An Entity of Type: animal, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Hüseyin Avni Pasha (1820 – 15 June 1876) was an Ottoman governor-general and statesman. He was Grand Vizier of the Ottoman Empire from 15 February 1874 to 26 April 1875. He was killed by Çerkess Hassan the younger brother of Neşerek Kadın Efendi, who accused him of the murder of Ottoman Sultan Abdülaziz, on 15 June 1876 during a cabinet meeting of Ottoman Sultan Murad V at the residence of Midhat Pasha near Beyazıt in Fatih, Istanbul. The foreign affairs minister Mehmed Rashid Pasha was also killed in the attack.

Property Value
dbo:abstract
  • Hüseyin Avni Paşa fou un general i gran visir otomà fill d'un camperol pobre. Va anar de jove a Istanbul i va ingressar a l'acadèmia militar i en va sortir el 1848 com a capità d'estat major. El 1852 va participar en la guerra de Crimea com a tinent coronel i va destacar a la batalla de Çetate; a Mingrèlia fou cap de l'estat major d'Omer Pasha. Va ocupar després un càrrec administratiu (1856) i a la guerra amb Montenegro fou comandant de divisió (1862). El 1863 va entrar al Consell militar superior amb grau de general; el juny de 1863 fou ministre de la guerra (interí però mantingut en el càrrec pel gran visir Fuad Pasha) fins al 24 de desembre de 1865. L'abril de 1867 fou nomenat governador militar de Janina, però el 15 d'octubre següent fou enviat a Creta per repirmir la revolta de l'illa. El seu èxit li va valer ser nomenat ministre de la geurra (serasker) el 12 de febrer de 1867. va reformar l'exèrcit seguint el model de Prússia. Mort el gran visir Ali Pasha el 6 de setembre de 1871, el substituït Mahmud Nedim Pasha el tenia com enemic i el va cessar i el va enviar desterrat a Isparta, però fou aviat cridat (juliol de 1872) i el novembre fou nomenat wali de la província d'Aydin. El 25 de gener de 1873 va ocupar la cartera de la Marina amb Muterdjim Mehmed Rushdi Pasha i el 15 de febrer de 1873 la de guerra amb Esad Pasha. El 15 de febrer de 1874 va substituir com a gran visir a Shirwanizade Mehmed Rushdi Pasha (o Sirvanizade Mehmed Rüstü Pasha, que ocupava el càrrec des del 15 d'abril de 1873) i va exercir fins al 26 d'abril de 1875, conservant la cartera de Guerra. La seva acció de govern va estar determinada per la crisi econòmica deguda a les males collites. Cessat com a gran visir fou nomenat governador (wali) de la província d'Aydin, però va tornar a la cartera de Guerra el 21 d'agost, només per quatre dies, ja que el dia 25 d'agost el nou gran visir Mahmud Nedim Pasha el va cessar. Fou enviat com a wali de la província de Bursa i el 12 de maig de 1876 va tornar a ser ministre de Guerra i va tenir un paper clau en la deposició del sultà el 31 de maig. La nit del 15 al 16 de juny de 1876 fou assassinat per un oficial de nom Çerkes Hassan, per causa de greuges personals. (ca)
  • حسين عوني باشا (بالتركية العثمانية: حسين عونى پاشا، وبالتركية الحديثة: Hüseyin Avni Paşa) ـ (إسبرطة، 1820 ـ إسطنبول، 15 يونيو 1876) هو سياسي عثماني شغل منصب الصدر الأعظم للدولة العثمانية في الفترة من 15 فبراير 1874 إلى 26 أبريل 1875. قُتل على يد «شركس حسن» (بالتركية: Çerkess Hassan)‏، الأخ الأصغر لنسرين قادين الزوجة الخامسة للسلطان العثماني عبد العزيز الأول، والتي اتهمته بالضلوع في قتل زوجها السلطان عبد العزيز الأول أثناء اجتماع لمجلس وزراء السلطان مراد الخامس في قصر مدحت باشا في ميدان بايزيد بالآستانة. (ar)
  • Ο Χουσεΐν Αβνί Πασάς (Hüseyin Avni Paşa, 1819 - 15 Ιουνίου 1876) ήταν Οθωμανός στρατιωτικός και πολιτικός και Μέγας Βεζίρης της Οθωμανικής Αυτοκρατορίας, επί βασιλείας του σουλτάνου Αμπντέλ Αζίζ. Γεννήθηκε στην Ισπάρτα και ο πατέρας του τον έστειλε για ανώτερη εκπαίδευση στη Κωνσταντινούπολη. Αρχικά ακολούθησε θρησκευτική εκπαίδευση σε μετρεσέ αλλά το 1837 ακολούθησε το στρατιωτικό επάγγελμα στο οποίο και εξελίχθηκε πολύ σύντομα. Σε ηλικία μόλις 21 ετών είχε γίνει λοχαγός, (μουλαζίμ), και το 1853 ήταν ήδη συνταγματάρχης, (γιάρμπεης), και στρατιωτικός καθηγητής. Η ταχεία αυτή εξέλιξη τον έφερε στο Σαράι του Σουλτάνου με καθήκοντα σημερινού προσωπάρχη. Τελικά το 1863 ανέλαβε στρατηγός και γενικός αρχηγός της 1ης Στρατιάς του οθωμανικού στρατού σε ειδική τελετή. Το 1867 όταν οι Έλληνες της τουρκοκρατούμενης Κρήτης, που αποτελούσε τότε ιδιαίτερη τουρκική διοικητική περιφέρεια, ξεκίνησαν την επανάσταση, στις 7 Μαρτίου του 1867, έλαβε αμέσως εντολή από τον Σουλτάνο να σπεύσει και να καταστείλει την επανάσταση, (ανταρσία – κατά τους Οθωμανούς), αναλαμβάνοντας ταυτόχρονα και κυβερνήτης. Έτσι φθάνοντας ο Χουσεΐν στη Κρήτη ως στρατιωτικός αρχηγός από τις 29 Νοεμβρίου του 1867 ανέλαβε διοικητής της νήσου, αντικαθιστώντας τον Ρεσίτ Πασά που είχε επί τούτου μεταβεί και αναλάβει κυβερνήτης της Κρήτης. Η Σητεία ανοικοδομήθηκε το 1870 επί της διοίκησής του, και ονομάστηκε Αβνιέ προς τιμήν του. Επιτυγχάνοντας τελικά την ειρήνευση στη Κρήτη επέστρεψε στη Κωνσταντινούπολη όπου και ανέλαβε από τον Φεβρουάριο του 1874 και για 14 μήνες Μέγας βεζίρης και στη συνέχεια υπουργός των Στρατιωτικών. Την εποχή εκείνη μεγάλη δυσαρέσκεια είχε δημιουργηθεί κατά του φιλοπρόοδου Σουλτάνου μεταξύ των οποίων ήταν αφενός οι ανακατατάξεις του στρατού σε ευρωπαϊκή μορφή αλλά κυρίως το περιβόητο διάταγμα Χαττ-ι Χουμαγιούν. Τότε ο έχοντας ως κύριο συνεργό του τον Χουσεΐν Αβνί Πασά και άλλους, στις 30 Μαΐου του 1876 επεχείρησε στρατιωτικό πραξικόπημα κατά το οποίο καταλήφθηκε το όπου και ακολούθησε η δολοφονία του Σουλτάνου. Όμως δεκαπέντε μόλις ημέρες μετά, και ενώ ο πραξικοπηματίας Χουσεΐν Αβνί , ως υπουργός των στρατιωτικών προσερχόταν το βράδυ στις 15 Ιουνίου, (15 Χαζιράν), σε συνεδρίαση της επαναστατικής κυβέρνησης στην οικία του Μιδάτ Πασά πυροβολήθηκε θανάσιμα από τον γαμπρό, (καγίνμπιραντ), του καθαιρεθέντος Σουλτάνου, τον Πρίγκιπα Χασάν τον Κιρκάσιο που καταγόταν από το Σιλιβρί, αφού προηγουμένως είχε καταφέρει να εισέλθει στην οικία αιφνιδιάζοντας όλους, πριν οι σκοποί τον αναγνωρίσουν. Σημειώνεται ότι στη δολοφονία εκείνη ο Χασάν σκότωσε επίσης άλλα τέσσερα άτομα μεταξύ των οποίων και τον τότε υπουργό των εξωτερικών Ρασίντ Πασά. Ο δε Μιδάτ Πασάς μόλις που πρόλαβε να γλιτώσει του φονικού εκείνου. (el)
  • Hüseyin Avni Pascha (* 1819 in bei Isparta im südwestlichen Kleinasien; † 15. Juni 1876 Istanbul) war ein türkischer General, Staatsmann und Großwesir des Osmanischen Reichs. (de)
  • Hüseyin Avni Pasha (1820 – 15 June 1876) was an Ottoman governor-general and statesman. He was Grand Vizier of the Ottoman Empire from 15 February 1874 to 26 April 1875. He was killed by Çerkess Hassan the younger brother of Neşerek Kadın Efendi, who accused him of the murder of Ottoman Sultan Abdülaziz, on 15 June 1876 during a cabinet meeting of Ottoman Sultan Murad V at the residence of Midhat Pasha near Beyazıt in Fatih, Istanbul. The foreign affairs minister Mehmed Rashid Pasha was also killed in the attack. (en)
  • Huseyin Avni Pasha (lahir tahun 1819 – meninggal 15 Juni 1876) ialah Gubernur Izmir. Keluar dari militer pada 1848 dengan pangkat Kepala Staf. Ia bekerja beberapa lama sebagai pengajar di sekolah militer dan terlibat dalam Perang Krim. Lalu ia bekerja sebagai pengawas sekolah militer kekhalifahan dan menjadi komandan pasukan, namun dipecat dari kedudukan ini dan diasingkan ke Isparta pada 1871 selama 11 bulan. Lantas surat pengampunannya dikeluarkan dan diangkat sebagai Gubernur Aydin, juga pengelola pengawasan kelautan, lalu diangkat lagi menjadi kepala staf umum pasukan untuk kedua kalinya pada 1873. Pada 1874 ia diangkat menjadi Menteri Besar, namun diturunkan dari jabatannya setelah 14 bulan pemerintahannya. Lalu diangkat lagi jadi Gubernur Izmir, lalu Bursa. Ia terlibat dalam penggulingan Sultan Abd-ul-Aziz dan pengangkatan Murad V sebagai penggantinya. * l * * s (in)
  • Hüseyin Avni Pascià (in turco ottomano: حسين عونى پاشا; Gelendost, 1819 – Istanbul, 15 giugno 1876) è stato un generale e politico ottomano, figlio di un povero contadino. Andò a Istanbul da giovane ed entrò nell'accademia militare e se ne andò nel 1848 come capitano di stato maggiore. Nel 1852 partecipò alla guerra di Crimea come tenente colonnello e si distinse nella (31 Dicembre 1853 – 6 Gennaio 1854); in Mingrèlia fu capo di gabinetto di Omar Pascià. In seguito ricoprì un incarico amministrativo (1856) e nella guerra contro il Montenegro fu comandante di divisione (1862). Nel 1863 entrò nel Consiglio Militare Superiore con il grado di generale; nel giugno 1863 fu ministro della guerra (ad interim, ma carica di fatto mantenuta dal gran visir Fu'ad Pascià) fino al 24 dicembre 1865. Nell'aprile 1867 fu nominato governatore militare di Giannina, ma il 15 ottobre successivo fu inviato a Creta per ricominciare la rivolta nell'isola. Il suo successo gli valse di essere nominato ministro della geurra (serraschiere) il 12 febbraio 1867. Riformò l'esercito sul modello della Prussia. Dopo la morte del Gran Visir Ali Pasha il 6 settembre 1871, il sostituto Mahmoud Nedim Pasha lo ebbe come suo nemico e lo congedò e lo mandò esiliato a Isparta, ma fu presto convocato (luglio 1872) e nel novembre fu nominato wali del Vilayet di Aidin. Il 25 gennaio 1873 tenne il portafoglio della Marina con Mütercim Mehmed Rüşdi Pascià e il 15 febbraio 1873 il portafoglio della guerra con Sakızlı Ahmed Esat Pascià. Il 15 febbraio 1874 sostituì come gran visir Şirvanlı Mehmed Rüşdi Pascià, (che occupò la carica dal 15 aprile 1873) ed esercitò fino al 26 aprile 1875, conservando il portafoglio del ministero della guerra. La sua azione di governo è stata determinata dalla crisi economica dovuta ai cattivi raccolti. Cessato come Gran Visir fu nominato Governatore (Wali) della provincia di Aydin, ma tornò al portafoglio di Guerra il 21 agosto, solo per quattro giorni, poiché il 25 agosto il nuovo Gran Visir Mahmud Nedim Pascià lo fermò. Fu inviato come wali dalla provincia di Bursa e il 12 maggio 1876 divenne nuovamente Ministro della Guerra e svolse un ruolo chiave nella deposizione del Sultano il 31 maggio. Fu assassinato da un ufficiale di nome Çerkess Hassan il fratello minore della quarta moglie del sultano , che lo accusava dell'omicidio di Abdül Aziz, il 15 giugno 1876 durante una riunione di gabinetto del sultano ottomano Murad V nella residenza di Mithat Pascià (vicino a Piazza Beyazit a Fatih, ad Istanbul). Anche il ministro degli esteri fu ucciso nell'attacco. (it)
  • Hussein Avni pascha, född 1819, död 15 juni 1876, var en turkisk general och statsman. Hussein Avni pascha deltog som överste i Krimkriget som överste och blev 1856 generalstabschef. I kriget med Montenegro 1859-60 som divisionsgeneral och bekämpade 1867 med fullständig framgång upprorsmännen på Kreta. Hussein Avni pacha blev därefter 1869-71 krigsminister, genomförde han en ombildning av Turkiets militära organisation. Han avlägsnades 1871 men återkallades 1872, var återigen krigsminister mellan 1873-75 och samtidigt storvesir 1874-75. Hussein Avni mördades den 15 juni 1876 efter att han medverkat till sultan Abd ül-Aziz avsättning i maj samma år. (sv)
  • Хусейн Авни Паша (тур. Hüseyin Avni Paşa; 1821 — 15 июня 1876) — османский Маршал, Великий визирь Османской империи. (ru)
  • Хусейн Авні Паша (тур. Hüseyin Avni Paşa; 1821 — 15 червня 1876) — османський Маршал, Великий візир Османської імперії. (uk)
dbo:birthPlace
dbo:deathDate
  • 1876-06-15 (xsd:date)
dbo:deathPlace
dbo:termPeriod
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageID
  • 32254126 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 3059 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1095192206 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:birthDate
  • 1820 (xsd:integer)
dbp:birthPlace
dbp:deathDate
  • 1876-06-15 (xsd:date)
dbp:deathPlace
  • Istanbul (en)
dbp:honorificSuffix
dbp:name
  • Hüseyin Avni (en)
dbp:office
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • حسين عوني باشا (بالتركية العثمانية: حسين عونى پاشا، وبالتركية الحديثة: Hüseyin Avni Paşa) ـ (إسبرطة، 1820 ـ إسطنبول، 15 يونيو 1876) هو سياسي عثماني شغل منصب الصدر الأعظم للدولة العثمانية في الفترة من 15 فبراير 1874 إلى 26 أبريل 1875. قُتل على يد «شركس حسن» (بالتركية: Çerkess Hassan)‏، الأخ الأصغر لنسرين قادين الزوجة الخامسة للسلطان العثماني عبد العزيز الأول، والتي اتهمته بالضلوع في قتل زوجها السلطان عبد العزيز الأول أثناء اجتماع لمجلس وزراء السلطان مراد الخامس في قصر مدحت باشا في ميدان بايزيد بالآستانة. (ar)
  • Hüseyin Avni Pascha (* 1819 in bei Isparta im südwestlichen Kleinasien; † 15. Juni 1876 Istanbul) war ein türkischer General, Staatsmann und Großwesir des Osmanischen Reichs. (de)
  • Hüseyin Avni Pasha (1820 – 15 June 1876) was an Ottoman governor-general and statesman. He was Grand Vizier of the Ottoman Empire from 15 February 1874 to 26 April 1875. He was killed by Çerkess Hassan the younger brother of Neşerek Kadın Efendi, who accused him of the murder of Ottoman Sultan Abdülaziz, on 15 June 1876 during a cabinet meeting of Ottoman Sultan Murad V at the residence of Midhat Pasha near Beyazıt in Fatih, Istanbul. The foreign affairs minister Mehmed Rashid Pasha was also killed in the attack. (en)
  • Hussein Avni pascha, född 1819, död 15 juni 1876, var en turkisk general och statsman. Hussein Avni pascha deltog som överste i Krimkriget som överste och blev 1856 generalstabschef. I kriget med Montenegro 1859-60 som divisionsgeneral och bekämpade 1867 med fullständig framgång upprorsmännen på Kreta. Hussein Avni pacha blev därefter 1869-71 krigsminister, genomförde han en ombildning av Turkiets militära organisation. Han avlägsnades 1871 men återkallades 1872, var återigen krigsminister mellan 1873-75 och samtidigt storvesir 1874-75. Hussein Avni mördades den 15 juni 1876 efter att han medverkat till sultan Abd ül-Aziz avsättning i maj samma år. (sv)
  • Хусейн Авни Паша (тур. Hüseyin Avni Paşa; 1821 — 15 июня 1876) — османский Маршал, Великий визирь Османской империи. (ru)
  • Хусейн Авні Паша (тур. Hüseyin Avni Paşa; 1821 — 15 червня 1876) — османський Маршал, Великий візир Османської імперії. (uk)
  • Hüseyin Avni Paşa fou un general i gran visir otomà fill d'un camperol pobre. Va anar de jove a Istanbul i va ingressar a l'acadèmia militar i en va sortir el 1848 com a capità d'estat major. El 1852 va participar en la guerra de Crimea com a tinent coronel i va destacar a la batalla de Çetate; a Mingrèlia fou cap de l'estat major d'Omer Pasha. Va ocupar després un càrrec administratiu (1856) i a la guerra amb Montenegro fou comandant de divisió (1862). El 1863 va entrar al Consell militar superior amb grau de general; el juny de 1863 fou ministre de la guerra (interí però mantingut en el càrrec pel gran visir Fuad Pasha) fins al 24 de desembre de 1865. L'abril de 1867 fou nomenat governador militar de Janina, però el 15 d'octubre següent fou enviat a (ca)
  • Ο Χουσεΐν Αβνί Πασάς (Hüseyin Avni Paşa, 1819 - 15 Ιουνίου 1876) ήταν Οθωμανός στρατιωτικός και πολιτικός και Μέγας Βεζίρης της Οθωμανικής Αυτοκρατορίας, επί βασιλείας του σουλτάνου Αμπντέλ Αζίζ. Γεννήθηκε στην Ισπάρτα και ο πατέρας του τον έστειλε για ανώτερη εκπαίδευση στη Κωνσταντινούπολη. Αρχικά ακολούθησε θρησκευτική εκπαίδευση σε μετρεσέ αλλά το 1837 ακολούθησε το στρατιωτικό επάγγελμα στο οποίο και εξελίχθηκε πολύ σύντομα. Σε ηλικία μόλις 21 ετών είχε γίνει λοχαγός, (μουλαζίμ), και το 1853 ήταν ήδη συνταγματάρχης, (γιάρμπεης), και στρατιωτικός καθηγητής. Η ταχεία αυτή εξέλιξη τον έφερε στο Σαράι του Σουλτάνου με καθήκοντα σημερινού προσωπάρχη. Τελικά το 1863 ανέλαβε στρατηγός και γενικός αρχηγός της 1ης Στρατιάς του οθωμανικού στρατού σε ειδική τελετή. (el)
  • Huseyin Avni Pasha (lahir tahun 1819 – meninggal 15 Juni 1876) ialah Gubernur Izmir. Keluar dari militer pada 1848 dengan pangkat Kepala Staf. Ia bekerja beberapa lama sebagai pengajar di sekolah militer dan terlibat dalam Perang Krim. Pada 1874 ia diangkat menjadi Menteri Besar, namun diturunkan dari jabatannya setelah 14 bulan pemerintahannya. Lalu diangkat lagi jadi Gubernur Izmir, lalu Bursa. Ia terlibat dalam penggulingan Sultan Abd-ul-Aziz dan pengangkatan Murad V sebagai penggantinya. * l * * s (in)
  • Hüseyin Avni Pascià (in turco ottomano: حسين عونى پاشا; Gelendost, 1819 – Istanbul, 15 giugno 1876) è stato un generale e politico ottomano, figlio di un povero contadino. Andò a Istanbul da giovane ed entrò nell'accademia militare e se ne andò nel 1848 come capitano di stato maggiore. Nel 1852 partecipò alla guerra di Crimea come tenente colonnello e si distinse nella (31 Dicembre 1853 – 6 Gennaio 1854); in Mingrèlia fu capo di gabinetto di Omar Pascià. In seguito ricoprì un incarico amministrativo (1856) e nella guerra contro il Montenegro fu comandante di divisione (1862). Nel 1863 entrò nel Consiglio Militare Superiore con il grado di generale; nel giugno 1863 fu ministro della guerra (ad interim, ma carica di fatto mantenuta dal gran visir Fu'ad Pascià) fino al 24 dicembre 1865. Nell (it)
rdfs:label
  • حسين عوني باشا (ar)
  • Hüseyin Avni Paixà (ca)
  • Hüseyin Avni Pascha (de)
  • Χουσεΐν Αβνί Πασάς (el)
  • Huseyin Avni Pasha (in)
  • Hüseyin Avni Pasha (en)
  • Hüseyin Avni Pascià (it)
  • Хусейн Авни-паша (ru)
  • Hussein Avni Pascha (sv)
  • Авні-Паша (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
foaf:name
  • Hüseyin Avni (en)
is dbo:commander of
is dbo:successor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:commander of
is dbp:successor of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License