| dbo:abstract
|
- Johan August Hugo Gyldén (* 29. Mai 1841 in Helsinki; † 9. November 1896 in Stockholm) war ein schwedischer Astronom. (de)
- Johan August Hugo Gyldén (Helsinki, 29 de mayo de 1841 - Estocolmo, 9 de noviembre de 1896) fue un astrónomo finés-sueco, principalmente conocido por su trabajo en mecánica celeste. (es)
- Johan August Hugo Gylden (Helsinki, 1841eko maiatzaren 29a -Stockholm, 1896ko azaroaren 9a) nagusiki zeru mekanikari buruzko bere lanengatik ezaguna izan zen finlandiar-suediar astronomo bat izan zen. Hugo Gylden semea izan zen, Filologia klasikoko irakaslea Helsinkiko Unibertsitatean eta unibertsitate honetan eman zituen ikasle urteen ondoren filosofia maisu bezala graduatu zena Fisika eta Matematikako Fakultatean 1860an. 1871n Suediako Zientzien Errege Akademiak deitu zuen Estokolmoko Behatokian astronomoa eta burua izateko. 1872an Akademiako kide bihurtu zen. Ilargiko kraterra eta 806 Gyldenia asteroideak beragatik jasotzen dute izena.
* Datuak: Q250560
* Multimedia: Hugo Gyldén (eu)
- Johan August Hugo Gyldén (May 29, 1841 in Helsinki – November 9, 1896 in Stockholm) was a Finland-Swedish astronomer primarily known for work in celestial mechanics. Gyldén was the son of , Professor of Classical philology at the University of Helsinki and baroness Beata Sofia Wrede. He spent his student years at his father's university, graduating as a filosofie magister from the Faculty of Physics and Mathematics in 1860. He studied under Lorenz Leonard Lindelof and then went to do a postdoctoral at Gotha under Peter Hansen working on the orbit of Neptune. In 1871 he was called by the Royal Swedish Academy of Sciences to be its astronomer and head of the Stockholm Observatory. From 1872 he was a member of the Academy. In 1885 he became foreign member of the Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. The lunar crater Gyldén and the minor planet 806 Gyldenia were named in his honor. (en)
- Johan August Hugo Gyldén (Helsinki, 29 maggio 1841 – Stoccolma, 9 novembre 1896) è stato un astronomo finlandese naturalizzato svedese, conosciuto soprattutto per il lavoro in meccanica celeste. (it)
- ヨハン・ギルデン（Johan August Hugo Gyldén、1841年5月29日 - 1896年11月9日）は、スウェーデンの天文学者。天体力学の分野で惑星・衛星の運動を研究した。 ヘルシンキに生まれた。ドイツのゴータでペーター・ハンゼンのもとで学んだ後、1862年から1865年までプルコヴォ天文台で働き、1871年から1896年までストックホルム天文台の天文台長を務めた。 天体力学の分野で多くの論文を発表し、オットー・ブレンデルらの研究の先駆をなした。 小惑星(806) ギルデニアはギルデンを記念して名付けられた。 (ja)
- Johan August Hugo Gyldén (Helsinque, 29 de maio de 1841 — Estocolmo, 9 de novembro de 1896) foi um astrônomo sueco. (pt)
- Johan August Hugo Gyldén, född 29 maj 1841 i Helsingfors, död 9 november 1896 i Stockholm, var en finsk astronom. Sedan han 1860 promoverats till filosofie magister i Helsingfors och 1861-1862 vistats i Tyskland för astronomiska studier, avlade han 1862 licentiatexamen och begav sig till för att tjänstgöra vid därvarande astronomiska observatorium. I december samma år utnämndes han till docent i astronomi vid universitetet i Helsingfors, förklarades 1863 för filosofie doktor och blev samma år adjunkt-astronom i Pulkova. Sedan han 1864 tagit avsked från docenturen i Helsingfors, befordrades han 1865 till äldre astronom i Pulkova. 1871 kallades han till Vetenskapsakademiens astronom och föreståndare för dess observatorium i Stockholm. Gyldén kallades 1884 som professor till universitetet i Göttingen, men avböjde detta anbud. Från denna tid daterar sig hans föreläsningar vid Stockholms observatorium, som förutom av svenska åhörare besöktes av ett ej obetydligt antal utländska yngre astronomer, som tid efter annan uppehöll sig i Stockholm i syfte att göra sig förtrogna med Gyldéns teorier för de intermediära och absoluta banorna. Från 1888 var Gyldén kopplad till Stockholms högskola som lärare i astronomi. Gyldén var ledamot av flera kommittéer för pensionsväsendets ordnande samt verkade kraftigt för införande av arbetsstatistik och arbetarförsäkring. Gyldén offentliggjorde en stor mängd högst värdefulla skrifter av astronomiskt, matematiskt och mekaniskt innehåll. 1874 utgav han en lärobok i astronomi, Framställning af astronomien i dess historiska utveckling och på dess nuvarande ståndpunkt. Hans arbete i refraktionsteori, Untersuchungen über die Constitution der Atmosphäre und die Strahlenbrechung in derselben (två avhandlingar, 1866 och 1868), vilar till sin numeriska del på iakttagelser, genomförda vid observatoriet i Pulkova 1842-1849, och ligger till grund för de refraktionstabeller, som beräknats vid nämnda observatorium. Sin mesta tid ägnade Gyldén åt perturbationsteorin, som han, huvudsakligen genom att i densamma införa de elliptiska funktionerna, i väsentlig grad ombildade och förbättrade. Dessutom förenklade Gyldén även kalkylerna på det sätt, att han uppvisat, att en del av desamma kan utföras för flera specialproblem på en gång. Bland hans hithörande publikationer märks Studien auf dem Gebiete der Störungstheorie, I (1871) och tabellverket Recueil de tables contenant les développements numériques à employer dans le calcul des perturbations des comètes (1877), förutom åtskilliga uppsatser och meddelanden i svenska och utländska vetenskapliga tidskrifter. I avhandlingen Ueber die Bahn eines materiellen Punktes etc. (1879) undersöks rörelserna i ett sådant system av kroppar, i vilket dessa senare är nära nog likformigt fördelade, utom i centralregionen, där större massor tänks koncentrerade. Denna fråga saknar icke betydelse för stellarastronomin, eftersom det, såvida fixstjärnorna över huvud bilda ett fysiskt system, icke är omöjligt, att detta system har den antydda beskaffenheten. Avhandlingen antogs även efter Gyldéns död förbli av vikt vid undersökningen av rörelserna inom nebulosorna. I arbetet Versuch einer mathematischen Theorie zur Erklärung des Lichtwechsels der veränderlichen Sterne (1879) lämnar Gyldén en matematisk behandling av Johann Karl Friedrich Zöllners hypotes om de föränderliga stjärnorna, enligt vilken dessa företeelser beror på rotationen av himlakroppar, hos vilka avkylningen hunnit så långt, att slaggbildning på ytan redan i märkbar grad inträtt. I Undersökningar af teorien för himlakropparnas rörelser, I (1881) visar Gyldén, hur man vid lösningen av trekropparsproblemet synes vinna ej obetydliga fördelar genom att icke utgå från de Keplerska ellipserna, utan från en så kallad "intermediär bana", som ej är en sluten kroklinje, utan i vilken apsidernas rörelse redan är upptagen. Gyldén utgav även Astronomiska iakttagelser och undersökningar anställda på Stockholms observatorium. Gyldén erhöll 1884 dispositionsrätten till ett av riksdagen åt Vetenskapsakademien beviljat anslag för utförande av numerisk beräkning av teorin för de stora planeternas absoluta banor. Detta arbete var vid Gyldéns död redan ganska långt framskridet, och en del av de numeriska resultaten är publicerad i andra avdelningen, Détermination des inégalités des huit planètes principales dépendant de leurs configurations (1896), av hans ofullbordade verk Traité analytique des orbites absolues des huit planètes principales. Räkningarnas fullföljande anförtroddes åt direktorn för Pulkova observatorium Oskar Backlund. Bland Gyldéns övriga senare arbeten märks Theoretische Untersuchungen über die intermediären Bahnen der Cometen in der Nähe eines störenden Körpers (1884), Untersuchungen über die Convergenz der Reihen, welche zur Darstellung der Coordinaten der Planeten angewendet werden (1887), Nouvelles recherches sur les series employées dans les théories des planètes (I, 1891; II, 1892), Hülfstafeln zur Berechnung der Hauptungleichheiten in der absoluten Bewegungstheorien der kleinen Planeten (utgiven under medverkan av Samuel Oppenheim, 1896). Gyldén var medlem av Vetenskapsakademien (1872), Vetenskaps-Societeten i Uppsala (1872), Finska Vetenskaps-Societeten i Helsingfors (1871) samt flera andra in- och utländska lärda samfund. 1879 blev han Angelo Secchis efterträdare som korresponderande medlem av Franska vetenskapsakademin. Asteroiden 806 Gyldenia och månkratern är uppkallade efter honom. Hugo Gyldén var son till Nils Abraham Gyldén samt gift med Therese von Knebel (1842–1937) och vidare far till Olof Gyldén och farfar till Yves Gyldén. (sv)
- 約翰·奧古斯特·胡戈·于爾登（瑞典語：Johan August Hugo Gyldén，1841年5月29日－1896年11月9日），芬兰瑞典族天文學家，主要研究是天體力學。 (zh)
- Йохан Аугуст Гуго Гюлден (Юхан Аугуст Хуго Юльден, швед. Johan August Hugo Gyldén) (29 мая 1841, Гельсингфорс — 9 ноября 1896, Стокгольм) — финско-шведский астроном, иностранный член-корреспондент Петербургской академии наук. (ru)
|
| rdfs:comment
|
- Johan August Hugo Gyldén (* 29. Mai 1841 in Helsinki; † 9. November 1896 in Stockholm) war ein schwedischer Astronom. (de)
- Johan August Hugo Gyldén (Helsinki, 29 de mayo de 1841 - Estocolmo, 9 de noviembre de 1896) fue un astrónomo finés-sueco, principalmente conocido por su trabajo en mecánica celeste. (es)
- Johan August Hugo Gyldén (Helsinki, 29 maggio 1841 – Stoccolma, 9 novembre 1896) è stato un astronomo finlandese naturalizzato svedese, conosciuto soprattutto per il lavoro in meccanica celeste. (it)
- ヨハン・ギルデン（Johan August Hugo Gyldén、1841年5月29日 - 1896年11月9日）は、スウェーデンの天文学者。天体力学の分野で惑星・衛星の運動を研究した。 ヘルシンキに生まれた。ドイツのゴータでペーター・ハンゼンのもとで学んだ後、1862年から1865年までプルコヴォ天文台で働き、1871年から1896年までストックホルム天文台の天文台長を務めた。 天体力学の分野で多くの論文を発表し、オットー・ブレンデルらの研究の先駆をなした。 小惑星(806) ギルデニアはギルデンを記念して名付けられた。 (ja)
- Johan August Hugo Gyldén (Helsinque, 29 de maio de 1841 — Estocolmo, 9 de novembro de 1896) foi um astrônomo sueco. (pt)
- 約翰·奧古斯特·胡戈·于爾登（瑞典語：Johan August Hugo Gyldén，1841年5月29日－1896年11月9日），芬兰瑞典族天文學家，主要研究是天體力學。 (zh)
- Йохан Аугуст Гуго Гюлден (Юхан Аугуст Хуго Юльден, швед. Johan August Hugo Gyldén) (29 мая 1841, Гельсингфорс — 9 ноября 1896, Стокгольм) — финско-шведский астроном, иностранный член-корреспондент Петербургской академии наук. (ru)
- Johan August Hugo Gyldén (May 29, 1841 in Helsinki – November 9, 1896 in Stockholm) was a Finland-Swedish astronomer primarily known for work in celestial mechanics. Gyldén was the son of , Professor of Classical philology at the University of Helsinki and baroness Beata Sofia Wrede. He spent his student years at his father's university, graduating as a filosofie magister from the Faculty of Physics and Mathematics in 1860. He studied under Lorenz Leonard Lindelof and then went to do a postdoctoral at Gotha under Peter Hansen working on the orbit of Neptune. In 1871 he was called by the Royal Swedish Academy of Sciences to be its astronomer and head of the Stockholm Observatory. From 1872 he was a member of the Academy. In 1885 he became foreign member of the Royal Netherlands Academy of A (en)
- Johan August Hugo Gylden (Helsinki, 1841eko maiatzaren 29a -Stockholm, 1896ko azaroaren 9a) nagusiki zeru mekanikari buruzko bere lanengatik ezaguna izan zen finlandiar-suediar astronomo bat izan zen. Hugo Gylden semea izan zen, Filologia klasikoko irakaslea Helsinkiko Unibertsitatean eta unibertsitate honetan eman zituen ikasle urteen ondoren filosofia maisu bezala graduatu zena Fisika eta Matematikako Fakultatean 1860an. 1871n Suediako Zientzien Errege Akademiak deitu zuen Estokolmoko Behatokian astronomoa eta burua izateko. 1872an Akademiako kide bihurtu zen. (eu)
- Johan August Hugo Gyldén, född 29 maj 1841 i Helsingfors, död 9 november 1896 i Stockholm, var en finsk astronom. Sedan han 1860 promoverats till filosofie magister i Helsingfors och 1861-1862 vistats i Tyskland för astronomiska studier, avlade han 1862 licentiatexamen och begav sig till för att tjänstgöra vid därvarande astronomiska observatorium. I december samma år utnämndes han till docent i astronomi vid universitetet i Helsingfors, förklarades 1863 för filosofie doktor och blev samma år adjunkt-astronom i Pulkova. Sedan han 1864 tagit avsked från docenturen i Helsingfors, befordrades han 1865 till äldre astronom i Pulkova. (sv)
|
