An Entity of Type: WikicatHumanRights, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Identity politics is a political approach wherein people of a particular race, nationality, religion, gender, sexual orientation, social background, social class, or other identifying factors develop political agendas that are based upon these identities. Identity politics is deeply connected with the idea that some groups in society are oppressed and begins with analysis of that oppression. The term is used primarily to describe political movements in western societies, covering nationalist, multicultural, women's rights, civil rights, and LGBT movements.

Property Value
dbo:abstract
  • سياسات الهوية هي مجموعة من الحجج السياسية التي تركز على المصلحة الذاتية ووجهات النظر الخاصة بـ المجموعات المصلحية الاجتماعية المحددة ذاتيًا، والوسائل التي يمكن عن طريقها تشكيل سياسات الشعوب بواسطة مظاهر هويتهم التي يتم تحديدها عن طريق العرق أو الطبقة أو الدين أو الجنس أو الإثنية أو الأيديولوجية أو الولاية أو التوجه الجنسي أو الثقافة أو العملة أو التفضيل المعلوماتي أو التاريخ أو الأسلوب الأدبي و/أو الموسيقي أو الظروف الطبية أو المهنة أو الهواية أو أي شيء آخر مرتبط على نحو غير مضبوط ولكن بسيط بالنسبة لإدراك المنظمات الاجتماعية. وليس من الضروري مشاركة كافة الأعضاء من أي مجموعة معينة في سياسات الهوية. وربما تكون هذه الممارسة موجودة منذ أمد طويل؛ ولكن لم يظهر هذا المصطلح صراحةً إلى جانب كافة الحركات المرتبطة به إلا في الجزء الثاني من القرن العشرين. كذلك يمكن التعرض لهذا المصطلح بطريقة أكثر شيوعًا في الحركات الطبقية والحركات النسائية والحركات مثلية الجنس من الرجال والنساء وحركات المعاقين والحركات الإثنية وحركات ما بعد الاستعمار. ولكن حيثما وجد هذا المصطلح، فإنه يصبح كذلك مجالًا للمناقشة والنقد على نطاق واسع. ويعد تأثير الأقلية أحد المكونات الرئيسية لسياسات الهوية. فتأثير الأقلية هو شكل من أشكال التأثير الاجتماعي الذي يحدث عندما يتم التأثير على الأغلبية لقبول معتقدات أو سلوك الأقلية. وعلى عكس أشكال التأثير الأخرى، عادةً ما يتضمن هذا النوع من التأثير تغيرًا شخصيًا في الرأي الخاص. ويطلق على هذا التغير الشخصي في الرأي تحولاً. (ar)
  • Les polítiques d'identitat també anomenades de reconeixement són posicions polítiques basades en els interessos i perspectives dels grups socials amb els quals la gent identifica. Dit d'una altra manera, les polítiques d'identitat són el desig de buscar reconeixement a través d'algun fet diferencial que provoca discriminació social. Les característiques dels grups d'identitat així com les diferencies i límits amb altres grups són fets culturals, per tant depenen de com cada societat interpreti, accepti, i construeixi la realitat. Exemples de polítiques d'identitat inclouen organitzacions socials basades en l'edat, religió, classe social o casta, cultura, dialecte, discapacitat, educació, ètnia, llengua, nacionalitat, sexe, identitat de gènere, generació, ocupació, professió, raça, afiliació a partit polític, orientació sexual, assentament, habitatge urbà i rural o estatus veterà. (ca)
  • Identitární politika (též politika identity, anglicky identity politics) či identitarismus (což ovšem znamená i identitární hnutí) je v politologii označení politické aktivity, která se ostře zaměřuje na potřeby konkrétní skupiny lidí. Cílem je zvýšit uznání příslušné skupiny, zlepšit její sociální postavení a posílit její vliv. K identifikaci členů takové skupiny se používají kulturní, etnické, sociální nebo sexuální charakteristiky. Lidé, kteří tyto charakteristiky naplňují, jsou zahrnuti do skupiny, která je často představiteli identitarismu chápána jako homogenní. (cs)
  • Identeca politiko, identec-politiko, aŭ politiko de identeco estas politika starpunkto, kiu baziĝas sur la interesoj kaj vidpunktoj de la sociaj grupoj, kiuj formas partojn de la identecoj de homoj. La politikoj de identeco inkludas la manierojn, kiel oniaj politikaj vidpunktoj povas esti formitaj per partoj de onia identeco per malstrikte korelaciaj sociaj organizoj. Ekzemploj inkludas sociajn organizojn, kiuj baziĝas sur raso, socia klaso, socia sekso, etno, nacieco, seksa orientiĝo, genra identeco, malkapablo, religio, kulturo, lingvo kaj dialekto. Membro de ajna grupo ne necese engaĝiĝas en politiko de identeco. Dum la malfrua parto de la 20-a jarcento, malplimultaj grupoj ekuzis identecan politikon por formi koaliciojn kaj kune argumenti siajn komunajn aŭ reciprokajn interesojn. Ekzemplo estas la movado por GLAT-aj rajtoj. (eo)
  • Identitätspolitik (englisch identity politics) bezeichnet eine Zuschreibung für politisches Handeln, bei der Bedürfnisse einer spezifischen Gruppe von Menschen im Mittelpunkt stehen. Angestrebt werden höhere Anerkennung der Gruppe, die Verbesserung ihrer gesellschaftlichen Position und die Stärkung ihres Einflusses. Um die Mitglieder einer solchen Gruppe zu identifizieren, werden kulturelle, ethnische, soziale oder sexuelle Merkmale verwendet. Menschen, die diese Eigenschaften haben, werden zu der Gruppe gezählt und häufig als homogen betrachtet. (de)
  • Identity politics is a political approach wherein people of a particular race, nationality, religion, gender, sexual orientation, social background, social class, or other identifying factors develop political agendas that are based upon these identities. Identity politics is deeply connected with the idea that some groups in society are oppressed and begins with analysis of that oppression. The term is used primarily to describe political movements in western societies, covering nationalist, multicultural, women's rights, civil rights, and LGBT movements. The term "identity politics" dates to the late twentieth century although it had precursors in the writings of individuals such as Mary Wollstonecraft and Frantz Fanon. Many contemporary advocates of identity politics take an intersectional perspective, which accounts for the range of interacting systems of oppression that may affect their lives and come from their various identities. According to many who describe themselves as advocates of identity politics, it centers the lived experiences of those facing systemic oppression; the purpose is to better understand the interplay of racial, economic, sex-based, and gender-based oppression (among others) and to ensure no one group is disproportionately affected by political actions, present and future. Such contemporary applications of identity politics describe people of specific race, ethnicity, sex, gender identity, sexual orientation, age, economic class, disability status, education, religion, language, profession, political party, veteran status, recovery status, and geographic location. These identity labels are not mutually exclusive but are in many cases compounded into one when describing hyper-specific groups. An example is that of African-American, homosexual, women, who constitute a particular hyper-specific identity class. Those who take an intersectional perspective, such as Kimberlé Crenshaw, criticise narrower forms of identity politics which overemphasise inter-group differences and ignore intra-group differences and forms of oppression. Critics of identity politics have seen it as particularist, in contrast to the universalism of liberal perspectives, or argue that it detracts attention from non-identity based structures of oppression and exploitation. A leftist critique of identity politics, such as that of Nancy Fraser, points out that political mobilization based on identitarian affirmation leads to surface redistribution that does not challenge the status quo. Instead, Fraser argued, identitarian deconstruction, rather than affirmation, is more conducive to a leftist politics of economic redistribution. Other critiques, such as that of Kurzwelly, Rapport and Spiegel, point out that identity politics often leads to reproduction and reification of essentialist notions of identity, notions which are inherently erroneous. (en)
  • Política identitaria, o política de identidad, es un enfoque y análisis político basado en la priorización, por parte de las personas, de los aspectos más relevantes de su particular identidad racial, religiosa, étnica, sexual, social cultural u otra, y formando alianzas políticas exclusivas con otros de este grupo identitario, en vez de involucrarse en políticas de partido más amplias y tradicionales.​ Los identitaristas, quienes priorizan su tipo particular de política de identidad, promueven los intereses de su grupo sin consideración por los intereses de diversos grupos políticos más grandes y diversos que se basan más bien en una ideología común.​ En uso académico, el término política identitaria se ha usado para referirse a una gama ancha de actividades políticas y análisis teóricos arraigado en experiencias de injusticia compartida por distintos grupos sociales. En este uso, la política identitaria típicamente apunta a reclamar mayor autodeterminación y libertad política para grupos marginados a través del entendimiento de la naturaleza distintiva de cada grupo de interés y desafiando caracterizaciones impuestas por terceros, en vez de organizarse alrededor de ideologías o afiliaciones de partido.​ La identidad está utilizada "como una herramienta para justificar reclamaciones políticas, promover ideologías políticas, o estimular y orientar acción social y política, normalmente en un contexto más grande de desigualdad o injusticia y con el objetivo de afirmar la unicidad y pertenencia al grupo, así como ganar poder y reconocimiento."​ El término política identitaria ha estado en uso en el idioma inglés en varias formas desde los años sesenta o setenta, pero ha sido en ocasiones aplicado con significados radicalmente diferentes por distintos grupos.​​ Ha ganado vigencia con la aparición de movimientos sociales como el movimiento feminista, el movimiento de derechos civiles en los EE. UU., el movimiento LGBTQ, así como movimientos nacionalistas y postcoloniales.​ Los ejemplos incluyen políticas identitarias basadas en edad, religión, clase social, profesión, cultura, lengua, discapacidad, educación, raza o etnicidad, lengua, sexo, identidad de género, ocupación, orientación sexual, población urbano o rural, y veteranía. (es)
  • Les politiques d'identité ou politique identitaire, sont une approche politique où des facteurs d'identification particuliers développent des programmes politiques fondés sur ces identités. Le terme est utilisé de diverses manières pour décrire des phénomènes aussi variés que le multiculturalisme, les mouvements de femmes, les droits civils, les mouvements de lesbiennes et de gays, et les mouvements séparatistes régionaux. Des défenseurs de la politique identitaire adoptent une perspective intersectionnelle, qui dit tenir compte de la gamme des systèmes d'oppression en interaction qui peuvent affecter leur vie et provenir de leurs diverses identités. Selon des personnes qui se décrivent comme des défenseurs de la politique identitaire, celle-ci est centrée sur les expériences vécues par ceux et celles qui sont confrontés à des oppressions systémiques. Le but est de comprendre l'interaction des oppressions raciales, économiques, fondées sur le sexe et le genre (entre autres) et de s'assurer qu'aucun groupe n'est affecté de manière disproportionnée par les actions politiques, présentes et futures. Ces applications contemporaines de la politique identitaire décrivent des personnes de race, d'ethnie, de sexe, d'identité de genre, d'orientation sexuelle, d'âge, de classe économique, de statut de handicap, d'éducation, de religion, de langue, de profession, de parti politique, de statut de vétéran et d'emplacement géographique spécifiques. Ces étiquettes identitaires ne s'excluent pas mutuellement, mais sont souvent combinées en une seule pour décrire des groupes hyper-spécifiques. Des personnes qui adoptent une perspective intersectionnelle, comme Kimberle Crenshaw, critiquent des formes plus étroites des politiques identitaire qui mettent trop l'accent sur les différences intergroupes et ignorent les différences intragroupes et les formes d'oppression. Des critiques de la politique identitaire la considèrent comme particulariste, contrairement à l'universalisme des perspectives libérales, ou affirment qu'elle détourne l'attention des structures d'oppression et d'exploitation non identitaires. Une critique de gauche des politiques identitaire, comme celle de Nancy Fraser, souligne que la mobilisation politique basée sur l'affirmation identitaire conduit à une redistribution de surface qui ne remet pas en cause le statu quo. Selon Nancy Fraser, la déconstruction identitaire, plutôt que l'affirmation, est plus propice à une politique de redistribution économique de gauche. D'autres critiques, comme celles de Kurzwelly, Rapport et Spiegel, soulignent que les politiques identitaire conduisent souvent à la reproduction et à la réification de notions essentialistes de l'identité, notions qui sont intrinsèquement erronées. (fr)
  • Politik identitas adalah sebuah alat politik suatu kelompok seperti etnis, suku, budaya, agama atau yang lainnya untuk tujuan tertentu, misalnya sebagai bentuk perlawanan atau sebagai alat untuk menunjukan jati diri suatu kelompok tersebut. Identitas dipolitisasi melalui interpretasi secara ekstrim, yang bertujuan untuk mendapat dukungan dari orang-orang yang merasa 'sama', baik secara ras, etnisitas, agama, maupun elemen perekat lainnya. Puritanisme atau ajaran kemurnian atau ortodoksi juga berandil besar dalam memproduksi dan mendistribusikan ide ‘kebaikan’ terhadap anggota secara satu sisi, sambil di sisi lain menutup nalar perlawanan atau kritis anggota kelompok identitas tertentu. Politik identitas, menurut Abdillah (2002) merupakan politik yang fokus utama kajian dan permasalahannya menyangkut perbedaan-perbedaan yang didasarkan atas asumsi-asumsi fisik tubuh, politik etnisitas atau primordialisme, dan pertentangan agama, kepercayaan, atau bahasa. Politik identitas hadir sebagai narasi resisten kelompok terpinggirkan akibat kegagalan narasi arus utama mengakomodir kepentingan minoritas; secara positif, politik identitas menghadirkan wahana mediasi penyuaraan aspirasi bagi yang tertindas. Fitur dikotomi oposisional menjadi fondasi utama yang membedakan perasaan kolektivitas ke-kita-an terhadap yang lain. Tetapi kenyataannya, pada tataran individual pada era modernisasi yang serba mekanik, muncul ‘kegagapan’ untuk memahami struktur masyarakat yang plural, maka intoleransi semakin meningkat. Pendeknya, terjadi ketidaksesuaian imajinasi sosial tentang kehidupan sehari-hari manusia modern dan interaksinya dengan masyarakat umum. Politik identitas dianggap sebagai senjata yang kuat oleh elit politik untuk menurunkan popularitas dan keterpilihan rival politik mereka atau upaya untuk mendapatkan dukungan politik dari publik. Isu etnis dan agama adalah dua hal yang selalu masuk dalam agenda politik identitas para elit di Indonesia, terutama kondisi masyarakat Indonesia di mana suasana primordialisme dan sektarianisme masih cukup kuat sehingga sangat mudah untuk memenangkan simpati publik, memicu kemarahan dan sentimen massa dengan menyebarkan isu-isu etnis, agama dan kelompok tertentu Pada akhir - akkhir ini politik identitas muncul dalam banyak rupanya mulai dari feminisme di eropa gerakan proletar di Amerika Latin, gerakan anti-apartheid di Afrika, pergolakan zionisme vis a vis pengakuan bangsa Palestina, gerakan summer spring di Timur Tengah, dorongan pemekaran wilayah berasas etnis atau suku hingga gerakan separatisme di negara kita adalah wajah-wajah dari politik identitas. Begitu luasnya spektrum politik identitas, dari otoritarian hingga demokrasi, dari kesetaraan hingga keberpihakan, dari modern hingga kearifan lokal, dari negara bangsa hingga negara agama. (in)
  • アイデンティティ政治(アイデンティティせいじ、英:identity politics、アイデンティティ・ポリティクス)は、ジェンダー、人種、民族、性的指向、障害などの特定のアイデンティティマイノリティーに基づく集団の利益を代弁して行う政治活動。外部の多数派には分からない特定の集団独自のアイデンティティ-の数が増える一方、集団の垣根を超えた見解・感情が共有が急速に失われている。国内外の左派はマルクス主義や社会民主主義の限界が明らかになる中で、新たな主義としてアイデンティティ政治を受け入れた。これ自体は必要な一方で、格差是正のやり方を考えることよりもエリート内での議論に関心が向かった。そのため、古くからあるマジョリティーが抱える問題、アメリカならば白人労働者層の貧困の問題からは注意が逸れ、理性的な対話を脅かしかねないようになった。 アファーマティブ・アクション(積極的優遇措置)はアイデンティティ政治がアイデンティティマイノリティーから社会的不公正とされているモノを是正するために推進された法的改正の一つである。一定の成果を上げているが、逆差別やマジョリティの弱視無視・皺寄せが起きていることへの批判の声も存在する。 (ja)
  • 정체성 정치는 전통적인 다양한 요소에 기반한 정당 정치나 드넓은 보편 정치에 속하지 않고 성별, 젠더, 종교, 장애, 민족, 인종, 성적지향, 문화 등 공유되는 집단 정체성을 기반으로 배타적인 정치 동맹을 추구하는 정치 운동이자 사상을 의미한다. 정체성 정치라는 용어는 1960년 혹은 70년대 이후로 여러 형태로 사용되어 왔지만, 서로 다른 집단에 의하여 근본적으로 다른 의미로 사용되어왔다. 이 용어는 여성운동, 미국의 민권운동, LGBT 운동, 내셔널리즘 운동 탈식민 운동 등의 출현으로 인지도를 얻게 되었다. (ko)
  • Identiteitspolitiek is het bedrijven van politiek vanuit de sociale identiteit van een bepaalde groep en de door deze groep gedeelde ervaring van maatschappelijk onrecht. Het is een breed, vaak in kritische zin gehanteerd containerbegrip, waaronder bewegingen vallen die etnische achtergrond, seksuele gerichtheid, gender, regionale identiteit of religieuze identiteit voorop stellen. Dergelijke groepsidentiteiten worden tegenover de cultureel dominante groep in een maatschappij gesteld. De term is een letterlijke vertaling van het Engelse identity politics, dat in de jaren 60 in zwang raakte in de Angelsaksische wereld. (nl)
  • Politica identitaria è un termine che descrive un approccio politico in cui le persone di una particolare religione, razza, contesto sociale, classe o altro fattore identificativo formano alleanze socio-politiche esclusive, allontanandosi da politiche di ampia portata e coalizione per sostenere e seguire movimenti politici che condividono con loro una particolare qualità identificativa. Il suo scopo è supportare e centrare le preoccupazioni, gli ordini del giorno e i progetti di gruppi particolari, in accordo con specifici cambiamenti sociali e politici. Il termine fu coniato dal Combahee River Collective nel 1977. Assunse un largo utilizzo nei primi anni '80 e nei decenni successivi fu impiegato in una miriade di casi con connotazioni radicalmente diverse a seconda del contesto del termine. Ha guadagnato valuta con l'emergere dell'attivismo sociale, [chiarimento necessario] che si manifesta in vari dialoghi all'interno dei movimenti femminista, dei diritti civili americani e LGBTQ, nonché in numerose organizzazioni nazionaliste e postcoloniali. Nell'uso accademico, il termine politica identitaria si riferisce a una vasta gamma di attività politiche e analisi teoriche radicate in esperienze di ingiustizia condivise da diversi gruppi sociali, spesso esclusi. In questo contesto, la politica dell'identità mira a rivendicare una maggiore autodeterminazione e libertà politica per le persone emarginate attraverso la comprensione di particolari paradigmi e fattori di stile di vita, e sfidando le caratterizzazioni e le limitazioni imposte dall'esterno, invece di organizzarsi esclusivamente attorno a sistemi di credenze status quo o affiliazioni tradizionali dei partiti. Identità viene utilizzato "come strumento per inquadrare rivendicazioni politiche, promuovere ideologie politiche o stimolare e orientare l'azione sociale e politica, di solito in un contesto più ampio di disuguaglianza o ingiustizia e con l'obiettivo di affermare il carattere distintivo e l'appartenenza al gruppo e ottenere potere e riconoscimento". Le applicazioni contemporanee della politica dell'identità descrivono i popoli di razza, etnia, sesso, identità di genere, orientamento sessuale, età, classe economica, condizione di disabilità, istruzione, religione, lingua, professione, partito politico, status di veterano e posizione geografica specifici. Queste etichette d'identità non si escludono a vicenda, ma sono, in molti casi, composto in uno quando descrive gruppi iper-specifici (concetto noto come intersezionalità). (it)
  • Uma política identitária (em inglês: identity politics) ou identitarismo refere-se a posições políticas baseadas nos interesses e nas perspectivas de grupos sociais com os quais cidadãos se identificam. Políticas identitárias visam a moldar ações de agentes públicos e privados para que determinados grupos tenham suas reivindicações atendidas e ganhem visibilidade social. Tais grupos podem se formar a partir de uma grande quantidade de sinais identitários, tais como idade, gênero, orientação sexual, religião, classe social, etnia, raça, língua, nacionalidade etc. Aplicações contemporâneas da política de identidade descrevem povos de raça, etnia e sexo específicos, identidade de gênero, orientação sexual, idade, classe econômica, deficiências psicomotoras, educação, religião, língua, profissão, partido político, status de veterano e localização geográfica. Esses rótulos de identidade não são mutuamente exclusivos, mas são, em muitos casos, combinados em um ao descrever grupos hiperespecíficos (um conceito conhecido como interseccionalidade). Política identitária está presente em ambos os lados do espectro político, mas é favorecido por populistas. (pt)
  • Identitetspolitik är politiska ställningstaganden som grundar sig på perspektiv utifrån tillhörighet till en sociokulturell grupp i syfte att bevara denna grupps ställning och stärka dess intressen. Därigenom kan människors politiska åskådning gestaltas utifrån den identitet de har som medlemmar av grupper. Förenklat kan det sägas att det är politik baserad på gruppidentitet. Ofta är det kopplat till att bekämpa diskriminering gentemot en grupp och stärka gruppens ställning i samhället. Exempel på sådana identiteter är grupper baserade på ras, klass, religion, kön, könsidentitet, etnicitet, nation, sexuell läggning, funktionsvariation, ålder och kultur. Typiska identitetspolitiska metoder är positiv särbehandling och kvotering. Lika utfall istället för lika möjligheter är målet för identitetspolitiken. Identitetspolitik har kritiserats för att motverka integration av nyanlända i samhället och bidra till ökad segregation, genom att bidrag riktade till olika religiösa och etniska grupper tenderar att befästa skillnader istället för att bidra till likhet. Ett av de äldsta skriftliga beläggen för termen spåras till 1974 då den användes i ett manifest av den afroamerikanska kvinnogruppen Combahee River Collective. Det förekommer företrädesvis i arbetarrörelser, etniska rörelser, feministiska rörelser, HBTQ-rörelser, handikapprörelser, och postkoloniala rörelser. Identitetspolitiken är föremål för debatt och kritik. Minoriteters rättigheter är en huvudfråga i identitetspolitik. Identitetspolitik har av Eric Kaufmann, professor vid University of London, beskrivits som ett uttryck för kulturell socialism. Identitetspolitik motiveras i kulturell socialism av en strävan att uppnå lika utfall mellan olika grupper. Målsättningen att uppnå lika utfall legitimerar inskränkningar i rättigheter för och särbehandling av priviligierade grupper. Kritiker menar vidare att det finns stora likheter mellan de idéer som används för att motivera och legitimera identitetspolitik, såsom kritisk rasteori, radikalfeminism och antirasism, och marxism. Kritiken fokuserar på indelningen av samhället i under- och överordnade grupper. Enligt marxistisk idéteori förtrycks den underordnade arbetarklassen av den överordnade borgarklassen och på samma sätt delar andra teorier in samhället i överordnade och underordnade grupper. Inordnandet av samhället i över- och underordnade grupper har kritiserats för att utgöra en form av paternalism som bygger på ideologiskt betingade definitioner av rättvisa och jämlikhet. (sv)
  • 身份認同政治(英語:identity politics),簡稱身份政治,是指在社會上,人群因性別、人種、民族、宗教、性取向等集體的共同利益而展開的政治活動。 身份認同政治這一概念出現在20世紀後期、特別是美國黑人民權運動時期,這在後來受到政治操作。 批判者認為,身份認同政治導致社會分裂,因為選民會根據自身的身份認同投票,而且身份認同政治的內部也存在對其他群體的歧視。2017年8月,维基解密创始人朱利安·阿桑奇说,美国共和党与美国民主党都不愿承认的一个事实是,愈演愈烈的身份政治冲突正在取代美国两党政治,已经自然而然地成为撕裂美国社会的利器。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 313075 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 77653 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124831186 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:author
  • Combahee River Collective (en)
dbp:date
  • July 2020 (en)
dbp:quote
  • [A]s children we realized that we were different from boys and that we were treated different—for example, when we were told in the same breath to be quiet both for the sake of being 'ladylike' and to make us less objectionable in the eyes of white people. In the process of consciousness-raising, actually life-sharing, we began to recognize the commonality of our experiences and, from the sharing and growing consciousness, to build a politics that will change our lives and inevitably end our oppression....We realize that the only people who care enough about us to work consistently for our liberation are us. Our politics evolve from a healthy love for ourselves, our sisters and our community which allows us to continue our struggle and work. This focusing upon our own oppression is embodied in the concept of identity politics. We believe that the most profound and potentially most radical politics come directly out of our own identity, as opposed to working to end somebody else's oppression. (en)
dbp:reason
  • Social activism has long preceded the 80's, what does "emergence" mean exactly? (en)
dbp:title
  • "The Combahee River Collective Statement" (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Identitární politika (též politika identity, anglicky identity politics) či identitarismus (což ovšem znamená i identitární hnutí) je v politologii označení politické aktivity, která se ostře zaměřuje na potřeby konkrétní skupiny lidí. Cílem je zvýšit uznání příslušné skupiny, zlepšit její sociální postavení a posílit její vliv. K identifikaci členů takové skupiny se používají kulturní, etnické, sociální nebo sexuální charakteristiky. Lidé, kteří tyto charakteristiky naplňují, jsou zahrnuti do skupiny, která je často představiteli identitarismu chápána jako homogenní. (cs)
  • Identitätspolitik (englisch identity politics) bezeichnet eine Zuschreibung für politisches Handeln, bei der Bedürfnisse einer spezifischen Gruppe von Menschen im Mittelpunkt stehen. Angestrebt werden höhere Anerkennung der Gruppe, die Verbesserung ihrer gesellschaftlichen Position und die Stärkung ihres Einflusses. Um die Mitglieder einer solchen Gruppe zu identifizieren, werden kulturelle, ethnische, soziale oder sexuelle Merkmale verwendet. Menschen, die diese Eigenschaften haben, werden zu der Gruppe gezählt und häufig als homogen betrachtet. (de)
  • アイデンティティ政治(アイデンティティせいじ、英:identity politics、アイデンティティ・ポリティクス)は、ジェンダー、人種、民族、性的指向、障害などの特定のアイデンティティマイノリティーに基づく集団の利益を代弁して行う政治活動。外部の多数派には分からない特定の集団独自のアイデンティティ-の数が増える一方、集団の垣根を超えた見解・感情が共有が急速に失われている。国内外の左派はマルクス主義や社会民主主義の限界が明らかになる中で、新たな主義としてアイデンティティ政治を受け入れた。これ自体は必要な一方で、格差是正のやり方を考えることよりもエリート内での議論に関心が向かった。そのため、古くからあるマジョリティーが抱える問題、アメリカならば白人労働者層の貧困の問題からは注意が逸れ、理性的な対話を脅かしかねないようになった。 アファーマティブ・アクション(積極的優遇措置)はアイデンティティ政治がアイデンティティマイノリティーから社会的不公正とされているモノを是正するために推進された法的改正の一つである。一定の成果を上げているが、逆差別やマジョリティの弱視無視・皺寄せが起きていることへの批判の声も存在する。 (ja)
  • 정체성 정치는 전통적인 다양한 요소에 기반한 정당 정치나 드넓은 보편 정치에 속하지 않고 성별, 젠더, 종교, 장애, 민족, 인종, 성적지향, 문화 등 공유되는 집단 정체성을 기반으로 배타적인 정치 동맹을 추구하는 정치 운동이자 사상을 의미한다. 정체성 정치라는 용어는 1960년 혹은 70년대 이후로 여러 형태로 사용되어 왔지만, 서로 다른 집단에 의하여 근본적으로 다른 의미로 사용되어왔다. 이 용어는 여성운동, 미국의 민권운동, LGBT 운동, 내셔널리즘 운동 탈식민 운동 등의 출현으로 인지도를 얻게 되었다. (ko)
  • Identiteitspolitiek is het bedrijven van politiek vanuit de sociale identiteit van een bepaalde groep en de door deze groep gedeelde ervaring van maatschappelijk onrecht. Het is een breed, vaak in kritische zin gehanteerd containerbegrip, waaronder bewegingen vallen die etnische achtergrond, seksuele gerichtheid, gender, regionale identiteit of religieuze identiteit voorop stellen. Dergelijke groepsidentiteiten worden tegenover de cultureel dominante groep in een maatschappij gesteld. De term is een letterlijke vertaling van het Engelse identity politics, dat in de jaren 60 in zwang raakte in de Angelsaksische wereld. (nl)
  • 身份認同政治(英語:identity politics),簡稱身份政治,是指在社會上,人群因性別、人種、民族、宗教、性取向等集體的共同利益而展開的政治活動。 身份認同政治這一概念出現在20世紀後期、特別是美國黑人民權運動時期,這在後來受到政治操作。 批判者認為,身份認同政治導致社會分裂,因為選民會根據自身的身份認同投票,而且身份認同政治的內部也存在對其他群體的歧視。2017年8月,维基解密创始人朱利安·阿桑奇说,美国共和党与美国民主党都不愿承认的一个事实是,愈演愈烈的身份政治冲突正在取代美国两党政治,已经自然而然地成为撕裂美国社会的利器。 (zh)
  • سياسات الهوية هي مجموعة من الحجج السياسية التي تركز على المصلحة الذاتية ووجهات النظر الخاصة بـ المجموعات المصلحية الاجتماعية المحددة ذاتيًا، والوسائل التي يمكن عن طريقها تشكيل سياسات الشعوب بواسطة مظاهر هويتهم التي يتم تحديدها عن طريق العرق أو الطبقة أو الدين أو الجنس أو الإثنية أو الأيديولوجية أو الولاية أو التوجه الجنسي أو الثقافة أو العملة أو التفضيل المعلوماتي أو التاريخ أو الأسلوب الأدبي و/أو الموسيقي أو الظروف الطبية أو المهنة أو الهواية أو أي شيء آخر مرتبط على نحو غير مضبوط ولكن بسيط بالنسبة لإدراك المنظمات الاجتماعية. وليس من الضروري مشاركة كافة الأعضاء من أي مجموعة معينة في سياسات الهوية. وربما تكون هذه الممارسة موجودة منذ أمد طويل؛ ولكن لم يظهر هذا المصطلح صراحةً إلى جانب كافة الحركات المرتبطة به إلا في الجزء الثاني من القرن العشرين. كذلك يمكن التعرض لهذا المصطلح بطريقة أكثر شيوع (ar)
  • Les polítiques d'identitat també anomenades de reconeixement són posicions polítiques basades en els interessos i perspectives dels grups socials amb els quals la gent identifica. Dit d'una altra manera, les polítiques d'identitat són el desig de buscar reconeixement a través d'algun fet diferencial que provoca discriminació social. Les característiques dels grups d'identitat així com les diferencies i límits amb altres grups són fets culturals, per tant depenen de com cada societat interpreti, accepti, i construeixi la realitat. (ca)
  • Identeca politiko, identec-politiko, aŭ politiko de identeco estas politika starpunkto, kiu baziĝas sur la interesoj kaj vidpunktoj de la sociaj grupoj, kiuj formas partojn de la identecoj de homoj. La politikoj de identeco inkludas la manierojn, kiel oniaj politikaj vidpunktoj povas esti formitaj per partoj de onia identeco per malstrikte korelaciaj sociaj organizoj. Ekzemploj inkludas sociajn organizojn, kiuj baziĝas sur raso, socia klaso, socia sekso, etno, nacieco, seksa orientiĝo, genra identeco, malkapablo, religio, kulturo, lingvo kaj dialekto. Membro de ajna grupo ne necese engaĝiĝas en politiko de identeco. (eo)
  • Identity politics is a political approach wherein people of a particular race, nationality, religion, gender, sexual orientation, social background, social class, or other identifying factors develop political agendas that are based upon these identities. Identity politics is deeply connected with the idea that some groups in society are oppressed and begins with analysis of that oppression. The term is used primarily to describe political movements in western societies, covering nationalist, multicultural, women's rights, civil rights, and LGBT movements. (en)
  • Política identitaria, o política de identidad, es un enfoque y análisis político basado en la priorización, por parte de las personas, de los aspectos más relevantes de su particular identidad racial, religiosa, étnica, sexual, social cultural u otra, y formando alianzas políticas exclusivas con otros de este grupo identitario, en vez de involucrarse en políticas de partido más amplias y tradicionales.​ Los identitaristas, quienes priorizan su tipo particular de política de identidad, promueven los intereses de su grupo sin consideración por los intereses de diversos grupos políticos más grandes y diversos que se basan más bien en una ideología común.​ (es)
  • Politik identitas adalah sebuah alat politik suatu kelompok seperti etnis, suku, budaya, agama atau yang lainnya untuk tujuan tertentu, misalnya sebagai bentuk perlawanan atau sebagai alat untuk menunjukan jati diri suatu kelompok tersebut. Identitas dipolitisasi melalui interpretasi secara ekstrim, yang bertujuan untuk mendapat dukungan dari orang-orang yang merasa 'sama', baik secara ras, etnisitas, agama, maupun elemen perekat lainnya. Puritanisme atau ajaran kemurnian atau ortodoksi juga berandil besar dalam memproduksi dan mendistribusikan ide ‘kebaikan’ terhadap anggota secara satu sisi, sambil di sisi lain menutup nalar perlawanan atau kritis anggota kelompok identitas tertentu. Politik identitas, menurut Abdillah (2002) merupakan politik yang fokus utama kajian dan permasalahannya (in)
  • Les politiques d'identité ou politique identitaire, sont une approche politique où des facteurs d'identification particuliers développent des programmes politiques fondés sur ces identités. Le terme est utilisé de diverses manières pour décrire des phénomènes aussi variés que le multiculturalisme, les mouvements de femmes, les droits civils, les mouvements de lesbiennes et de gays, et les mouvements séparatistes régionaux. (fr)
  • Politica identitaria è un termine che descrive un approccio politico in cui le persone di una particolare religione, razza, contesto sociale, classe o altro fattore identificativo formano alleanze socio-politiche esclusive, allontanandosi da politiche di ampia portata e coalizione per sostenere e seguire movimenti politici che condividono con loro una particolare qualità identificativa. Il suo scopo è supportare e centrare le preoccupazioni, gli ordini del giorno e i progetti di gruppi particolari, in accordo con specifici cambiamenti sociali e politici. (it)
  • Uma política identitária (em inglês: identity politics) ou identitarismo refere-se a posições políticas baseadas nos interesses e nas perspectivas de grupos sociais com os quais cidadãos se identificam. Políticas identitárias visam a moldar ações de agentes públicos e privados para que determinados grupos tenham suas reivindicações atendidas e ganhem visibilidade social. Tais grupos podem se formar a partir de uma grande quantidade de sinais identitários, tais como idade, gênero, orientação sexual, religião, classe social, etnia, raça, língua, nacionalidade etc. (pt)
  • Identitetspolitik är politiska ställningstaganden som grundar sig på perspektiv utifrån tillhörighet till en sociokulturell grupp i syfte att bevara denna grupps ställning och stärka dess intressen. Därigenom kan människors politiska åskådning gestaltas utifrån den identitet de har som medlemmar av grupper. Förenklat kan det sägas att det är politik baserad på gruppidentitet. (sv)
rdfs:label
  • Identity politics (en)
  • سياسات الهوية (ar)
  • Política identitària (ca)
  • Identitární politika (cs)
  • Identitätspolitik (de)
  • Identeca politiko (eo)
  • Política identitaria (es)
  • Politik identitas (in)
  • Politica identitaria (it)
  • Politiques d'identité (fr)
  • アイデンティティ政治 (ja)
  • 정체성 정치 (ko)
  • Identiteitspolitiek (nl)
  • Política identitária (pt)
  • Identitetspolitik (sv)
  • 身份認同政治 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:field of
is dbo:ideology of
is dbo:nonFictionSubject of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:ideology of
is dbp:subject of
is rdfs:seeAlso of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License