About: Ulama

An Entity of Type: person function, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In Islam, the ulama (/ˈuːləˌmɑː/; Arabic: علماء ʿUlamāʾ, singular عالِم ʿĀlim, "scholar", literally "the learned ones", also spelled ulema; feminine: alimah [singular] and aalimath [plural]) are the guardians, transmitters, and interpreters of religious knowledge in Islam, including Islamic doctrine and law. By longstanding tradition, ulama are educated in religious institutions (madrasas). The Quran and sunnah (authentic hadith) are the scriptural sources of traditional Islamic law.

Property Value
dbo:abstract
  • عَالِمُ الدِّينِ عند المسلمين عادة ما يطلق عليه شيخ، ويطلق على عظيم الشأن منهم عالِم أو علَّامة، ويطلق على مجموعهم عُلماء أو أهل العلم. وتسمية رجل دين إسلامي هي تسمية مختلف عليها. فهو مستخدم في الصحافة على وجه واسع، في حين أن علماء الدين الإسلامي يحذرون من استخدامها، فالإسلام بخلاف غيره من الأديان لم يخصص رجالا دون غيرهم ليكونوا "رجال دين"، فليس في الإسلام مراتب كهنوتية كما في النصرانية، وأن أمر الدعوة والتفقه في الدين هو واجب على كل مسلم، فيكون هناك من هو أعلم من غيره فيسمى عالم دين. (ar)
  • Mul·là (del persa ملا, mollā, el qual prové de l'àrab مولى, mawlā) és un títol honorífic musulmà aplicat als erudits (mestres religiosos, juristes, caps d'escola, etc.), sobretot en l'àmbit de l'Àsia Central. En aquest sentit, és un mot equivalent a ulema. Pel xiisme, on hi ha una organització més clarament clerical que en la resta de corrents musulmans, els mul·làs són una autoritat religiosa oficial, autoritat sotmesa a aquella dels aiatol·làs. (ca)
  • الملا (ج. ملالي، وهو تحريف للفظ العربي مولى) فقيه مسلم عند بعض الطوائف الإسلامية، ويستخدم بشكل شائع في مناطق من قبيل العراق والكويت، وإيران، تركيا، باكستان، أفغانستان، شبه القارة الهندية، آسيا الوسطى والبوسنة حيث يكون خريج مدرسة دينية إسلامية ويطلق على رجل دين محلي أو لإمام مسجد. استخدم هذا اللقب كذلك لدى بعض المجموعات اليهودية، وبالأخص اليهود الفرس ويهود بخارى حيث يشير إلى زعيم المجموعة، وفي الأغلب الزعامة الدينية. من ضمن صلاحيات أو مهام الـملا (قائمة قصيرة مختصرة): * تحفيظ الأطفال القرآن الكريم وتفسيره وتعليمهم مبادئ القراءة والكتابة. * إعطاء المشورة والنصح في الأمور الحياتية اليومية والأمور الدينية. * عقد القِرَان. * خصم النزاعات بين الأشخاص. (ar)
  • Un ulema (de l'àrab علماء, ʿulamāʾ, sing. عالم, ʿālim, lit. ‘que sap’) és un doctor de la llei islàmica expert en qüestions jurídiques i teològiques. En àrab el mot «àlim» significava i significa ‘savi’, ‘aquell que sap’, ‘aquell que té l'ilm (el saber, la ciència)’, però en català ens ha arribat en l'accepció tècnica de ‘savi en dret’ (en ciència jurídica) i en plural. El fet que el mot s'hagi introduït a la llengua catalana —així com a la majoria de llengües europees— a partir del plural es deu al fet que, en l'islam clàssic, el conjunt dels savis en dret, els «ulamà», esdevingueren un estament privilegiat encarregat de salvaguardar l'ortodòxia (fos quina fos, en cada moment, aquesta ortodòxia) i, com que la seva importància provenia de la seva condició de casta o grup, més que no pas dels seus membres individuals, el nom s'introduí entre els islamòlegs a partir del plural. L'organització i poders dels ulemes com a grup i individualment han canviat al llarg del temps, al llarg de la geografia islàmica i segons la pertinença a una o altra branca o escola de l'islam. (ca)
  • Ulamá (arabsky: علماء‎- ulamá, jednotné číslo عالم‎ - álim - „vědoucí“) jsou islámští učenci, vykladači šaríy a znalci právní vědy. V různých islámských tradicích má álim různý vliv i úkoly. Nejsilnější vliv má v ší'itském islámu, kde je jeho role instituciolizovaná. Jinde většinou vystupuje coby lokální náboženská autorita, která je zodpovědná za správný výklad islámského učení. Může působit jako učitel i jako ochránce islámské tradice. Z prostředí ulamů pochází vůdci islámského náboženského života, odborníci na islámské právo, soudci, učitelé i některé politické osobnosti. (cs)
  • Mullah oder Mulla, bzw. in persischer Aussprache Molla (arabisch ملا, DMG mullā, persisch ملا, DMG mollā, türkisch molla; abgeleitet von arabisch مولى, DMG maulā ‚Herr, Richter, Meister‘), ist ein umgangssprachlicher Titel für einen islamischen Rechts- und Religionsgelehrten (arabisch عالم, DMG ‘ālim ‚Gelehrter‘, Plural علماء, DMG ‘ulamā’) sowie jeden Vorbeter. Demnach umfasst der Begriff sämtliche islamischen Religionsgelehrten, unabhängig von ihrem akademischen Status. (de)
  • Ο αραβικός όρος ουλεμάς (αραβικά: علماء‎), σύμφωνα με την Εγκυκλοπαίδεια του Ισλάμ (Encyclopaedia of Islam, 2000), στην αρχική της έννοια «υποδηλώνει μελετητές σχεδόν όλων των κλάδων». Ειδικότερα, στο πλαίσιο του σουνιτικού Ισλάμ, οι ουλεμάδες θεωρούνται ως «οι κηδεμόνες, οι μεταδότες και οι διερμηνείς της θρησκευτικής γνώσης, της ισλαμικής θεωρίας και του νόμου». Με μακρά παράδοση, οι ουλεμάδες εκπαιδεύονται σε θρησκευτικούς θεσμούς (μεντρεσέδες). Το Κοράνιο, η σούνα (αυθεντικά Χαντίθ), το (αναλογική συλλογιστική για το σουνιτικό ισλάμ) ή το (διαλεκτική συλλογιστική για το σιιτικό Ισλάμ), το (νομική συναίνεση) είναι οι πηγές του παραδοσιακού ισλαμικού νόμου. Με την πάροδο του χρόνου, ο πνευματικός λόγος και οι διδασκαλίες του ουλεμά συνέβαλαν σημαντικά στις συζητήσεις στη μουσουλμανική δημόσια σφαίρα και εξακολουθούν να το κάνουν μέχρι σήμερα. Όλο και περισσότερο, οι παραδοσιακοί μελετητές του Ισλάμ γίνονται εξέχοντες λειτουργοί στις σύγχρονες μουσουλμανικές κοινωνίες και την πολιτική. (el)
  • ʿUlamā' , deutsch Ulama oder Ulema (arabisch علماء, DMG ʿulamāʾ, Pl. von عَالِم, DMG ʿālim ‚Gelehrter‘), heißen die Religionsgelehrten des Islam. Ihre Organisation und ihr Einfluss variieren in den unterschiedlichen islamischen Gemeinschaften. Am stärksten ist sie im schiitischen Islam des Iran, wo ihre Rolle mit der iranischen Verfassung institutionalisiert wurde. In den meisten Ländern sind sie die lokalen Autoritäten, die über die korrekte Interpretation der islamischen Glaubenslehre entscheiden. (de)
  • Ο μουλάς (αραβικά: ملا‎, αζερικά: Molla‎, περσικά: ملا‎ / Mollâ, τουρκικά: Molla, Βεγγαλικά: মোল্লা‎) προέρχεται από την αραβική λέξη مَوْلَى mawlā, που σημαίνει "εφημέριος", "μάστερ" και "κηδεμόνας". Ωστόσο, χρησιμοποιείται διφορούμενα στο Κοράνι, και κάποιοι έχουν περιγράψει τη χρήση του ως θρησκευτικό τίτλο ως ακατάλληλη. Ο όρος μερικές φορές εφαρμόζεται σε Μουσουλμάνους, ανθρώπους μορφωμένους στην ισλαμική θεολογία και τον ιερό νόμο. Σε μεγάλα τμήματα του Μουσουλμανικού κόσμου, ιδιαίτερα στο Ιράν, το Πακιστάν, το Αζερμπαϊτζάν, το Αφγανιστάν, την Ανατολική Αραβία, την Τουρκία και τα Βαλκάνια, τη Κεντρική Ασία, το Κέρας της Αφρικής και τη Νότια Ασία, είναι το πιο συνηθισμένο όνομα σε ντόπιους μουσουλμάνους κληρικούς ή ηγέτες τζαμιών. Ο τίτλος έχει επίσης χρησιμοποιηθεί σε ορισμένες κοινότητες Σεφαραδιτών Εβραίων για αναφορά στην κοινοτική ηγεσία, ιδιαίτερα τη θρησκευτική ηγεσία. Ο όρος μουλάς είναι πρωτίστως κατανοητός στον Μουσουλμανικό κόσμο ως δείγμα σεβασμού για το μορφωμένο άνθρωπο σε θρησκευτικά θέματα. (el)
  • Mulao (angle: mullah; france: moulay; perse: ملا) estas islama instruisto, pastro aŭ studento pri teologio. La nomo devenas el la araba مولى, maulā, t.e. "sinjoro", "majstro" aŭ "protektanto". Komence mulao estis kutima nomo por ŝijaismaj religi- kaj jurkleruloj laŭ la araba titolo maulā. Hodiaŭ oni uzas la vorton por ĉiuj kleruloj sub la ajatolo. En islama orienta kultursfero oni uzas la vorton aldonita al la nomo por honorigi nobelon. La vorto troviĝas interalie en norda Afriko en nomoj de lokoj kaj sanktejoj, nomitaj laŭ iu mulao. (eo)
  • Ulema aŭ ulemo (arabe علماء, 'ulama' , pluralo de arabe عالم, 'ālim, „scianto") estas klaso (socia tavolo) de islamaj religiosaĝuloj, posedantoj de la scio (ilm). El ili venas la gvidantoj de la muslima religia vivo: la teologoj (mutakalimuno), fakuloj de la religia juro (muftio), la juĝistoj (kadio), instruistoj kaj kelkaj ŝtataj personoj. La ulemo egalas al pastraro de kristanismo, ĝia influo malpliiĝis en la 20-a jarcento. (eo)
  • Mulá, mullah o mollah (del persa mollā y este del árabe mawlà, «señor») es la denominación que en algunas comunidades musulmanas recibe la persona versada en el Corán, los hadices y la jurisprudencia islámica o fiqh. En este sentido, es un término análogo al de ulema, más extendido entre los musulmanes suníes. En un sentido más general, y siempre dentro del islam suní, puede referirse a cualquier persona más versada en asuntos religiosos que el resto de los miembros de su comunidad. Este uso de la palabra mulá (honorífico o equivalente a ulema) es frecuente sobre todo en Asia central. Entre los musulmanes chiíes un mulá es un miembro del llamado clero chií, cuyos líderes son los ayatolás. Un mulá chií suele llevar una capa (عبا `abā) y un turbante, negro si el mulá es jerife (descendiente de Mahoma) y blanco si no lo es. Los mulás ejercen el poder en Irán, y lo ejercieron en Afganistán bajo el régimen talibán. En Irán, el término es frecuentemente aplicado a sacerdotes chiitas, pero en Afganistán y Pakistán, donde el pueblo es mayoritariamente suní, el título es ostentado por imanes, ambos musulmanes. Sacerdotes islámicos en Rusia y en las repúblicas islámicas que formaron parte de la Unión Soviética, tales como Tayikistán, son también llamados mulás, tanto chiíes como sunitas. * Datos: Q188942 (es)
  • Ulema (arabieraz: علماء‎) Islamaren eta Shariaren adituen artean, zuzenbidean, islamiar zientzietan eta polimatian adituak direnak dira. Fiqh edo islamiar jurisprudentzia ondo ezagutzen dutenez, epaile moduan aritzen dira. Ulemak Islam xiitan dira batez ere boteretsuak (eu)
  • Ulema es la comunidad de estudiosos del islam y la sharía. El término significa literalmente "los que tienen conocimiento" o "los que saben" (del árabe 'ilm, conocimiento o aprendizaje), y se usa generalmente para referirse a la clase académica docta de las sociedades musulmanas, cuya principal ocupación es el estudio de los textos que componen la tradición islámica (ciencias religiosas como el Corán, el hadiz, el comentario coránico, la jurisprudencia y la teología, pero también ciencias aplicadas como la medicina, la biología, la astronomía y las matemáticas).​ Aunque la palabra ulema es singular en castellano, en árabe es plural (ʿulamā'), siendo su singular ʿalīm, que significa "erudito". Un ʿalīm es producto de una institución religiosa de educación superior (madrasa), donde es educado para ser un funcionario religioso, por ejemplo un juez (qadhi) que toma decisiones legales de acuerdo con la sharia, un predicador (jatib) que lee el sermón de los viernes, un jurista (faqih) o abogado canónico (muftí), que da una opinión formal (fetua) sobre la legalidad de un caso.​ Así pues, los miembros de la clase ulema han sido también llamados a actuar como consejeros de gobernantes o como qadis (jueces) implementando la ley (sharia) dentro de las sociedades musulmanas.​ La autoridad de la clase ulema a la hora de definir la doctrina y práctica correctas dentro del islam ha sido inmensa en la historia musulmana.​​ Su organización y poderes pueden cambiar según la comunidad musulmana a la que pertenezcan. Descritos a menudo como el "clero" musulmán, los ulama no tienen una organización rígida.​​ No requiere ordenación o jerarquía de autoridad, aunque en el imperio otomano el Shayj al-islam era el gran muftí de Estambul y designaba a todos los muftíes en las grandes ciudades. Tras la independencia, se establecieron muftíes en jefe en ciudades grandes, pero la decisión de un muftí no es necesariamente vinculante para los demás.​ Solo en el imamismo chií ha habido un desarrollo hacia una iglesia centralizada, con la victoria de la rama Usulí de jurisprudencia. La autoridad de los ulema en asuntos de doctrina y ley ha sido definitiva. Los ulemas mismos, sin embargo, han tenido divisiones con respecto a muchos temas y por tanto no deberían ser vistos como un grupo unificado con propósitos e intenciones comunes. Un ejemplo de esta división puede verse en la famosa inquisición Mihna que empezó en el año 829 d. de C., cuando un grupo de escolares, los Mu'tazili persuadieron al califa abasí de perseguir (y declarar como herejes) a los eruditos que no adhirieran a la doctrina del "Corán creado."​ Los ulemas son sobre todo poderosos en el chiismo, donde su papel está institucionalizado, pero están subordinados a los herederos de Alí, y la jerarquía de los mulás. En la mayoría de países son meras figuras del poder aportado numerosos sabios como Averroes, Al-Juarismi, Ibn Jaldún y los sabios del hadiz que posteriormente los jurisconsultos, los químicos, los historiadores y los físicos, seguidos por los médicos, los matemáticos y los poetas; todos fueron estructurando su conocimiento con base en las reglas metodológicas impuestas por los eruditos del hadiz. El debate acerca del papel de los ulema en la vida de la comunidad musulmana se hecho más álgido en el periodo moderno.​ En el chiismo imamí (duodecimano), el ayatolá Ruhollah Jomeiní argumentó que los ulema deberían gobernar a la comunidad musulmana hasta el regreso del Imán Oculto, una teoría que puso en práctica tras la revolución islámica de Irán en 1979.​ En el mundo musulmán suní moderno, por otra parte, se pueden reconocer varias tendencias. Muchos gobiernos musulmanes suníes han usado a miembros de la ulema para hacer ver a su gobierno como religioso, en una manera reminiscente al periodo medieval.​ Sin embargo, en los movimientos revivalistas se aprecia una reacción en contra de los ulema, quienes con frecuencia son vistos como oscurantistas y pedantes, más preocupados por asuntos de tecnicalidades religiosas que por los asuntos más importantes de preservar la identidad musulmana a la luz del imperialismo no-musulmán.​ Los comentarios popularistas sobre el Corán de, por ejemplo, Sayyid Qutb o de Abul Ala Maududi, representan un rechazo a los ulemas y una exhortación a "la gente" a acercarse a los textos divinos sin la carga de la tradición académica del aprendizaje. En otros países musulmanes (p. ej., Arabia Saudita y Marruecos), sin embargo, se aprecia la reemergencia de los ulema como agentes políticos activos, trabajando por el cambio. En el pasado reciente, los ulema sauditas han desafiado la concentración del poder en la persona del rey y su familia real.​ En Marruecos, escolares legales como Muhammad Allal al-Fasi han estado frente a la modernización de la ley islámica, y junto con otros ha sido responsable de un movimiento intelectual en el que la sharia se considera más sensible a las necesidades de una sociedad cambiante bajo la influencia de los cambios científicos y tecnológicos.​ (es)
  • Mollah ou mollâ (en arabe : مَوْلى, en persan : ملا, en hindi : मुल्ला, dérivé de l'arabe mawlān, مولًى, pl. mawâlin, موالٍ : « maître » ou « seigneur ») désigne un érudit musulman dans les mondes turco-iranien et indien, par exemple en Iran, en Afghanistan, au Pakistan, en Inde ou encore en Turquie. Dans le monde arabe, on utilise plutôt le terme d'ouléma (ʿālim, pl ʿulamā') pour des fonctions analogues. Mais au-delà de la langue, l'emploi de l'un ou l'autre terme est lié à l'appartenance religieuse : on parle en principe de mollah dans l'islam chiite et d'ouléma (imam) dans l'islam sunnite. Outre la signification « maître », le mot a en arabe, des sens très variés, voire parfois contraires : aide ; associé ; client ; champion ; défenseur ; maître ; propriétaire ; esclave affranchi ; patron ; suzerain. Cette polysémie du terme explique la différence d’interprétation entre chiites et sunnites du hadith prononcé au bord de l'étang Ghadir Khumm par le prophète Mahomet peu avant sa mort: « Celui dont je suis le maître (mawlâ), Ali en est le maître ». Pour les chiites, Mahomet aurait par là investi Ali de sa succession, tandis que pour les sunnites, le terme « mawlâ » signifie simplement « ami ». (fr)
  • Un ouléma ou uléma (de l'arabe علماءʿ ʿulamā’, pluriel de عالم ʿālim) est un théologien, généralement sunnite, de l'islam. Il n'est pas l'équivalent d'islamologue. Dans le monde chiite duodécimain, on parle plutôt de hodjatoleslam. (fr)
  • Is teideal onórach é Mullá (/ˈmʌlə, ˈmʊlə, ˈmuːlə/; Peirsis: ملا, rómánaithe: Mollā) a thugtar ar chléir Shiach agus Shunnaíoch nó ar cheannaire mosc Mhoslamaigh.Úsáidtear an téarma uaireanta freisin do dhuine a bhfuil ardoideachas aige sa diagacht Ioslamach agus sa dlí Sharia. Tagann an focal mullá ón bhfocal Araibise mawlā (Araibis: مَوْلَى), a chiallaíonn “biocáire”, “máistir”, agus “caomhnóir”. (ga)
  • Mullah (Bahasa Persia: ملا ) adalah salah suatu gelar yang biasa diberikan kepada seorang ulama agama Islam. Gelar ini berasal dari kata bahasa Arab mawla atau maula, yang dapat berarti 'pemimpin' maupun 'pelindung'. Di sebagian besar wilayah di Iran, Turki, Asia Tengah dan anak benua India, adalah hal yang umum untuk memberikan gelar Mullah kepada pemuka agama atau pengurus masjid setempat. Dalam pemakaiannya di media massa, penyebutan gelar ini dapat mencerminkan penghormatan atas seorang yang terpelajar di bidang agama (pemakaian dalam dunia Islam); atau cenderung mengesankan sebagai seorang yang fanatik (pemakaian dalam sebagian media massa Barat). (in)
  • Ulama (bahasa Arab: العلماء, har. 'orang-orang berilmu, para sarjana'‎) merupakan orang-orang yang memiliki dan ahli dalam ilmu agama dan ilmu-ilmu umum lainnya yang berkaitan dengan kemaslahatan umat. Ibnu Jarir Ath-Thabari dalam kitabnya Jami’ul Bayan mengartikan ulama sebagai orang yang Allah SWT jadikan sebagai pemimpin umat manusia berkaitan dengan perkara hukum, ilmu, agama, dan dunia. Sedangkan menurut Ibnul Qayyim dalam I’lamu Muwaqqi’in, ulama itu ialah seorang pakar dalam hukum Islam, yang berhak berfatwa di tengah-tengah umat, yang menyibukkan diri dengan mempelajari hukum-hukum Islam dan menyimpulkannya, serta yang merumuskan kaidah-kaidah halal dan haram. Di Indonesia, orang-orang yang disebut ulama ialah orang-orang yang memiliki keahlian dalam bidang agama terutama fiqih, serta orang yang memiliki integritas moral, akhlak yang baik, dan dekat/melebur dengan umat, utamanya masyarakat lapisan bawah. Dengan syarat di ataslah, seseorang baru “diakui” sebagai ‘alim oleh umatnya. Adapun orang yang hanya ahli dalam suatu bidang keilmuan lebih cenderung disebut sebagai intelektual atau cendekiawan muslim. Dalam Al-Qur’an, ayat yang membahas terkait Ulama ialah QS Fathir: 28, yaitu: وَمِنَ ٱلنَّاسِ وَٱلدَّوَآبِّ وَٱلْأَنْعَٰمِ مُخْتَلِفٌ أَلْوَٰنُهُۥ كَذَٰلِكَ ۗ إِنَّمَا يَخْشَى ٱللَّهَ مِنْ عِبَادِهِ ٱلْعُلَمَٰٓؤُا۟ ۗ إِنَّ ٱللَّهَ عَزِيزٌ غَفُورٌ (Fatir ayat 28) Muhammad Quraish Shihab dalam karyanya Tafsir Al-Misbah menyebut ulama sebagai seorang yang memiliki pengetahuan yang jelas terhadap agama, Al-Qur’an, dan ilmu fenomena alam. Pengetahuan tersebut mengantarkan seseorang memiliki rasa khasyyah (takut) kepada Allah. Ulama juga mempunyai kedudukan sebagai pewaris Nabi yang mampu mengemban tugas-tugasnya serta memiliki derajat yang tinggi di sisi Allah. Namun seseorang dikatakan ulama tidak terbatas pada simbol, atribut, ataupun gelar yang melekat pada dirinya seperti Kyai, Ustadz, dan pendakwah, karena hal tersebut dapat menimbulkan kekeliruan dalam menilai seseorang. Dengan demikian, konsep ulama menurut Quraish Shihab ialah mengacu pada sifat-sifat, bukan hanya sekadar pada gelar atau atribut llahiriah semata. Artinya, kemuliaan tidak bergantung pada gelar atau jabatan tertentu, melainkan pada ketakwaan dan kecintaan manusia kepada Allah ditambah dengan ilmu agama yang mumpuni yang dengan ilmu itu memberikan dampak positif terhadap kehidupan manusia secara umum. Ini menunjukkan bahwa ulama juga termasuk kaum intelektual yang membawa pencerahan kepada masyarakat sekitarnya. (in)
  • In Islam, the ulama (/ˈuːləˌmɑː/; Arabic: علماء ʿUlamāʾ, singular عالِم ʿĀlim, "scholar", literally "the learned ones", also spelled ulema; feminine: alimah [singular] and aalimath [plural]) are the guardians, transmitters, and interpreters of religious knowledge in Islam, including Islamic doctrine and law. By longstanding tradition, ulama are educated in religious institutions (madrasas). The Quran and sunnah (authentic hadith) are the scriptural sources of traditional Islamic law. (en)
  • 울라마(아랍어: علماء)는 '학자'를 뜻하며 주로 이슬람 법의 법학자를 말한다. 이슬람에서는 본래 협의의 '성직자' '사제(司祭)'를 인정하지 않으나 이 울라마가 역사적으로 형성됨에 따라 넓은 의미의 성직자에 해당하는 말이 되었다. 11세기 이후 울라마는 신학교(마드라사)에서 학문을 배우고 교단 전체의 '이즈마'를 대표하게 되었다. 세속적 권력에 대해서도 이슬람 교도의 사회를 대표하고 대변하며 왕조(王朝)도 이를 존중하였다. 왕조는 울라마의 일부를 그들 체제에 편입하였으나 울라마가 전면적으로 그 체제 속에 흡수되지는 않고 권력층과 피지배민의 중간에 위치하여 정치적인 기능을 발휘하였다. 현대에는 '근대파'에 대치된 '보수적'인 지도자의 위치에 놓이게 되었으나 전통적으로 대중 지도력을 지금도 유지하고 있다. 이 문서에는 다음커뮤니케이션(현 카카오)에서 GFDL 또는 CC-SA 라이선스로 배포한 글로벌 세계대백과사전의 내용을 기초로 작성된 글이 포함되어 있습니다. (ko)
  • ムッラー (英語: Mullahペルシア語: ملا‎)はイスラム教の法や教義に深く精通したイスラム教徒の男性に対する尊称である。'教区牧師'と'保護者'の両方を意味するアラビア語"mawla"から派生した言葉で、イスラム圏の中でも特にイラン、ボスニア、アフガニスタン、トルコ、中央アジアとインド亜大陸において、イスラム聖職者やモスクでのリーダー格の人物を呼称するために使われている言葉である。 (ja)
  • 물라(아랍어: ملا, 영어: Mullah)는 이슬람교의 법과 교리에 대해 정통한 사람을 가리켜 쓰는 존칭이다. 이란과 중앙아시아에서는 종교 학자나 성직자에게 붙여주는 칭호로서 사용되고 튀르키예에서는 재판관이라는 뜻으로도 쓰인다. (ko)
  • ウラマー(アラビア語: علماء‎ ʿulamāʾ)とは、イスラム教における知識人あるいは教師のこと。アラビア語の「知る」(علم‎ ʿalima)の能動分詞「知る者」(عالم‎ ʿālim)の複数形である。通常、集団として扱うため術語として原語、欧米語、日本語とも複数形のウラマーを用いる。日本語ではイスラーム法学者と訳される場合が多い。 (ja)
  • Un ʿālim (in arabo: عالِم‎; pl. ʿulamāʾ) è un dotto musulmano - prevalentemente ma non esclusivamente di sesso maschile - esperto in scienze religiose (ʿulūm dīniyya). In area iranofona, mullā (o mollā) è il termine maggiormente usato; deriva dall'arabo mawlā ('signore' o 'maestro'), appellativo con cui ci si rivolge ai dotti musulmani. (it)
  • Il mullā (in arabo: مُلَّا‎ o مٌلّة , plur. in arabo: ملالي‎, mulālī; in turco: molla), in italiano anche mullà o mollà, è un uomo di religione musulmana particolarmente esperto sulla teologia dell'Islam e la sharīʿa (un equivalente del sostantivo ʿālim). La parola deriva dall'arabo mawlā, termine presente del Corano che, a causa della polisemia del termine, alcuni editori hanno considerato un titolo religioso. Il titolo, dato ad alcuni ʿālim, deriva dall'arabo مَوْلَى (mawlā), che però, in questo caso, vuol dire "maestro" o "custode". Il termine riguarda particolarmente il contesto sciita ed è questo il sostantivo che in una parte del mondo islamico - soprattutto in Iran, Pakistan, Azerbaigian, Afghanistan, Arabia orientale, Penisola balcanica, Asia centrale e Asia meridionale - viene comunemente attribuito al capo della comunità religiosa locale o al Khaṭīb della moschea locale. Il titolo è anche usato da alcuni ebrei sefarditi, sempre per indicare una figura di riferimento dottrinario nella comunità religiosa. Resta inteso, soprattutto nel mondo musulmano, il senso di rispetto e la saggezza espressa dalla figura cui si riferisce. (it)
  • Ulem – muzułmański teolog i uczony. Słowo pochodzi z wyrazu arabskiego alim, oznaczającego uczonego. W skład grupy ulemów wchodzili wszyscy duchowni muzułmańscy: muftiowie oraz imamowie. Ulemów określa się również mianem znawców szariatu. Ich główną siedzibą były meczety. Główną rolę posiadał meczet al-Azhar w Kairze. Sunnici wyróżniają cztery główne szkoły prawa muzułmańskiego: * szafi’icką, dominującą w Indonezji, Malezji, Jemenie, Kurdystanie i wschodniej Afryce; * hanaficką, dominującą w Turcji, krajach Lewantu, Indiach, Egipcie, Pakistanie, Azji Środkowej i Chinach; * malikicką, dominującą w północnej i zachodniej Afryce; * hanbalicką, dominującą w Arabii Saudyjskiej i Zjednoczonych Emiratach Arabskich. Do szyickich szkół prawa zaliczają się dżafaryci (Iran, Irak, Azerbejdżan, Afganistan), ismailici (wschodni Tadżykistan, północno-wschodni Afganistan) i zajdyci (północny Jemen). W XX wieku w większości krajów arabskich (oprócz Arabii Saudyjskiej i Iranu) ulemowie tracili na znaczeniu. Rządy walczyły z silną pozycją duchownych, usuwając opozycję. Władza ulemów była coraz bardziej ograniczana. W 1961 roku w Kairze został poddany nadzorowi państwowemu. W tym samym czasie szkoły islamskie zamykano w Turcji i zastępowano je kontrolowanymi przez państwo szkołami religijnymi. Podobny proceder stosowano w Algierii po uzyskaniu niepodległości. W 1979 roku podczas rewolucji w Iranie duchowni pod przywództwem Chomeiniego przejęli władzę, którą dzierżą do dzisiaj. Talibowie, którzy rządzą Afganistanem, także wywodzą się z islamskiego duchowieństwa. Jednak najważniejszym zadaniem ulemów jest interpretacja i zastanawianie się nad znaczeniem islamskiego prawa w społeczeństwie oraz dysputy. Ulemowie są strażnikami muzułmańskiej tradycji oraz nauczycielami. Stanowią konserwatywną część muzułmańskiej ludności państw arabskich. (pl)
  • Een moellah of mollah is een islamitische geestelijke die de Koran, de Hadith en de fiqh intensief heeft bestudeerd. Moellahs worden door moslims beschouwd als experts op elk gebied dat raakt aan het islamitische geloof. Aangezien er veel kan worden geïnterpreteerd als 'rakend aan het geloof' hebben moellahs in de praktijk ook een zeer invloedrijke stem in wereldse zaken. De moellah is vooral binnen het sjiisme een religieuze titel. (nl)
  • De oelama (Arabisch: علماء, vertaald 'geleerden') zijn de bekendste islamitische geleerden. De oelama hebben zich verdiept in de islamitische kennis, zoals de sharia, de Hadith en de fikh. Het woord oelama verwijst naar het meervoud, het enkelvoud is in het Arabisch alim (عالِم). Islamitische geleerden staan onder verschillende namen bekend. Zo worden ze soms alim genoemd, maar soms ook sjeik of moellah. Meestal, maar niet altijd, zijn de oelama verbonden aan een rechtsschool, zoals binnen de soennitische islam de hanbalische school, de hanafitische school, de malikitische school of de sjafitische school en binnen de sjiitische islam de jafarische school. De oelama zien zichzelf als het geweten van de oemma. Hoewel in de 20e eeuw de invloed van de oelama over het algemeen afnam, bleven Saoedi-Arabië en Iran onder de invloedssfeer van de oelama. (nl)
  • Mułła (pers. ‏ملا‎ mollâ) – w szyizmie: nauczyciel, interpretator praw religijnych i doktryn islamu. Nie jest zaliczany do duchownych. (pl)
  • Um ulemá ou álime (em árabe: علماء ʿulamāʾ , singular عالِم ʿālim, "erudito", "sábio", "conhecedor [da lei]") é um teólogo ou sábio e versado em leis e religião, entre os muçulmanos. Os ulemás são conhecidos como árbitros da charia, o direito islâmico. Embora sejam especialmente versados em direito islâmico, alguns também estudam outras ciências, como filosofia, teologia dialética e hermenêutica alcorânica. Os campos estudados e a sua importância variam conforme a tradição e a escola. Num sentido mais amplo, o termo "ulemá" é empregado para descrever o corpo de clérigos muçulmanos que completaram vários anos de estudo das ciências islâmicas, como um mufti, um cádi, um alfaqui ou um muhaddith. Alguns muçulmanos incluem no escopo deste termo os mulás, imames e maulvis de vilarejo - que atingiram apenas os degraus mais baixos da escada acadêmica islâmica; outros muçulmanos diriam que os clérigos devem ter padrões mais altos para ser considerados ulemás. Os ulemás são muito poderosos na tradição xiita do Islã. Após a Revolução de 1979 no Irã, facções do clero xiita iraniano, sob a chefia de Khomeini, assumiram o controle do país, com a justificativa da doutrina da "tutela dos juristas" (Wilayat-i Faqih). O regime do Talibã, no Afeganistão, também era chefiado por um mulá, Omar. Entretanto, na maioria dos países, os mulás são apenas autoridades locais. A segunda metade do século XX assistiu a uma progressiva perda de influência e autoridade dos ulemás, exceto na Arábia Saudita e no Irã. Muitos governos árabes seculares buscaram reduzir a sua influência na política, após chegarem ao poder. As instituições religiosas foram nacionalizadas e o sistema de waqf (ou doações religiosas), que era a principal fonte de renda dos ulemás, foi abolido. (pt)
  • Mulá (em árabe: ملا) é geralmente usado para se referir a um homem muçulmano, educado na teologia islâmica e na lei sagrada. O título, dado a alguns clérigos islâmicos, é derivado da palavra مَوْلَى mawlā, que significa "vigário", "mestre" e "guardião". Em grande parte do mundo muçulmano, particularmente o Irã, Azerbaijão, Bósnia, Afeganistão, Turquia, Ásia Central, na Somália e no Sul da Ásia, é o nome comumente dado aos clérigos islâmicos locais ou líderes de mesquitas. O título também tem sido usada em algumas comunidades judaicas sefarditas para se referir à liderança da comunidade, especialmente a liderança religiosa. Entende-se principalmente no mundo muçulmano como um termo de respeito para um homem educado. (pt)
  • ‘Ulamā’ (sing. ‘ālim) (arabiska: علماء), "de som besitter kunskap", är en beteckning på religiöst lärda inom islam. Ulama växte fram som en grupp under den religiösa blomstringstiden 750-950. Ulama är inte någon enhetlig grupp och de tillhör inte någon särskild social klass utan ulama har auktoritet att tolka islam. Ulama är män som har kunskap (ʿilm) om Koranen och den religiösa lagen sharia. Deras kulturella roll är att garantera samhällsordningen för umma, det islamiska samfundet. Lagen är därmed avgörande både i teorin och i praktiken. Ulama reglerar frågor som rör egendomsförhållanden men framför allt familjelivet som betraktas som kärnan för islamiska enhet och den vardagliga praktiken Ulama får däremot inte sin legitimitet av staten utan har en ideologisk och symbolisk bas som skiljer sig från statens roll, medan de i vissa fall är beroende av den politiska dominanta gruppen i landet. I Nordafrika har ulama fortfarande en betydelsefull roll för det sociala och kulturella livet medan till exempel Turkiet har exkluderat dem från att ha en effektiv och betydande roll i samhället. Under 1900-talet genomdrevs åtskilliga reformer, främst inom utbildningsområdet och rättssystemet som moderniserades, vilket innebar att ämbetsmän och tjänstemän med västerländsk utbildning övertog ulamas uppgifter. Vissa ulama betraktade förändringarna som oislamiskt och menade att Västerlandet tvingade innovationer på muslimska samhällen och att de manipulerade islam genom den påtvingade politiska makten. Dock godtog somliga ulama reformerna men protester framfördes ännu under 1970-talet. (sv)
  • Mulla, molla, (persiska/urdu مللا mulla, förvanskad uttalsform av arabiskans maula, herre) är en skriftlärd islamisk ledare, teolog och jurist i en person som har studerat Koranen, hadith-traditionerna och den islamiska rättsvetenskapen (fiqh) och som anses vara expert i religiösa angelägenheter. Mulla är även en titel för vissa domare och ämbetsmän. Mullor är särskilt vanliga inom shiaislam. En sådan känns igen på sin turban, sin vida fotlånga kaftan och sitt skägg. En mulla kan även vara en teolog av lägre rang som dock fått viss utbildning vid en madrasa. "Mulla" är därför ibland en nedsättande benämning. (sv)
  • Уле́мы (араб. علماء‎ [уляма́] «знающие, учёные»; ед.ч. عالم‎ [а́лим]) или али́мы — собирательное название признанных и авторитетных знатоков теоретических и практических сторон ислама. Со временем стало уважительным прозвищем. По давней традиции улемы получают образование в религиозных учреждениях (медресе). Коран и сунна (подлинный хадис) являются источниками традиционного исламского права. Право называться улемами всегда оспаривалось знатоками Корана и преданий, правоведами-факихами и др. Улемы противопоставлялись философам и суфиям. Они подразделялись на сообщества по профессиональным занятиям, принадлежности к богословско-правовым школам (мазхабам), по месту проживания и т. д. Эти сообщества не имели, однако, четких организационных форм. Но с XVI века улемы постепенно превращаются в единую социальную силу. Этому способствовало резкое противопоставление суннитского ислама в лице Османской империи шиитскому исламу, провозглашенному официальной формой исповедания ислама в Сефевидском Иране. В Иране постепенно сложилась иерархия официальных духовных деятелей (от муджтахидов до мулл), которых в совокупности часто называли улемами. В Османской империи была учреждена должность официального главы улемов, которым являлся муфтий Стамбула, носивший титул шейх-уль-ислам. В условиях ослабления мусульманских государств в новое время в них возрастала роль различных объединений улемов, становившихся порой ведущей силой в жизни этих стран. Однако по мере секуляризации социальной жизни и образования в ряде мусульманских стран социальная база улемов сужается. В этих условиях проявляется неоднородность улемов как социальной силы. (ru)
  • 穆拉(阿拉伯语:ملا‎,/巴爾幹猶太語:мулло/מולא,英語:Mullah),伊斯蘭教的一種尊稱,意譯是先生、或老師,通常是指受過伊斯蘭神學與伊斯蘭教法教育的人。在大多數的伊斯蘭世界,地區的伊斯蘭教士與清真寺領導者,都會被稱為穆拉。 在部份的猶太人社區,這個名稱也被用於他們社區的領導者身上。 (zh)
  • Улеми (множина від алім (араб. عالم‎) — «знавець», «вчений») — збірна назва знавців богослов'я, історико-релігійного передання і етично-правових норм ісламу, як теоретиків, так і практичних діячів в області традиційних форм освіти, судочинства на основі шаріату і виконання обрядів. (uk)
  • 烏理瑪(阿拉伯语:علماء‎,ʿUlamāʾ ,單數形式: عالِم‎ ,ʿĀlim;英語:Ulama或ulema),又譯為烏里瑪、歐萊瑪,阿拉伯语原義為學者,是伊斯蘭教學者的總稱。任何一位了解古蘭經注學、聖訓學、教義學、教法學,與有系統的宗教知識的學者,都可被稱為烏理瑪。它被用來泛指伊斯蘭教中所有的知識份子,包括阿訇、毛拉、伊瑪目等。 (zh)
  • Мулла́, молла (араб. مُلَّا‎, от араб. مَوْلَى‎ — господин, повелитель, владыка, араб. المُلَّا аль-муллаа, mawlá/; перс. ملّا, тур. molla) — исламский священнослужитель, знаток Корана и религиозных обрядов у мусульман. В Российской империи муллами часто называли всю совокупность существующих мусульманских духовных лиц, иногда учителей медресе и просто грамотных людей. У шиитов мулла — лидер религиозной общины, теолог, специалист в толковании вопросов веры и права (у суннитов эти функции выполняет улем). (ru)
  • Мулла (араб. المُلَّا‎‎‎, трансліт. аль-муллаа — "пан", "повелитель", "володар", в іранських і тюркських мовах це слово має форми мелла, молло, молдо) — знавець Корану і мусульманського ритуалу, служитель культу; вчитель релігійної школи; грамотна, вчена людина. Зазвичай мулла обирається мусульманами з власного середовища.В українській мові словом "мулла" зазвичай називають імама, настоятеля мечеті У Середній Азії та на Кавказі цим словом називають людину, що виконує функції імама в мечеті. Мулла входить до складу мусульманського духовенства, та це нижчий чин, зазвичай той, що немає спеціальної богословської освіти. За висловом видатного українського сходознавця А. Кримського, мулла – це т. зв. "буденний імам", що не може промовляти хутбу (проповідь) у п’ятниці та свята, але керує молитвою у будні, а також здійснює ритуальні функції, читаючи молитву під час похоронів чи шлюбного обряду. Претендент на звання мулли повинен бути грамотним і знати напам’ять ті сури Корану, що вживаються під час ритуалів.< На Кавказі у тюрків-сунітів існує звання «мулла-ефенді», а у шиїтів – «мулла-ахунд», що відповідає титулу «шейх аль-іслам». У Російській імперії мулла був фактично прирівняний до священика, статус мулли визначався державними постановами, а діяльність контролювалась чиновниками; мулла призначався спеціальним указом, зазвичай він закріплювався за конкретною мечеттю В староукраїнських текстах татарського мулу називали абиз. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 165511 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 78625 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124268056 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:date
  • 2021-04-30 (xsd:date)
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • عَالِمُ الدِّينِ عند المسلمين عادة ما يطلق عليه شيخ، ويطلق على عظيم الشأن منهم عالِم أو علَّامة، ويطلق على مجموعهم عُلماء أو أهل العلم. وتسمية رجل دين إسلامي هي تسمية مختلف عليها. فهو مستخدم في الصحافة على وجه واسع، في حين أن علماء الدين الإسلامي يحذرون من استخدامها، فالإسلام بخلاف غيره من الأديان لم يخصص رجالا دون غيرهم ليكونوا "رجال دين"، فليس في الإسلام مراتب كهنوتية كما في النصرانية، وأن أمر الدعوة والتفقه في الدين هو واجب على كل مسلم، فيكون هناك من هو أعلم من غيره فيسمى عالم دين. (ar)
  • Mul·là (del persa ملا, mollā, el qual prové de l'àrab مولى, mawlā) és un títol honorífic musulmà aplicat als erudits (mestres religiosos, juristes, caps d'escola, etc.), sobretot en l'àmbit de l'Àsia Central. En aquest sentit, és un mot equivalent a ulema. Pel xiisme, on hi ha una organització més clarament clerical que en la resta de corrents musulmans, els mul·làs són una autoritat religiosa oficial, autoritat sotmesa a aquella dels aiatol·làs. (ca)
  • Ulamá (arabsky: علماء‎- ulamá, jednotné číslo عالم‎ - álim - „vědoucí“) jsou islámští učenci, vykladači šaríy a znalci právní vědy. V různých islámských tradicích má álim různý vliv i úkoly. Nejsilnější vliv má v ší'itském islámu, kde je jeho role instituciolizovaná. Jinde většinou vystupuje coby lokální náboženská autorita, která je zodpovědná za správný výklad islámského učení. Může působit jako učitel i jako ochránce islámské tradice. Z prostředí ulamů pochází vůdci islámského náboženského života, odborníci na islámské právo, soudci, učitelé i některé politické osobnosti. (cs)
  • Mullah oder Mulla, bzw. in persischer Aussprache Molla (arabisch ملا, DMG mullā, persisch ملا, DMG mollā, türkisch molla; abgeleitet von arabisch مولى, DMG maulā ‚Herr, Richter, Meister‘), ist ein umgangssprachlicher Titel für einen islamischen Rechts- und Religionsgelehrten (arabisch عالم, DMG ‘ālim ‚Gelehrter‘, Plural علماء, DMG ‘ulamā’) sowie jeden Vorbeter. Demnach umfasst der Begriff sämtliche islamischen Religionsgelehrten, unabhängig von ihrem akademischen Status. (de)
  • ʿUlamā' , deutsch Ulama oder Ulema (arabisch علماء, DMG ʿulamāʾ, Pl. von عَالِم, DMG ʿālim ‚Gelehrter‘), heißen die Religionsgelehrten des Islam. Ihre Organisation und ihr Einfluss variieren in den unterschiedlichen islamischen Gemeinschaften. Am stärksten ist sie im schiitischen Islam des Iran, wo ihre Rolle mit der iranischen Verfassung institutionalisiert wurde. In den meisten Ländern sind sie die lokalen Autoritäten, die über die korrekte Interpretation der islamischen Glaubenslehre entscheiden. (de)
  • Mulao (angle: mullah; france: moulay; perse: ملا) estas islama instruisto, pastro aŭ studento pri teologio. La nomo devenas el la araba مولى, maulā, t.e. "sinjoro", "majstro" aŭ "protektanto". Komence mulao estis kutima nomo por ŝijaismaj religi- kaj jurkleruloj laŭ la araba titolo maulā. Hodiaŭ oni uzas la vorton por ĉiuj kleruloj sub la ajatolo. En islama orienta kultursfero oni uzas la vorton aldonita al la nomo por honorigi nobelon. La vorto troviĝas interalie en norda Afriko en nomoj de lokoj kaj sanktejoj, nomitaj laŭ iu mulao. (eo)
  • Ulema aŭ ulemo (arabe علماء, 'ulama' , pluralo de arabe عالم, 'ālim, „scianto") estas klaso (socia tavolo) de islamaj religiosaĝuloj, posedantoj de la scio (ilm). El ili venas la gvidantoj de la muslima religia vivo: la teologoj (mutakalimuno), fakuloj de la religia juro (muftio), la juĝistoj (kadio), instruistoj kaj kelkaj ŝtataj personoj. La ulemo egalas al pastraro de kristanismo, ĝia influo malpliiĝis en la 20-a jarcento. (eo)
  • Ulema (arabieraz: علماء‎) Islamaren eta Shariaren adituen artean, zuzenbidean, islamiar zientzietan eta polimatian adituak direnak dira. Fiqh edo islamiar jurisprudentzia ondo ezagutzen dutenez, epaile moduan aritzen dira. Ulemak Islam xiitan dira batez ere boteretsuak (eu)
  • Un ouléma ou uléma (de l'arabe علماءʿ ʿulamā’, pluriel de عالم ʿālim) est un théologien, généralement sunnite, de l'islam. Il n'est pas l'équivalent d'islamologue. Dans le monde chiite duodécimain, on parle plutôt de hodjatoleslam. (fr)
  • Is teideal onórach é Mullá (/ˈmʌlə, ˈmʊlə, ˈmuːlə/; Peirsis: ملا, rómánaithe: Mollā) a thugtar ar chléir Shiach agus Shunnaíoch nó ar cheannaire mosc Mhoslamaigh.Úsáidtear an téarma uaireanta freisin do dhuine a bhfuil ardoideachas aige sa diagacht Ioslamach agus sa dlí Sharia. Tagann an focal mullá ón bhfocal Araibise mawlā (Araibis: مَوْلَى), a chiallaíonn “biocáire”, “máistir”, agus “caomhnóir”. (ga)
  • In Islam, the ulama (/ˈuːləˌmɑː/; Arabic: علماء ʿUlamāʾ, singular عالِم ʿĀlim, "scholar", literally "the learned ones", also spelled ulema; feminine: alimah [singular] and aalimath [plural]) are the guardians, transmitters, and interpreters of religious knowledge in Islam, including Islamic doctrine and law. By longstanding tradition, ulama are educated in religious institutions (madrasas). The Quran and sunnah (authentic hadith) are the scriptural sources of traditional Islamic law. (en)
  • 울라마(아랍어: علماء)는 '학자'를 뜻하며 주로 이슬람 법의 법학자를 말한다. 이슬람에서는 본래 협의의 '성직자' '사제(司祭)'를 인정하지 않으나 이 울라마가 역사적으로 형성됨에 따라 넓은 의미의 성직자에 해당하는 말이 되었다. 11세기 이후 울라마는 신학교(마드라사)에서 학문을 배우고 교단 전체의 '이즈마'를 대표하게 되었다. 세속적 권력에 대해서도 이슬람 교도의 사회를 대표하고 대변하며 왕조(王朝)도 이를 존중하였다. 왕조는 울라마의 일부를 그들 체제에 편입하였으나 울라마가 전면적으로 그 체제 속에 흡수되지는 않고 권력층과 피지배민의 중간에 위치하여 정치적인 기능을 발휘하였다. 현대에는 '근대파'에 대치된 '보수적'인 지도자의 위치에 놓이게 되었으나 전통적으로 대중 지도력을 지금도 유지하고 있다. 이 문서에는 다음커뮤니케이션(현 카카오)에서 GFDL 또는 CC-SA 라이선스로 배포한 글로벌 세계대백과사전의 내용을 기초로 작성된 글이 포함되어 있습니다. (ko)
  • ムッラー (英語: Mullahペルシア語: ملا‎)はイスラム教の法や教義に深く精通したイスラム教徒の男性に対する尊称である。'教区牧師'と'保護者'の両方を意味するアラビア語"mawla"から派生した言葉で、イスラム圏の中でも特にイラン、ボスニア、アフガニスタン、トルコ、中央アジアとインド亜大陸において、イスラム聖職者やモスクでのリーダー格の人物を呼称するために使われている言葉である。 (ja)
  • 물라(아랍어: ملا, 영어: Mullah)는 이슬람교의 법과 교리에 대해 정통한 사람을 가리켜 쓰는 존칭이다. 이란과 중앙아시아에서는 종교 학자나 성직자에게 붙여주는 칭호로서 사용되고 튀르키예에서는 재판관이라는 뜻으로도 쓰인다. (ko)
  • ウラマー(アラビア語: علماء‎ ʿulamāʾ)とは、イスラム教における知識人あるいは教師のこと。アラビア語の「知る」(علم‎ ʿalima)の能動分詞「知る者」(عالم‎ ʿālim)の複数形である。通常、集団として扱うため術語として原語、欧米語、日本語とも複数形のウラマーを用いる。日本語ではイスラーム法学者と訳される場合が多い。 (ja)
  • Un ʿālim (in arabo: عالِم‎; pl. ʿulamāʾ) è un dotto musulmano - prevalentemente ma non esclusivamente di sesso maschile - esperto in scienze religiose (ʿulūm dīniyya). In area iranofona, mullā (o mollā) è il termine maggiormente usato; deriva dall'arabo mawlā ('signore' o 'maestro'), appellativo con cui ci si rivolge ai dotti musulmani. (it)
  • Een moellah of mollah is een islamitische geestelijke die de Koran, de Hadith en de fiqh intensief heeft bestudeerd. Moellahs worden door moslims beschouwd als experts op elk gebied dat raakt aan het islamitische geloof. Aangezien er veel kan worden geïnterpreteerd als 'rakend aan het geloof' hebben moellahs in de praktijk ook een zeer invloedrijke stem in wereldse zaken. De moellah is vooral binnen het sjiisme een religieuze titel. (nl)
  • Mułła (pers. ‏ملا‎ mollâ) – w szyizmie: nauczyciel, interpretator praw religijnych i doktryn islamu. Nie jest zaliczany do duchownych. (pl)
  • 穆拉(阿拉伯语:ملا‎,/巴爾幹猶太語:мулло/מולא,英語:Mullah),伊斯蘭教的一種尊稱,意譯是先生、或老師,通常是指受過伊斯蘭神學與伊斯蘭教法教育的人。在大多數的伊斯蘭世界,地區的伊斯蘭教士與清真寺領導者,都會被稱為穆拉。 在部份的猶太人社區,這個名稱也被用於他們社區的領導者身上。 (zh)
  • Улеми (множина від алім (араб. عالم‎) — «знавець», «вчений») — збірна назва знавців богослов'я, історико-релігійного передання і етично-правових норм ісламу, як теоретиків, так і практичних діячів в області традиційних форм освіти, судочинства на основі шаріату і виконання обрядів. (uk)
  • 烏理瑪(阿拉伯语:علماء‎,ʿUlamāʾ ,單數形式: عالِم‎ ,ʿĀlim;英語:Ulama或ulema),又譯為烏里瑪、歐萊瑪,阿拉伯语原義為學者,是伊斯蘭教學者的總稱。任何一位了解古蘭經注學、聖訓學、教義學、教法學,與有系統的宗教知識的學者,都可被稱為烏理瑪。它被用來泛指伊斯蘭教中所有的知識份子,包括阿訇、毛拉、伊瑪目等。 (zh)
  • Мулла́, молла (араб. مُلَّا‎, от араб. مَوْلَى‎ — господин, повелитель, владыка, араб. المُلَّا аль-муллаа, mawlá/; перс. ملّا, тур. molla) — исламский священнослужитель, знаток Корана и религиозных обрядов у мусульман. В Российской империи муллами часто называли всю совокупность существующих мусульманских духовных лиц, иногда учителей медресе и просто грамотных людей. У шиитов мулла — лидер религиозной общины, теолог, специалист в толковании вопросов веры и права (у суннитов эти функции выполняет улем). (ru)
  • الملا (ج. ملالي، وهو تحريف للفظ العربي مولى) فقيه مسلم عند بعض الطوائف الإسلامية، ويستخدم بشكل شائع في مناطق من قبيل العراق والكويت، وإيران، تركيا، باكستان، أفغانستان، شبه القارة الهندية، آسيا الوسطى والبوسنة حيث يكون خريج مدرسة دينية إسلامية ويطلق على رجل دين محلي أو لإمام مسجد. استخدم هذا اللقب كذلك لدى بعض المجموعات اليهودية، وبالأخص اليهود الفرس ويهود بخارى حيث يشير إلى زعيم المجموعة، وفي الأغلب الزعامة الدينية. من ضمن صلاحيات أو مهام الـملا (قائمة قصيرة مختصرة): (ar)
  • Un ulema (de l'àrab علماء, ʿulamāʾ, sing. عالم, ʿālim, lit. ‘que sap’) és un doctor de la llei islàmica expert en qüestions jurídiques i teològiques. En àrab el mot «àlim» significava i significa ‘savi’, ‘aquell que sap’, ‘aquell que té l'ilm (el saber, la ciència)’, però en català ens ha arribat en l'accepció tècnica de ‘savi en dret’ (en ciència jurídica) i en plural. El fet que el mot s'hagi introduït a la llengua catalana —així com a la majoria de llengües europees— a partir del plural es deu al fet que, en l'islam clàssic, el conjunt dels savis en dret, els «ulamà», esdevingueren un estament privilegiat encarregat de salvaguardar l'ortodòxia (fos quina fos, en cada moment, aquesta ortodòxia) i, com que la seva importància provenia de la seva condició de casta o grup, més que no pas de (ca)
  • Ο μουλάς (αραβικά: ملا‎, αζερικά: Molla‎, περσικά: ملا‎ / Mollâ, τουρκικά: Molla, Βεγγαλικά: মোল্লা‎) προέρχεται από την αραβική λέξη مَوْلَى mawlā, που σημαίνει "εφημέριος", "μάστερ" και "κηδεμόνας". Ωστόσο, χρησιμοποιείται διφορούμενα στο Κοράνι, και κάποιοι έχουν περιγράψει τη χρήση του ως θρησκευτικό τίτλο ως ακατάλληλη. Ο όρος μερικές φορές εφαρμόζεται σε Μουσουλμάνους, ανθρώπους μορφωμένους στην ισλαμική θεολογία και τον ιερό νόμο. Σε μεγάλα τμήματα του Μουσουλμανικού κόσμου, ιδιαίτερα στο Ιράν, το Πακιστάν, το Αζερμπαϊτζάν, το Αφγανιστάν, την Ανατολική Αραβία, την Τουρκία και τα Βαλκάνια, τη Κεντρική Ασία, το Κέρας της Αφρικής και τη Νότια Ασία, είναι το πιο συνηθισμένο όνομα σε ντόπιους μουσουλμάνους κληρικούς ή ηγέτες τζαμιών. (el)
  • Ο αραβικός όρος ουλεμάς (αραβικά: علماء‎), σύμφωνα με την Εγκυκλοπαίδεια του Ισλάμ (Encyclopaedia of Islam, 2000), στην αρχική της έννοια «υποδηλώνει μελετητές σχεδόν όλων των κλάδων». Ειδικότερα, στο πλαίσιο του σουνιτικού Ισλάμ, οι ουλεμάδες θεωρούνται ως «οι κηδεμόνες, οι μεταδότες και οι διερμηνείς της θρησκευτικής γνώσης, της ισλαμικής θεωρίας και του νόμου». (el)
  • Ulema es la comunidad de estudiosos del islam y la sharía. El término significa literalmente "los que tienen conocimiento" o "los que saben" (del árabe 'ilm, conocimiento o aprendizaje), y se usa generalmente para referirse a la clase académica docta de las sociedades musulmanas, cuya principal ocupación es el estudio de los textos que componen la tradición islámica (ciencias religiosas como el Corán, el hadiz, el comentario coránico, la jurisprudencia y la teología, pero también ciencias aplicadas como la medicina, la biología, la astronomía y las matemáticas).​ Aunque la palabra ulema es singular en castellano, en árabe es plural (ʿulamā'), siendo su singular ʿalīm, que significa "erudito". (es)
  • Mulá, mullah o mollah (del persa mollā y este del árabe mawlà, «señor») es la denominación que en algunas comunidades musulmanas recibe la persona versada en el Corán, los hadices y la jurisprudencia islámica o fiqh. En este sentido, es un término análogo al de ulema, más extendido entre los musulmanes suníes. En un sentido más general, y siempre dentro del islam suní, puede referirse a cualquier persona más versada en asuntos religiosos que el resto de los miembros de su comunidad. Este uso de la palabra mulá (honorífico o equivalente a ulema) es frecuente sobre todo en Asia central. (es)
  • Ulama (bahasa Arab: العلماء, har. 'orang-orang berilmu, para sarjana'‎) merupakan orang-orang yang memiliki dan ahli dalam ilmu agama dan ilmu-ilmu umum lainnya yang berkaitan dengan kemaslahatan umat. Ibnu Jarir Ath-Thabari dalam kitabnya Jami’ul Bayan mengartikan ulama sebagai orang yang Allah SWT jadikan sebagai pemimpin umat manusia berkaitan dengan perkara hukum, ilmu, agama, dan dunia. Sedangkan menurut Ibnul Qayyim dalam I’lamu Muwaqqi’in, ulama itu ialah seorang pakar dalam hukum Islam, yang berhak berfatwa di tengah-tengah umat, yang menyibukkan diri dengan mempelajari hukum-hukum Islam dan menyimpulkannya, serta yang merumuskan kaidah-kaidah halal dan haram. (in)
  • Mullah (Bahasa Persia: ملا ) adalah salah suatu gelar yang biasa diberikan kepada seorang ulama agama Islam. Gelar ini berasal dari kata bahasa Arab mawla atau maula, yang dapat berarti 'pemimpin' maupun 'pelindung'. Di sebagian besar wilayah di Iran, Turki, Asia Tengah dan anak benua India, adalah hal yang umum untuk memberikan gelar Mullah kepada pemuka agama atau pengurus masjid setempat. (in)
  • Mollah ou mollâ (en arabe : مَوْلى, en persan : ملا, en hindi : मुल्ला, dérivé de l'arabe mawlān, مولًى, pl. mawâlin, موالٍ : « maître » ou « seigneur ») désigne un érudit musulman dans les mondes turco-iranien et indien, par exemple en Iran, en Afghanistan, au Pakistan, en Inde ou encore en Turquie. Dans le monde arabe, on utilise plutôt le terme d'ouléma (ʿālim, pl ʿulamā') pour des fonctions analogues. Mais au-delà de la langue, l'emploi de l'un ou l'autre terme est lié à l'appartenance religieuse : on parle en principe de mollah dans l'islam chiite et d'ouléma (imam) dans l'islam sunnite. (fr)
  • Il mullā (in arabo: مُلَّا‎ o مٌلّة , plur. in arabo: ملالي‎, mulālī; in turco: molla), in italiano anche mullà o mollà, è un uomo di religione musulmana particolarmente esperto sulla teologia dell'Islam e la sharīʿa (un equivalente del sostantivo ʿālim). La parola deriva dall'arabo mawlā, termine presente del Corano che, a causa della polisemia del termine, alcuni editori hanno considerato un titolo religioso. Il titolo, dato ad alcuni ʿālim, deriva dall'arabo مَوْلَى (mawlā), che però, in questo caso, vuol dire "maestro" o "custode". (it)
  • De oelama (Arabisch: علماء, vertaald 'geleerden') zijn de bekendste islamitische geleerden. De oelama hebben zich verdiept in de islamitische kennis, zoals de sharia, de Hadith en de fikh. Het woord oelama verwijst naar het meervoud, het enkelvoud is in het Arabisch alim (عالِم). Islamitische geleerden staan onder verschillende namen bekend. Zo worden ze soms alim genoemd, maar soms ook sjeik of moellah. De oelama zien zichzelf als het geweten van de oemma. Hoewel in de 20e eeuw de invloed van de oelama over het algemeen afnam, bleven Saoedi-Arabië en Iran onder de invloedssfeer van de oelama. (nl)
  • Um ulemá ou álime (em árabe: علماء ʿulamāʾ , singular عالِم ʿālim, "erudito", "sábio", "conhecedor [da lei]") é um teólogo ou sábio e versado em leis e religião, entre os muçulmanos. Os ulemás são conhecidos como árbitros da charia, o direito islâmico. Embora sejam especialmente versados em direito islâmico, alguns também estudam outras ciências, como filosofia, teologia dialética e hermenêutica alcorânica. Os campos estudados e a sua importância variam conforme a tradição e a escola. (pt)
  • Ulem – muzułmański teolog i uczony. Słowo pochodzi z wyrazu arabskiego alim, oznaczającego uczonego. W skład grupy ulemów wchodzili wszyscy duchowni muzułmańscy: muftiowie oraz imamowie. Ulemów określa się również mianem znawców szariatu. Ich główną siedzibą były meczety. Główną rolę posiadał meczet al-Azhar w Kairze. Sunnici wyróżniają cztery główne szkoły prawa muzułmańskiego: Do szyickich szkół prawa zaliczają się dżafaryci (Iran, Irak, Azerbejdżan, Afganistan), ismailici (wschodni Tadżykistan, północno-wschodni Afganistan) i zajdyci (północny Jemen). (pl)
  • Mulá (em árabe: ملا) é geralmente usado para se referir a um homem muçulmano, educado na teologia islâmica e na lei sagrada. O título, dado a alguns clérigos islâmicos, é derivado da palavra مَوْلَى mawlā, que significa "vigário", "mestre" e "guardião". Em grande parte do mundo muçulmano, particularmente o Irã, Azerbaijão, Bósnia, Afeganistão, Turquia, Ásia Central, na Somália e no Sul da Ásia, é o nome comumente dado aos clérigos islâmicos locais ou líderes de mesquitas. Entende-se principalmente no mundo muçulmano como um termo de respeito para um homem educado. (pt)
  • Уле́мы (араб. علماء‎ [уляма́] «знающие, учёные»; ед.ч. عالم‎ [а́лим]) или али́мы — собирательное название признанных и авторитетных знатоков теоретических и практических сторон ислама. Со временем стало уважительным прозвищем. По давней традиции улемы получают образование в религиозных учреждениях (медресе). Коран и сунна (подлинный хадис) являются источниками традиционного исламского права. В Иране постепенно сложилась иерархия официальных духовных деятелей (от муджтахидов до мулл), которых в совокупности часто называли улемами. (ru)
  • ‘Ulamā’ (sing. ‘ālim) (arabiska: علماء), "de som besitter kunskap", är en beteckning på religiöst lärda inom islam. Ulama växte fram som en grupp under den religiösa blomstringstiden 750-950. Ulama är inte någon enhetlig grupp och de tillhör inte någon särskild social klass utan ulama har auktoritet att tolka islam. Ulama är män som har kunskap (ʿilm) om Koranen och den religiösa lagen sharia. (sv)
  • Mulla, molla, (persiska/urdu مللا mulla, förvanskad uttalsform av arabiskans maula, herre) är en skriftlärd islamisk ledare, teolog och jurist i en person som har studerat Koranen, hadith-traditionerna och den islamiska rättsvetenskapen (fiqh) och som anses vara expert i religiösa angelägenheter. Mulla är även en titel för vissa domare och ämbetsmän. Mullor är särskilt vanliga inom shiaislam. En sådan känns igen på sin turban, sin vida fotlånga kaftan och sitt skägg. (sv)
  • Мулла (араб. المُلَّا‎‎‎, трансліт. аль-муллаа — "пан", "повелитель", "володар", в іранських і тюркських мовах це слово має форми мелла, молло, молдо) — знавець Корану і мусульманського ритуалу, служитель культу; вчитель релігійної школи; грамотна, вчена людина. Зазвичай мулла обирається мусульманами з власного середовища.В українській мові словом "мулла" зазвичай називають імама, настоятеля мечеті На Кавказі у тюрків-сунітів існує звання «мулла-ефенді», а у шиїтів – «мулла-ахунд», що відповідає титулу «шейх аль-іслам». В староукраїнських текстах татарського мулу називали абиз. (uk)
rdfs:label
  • Ulama (en)
  • عالم (إسلام) (ar)
  • ملا (ar)
  • Mul·là (ca)
  • Ulema (ca)
  • Ulamá (cs)
  • ʿUlamā' (de)
  • Mullah (de)
  • Ουλεμάς (el)
  • Μουλάς (el)
  • Mulao (eo)
  • Ulemo (eo)
  • Ulema (es)
  • Mulá (es)
  • Ulema (eu)
  • Mollah (fr)
  • Mullá (ga)
  • Ouléma (fr)
  • Mullah (in)
  • Ulama (in)
  • Mullā (it)
  • ʿĀlim (it)
  • ムッラー (ja)
  • ウラマー (ja)
  • 울라마 (ko)
  • 물라 (이슬람교) (ko)
  • Oelama (nl)
  • Moellah (nl)
  • Mułła (pl)
  • Ulem (pl)
  • Ulemá (pt)
  • Mulá (pt)
  • Улем (ru)
  • Mulla (sv)
  • Мулла (ru)
  • Мулла (uk)
  • Ulama (sv)
  • 烏理瑪 (zh)
  • 穆拉 (zh)
  • Улем (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:knownFor of
is dbo:namedAfter of
is dbo:occupation of
is dbo:profession of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:honorificPrefix of
is dbp:occupation of
is dbp:profession of
is gold:hypernym of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License