝi montras sin ĉe la malsanuloj per epizodaj, laŭvole ne kontroleblaj kaj ekstremaj elkondukiĝoj de la impulso, de la aktiveco kaj de la humoro, kiuj vaste ekster la normala nivelo oscilas inter deprimo aŭ manio. (eo)
  • El trastorno bipolar I es el tipo más extremo de la enfermedad maníaco-depresiva, caracterizado por la aparición de uno o más episodios maníacos o mixtos, alternados en la mayoría de los casos con al menos un episodio de depresión mayor. (es)
  • Galar dian ina dtarlaíonn eachtraí dúlagair is giúmair aeraigh/mháinigh arís is arís eile. Tugtar neamhord dépholach air freisin. I measc na siomptóm in eachtra mháineach, tá cailliúint ghnáth-thoirmeasc sóisialta, greannaitheacht, hipirghníomhaíocht, meidhir, smaointeoireacht is urlabhra bhrostaithe, siabhráin, agus uaireanta siabhránachtaí. In eachtra dúlagair, bíonn easpa fuinnimh, mothúcháin neamhfhiúntais, agus athruithe i bhfeidhmithe fiseolaíocha (codladh suaite, mar shampla). (ga)
  • Gangguan bipolar tipe I (BD-I) merupakan jenis yang ditandai dengan terjadinya satu , dengan atau tanpa campuran gangguan psikotik. Terkadang banyak penderita juga memiliki satu atau lebih episode depresif, dan semua mengalami fase sebelum berkembang sepenuhnya menjadi episode manik. Ini merupakan tipe gangguan bipolar yang sesuai dengan konsep klasik penyakit manik-depresif, yang di dalamnya terdapat fase psikosis selama episode suasana hati. (in)
  • 양극성 장애(兩極性障碍, 영어: bipolar disorder, 문화어: 기쁨슬픔병) 또는 양극성 정동장애(分裂情動障礙)는 비정상적 흥분 상태인 조증 삽화와 비정상적 우울 상태인 우울증 삽화가 주기적으로 번갈아가며 나타나는 질병으로, 감정의 장애를 주요 증상으로 하는 내인성(內因性) 정신병이다. 조울병(躁鬱病), 조울증(躁鬱症, 영어: manic depression) 등으로도 불린다. 크게 조증 삽화를 특징으로 하는 I형, 우울증 삽화를 주로 하여 경조증 삽화가 함께 나타나는 양극성장애 II형으로 나누어진다. 약한 우울증과 약한 조증이 짧은 주기로 나타나는 순환형 장애도 존재한다. (ko)
  • A perturbação bipolar I ou transtorno bipolar I (TB-I; pronunciado "transtorno bipolar do tipo um") é um tipo de transtorno do espectro bipolar caracterizado pela ocorrência de pelo menos um episódio maníaco, com ou sem características mistas ou psicóticas. A maioria das pessoas também, em outros momentos, têm um ou mais episódios depressivos e todas elas passam por um estágio hipomaníaco antes de progredir para a mania total. É um tipo de transtorno bipolar e está conformdo com o conceito clássico de doença maníaco-depressiva, que pode incluir psicose durante os episódios de humor. (pt)
  • الاضطراب ثنائي القطب (بالإنجليزية: bipolar disorder)‏ هو اضطراب نفسي يسبّب نوباتٍ من الاكتئاب ونوبات أخرى من الابتهاج غير الطبيعي. تعدّ نوبات الابتهاج المذكورة، والتي تعرف أيضاً باسم الهوس أو الهوس الخفيف، ذات أهمّية في تشخيص الحالة وذلك اعتماداً على شدّتها أو إذا كانت أعراض الذِّهان بادية. تختلف نوبات الابتهاج غير الطبيعي عن الشعور بالابتهاج في الظروف الاعتيادية، ففي الحالة المرضية يشعر المرء بنشاطٍ وسعادةٍ وتهيّجٍ غير طبيعي؛ كما قد تؤدّي بالشخص في بعض الأحيان للقيام بأعمال طائشة وغير مسؤولة أو مدروسة العواقب. تتضاءل الحاجة إلى النوم أثناء نوبات الهوس؛ في حين قد يظهر على الأشخاص المصابين خلال نوبات الاكتئاب أعراض من قبيل نوبات البكاء، والنظرة السوداوية للحياة، بالإضافة إلى تجنّب الالتقاء مع الآخرين. يظلّ خطر الانتحار عند المرضى المصابين بالاضطراب ثنائي القطب مرتفعاً بنسبة تفوق 6%، وفي ال (ar)
  • El trastorn bipolar, abans conegut com a psicosi maniacodepressiva, és una malaltia psíquica. Es caracteritza per passar d'un estat hipertímic (eufòria) a un de distímic (depressió). Aquests episodis no tenen relació amb els esdeveniments de la vida del pacient, dit d'una altra manera no són reactius. S'han definit quatre tipus de trastorn bipolar d'acord amb la severitat i alternança d'estats d'ànim en el temps: trastorn bipolar del tipus I, trastorn bipolar del tipus II, ciclotímia i trastorn bipolar inespecífic. Aquesta malaltia afecta aproximadament un 2% de la població mundial. (ca)
  • Η διπολική διαταραχή (γνωστή και ως διπολική συναισθηματική διαταραχή, μανιοκαταθλιπτική διαταραχή ή απλώς μανιοκατάθλιψη), είναι μια ψυχική νόσος. Τα άτομα με διπολική διαταραχή βιώνουν επεισόδια ανεβασμένης ή ευερέθιστης διάθεσης γνωστά ως μανία εναλλασσόμενα με επεισόδια κατάθλιψης. Αυτά τα επεισόδια μπορεί να προκαλέσουν προβλήματα στην ικανότητα του ανθρώπου να λειτουργήσει φυσιολογικά στην καθημερινότητα του. Σχεδόν το 4% των ανθρώπων παγκοσμίως έχουν διπολική διαταραχή, είναι το ίδιο συχνή σε άνδρες και γυναίκες και εμφανίζεται συνήθως σε νεαρή ηλικία. Η αιτία που προκαλεί την διαταραχή δεν είναι ξεκάθαρη αλλά οι γενετικοί και περιβαλλοντικοί παράγοντες θεωρείται πως παίζουν σημαντικό ρόλο στην ανάπτυξη της διαταραχής. Η θεραπεία περιλαμβάνει σταθεροποιητές διάθεσης όπως το λίθιο, α (el)
  • Bipolare Störung ist die etablierte Kurzbezeichnung für bipolare affektive Störung (BAS). Bei der BAS handelt es sich um eine psychische Erkrankung, die zu den Stimmungsstörungen (Affektstörungen) gehört. In Abhängigkeit vom Verlauf kann bei frühzeitigem Erkennen der Störung durch eine Behandlung eine Stabilisierung erzielt werden. Neben dem Einsatz von Medikamenten wird als Ergänzung, jedoch nicht als Alternative, Psychotherapie empfohlen. Eine bipolare Störung tritt nicht plötzlich bei einem vorher völlig gesunden Menschen auf, sondern entwickelt sich schleichend. (de)
  • Bipolar disorder, previously known as manic depression, is a mental disorder characterized by periods of depression and periods of abnormally elevated mood that last from days to weeks each. If the elevated mood is severe or associated with psychosis, it is called mania; if it is less severe, it is called hypomania. During mania, an individual behaves or feels abnormally energetic, happy or irritable, and they often make impulsive decisions with little regard for the consequences. There is usually also a reduced need for sleep during manic phases. During periods of depression, the individual may experience crying and have a negative outlook on life and poor eye contact with others. The risk of suicide is high; over a period of 20 years, 6% of those with bipolar disorder died by suicide, wh (en)
  • El trastorno bipolar, también conocido como trastorno afectivo bipolar (TAB) y antiguamente como psicosis maníaco-depresiva (PMD), es un conjunto de trastornos del ánimo que se caracteriza por fluctuaciones notorias en el humor, el pensamiento, el comportamiento, la energía y la capacidad de realizar actividades de la vida diaria.​​​​ La persona afectada por este trastorno alterna su estado de ánimo entre la manía o hipomanía —fase de alegría, exaltación, euforia y grandiosidad— y la depresión, con tristeza, inhibición e ideas de muerte.​ (es)
  • Desoreka bipolarra edo psikosi maniako-depresiboa gizakiarengan izaera desberdinak txandakatzen dituen desoreka da, hots, depresio fasea eta alaitasun fasea. Kognizio eta gogo-aldarte ezohikoak eragiten ditu eta garuneko neurotransmisoreetako desoreka baten ondorioz gertatzen da. Desoreka bipolarra ez da aldi labur batean emozio batetik bestera igarotzen den egoera animikoa (Adb. negarrez ari denean barre egitea). Desoreka horrek hiletan edo urteetan eragiten dio gizabanakoari. (eu)
  • Gangguan bipolar, dulu dikenal juga dengan nama manik depresif, adalah gangguan mental yang menyerang kondisi psikis seseorang yang ditandai dengan perubahan suasana hati yang sangat ekstrem berupa mania (kebahagiaan) dan depresi (kesedihan), karena itu istilah medis sebelumnya disebut dengan depresif maniak. Suasana hati pengidapnya dapat berganti secara tiba-tiba antara dua kutub (bipolar) yang berlawanan yaitu mania dan depresi yang berlebihan tanpa adanya pola atau waktu yang pasti, atau bisa pula gabungan mania dan depresi sekaligus dalam satu waktu. (in)
  • Un trouble bipolaire (anciennement maladie ou psychose maniaco-dépressive) est en psychiatrie un « trouble de l'humeur » caractérisé par une succession d’épisodes maniaques (ou hypomaniaques) et dépressifs. Cette appellation de l'Association américaine de psychiatrie, qui figure officiellement depuis 1980 dans la troisième édition du Manuel diagnostique et statistique des troubles mentaux, a été adoptée en 1992 par la Classification internationale des maladies de l'OMS qui utilise la catégorie « trouble affectif bipolaire » pour en distinguer différents types. (fr)
  • I disturbi dello "spettro bipolare", ovvero i quadri clinici un tempo indicati col termine generico di "psicosi maniaco-depressiva", consistono in sindromi di interesse psichiatrico sostanzialmente caratterizzate da un'alternanza fra le due condizioni contro-polari dell'attività psichica, il suo eccitamento (la cosiddetta mania) e al rovescio la sua inibizione, ovvero la "depressione", unita a nevrosi o a disturbi del pensiero. La diagnosi differenziale è principalmente con i disturbi di personalità, il disturbo schizoaffettivo, la depressione maggiore unipolare e cause organiche come la demenza frontotemporale (se i sintomi compaiono la prima volta dopo i 50 anni). (it)
  • 双極性障害(そうきょくせいしょうがい、英: bipolar disorder、ドイツ語: bipolare Störung)は、通常の気分をはさんで躁病(そうびょう)と抑うつの病相(エピソード)を呈する精神障害である。ICD-10と以前のDSM-IV(1994年)では、うつ病とともに気分障害に分類されている。ICD-10における診断名は双極性感情障害であり、古くは躁うつ病(そううつびょう、躁鬱病)と呼称された。 双極I型障害と、より軽い軽躁病のエピソードを持つ双極II型障害とがある。双極性障害の躁状態、うつ状態はほとんどの場合、回復するが、90%以上再発する。単極性の(躁病のない)うつ病とは異なる経過をたどる。また発病のメカニズムや使われる薬は異なる。 気分安定薬による予防が必要となることが一般的である。双極II型障害に対しては証拠が少なく薬物療法はケースバイケースで判断される。生活習慣の改善が必要となる。障害とは生涯にわたってのつきあいとなる。 適切な薬物療法と心理社会的治療の併用により、回復することができる(治療法については、「双極性障害#治療」を参照)。 (ja)
  • Een bipolaire stoornis, eerder manisch-depressieve stoornis of manisch-depressiviteit genoemd, is een chronische, psychische stoornis die wordt gekenmerkt door wisselende stemmingen, dan weer manie of een lichtere hypomanische gemoedstoestand, dan weer depressief. Een medicamenteuze behandeling is vaak noodzakelijk. Daarnaast kunnen voorlichting, psycho-educatie en zelfzorg een belangrijke rol spelen in de preventie van nieuwe episodes. (nl)
  • Zaburzenia afektywne dwubiegunowe, choroba afektywna dwubiegunowa (ChAD), psychoza maniakalno-depresyjna, cyklofrenia – grupa nawracających zaburzeń psychicznych, w przebiegu których występują zespoły depresyjne i maniakalne lub hipomaniakalne, rozdzielone (lub nie) okresami bez objawów. Stany te mogą zmieniać się z dnia na dzień. Choroba afektywna dwubiegunowa jest nieuleczalna. Leczenie ogranicza się do stosowania leków łagodzących jej przebieg. Całkowite wyleczenie na poziomie obecnej wiedzy medycznej jest niemożliwe. Rozpoznanie zaburzenia afektywnego dwubiegunowego może być postawione wtedy, gdy u osoby wystąpią przynajmniej dwa epizody afektywne: depresji, hipomanii, manii lub mieszane, i przynajmniej jeden z tych epizodów nie był epizodem depresji. Jeśli wystąpi powtórnie epizod dep (pl)
  • Биполя́рное расстро́йство (либо биполярное аффекти́вное расстройство, сокр. БАР; маниакально-депрессивное расстройство; ранее — маниака́льно-депресси́вный психо́з, МДП; первоначально — циркуля́рный психо́з; также называлось циклофренией) — эндогенное психическое расстройство, проявляющееся в виде аффективных состояний: маниакальных (или гипоманиакальных) и депрессивных (либо субдепрессивных), а нередко и смешанных состояний. Возможны многообразные варианты смешанных состояний. (ru)
  • Perturbação afetiva bipolar (PAB) (português europeu) ou transtorno afetivo bipolar (TAB) (português brasileiro) é uma perturbação mental caracterizada pela alternância entre períodos de depressão e períodos de ânimo intenso. O ânimo intenso é denominado mania ou hipomania, dependendo da gravidade ou se estão ou não presentes sintomas de psicose. Durante o período de mania a pessoa comporta-se ou sente-se anormalmente enérgica, contente ou irritável. Os doentes geralmente realizam decisões irrefletidas ou sem noção das consequências. Durante as fases maníacas a necessidade de sono tende a ser menor. Durante as fases depressivas a pessoa pode chorar, encarar a vida de forma negativa e evitar o contacto ocular com outras pessoas. O risco de suicídio entre as pessoas com a doença é elevado, s (pt)
  • Bipolär sjukdom (tidigare kallad manodepressiv sjukdom) är en ofta svår psykisk sjukdom som periodvis förhöjer stämningsläget till mani eller lindrigare hypomani. Samma individer drabbas vanligen också av allvarliga depressioner men symtom på depression kan även förekomma i maniska perioder, alternativt kan episoderna vara blandade med intensiva och snabba växlingar mellan dessa lägen. (sv)
  • 雙相情緒障礙症(英語:bipolar disorder)又稱双相情感障碍、雙極性情感性精神病,简称双相障碍、双相症,舊稱躁鬱症,属于一种情緒障礙症,以经历“异常高涨的快乐期、情緒亢奮期”(躁期)和“抑郁期”(鬱期)的“情绪双相”为特征,各期每次持续数天到数周。 雙相症患者的躁期,可分為「狂躁」或是「輕躁狂」,兩者的區別在於是否影響生活及工作和是否出現精神病症狀。若是狂躁,患者感到或表現出異常開心、有活力、易怒,常會做出不計後果的決定,對睡眠的需求也往往會減少。患者的鬱期,會哭泣、缺乏與他人眼神交流、對生命萌生負面看法,也有自殺的可能。病史長達20年以上的患者,其自殺風險超過6%,自殘風險則約30-40%。雙相症也常伴隨焦慮症以及藥物濫用等心理問題。 雙相症病因不明,先天基因與後天環境都有影響。許多基因都會略微增加發生雙相症的風險,但目前尚沒有找到佔主要角色的基因,還有如長期和童年受虐等環境因素,都有可能致病。若患者經歷一次以上的躁期,稱為被歸類為循環性精神失調。如果該現象是由藥物或過量飲用咖啡所引發,則不能診斷為雙極性情感疾患。會出現類似症狀的疾病和情況包括:藥物濫用、性格異常 、過動 、思覺失調症以及數種醫療狀況。 (zh)
  • Біполя́рний афекти́вний ро́злад (часто скорочують до біполярний розлад; застаріле — маніакально-депресивний психоз) — психічний розлад, що проявляється афективними станами: маніакальними (гіпоманіакальними) і депресивними, а також змішаними типами, при яких у хворого спостерігають ознаки депресії та манії водночас (наприклад, туга зі збудженням, неспокоєм, або ейфорія із загальмованістю, — так звана непродуктивна манія), або швидка зміна симптомів гіпоманії та субдепресії. (uk)
rdfs:label
  • Bipolar disorder (en)
  • اضطراب ثنائي القطب النوع الأول (ar)
  • اضطراب ثنائي القطب (ar)
  • Trastorn bipolar (ca)
  • Trastorn bipolar del tipus I (ca)
  • Bipolární afektivní porucha (cs)
  • Bipolare Störung (de)
  • Διπολική διαταραχή (el)
  • Dupolusa perturbo (eo)
  • Trastorno bipolar (es)
  • Desoreka bipolar (eu)
  • Trastorno bipolar I (es)
  • Síocóis mháindúlagrach (ga)
  • Gangguan bipolar tipe I (in)
  • Gangguan bipolar (in)
  • Trouble bipolaire (fr)
  • Disturbo bipolare (it)
  • 双極性障害 (ja)
  • 양극성 장애 (ko)
  • Bipolaire stoornis (nl)
  • Zaburzenia afektywne dwubiegunowe (pl)
  • Transtorno bipolar I (pt)
  • Transtorno bipolar (pt)
  • Биполярное расстройство (ru)
  • 雙相情緒障礙症 (zh)
  • Bipolär sjukdom (sv)
  • Біполярний афективний розлад (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
skos:closeMatch
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Bipolar disorder (en)
is dbo:academicDiscipline of
is dbo:differentialDiagnosis of
is dbo:disease of
is dbo:knownFor of
is dbo:medicalCause of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:differential of
is dbp:diseases of
is dbp:specialism of
is dbp:subject of
is dbp:types of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License