An Entity of Type: disease, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The fight-or-flight or the fight-flight-or-freeze response (also called hyperarousal or the acute stress response) is a physiological reaction that occurs in response to a perceived harmful event, attack, or threat to survival. It was first described by Walter Bradford Cannon. His theory states that animals react to threats with a general discharge of the sympathetic nervous system, preparing the animal for fighting or fleeing. More specifically, the adrenal medulla produces a hormonal cascade that results in the secretion of catecholamines, especially norepinephrine and epinephrine. The hormones estrogen, testosterone, and cortisol, as well as the neurotransmitters dopamine and serotonin, also affect how organisms react to stress. The hormone osteocalcin might also play a part.

Property Value
dbo:abstract
  • نظرية الكر والفر (بالإنجليزية: fight-or-flight response)‏ وصفت لأول مرة من قبل والتر كانون في 1915. نظريته تقول أن الحيوانات تتفاعل للخطر بطريقة استنفاذ عام للجهاز العصبي الودي sympathetic nervous system، مما يجعل الحيوان مستعدا للقتال أو الهروب. تم التعرف على هذه الاستجابة فيما بعد بأنها المرحلة الأولى لحالة التعود العامة التي تنظّم استجابات الإجهاد Stress في الحيوانات الفقارية وبعض الكائنات الأخرى . (ar)
  • La reacció de lluita o fugida és una reacció neuronal fisiològica que es manifesta com a resposta a un esdeveniment percebut com a perillós per a la seguretat de l'individu o els seus éssers estimats. Fou descrita per primera vegada per . La seva teoria afirma que els animals reaccionen a les amenaces amb una descàrrega general del sistema nerviós simpàtic que els prepara per lluitar o fugir. Concretament, la medul·la suprarenal produeix una cascada hormonal que engega la secreció de catecolamines, especialment noradrenalina i adrenalina. Hormones com l'estrogen, la testosterona i el cortisol, juntament amb neurotransmissors com la dopamina i la serotonina, també influeixen en la reacció dels organismes a l'estrès. Aquesta reacció és reconeguda com la primera fase de la síndrome general d'adaptació, que regula les reaccions a l'estrès en els vertebrats i altres organismes. n'ha plantejat una connotació de gènere, en el sentit que la reacció de lluita o fugida seria una reacció típicament masculina, mentre la resposta a l'estrès predominantment femenina seria la . Aquesta proposta ha suscitat força crítiques, especialment per promoure el «determinisme de gènere». (ca)
  • Fuĝo-lukto reago (nomita ankaŭ fuĝa, lukta, frosta aŭ servema reago [en posttraŭmata malordo, hiperagitiĝo, aŭ akra stresreago) estas fiziologia reago kiu okazas responde al konstatita damaĝa okazo, vundiga atako, aŭ minaco kontraŭ survivado. Ĝi estis unuafoje priskribita de Walter Bradford Cannon. Lia teorio asertas ke animaloj reagas al minacoj per ĝenerala malŝarĝo de la simpatia nervosistemo, pretigante la animalon por luktadi aŭ forigo. Pli specife, adrenaj medoloj en la surrena glando produktas hormonan eligon kiu rezultas en sekrecio de katekolaminoj, ĉefe de noradrenalino kaj adrenalino. Amit Sood, Profesoro de Medicino ĉe la Mayo Clinic College of Medicine studas la klasikan fuĝ-luktan reagon kaj asertas ke estrogeno kaj testosterono estas ankaŭ hormonoj kiuj tuŝas al kiel oni reagas al streso, ĉar ili estas neŭrotransmitilaj dopamino kaj serotonino. Tiu reago estas agnoskita kiel unua stadio de ĝenerala adaptosindromo kiu regulas stresajn reagojn ĉe vertebruloj kaj aliaj organismoj. (eo)
  • La reacción de lucha o huida (también llamada reacción de lucha, huida o parálisis, hiperexcitación, o respuesta de estrés agudo) es una respuesta fisiológica ante la percepción de daño, ataque o amenaza a la supervivencia.​ Fue descrita inicialmente por Walter Bradford Cannon,​ indicando que los animales reaccionan con una descarga general del sistema nervioso simpático, preparándolos para luchar o escapar.​ Aunque tradicionalmente se ha relacionado la reacción de lucha o huida con la secreción de adrenalina en las glándulas suprarrenales, hoy sabemos que la hormona responsable es la osteocalcina, que se genera en los huesos. Este hallazgo se produjo en 2019 y cambió por completo el paradigma de la fisiología del sistema nervioso simpático. Hasta ese momento, se pensaba que la reacción se iniciaba en la médula adrenal donde se desencadenaba una descarga de hormonas resultando en la secreción de catecolaminas.​ La reacción es reconocida como la primera etapa de un síndrome de adaptación general que regula las respuestas de estrés de vertebrados y otros organismos. (es)
  • The fight-or-flight or the fight-flight-or-freeze response (also called hyperarousal or the acute stress response) is a physiological reaction that occurs in response to a perceived harmful event, attack, or threat to survival. It was first described by Walter Bradford Cannon. His theory states that animals react to threats with a general discharge of the sympathetic nervous system, preparing the animal for fighting or fleeing. More specifically, the adrenal medulla produces a hormonal cascade that results in the secretion of catecholamines, especially norepinephrine and epinephrine. The hormones estrogen, testosterone, and cortisol, as well as the neurotransmitters dopamine and serotonin, also affect how organisms react to stress. The hormone osteocalcin might also play a part. This response is recognised as the first stage of the general adaptation syndrome that regulates stress responses among vertebrates and other organisms. (en)
  • Kampf-oder-Flucht-Reaktion (englisch fight-or-flight response, vgl. fight or flight „Kampf oder Flucht“) ist ein von dem US-amerikanischen Physiologen Walter Cannon (1915) geprägter Begriff. Die Konfrontation-oder-Flucht-Reaktion beschreibt die rasche körperliche und seelische Anpassung von Lebewesen in Gefahrensituationen als Stressreaktion. Die zugehörigen neurobiologischen Abläufe erforschte Cannon an der Reaktion von Tieren auf Bedrohung. Die Ausgangsbasis seiner wissenschaftlichen Arbeit war sein Interesse an den Hintergründen der häufig auftretenden Posttraumatischen Belastungsstörung bei Soldaten während und nach dem Ersten Weltkrieg. Während der Kampf-oder-Flucht-Reaktion veranlasst das Gehirn, dass Impulse durch Nervenbahnen des vegetativen Nervensystems an das Nebennierenmark gesendet werden, die dort eine schlagartige Freisetzung von Adrenalin bewirken, das u. a. das Herzminutenvolumen, die Körperkraft (Muskeltonus) und die Atemfrequenz erhöht. Bei einer Dauerbelastung werden zusätzlich stoffwechselanregende Hormone wie Cortisol von der Nebennierenrinde ins Blut abgegeben, da das Adrenalin zwar sofort, aber nur für kurze Zeit wirksam ist. Diese Reaktionen liefern die Energie für überlebenssicherndes Verhalten, das einer Stresssituation bei Tieren unter artgemäßen Bedingungen angemessen ist: Konfrontation oder Flucht. Beim Menschen kann ein „Adrenalinstoß“ in Gefahrensituationen mit körperlichen Anforderungen sehr hilfreich sein, jedoch kommt es im Zusammenhang mit dem Kampf-oder-Flucht-Syndrom häufig auch zu Affekthandlungen. Die Kampf-oder-Flucht-Reaktion beruht auf einer positiven Rückkopplung zwischen Nebennierenmark und Sympathikus. Impulse des Sympathikus veranlassen eine Ausschüttung von Adrenalin und Noradrenalin. Noradrenalin ist der Neurotransmitter des Sympathikus, weshalb dieser dadurch noch mehr Impulse geben kann, sodass noch mehr Neurotransmitter ausgeschüttet werden. Zu lang andauernder Stress kann zu Schäden oder zum Zusammenbruch des Organismus führen (siehe auch Allgemeines Anpassungssyndrom). (de)
  • La réponse combat-fuite a été décrite pour la première fois en 1929 par le physiologiste américain Walter Bradford Cannon. Sa théorie explique que la réaction animale face aux menaces accompagnée d'une décharge générale du système nerveux orthosympathique, amorce l'animal à un combat ou une fuite. Cette théorie est plus tard reconnue comme étant le premier stade du syndrome général d'adaptation régulant les réponses au stress parmi les vertébrés et autres organismes. (fr)
  • Een vecht-of-vluchtreactie (of vlucht-of-vechtreactie; Engels: fight-or-flight response) is een reflex die als automatisch verdedigingsmechanisme bij mensen en dieren optreedt als er acuut gevaar dreigt. De reactie begint met acute hevige angst en stress. Als gevolg hiervan produceert het lichaam grote hoeveelheden adrenaline en cortisol (stresshormonen), de bloeddruk en hartslag gaan omhoog, de spieren worden gespannen, haren komen rechtop te staan (kippenvel), de zintuigen worden scherper (pupillen verwijden, oren staan rechtop) en de pijngevoeligheid daalt naar een zeer laag niveau (endorfinestimulus). Hierdoor is het lichaam voorbereid op een gevecht of om op de vlucht te slaan. Verstijving ('bevriezen'; Engels: 'freeze') is zeldzamer; bij de persoon of het dier treedt verlamming op. Dit heeft soms tot gevolg dat deze in combinatie met de natuurlijke camouflage opgaat in de omgeving, met als mogelijk gevolg dat een aanvaller de aanval staakt. Als het gevaar is geweken, produceert het lichaam endorfines en dopamine om de balans weer te herstellen. (nl)
  • 투쟁-도피 반응(鬪爭逃避反應, 영어: fight-or-flight response)은 스트레스 환경에 노출되거나 공격 또는 생존 위협에 대한 반응으로 스트레스 또는 위협을 주는 물질(또는 대상 또는 환경)의 존재로 인한 생화학 반응 및 신경계 출력(운동)이다. 일부 참고 문헌에 따르면 1914년 미국 생리학 저널(American Journal of Physiology)에서 그 반응을 처음으로 묘사했다. 이 이론은 동물이 교감 신경계를 전반적으로 잘 통제함으로써 출력되는 그러한 상황에서 위협에 반응함으로써 동물이 싸우거나 도망칠 수 있도록 준비한다고 언급하고 있다. (ko)
  • La reazione di attacco o fuga (detta anche hyperarousal, ipereccitazione o reazione acuta da stress) è una reazione neuronale fisiologica che si manifesta in risposta a un evento percepito come pericoloso per la propria incolumità o dei propri cari. Fu descritta per la prima volta da Walter Bradford Cannon. La sua teoria afferma che gli animali reagiscono alle minacce con una scarica generale del sistema nervoso simpatico che prepara l'animale a combattere o a fuggire. Più specificamente, la midollare del surrene produce una cascata ormonale che determina la secrezione di catecolamine, specialmente noradrenalina e adrenalina. Anche gli ormoni estrogeno, testosterone, e cortisolo, assieme ai neurotrasmettitori dopamina e serotonina influenzano il modo in cui gli organismi reagiscono allo stress. Questa reazione è riconosciuta come il primo stadio della sindrome generale di adattamento che regola le reazioni allo stress nei vertebrati e in altri organismi. Shelley Taylor ha ipotizzato anche una connotazione di genere, nel senso che la reazione di attacco o fuga sarebbe una reazione tipicamente maschile, mentre la risposta allo stress prevalentemente femminile sarebbe la tend and befriend (traducibile con "curare e fare amicizia"). Questa impostazione ha tuttavia suscitato notevoli critiche, soprattutto in quanto promuoverebbe il "determinismo di genere". (it)
  • Reakcja walka lub ucieczka (lub reakcja na ostry stres) – fizjologiczna i homeostatyczna odpowiedź organizmu będąca następstwem niebezpiecznego zdarzenia, ataku lub zagrożenia przetrwania jednostki. Termin określający to zjawisko ukuł i opisał amerykański psycholog Walter Cannon. (pl)
  • 闘争・逃走反応(英語: fight-or-flight response)は、動物が示す恐怖への反応。 危機的状況にいて、戦うか逃げるか、身動きを止める(擬死、)方法で生き延びてきたため備わったと考えられている。通常は発揮できない怪力を発揮できる反面、緊急時に使用しない内臓への血流が絞られたり判断力が低下するため、長期的にストレスを受けると体や精神に悪影響が出る。 (ja)
  • Flykt- och kamprespons eller fight-or-flight response är ett uttryck, skapat av den amerikanske fysiologen Walter Bradford Cannon, för en respons på stressorer vilken är en överlevnadsmekanism som innebär att människor instinktivt vid vissa stimuli antingen flyr eller kämpar till följd av vissa fysiologiska svar på stimulit. "Adrenalinkick" är ett vardagsspråkligt uttryck för samma respons. Walter Bradford Cannon uppkallade det förhöjda inre tillståndet som människor normalt svarar på stress med, för "fight-or-flight response"; senare har uppfattningen om flykt- och kampresponserna ifrågasatts och responsen kallas därför ibland "fight-or-flight-or-freeze response" (flykt-, kamp- eller frysningsrespons), "hyperarousal" (upphetsning), eller "akut stressrespons". Endokrint och neurologiskt utgörs flykt- och kampresponsen av en aktivering av stressaxeln och sympatiska nervsystemet, det vill säga att människan svarar på stress genom plötslig utsöndring av framförallt adrenalin och noradrenalin samt kortisol, oxytocin och vasopressin. Även andra neuroendokrina och endokrina strukturer kan aktiveras beroende på individuella förutsättningar, enligt stress - sårbarhetsmodellen. Aktiveringen av stressaxeln får fysiologiska konsekvenser, såsom ökad puls, hastigare blodgenomströmning till muskler och hjärna, och hastigare andning. Det får kognitiva och känslomässiga konsekvenser, och påverkar både perceptionen, minnesfunktioner, humör och jagfunktioner, eftersom många hormoner också fungerar som signalsubstanser. Aktiveringen av stressaxeln har till funktion att försätta människan i beredelse att antingen bemöta stressorn (kamp) eller ha energi att undkomma (flykt). En tredje möjlig respons är enligt en utbredd uppfattning att 'spela död' (freeze), det vill säga att människor vid hot stelnar, fryser fast. Vilken av dessa responser som människan kommer att ha, beror på stressorn och på självuppfattningen (den spontana bedömningen huruvida det är mest fördelaktigt att göra det ena eller andra). En väl fungerande respons ökar chanserna till överlevnad vid katastrofer och hot, medan en dåligt fungerande respons ökar risken att dö. En kritik mot teorin om kamp- och flyktresponsen, är att den uteslutande bygger på studier av mäns stressresponser. En teori är att kvinnor har ett annat responssystem, som har kallats tend-and-befriend-response ('vårda [avkomman] och bli vän [med fienden]-respons'). I synnerhet under graviditet är varken flykt eller kamp en fungerande strategi att bemöta vissa stressorer på, varför det har föreslagits att kvinnor har andra stressreaktioner på samma hormoner. (sv)
  • A reação de lutar ou fugir, também chamada de reação de estresse agudo, foi descrita pelo fisiologista Walter Bradford Cannon em 1927. Sua teoria diz que os animais reagem às ameaças com uma descarga comum do sistema nervoso simpático, fazendo com que o animal permaneça e lute ou fuja para se defender. (pt)
  • 战斗或逃跑反应(英語:Fight-or-flight response 或 fight-or-flight-or-freeze、fight-flight response、hyperarousal、acute stress response 等),或稱战或逃反应等,是一種生理反應,是對感知到的有害事件、攻擊或生存威脅做出的反應。 沃爾特·布拉德福德·坎農 (Walter Bradford Cannon) 是最初以學術方法闡述這個現象的學者(之一)。 他的理論指出,動物對威脅的反應是交感神經系統全面放電,為戰鬥或逃跑做好準備。 更具體地說,腎上腺髓質(英語:Adrenal medulla)產生激素級聯反應(英語:hormonal cascade),導致兒茶酚胺分泌,尤其是去甲腎上腺素和腎上腺素。 激素雌激素、睾酮和皮質醇,以及神經遞質多巴胺和血清素,也會影響生物體對壓力的反應。 激素骨鈣素也可能起作用。 這種反應被認為是調節脊椎動物和其他生物體之間壓力反應的一般適應綜合徵(英語:General adaptation syndrome)的第一階段。 (zh)
  • Реакция «бей или беги» — состояние, при котором организм мобилизуется для устранения угрозы. Впервые описано Уолтером Кенноном. (ru)
  • Реакція «Боротьби або втечі» (також звана гіперзбудженням, або гострою реакцією на стрес) — фізіологічна реакція, що виникає у відповідь на небезпечну подію, фізичну травму або загрозу для життя. Вперше описана Уолтером Бредфордом Кенноном. За його теорією тварини реагують на загрози розрядкою симпатичної нервової системи, що готує тварину до битви або втечі. Якщо конкретніше, то мозковий шар надниркових залоз спричиняє гормональний каскад, що призводить до секреції катехоламінів, особливо норадреналіну і адреналіну. Гормони естроген, тестостерон і кортизол, а також нейромедіатори дофамін і серотонін також впливають на те, як організм реагує на стрес. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 470843 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 25217 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1122084179 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:alt
  • Dog circling in on a cat with an arched back (en)
  • A dog on hind legs and a cat hissing with an arched back (en)
dbp:direction
  • vertical (en)
dbp:footer
  • A dog and cat expressing the fight and flight response simultaneously. (en)
dbp:image
  • Cat and dog standoff .jpg (en)
  • Dog and cat showing fight or flight responses.jpg (en)
dbp:totalWidth
  • 330 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • نظرية الكر والفر (بالإنجليزية: fight-or-flight response)‏ وصفت لأول مرة من قبل والتر كانون في 1915. نظريته تقول أن الحيوانات تتفاعل للخطر بطريقة استنفاذ عام للجهاز العصبي الودي sympathetic nervous system، مما يجعل الحيوان مستعدا للقتال أو الهروب. تم التعرف على هذه الاستجابة فيما بعد بأنها المرحلة الأولى لحالة التعود العامة التي تنظّم استجابات الإجهاد Stress في الحيوانات الفقارية وبعض الكائنات الأخرى . (ar)
  • La réponse combat-fuite a été décrite pour la première fois en 1929 par le physiologiste américain Walter Bradford Cannon. Sa théorie explique que la réaction animale face aux menaces accompagnée d'une décharge générale du système nerveux orthosympathique, amorce l'animal à un combat ou une fuite. Cette théorie est plus tard reconnue comme étant le premier stade du syndrome général d'adaptation régulant les réponses au stress parmi les vertébrés et autres organismes. (fr)
  • 투쟁-도피 반응(鬪爭逃避反應, 영어: fight-or-flight response)은 스트레스 환경에 노출되거나 공격 또는 생존 위협에 대한 반응으로 스트레스 또는 위협을 주는 물질(또는 대상 또는 환경)의 존재로 인한 생화학 반응 및 신경계 출력(운동)이다. 일부 참고 문헌에 따르면 1914년 미국 생리학 저널(American Journal of Physiology)에서 그 반응을 처음으로 묘사했다. 이 이론은 동물이 교감 신경계를 전반적으로 잘 통제함으로써 출력되는 그러한 상황에서 위협에 반응함으로써 동물이 싸우거나 도망칠 수 있도록 준비한다고 언급하고 있다. (ko)
  • Reakcja walka lub ucieczka (lub reakcja na ostry stres) – fizjologiczna i homeostatyczna odpowiedź organizmu będąca następstwem niebezpiecznego zdarzenia, ataku lub zagrożenia przetrwania jednostki. Termin określający to zjawisko ukuł i opisał amerykański psycholog Walter Cannon. (pl)
  • 闘争・逃走反応(英語: fight-or-flight response)は、動物が示す恐怖への反応。 危機的状況にいて、戦うか逃げるか、身動きを止める(擬死、)方法で生き延びてきたため備わったと考えられている。通常は発揮できない怪力を発揮できる反面、緊急時に使用しない内臓への血流が絞られたり判断力が低下するため、長期的にストレスを受けると体や精神に悪影響が出る。 (ja)
  • A reação de lutar ou fugir, também chamada de reação de estresse agudo, foi descrita pelo fisiologista Walter Bradford Cannon em 1927. Sua teoria diz que os animais reagem às ameaças com uma descarga comum do sistema nervoso simpático, fazendo com que o animal permaneça e lute ou fuja para se defender. (pt)
  • 战斗或逃跑反应(英語:Fight-or-flight response 或 fight-or-flight-or-freeze、fight-flight response、hyperarousal、acute stress response 等),或稱战或逃反应等,是一種生理反應,是對感知到的有害事件、攻擊或生存威脅做出的反應。 沃爾特·布拉德福德·坎農 (Walter Bradford Cannon) 是最初以學術方法闡述這個現象的學者(之一)。 他的理論指出,動物對威脅的反應是交感神經系統全面放電,為戰鬥或逃跑做好準備。 更具體地說,腎上腺髓質(英語:Adrenal medulla)產生激素級聯反應(英語:hormonal cascade),導致兒茶酚胺分泌,尤其是去甲腎上腺素和腎上腺素。 激素雌激素、睾酮和皮質醇,以及神經遞質多巴胺和血清素,也會影響生物體對壓力的反應。 激素骨鈣素也可能起作用。 這種反應被認為是調節脊椎動物和其他生物體之間壓力反應的一般適應綜合徵(英語:General adaptation syndrome)的第一階段。 (zh)
  • Реакция «бей или беги» — состояние, при котором организм мобилизуется для устранения угрозы. Впервые описано Уолтером Кенноном. (ru)
  • La reacció de lluita o fugida és una reacció neuronal fisiològica que es manifesta com a resposta a un esdeveniment percebut com a perillós per a la seguretat de l'individu o els seus éssers estimats. Fou descrita per primera vegada per . La seva teoria afirma que els animals reaccionen a les amenaces amb una descàrrega general del sistema nerviós simpàtic que els prepara per lluitar o fugir. Concretament, la medul·la suprarenal produeix una cascada hormonal que engega la secreció de catecolamines, especialment noradrenalina i adrenalina. Hormones com l'estrogen, la testosterona i el cortisol, juntament amb neurotransmissors com la dopamina i la serotonina, també influeixen en la reacció dels organismes a l'estrès. (ca)
  • Fuĝo-lukto reago (nomita ankaŭ fuĝa, lukta, frosta aŭ servema reago [en posttraŭmata malordo, hiperagitiĝo, aŭ akra stresreago) estas fiziologia reago kiu okazas responde al konstatita damaĝa okazo, vundiga atako, aŭ minaco kontraŭ survivado. Ĝi estis unuafoje priskribita de Walter Bradford Cannon. Lia teorio asertas ke animaloj reagas al minacoj per ĝenerala malŝarĝo de la simpatia nervosistemo, pretigante la animalon por luktadi aŭ forigo. Pli specife, adrenaj medoloj en la surrena glando produktas hormonan eligon kiu rezultas en sekrecio de katekolaminoj, ĉefe de noradrenalino kaj adrenalino. Amit Sood, Profesoro de Medicino ĉe la Mayo Clinic College of Medicine studas la klasikan fuĝ-luktan reagon kaj asertas ke estrogeno kaj testosterono estas ankaŭ hormonoj kiuj tuŝas al kiel oni rea (eo)
  • The fight-or-flight or the fight-flight-or-freeze response (also called hyperarousal or the acute stress response) is a physiological reaction that occurs in response to a perceived harmful event, attack, or threat to survival. It was first described by Walter Bradford Cannon. His theory states that animals react to threats with a general discharge of the sympathetic nervous system, preparing the animal for fighting or fleeing. More specifically, the adrenal medulla produces a hormonal cascade that results in the secretion of catecholamines, especially norepinephrine and epinephrine. The hormones estrogen, testosterone, and cortisol, as well as the neurotransmitters dopamine and serotonin, also affect how organisms react to stress. The hormone osteocalcin might also play a part. (en)
  • Kampf-oder-Flucht-Reaktion (englisch fight-or-flight response, vgl. fight or flight „Kampf oder Flucht“) ist ein von dem US-amerikanischen Physiologen Walter Cannon (1915) geprägter Begriff. Die Konfrontation-oder-Flucht-Reaktion beschreibt die rasche körperliche und seelische Anpassung von Lebewesen in Gefahrensituationen als Stressreaktion. Beim Menschen kann ein „Adrenalinstoß“ in Gefahrensituationen mit körperlichen Anforderungen sehr hilfreich sein, jedoch kommt es im Zusammenhang mit dem Kampf-oder-Flucht-Syndrom häufig auch zu Affekthandlungen. (de)
  • La reacción de lucha o huida (también llamada reacción de lucha, huida o parálisis, hiperexcitación, o respuesta de estrés agudo) es una respuesta fisiológica ante la percepción de daño, ataque o amenaza a la supervivencia.​ Fue descrita inicialmente por Walter Bradford Cannon,​ indicando que los animales reaccionan con una descarga general del sistema nervioso simpático, preparándolos para luchar o escapar.​ La reacción es reconocida como la primera etapa de un síndrome de adaptación general que regula las respuestas de estrés de vertebrados y otros organismos. (es)
  • La reazione di attacco o fuga (detta anche hyperarousal, ipereccitazione o reazione acuta da stress) è una reazione neuronale fisiologica che si manifesta in risposta a un evento percepito come pericoloso per la propria incolumità o dei propri cari. Fu descritta per la prima volta da Walter Bradford Cannon. La sua teoria afferma che gli animali reagiscono alle minacce con una scarica generale del sistema nervoso simpatico che prepara l'animale a combattere o a fuggire. Più specificamente, la midollare del surrene produce una cascata ormonale che determina la secrezione di catecolamine, specialmente noradrenalina e adrenalina. Anche gli ormoni estrogeno, testosterone, e cortisolo, assieme ai neurotrasmettitori dopamina e serotonina influenzano il modo in cui gli organismi reagiscono allo st (it)
  • Een vecht-of-vluchtreactie (of vlucht-of-vechtreactie; Engels: fight-or-flight response) is een reflex die als automatisch verdedigingsmechanisme bij mensen en dieren optreedt als er acuut gevaar dreigt. De reactie begint met acute hevige angst en stress. Als gevolg hiervan produceert het lichaam grote hoeveelheden adrenaline en cortisol (stresshormonen), de bloeddruk en hartslag gaan omhoog, de spieren worden gespannen, haren komen rechtop te staan (kippenvel), de zintuigen worden scherper (pupillen verwijden, oren staan rechtop) en de pijngevoeligheid daalt naar een zeer laag niveau (endorfinestimulus). Hierdoor is het lichaam voorbereid op een gevecht of om op de vlucht te slaan. (nl)
  • Flykt- och kamprespons eller fight-or-flight response är ett uttryck, skapat av den amerikanske fysiologen Walter Bradford Cannon, för en respons på stressorer vilken är en överlevnadsmekanism som innebär att människor instinktivt vid vissa stimuli antingen flyr eller kämpar till följd av vissa fysiologiska svar på stimulit. "Adrenalinkick" är ett vardagsspråkligt uttryck för samma respons. (sv)
  • Реакція «Боротьби або втечі» (також звана гіперзбудженням, або гострою реакцією на стрес) — фізіологічна реакція, що виникає у відповідь на небезпечну подію, фізичну травму або загрозу для життя. Вперше описана Уолтером Бредфордом Кенноном. (uk)
rdfs:label
  • استجابة الكر أو الفر (ar)
  • Resposta de lluita o fugida (ca)
  • Kampf-oder-Flucht-Reaktion (de)
  • Fuĝo-lukto reago (eo)
  • Reacción de lucha o huida (es)
  • Fight-or-flight response (en)
  • Réponse combat-fuite (fr)
  • Reazione di attacco o fuga (it)
  • 闘争・逃走反応 (ja)
  • 투쟁-도피 반응 (ko)
  • Vecht-of-vluchtreactie (nl)
  • Reakcja walka lub ucieczka (pl)
  • Reação de lutar ou fugir (pt)
  • Реакция «бей или беги» (ru)
  • Flykt- och kamprespons (sv)
  • 战斗或逃跑反应 (zh)
  • Реакція «Бийся або тікай» (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:knownFor of
is dbo:symptom of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:knownFor of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License