About: Intellectual

An Entity of Type: person, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

An intellectual is a person who engages in critical thinking, research, and reflection about the reality of society, and who proposes solutions for the normative problems of society. Coming from the world of culture, either as a creator or as a mediator, the intellectual participates in politics, either to defend a concrete proposition or to denounce an injustice, usually by either rejecting or producing or extending an ideology, and by defending a system of values.

Property Value
dbo:abstract
  • Un intel·lectual és la persona que es dedica a la crítica pública, a l'exercici del pensament i l'anàlisi del seu entorn amb la raó. Històricament s'ha assimilat a vegades a filòsof o persona dedicada a les humanitats, tot i que el terme té un component polític absent en els altres dos, especialment a partir del Cas Dreyfus. L'intel·lectual s'expressa amb escrits, sigui en forma d'assaig o article a la premsa, conferències i similars i denota més comprensió que la mitjana sobre els esdeveniments, fruit de la seva cultura. Pot estar lligat al món universitari. Se li atribueix certa autoritat. Joan Fuster defèn que l'intel·lectual deu ser lliure per a ser-lo. Així que no ha de ser un defensor incondicional d'un bàndol i alhora que un neutralisme suposen una impostura. Durant l'edat mitjana, els escriptors es caracteritzaven per ser servidors d'una ideologia, cosa que contrasta amb la independència de l'intel·lectual. Erasme de Rotterdam és considerat una persona amb característiques similars a l'intel·lectual modern. L'intel·lectual modern naix de la del Renaixement però no és conformista, malgrat el que diuen els marxistes. El segle XIX els intel·lectuals gaudien de més llibertat que en els segles anteriors: la primera coacció eren les institucions religioses com l'Església Catòlica i més tard dels límits legals. (ca)
  • المفكر هو الشخص الذي يستخدم الذكاء والتفكير النقدي، إما بطريقة مهنية أو بصفة شخصية. (ar)
  • النخبة المثقفة (الأنتليجنسيا) هم فئة من الأشخاص المتعلمين المنخرطين في الأعمال الذهنية المعقدة التي لها دور نقدي وتوجيهي وقيادي في تشكيل ثقافة وسياسة مجتمعهم، تضم الأنتليجنسيا فنانين ومعلمين وأكاديميين وكتاب ورجال الحرف. يُعرف أفراد الأنتليجنسيا بالمثقفين. نشأت طبقة الأنتليجنسيا في أواخر القرن الثامن عشر، في بولندا الروسية، خلال عصر التقسيم (1772-1795). في القرن التاسع عشر، صاغ المفكر البولندي برونيسو ترينتوفسكي مصطلح الأنتليجنسيا «المفكرين» للدلالة على الطبقة الاجتماعية المتعلمة والنشطة مهنيًا من البرجوازية الوطنية والتي يمكن أن يكون أفرادها قادة ثقافيين في بولندا، ثم تحت الحكم السلطوي للأوتوقراطية القيصرية الروسية، من أواخر القرن الثامن عشر إلى أوائل القرن العشرين. في روسيا، قبل الثورة البلشفية (1917، وصف مصطلح «الأنتليجنسيا» فئة المتعلمين الذين سمح لهم رأس مالهم الثقافي (التدريس، التعليم، التنوير) بتولي قيادة سياسية عملية. في الممارسة العملية، تباينت حالة الأنتليجنسيا ومكانتهم الاجتماعية حسب المجتمع. في أوروبا الشرقية، حُرم المفكرون من الامتيازات السياسية وإمكانية الوصول إلى أدوات التنمية الاقتصادية الفعالة. في المقابل، في أوروبا الغربية، وخاصةً في ألمانيا وبريطانيا العظمى، حددت الطبقة البرجوازية المثقفة والمهن البريطانية أدوارًا للمفكرين العموميين في مجتمعاتهم. (ar)
  • La intel·liguèntsia (del llatí intelligentia) és una classe social composta per persones involucrades en complexes activitats mentals i creatives orientades al desenvolupament i la disseminació de la cultura, incloent-hi intel·lectuals i grups socials propers a ells. El terme ha estat pres del rus интеллигенция (intelliguéntsia), o bé del polonès inteligencja. Tots dos, al seu torn, provenen de la paraula francesa intelligence. Al començament, el terme es va aplicar en el context de Polònia, Rússia i més tard, la Unió Soviètica, i va tenir un significat més estret basat en l'autodefinició d'una certa categoria d'intel·lectuals. (ca)
  • Intelektuál (z franc. l'intellectuel, z lat. intellegere, chápat, rozumět) je novověké označení pro humanitně či jinak vzdělané lidi, kteří se vyjadřují k veřejným otázkám, ačkoli se sami nepodílejí na vládě a moci. (cs)
  • Inteligence ve smyslu sociální třídy znamená skupinu lidí, kteří se živí myšlenkovou a tvůrčí prací. Patří sem intelektuálové v užším smyslu (vědci, literáti apod.), dále umělci, učitelé, inženýři a podobné profese. Termín se začal používat v Sovětském svazu, později se jeho použití rozšířilo i mimo marxistický diskurz. (cs)
  • Das Wort Intelligenzija (russisch интеллигенция) steht für die gesellschaftliche Kategorie der von Intellektuellen geprägten Berufsgruppen, vornehmlich in Russland bzw. der UdSSR. Abhängig von genaueren Begriffsabgrenzungen ergeben sich jedoch wesentliche Unterschiede des negativ konnotierten, daher häufig abwertend gebrauchten Begriffs Intelligenzler zum Konzept des Intellektuellen. Auf Deutsch werden auch die synonymen Begriffe russische Intelligenz oder schlicht Intelligenz verwandt, auch die englische Transkription Intelligentsia wird manchmal in deutschen Texten benutzt. Geprägt wurde der Begriff in den 1860er Jahren vom russischen Publizisten Pjotr Boborykin. Die Intelligenzija sei die gesellschaftliche Schicht von Menschen, die „klug, verständnisvoll, wissend, denkend und auf professionellem Niveau kreativ beschäftigt sind und zur Entwicklung und Verbreitung von Kultur beitragen.“ Nikolai Alexandrowitsch Berdjajew fasste den Begriff später wesentlich weiter, er rechnete auch Vertreter nicht gebildeter Schichten (wie z. B. des Bauerntums) zur Intelligenzija, sofern sie aktiv am öffentlichen Leben teilnahmen. Unter den Bolschewiki war vor der Oktoberrevolution die Intelligenzija weit überproportional vertreten. Gemäß marxistischer Interpretation des Materialismus liegt dies daran, dass einige intellektuelle Vertreter des Kleinbürgertums im Vergleich zum Großbürgertum weit weniger zu verlieren haben und sich im Klassenkampf auf diejenige Seite stellen, die sie für die siegreiche halten, also die Arbeiterklasse. (de)
  • Με τον όρο ιντελιγκέντσια (intelligentsia, πολων. inteligencja) είναι γνωστό το σύνολο των διανοουμένων μέσα σε μία κοινωνία, θεωρούμενο ως κοινωνικός παράγοντας. Διανοούμενοι εδώ είναι αυτοί που κατέχουν τη γνώση και διαθέτουν ανεπτυγμένη κρίση, η οποία βασίζεται στη σκέψη και στη γνώση, ενώ συνήθως εκτελούν σύνθετο διανοητικό έργο. Ως μέλη της ιντελιγκέντσιας, οι διανοούμενοι έχουν συνείδηση κοινωνικής ομάδας και καθοδηγούν, ασκούν κριτική ή διαδραματίζουν με κάποιον άλλο τρόπο ηγετικό ρόλο στη διαμόρφωση της κουλτούρας και της πολιτικής ζωής. Ο όρος χρησιμοποιήθηκε για πρώτη φορά από τον Πολωνό φιλόσοφο και πολιτικοκοινωνικό συγγραφέα το 1844. Ο Λίμπελτ τον δανείσθηκε από τον `Εγελο, για να περιγράψει το μορφωμένο και δραστήριο υποσύνολο των πατριωτών αστών, που θα ήταν σε θέση να καταστούν οι πνευματικοί ηγέτες μιας κατεχόμενης χώρας. Τα μέλη της ιντελιγκέντσιας περιλαμβάνουν συνήθως τους ακαδημαϊκούς, τους καλλιτέχνες, τους εκπαιδευτικούς, τους συγγραφείς, τους λεγόμενους «ανθρώπους των γραμμάτων» και αρκετά συχνά τους δημοσιογράφους. (el)
  • Als Intellektueller wird ein Mensch bezeichnet, der wissenschaftlich, künstlerisch, philosophisch, religiös, literarisch oder journalistisch tätig ist, dort ausgewiesene Kompetenzen erworben hat und in öffentlichen Auseinandersetzungen kritisch oder affirmativ Position bezieht. Dabei ist er nicht notwendigerweise an einen bestimmten politischen, ideologischen oder moralischen Standort gebunden. Der Bedeutungsinhalt des Begriffs Intellektueller wechselte im Laufe der historischen Entwicklung, eine allgemein anerkannte Definition des Begriffs gab es nie. Wichtige Definitionsversuche unternahmen Karl Mannheim mit „freischwebender Intelligenz“ und alternativ dazu Antonio Gramsci mit dem . (de)
  • Intelektulo estas persono kiu uzas intelekton (sciojn, pensadon kaj racion) kaj kritikan pensadon aŭ analizan raciigon profesie aŭ kiel plenumon de persona kapablo. (eo)
  • Inteligencio(el intelligentsia, de la latine intelligentia) estas socia grupo komponita de personoj enmetitaj en kompleksaj agadoj kaj mensaj kaj kreivaj orientitaj al disvolvigo kaj la disvastigo de kulturo, inklude intelektulojn kaj socialjn etosojn proksimajn al ili. La termino estis adaptita de la ruse интеллигенция (transliterumita kiel intelliguéntsiya), aŭ de la pola. Ambaŭ siavice derivas el la franca vorto "intelligence". Dekomence, tiu termino estis aplikita en la kultura kunteksto de Pollando, Rusio kaj poste, de la Sovetunio, kaj havis pli mallarĝan signifon baze sur la memdifino de ia kategorio de intelektuloj. Inteligencio estas statusa klaso de kleraj homoj engaĝigitaj en kompleksaj mensaj taskoj kiuj kritikas, gvidas, kaj kondukas en la formado de la kulturo kaj la politiko de sia socio. Kiel statusa klaso, inteligencio inkludas artistojn, instruistojn kaj akademiulojn, verkistojn, kaj . Individuaj membroj de inteligencio estas konata kiel intelektuloj. La inteligencia statusklaso aperis fine de la 18-a jarcento, en la tiama rus-kontrolita Pollando, dum la epoko de la Pola Dispartigo (1772–95). En la 19-a jarcento, la pola intelektulo Bronisław Trentowski stampis la terminon intelligentcja (intelektuloj) por identigi kaj priskribi la edukitan kaj profesie aktivan socian tavolon de patriota burĝaro kiu estus la kultura estraro de Pollando, tiam sub la aŭtoritatema reĝimo de la caro de la rusia imperio, de la fino de la 18-a jarcento ĝis la komenco de la 20-a jarcento. En Rusio, antaŭ la Bolŝevika Revolucio (1917), la termino intelligentsiya priskribis la statusan klason de edukitaj personoj kies (lernejo, edukado, klerigado) ebligis al ili entrepreni praktikan politikan estrecon. Praktike, la statuso kaj socia funkcio de la inteligencio variis depende de la socio. En Orienta Eŭropo, intelektuloj estis senigitaj de politika influo kaj aliro al la efektivaj leviloj de la ekonomia disvolvigo; la inteligencio estis flankenmetita en la funkciula periferio de siaj socioj. Kontraste, en Okcidenta Eŭropo, speciale en la industrilandoj de Germanio kaj Granda Britio, la Bildungsbürgertum (klera burĝaro, vidu Bildungsroman) kaj la britaj professions definis rolojn kiel publikaj intelektuloj en siaj socioj. (eo)
  • La intelligentsia​ o, en transliteración al español, inteliguentsia (del latín intelligentia) es una clase social compuesta por personas involucradas en complejas actividades mentales y creativas orientadas al desarrollo y la diseminación de la cultura, incluyendo intelectuales y grupos sociales cercanos a ellos. El término ha sido tomado del ruso интеллигенция (transliterado como intelliguéntsiya), o bien del polaco inteligencja. Los dos, a su vez, derivaron de la palabra francesa intelligence. Al comienzo, el término se aplicó en el contexto de Polonia, Rusia y, más tarde, la Unión Soviética, y tuvo un significado más estrecho basado en la autodefinición de una cierta categoría de intelectuales. (es)
  • Intelligentsia (errusierazko hitzetik, интеллигенция; latinez: intelligentia), kultura garatzen eta hedatzen jarduten den gizarte-maila da. Helburu hori lortzeko buruko lan konplexu erabiltzen du eta haren inguruan intelektualak eta beste gizarte-talde batzuk biltzen ditu (esate baterako, artistak eta irakasleak). Hasieran hitza errusiar mugimenduekin eta gero Sobietar Batasunekoarekin lotuta zegoen eta definizioa mugatuagoa zen; intelektual mota batzuei baino ez zitzaien esaten eta. (eu)
  • An intellectual is a person who engages in critical thinking, research, and reflection about the reality of society, and who proposes solutions for the normative problems of society. Coming from the world of culture, either as a creator or as a mediator, the intellectual participates in politics, either to defend a concrete proposition or to denounce an injustice, usually by either rejecting or producing or extending an ideology, and by defending a system of values. (en)
  • Intelectual es el que se dedica al estudio y la reflexión crítica sobre la realidad, y comunica sus ideas con la pretensión de influir en ella, alcanzando cierto estatus de autoridad ante la opinión pública.​ Proveniente del mundo de la cultura, como creador o mediador, interviene en el mundo de la política al defender propuestas o denunciar injusticias concretas, además de producir o extender ideologías y defender unos u otros valores.​ La intelectualidad es el colectivo de intelectuales, agrupados en razón de su proximidad nacional (intelectualidad española, francesa, etc.) o ideológica (intelectualidad liberal, conservadora, progresista, revolucionaria, reaccionaria, democrática, fascista, comunista, etc.). El término fue acuñado en Francia durante el llamado affaire Dreyfus (finales del siglo XIX), inicialmente como un calificativo peyorativo que los anti-dreyfusistas (Maurice Barrès o Ferdinand Brunetière) utilizaban despectivamente para designar al conjunto de personajes de la ciencia, el arte y la cultura (Émile Zola, Octave Mirbeau, o Anatole France) que apoyaban la liberación del capitán judío Alfred Dreyfus acusado injustamente de traición. Con posterioridad, su uso se hace habitualmente con connotaciones positivas, al estar dotado socialmente de un valor de prestigio asociado a la atribución de un intelecto o inteligencia superior a quienes son identificados con el término; y sobre todo, al entenderse que la de los intelectuales que previa o simultáneamente se dedican al pensamiento tiene una dimensión y una repercusión que se consideran muy valiosas, y que confieren altos valores humanísticos a quien ejerza tal función (responsabilidad, altruismo, solidaridad, etc.), especialmente cuando lo hace elevando el nivel intelectual del público que lo recibe, sin manipularlo ni caer en el populismo o el paternalismo condescendiente.​ Soy hombre, nada humano me es ajeno (Homo sum: humani nihil a me alienum puto). Terencio​ El factor determinante en la consideración de un pensador (filósofo, científico, escritor, o artista) como intelectual es su grado de implicación o compromiso (engagement) con la realidad vital de su época. Como derivación de ello, la interferencia de los intereses y de las distintas opiniones y opciones ideológicas, políticas y sociales, hace que la aplicación del término dependa del grado de afinidad que tenga quien lo aplica con respecto al sujeto en cuestión. Intelectual es el que se mete donde no le importa (L'intellectuel est quelqu'un qui se mêle de ce qui ne le regarde pas). Jean Paul Sartre​ En otras ocasiones, el uso del término, o la valoración del propio concepto, puede ser también negativa, identificando a la intelectualidad con el establishment. Los intelectuales son especialistas en la difamación Crítica que implica la existencia de otro tipo de intelectuales: El real o "verdadero" intelectual es siempre un intruso [outsider], que vive en un exilio autoimpuesto, en los márgenes de la sociedad. Edward Said​ (es)
  • L'intelligentsia (emprunt du russe интеллигенция, lui-même venant du polonais inteligencja) est une classe sociale engagée dans un travail de création et de diffusion de la culture, accompagnée par les artistes et les enseignants. Au XXIe siècle, le terme correspond à l'élite intellectuelle de la nation reconnue et proche du pouvoir. Elle dirige le champ scientifique, littéraire, artistique et dispose le plus souvent d'un relais médiatique important. (fr)
  • Un intellectuel est une personne dont l'activité repose sur l'exercice de l'esprit, qui s'engage dans la sphère publique pour faire part de ses analyses, de ses points de vue sur les sujets les plus variés ou pour défendre des valeurs, qui n'assume généralement pas de responsabilité directe dans les affaires pratiques, et qui dispose d'une forme d'autorité. L'intellectuel est une figure contemporaine distincte de celle plus ancienne du philosophe qui mène sa réflexion dans un cadre conceptuel. La « naissance sociale » de ce concept en France remonte à l'engagement de grands scientifiques lors de l'affaire Dreyfus, dans le sillage du prestigieux journaliste et écrivain à succès Émile Zola. Selon les historiens Pascal Ory et Jean-François Sirinelli, un intellectuel est « un homme du culturel, créateur ou médiateur, mis en situation d’homme du politique, producteur ou consommateur d’idéologie ». Cette définition assez large, ancienne et imprécise est malmenée dès l'affaire Dreyfus par l'engagement éruptif d'une cohorte d'universitaires, qui ne se mobilisent pas par idéologie mais par souci du respect de la vérité, en apportant leur légitimité scientifique. Elle sera aussi contestée par une majorité de chercheurs, menés en France par Michel Foucault, qui lui préfèrent celle de l'autorité scientifique ou universitaire, accordée par les pairs de l'intellectuel plutôt que par le jeu mondain. Mais comme Ory et Sirinelli, il inclut le critère de l'engagement public. Cependant, le consensus sur la « mise en situation d’homme du politique », notion assez floue, n'existe pas non plus, car battu en brèche par la définition du « spectateur engagé », qui n'en reste pas moins un spectateur, selon Raymond Aron. Si le modèle français de « l'intellectuel » reste prégnant dans l'histoire des idées également hors de l'hexagone, se pose aussi la question plus vaste d'une histoire des intellectuels en Europe et dans le monde. (fr)
  • Is intleachtóirí nó daoine le oideachas an-mhaith orthu mar dreama, go háirithe nuair a cheaptar cultúr agus tionchar polaitiúil acu iad an t-aos eagna. 1. * (ga)
  • Cendekiawan atau intelektual adalah orang yang menggunakan kecerdasannya untuk bekerja, belajar, membayangkan, mengagas, atau menyoal dan menjawab persoalan tentang berbagai gagasan. Kata cendekiawan berasal dari Chanakya, seorang politikus dalam pemeritahan Chandragupta dari Kekaisaran Maurya. Secara umum, terdapat tiga pengertian modern untuk istilah "cendekiawan", yaitu: 1. * Mereka yang amat terlibat dalam ide-ide dan buku-buku; 2. * Mereka yang mempunyai keahlian dalam budaya dan seni yang memberikan mereka kewibawaan kebudayaan, yang kemudian mempergunakan kewibawaan itu untuk mendiskusikan perkara-perkara lain di khalayak ramai. Golongan ini dipanggil sebagai "intelektual budaya". 3. * Dari segi Marxisme, mereka yang tergolong dalam kelas dosen, guru, pengacara, wartawan, dan sebagainya. Oleh karena itu, cendekiawan sering dikaitkan dengan mereka yang lulusan universitas. Namun, , dramawan Malaysia terkenal, mengatakan bahwa hakikatnya tidak semudah itu. Ia berkata: "Belajar di universitas bukan jaminan seseorang dapat menjadi cendekiawan... seorang cendekiawan adalah pemikir yang sentiasa berpikir dan mengembangkan (serta) menyumbangkan gagasannya untuk kesejahteraan masyarakat. Ia juga adalah seseorang yang mempergunakan ilmu dan ketajaman pikirannya untuk mengkaji, menganalisis, merumuskan segala perkara dalam kehidupan manusia, terutama masyarakat di mana ia hadir khususnya dan di peringkat global umum untuk mencari kebenaran dan menegakkan kebenaran itu. Lebih dari itu, seorang intelektual juga seseorang yang mengenali kebenaran dan juga berani memperjuangkan kebenaran itu, meskipun menghadapi tekanan dan ancaman, terutama sekali kebenaran, kemajuan, dan kebebasan untuk rakyat." (in)
  • Intelligencija (in russo: интеллигенция?, in polacco inteligencja) o intellighenzia (impropriamente intellighentsia oppure intellighentzia ed erratamente intellighèntsija, intelligentsia e intellighentia) è una parola russa che indica un determinato gruppo sociale (più o meno esteso, per esempio, un popolo, una parte politica, un credo religioso, ecc.), formato dalle persone più rappresentative tra coloro che svolgono un'attività intellettuale, sia essa di natura scientifica, artistica e amministrativa, tale da porli in un ceto culturale e creativo più elevato. (it)
  • ( 이 문서는 지식인(知識人) 계층에 관한 것입니다. 네이버의 지식 교류 서비스에 대해서는 지식iN 문서를 참고하십시오.) 지식인(知識人)은 다양한 개념에 대한 연구, 노동, 질문 및 응답을 하려고 애쓰는 사람들을 말한다. 또한 교육을 받아 지적 노동에 종사하고 있는 사람들 그리고 인텔리겐치아라고도 부르는 지식 계급에 속해 있는 사람들도 지식인이라고 부른다. 지식인을 뜻하는 단어인 '인텔렉추얼 (Intellectual)'이라는 용어는 19세기 조지 고든 바이런에 의해 처음 사용되었다. (ko)
  • 인텔리겐치아(러시아어: Интеллигенция ← 라틴어: intelligentia)는 지식 노동에 종사했던 사회 계급이다. 이러한 사회 계급의 입장에 있는 사람을 지식인이라고 하며, 대비되는 말은 민중이다. (ko)
  • 知識人(ちしきじん、英: intellectual)とは、 高い知識や教養を持つ人 のこと。インテリや有識者(ゆうしきしゃ)とも呼ばれる。 (ja)
  • Il termine intellettuale deriva dal tardo latino intellectualis, aggettivo che vuole indicare ciò che in filosofia riguarda l'intelletto nella sua attività teoretica e si caratterizza perciò come separato dalla sensibilità e dall'esperienza giudicata di grado conoscitivo inferiore. Nella concezione aristotelica erano definite intellettuali quelle virtù come scienza, sapienza, intelligenza e arte che consentivano all'anima intellettiva di raggiungere la verità. Nel campo della metafisica il termine stava poi ad indicare l'astrattezza, in contrapposizione alla concretezza e alla materialità. L’età dei giornali, illustrazione di Felix Valloton del 1898 dove compare L’Aurore con il "J’accuse" di Zola (it)
  • Een intellectueel is een persoon met een grote algemene ontwikkeling en een goed ontwikkeld oordeelsvermogen die betrokken is bij het wetenschappelijk, maatschappelijk en cultureel debat. Intellectuelen worden beschouwd als de hoeders en voortbrengers van de cultuur. De verzameling van intellectuelen in een maatschappij wordt soms aangeduid met het begrip intelligentsia. Het begrip 'intellectueel' is in gebruik sinds de Dreyfusaffaire, toen een aantal mensen zich bekommerde om de onterechte veroordeling van kapitein Dreyfus. Deze mensen werden vervolgens intellectuelen genoemd. (nl)
  • インテリ又は、その原語であるインテリゲンチャ(露: интеллигенция、インテリゲンツィヤ、英: Intelligentsia, Intelligentzia)とは、知識階級を指す概念であり、そのような立場にある人を知識人、有識者ともいう。 (ja)
  • De Russische term intelligentsia (Russisch: интеллигенция) is afgeleid van het Latijnse intelligentia, en wordt met name gebruikt om de intellectuele elite van een land aan te duiden, een sociale klasse die zich bezighoudt met complexe geestelijke en creatieve arbeid gericht op de ontwikkeling, verspreiding en instandhouding van een cultuur, en in zijn periferie ook intellectuelen en andere sociale groepen – bijvoorbeeld kunstenaars en onderwijzers – omvat. De term werd aanvankelijk meestal in verband met Rusland en de latere Sovjet-Unie gebezigd, maar wordt tegenwoordig – niet zelden ook in een negatieve connotatie – in engere zin ook wel gerelateerd aan de manier waarop bepaalde categorieën intellectuelen hun zelfbeeld definiëren. (nl)
  • Inteligencja – warstwa społeczna w Europie Wschodniej żyjąca z pracy umysłowej, wykształcona ostatecznie w XIX wieku głównie ze zubożałej szlachty, ale również ze stanu mieszczańskiego, rzadziej bogatego chłopstwa i podupadłej arystokracji. Tradycyjnie inteligencja obejmowała nauczycieli, prawników, lekarzy, artystów, inżynierów i czasami też urzędników, obecnie – osoby zajmujące pozycje zawodowe, wymagające wyższego wykształcenia. (pl)
  • Intelektualista (fr. intellectualiste) – osoba, którą cechuje rozwinięta inteligencja (władza rozumienia, myślenia i rozumowania), szczególna zdolność do krytycznej analizy i syntezy, bogata wiedza (erudycja) („człowiek o dużej kulturze umysłowej i osobistej”); która powyższe cechy wykorzystuje do wykonywania zawodu („zajmuje się twórczą pracą umysłową”); która w życiu kieruje się raczej intelektem niż emocjami („którego postawę cechuje przewaga intelektu nad emocjami”), która stanowi autorytet publiczny. Intelektualista to zatem – w zależności od ujęcia – inaczej „erudyta”, „naukowiec”, „zimny myśliciel”, „guru”, ale także po prostu „przedstawiciel inteligencji”. Nie należy mylić tego pojęcia z pojęciem zwolennika intelektualizmu, jako prądu filozoficznego. (pl)
  • O termo intelligentsia (do russo: интеллигенция, do latim: intelligentia) usualmente refere-se a uma categoria ou grupo de pessoas envolvidas em trabalho intelectual complexo e criativo direcionado ao desenvolvimento e disseminação da cultura, abrangendo trabalhadores intelectuais. A origem do termo é controversa, tendo sido usado para a identificação de intelectuais que aparecem simultaneamente em contextos políticos distintos (na Rússia, na Polônia e na Alemanha), no século XIX. Em geral, atribui-se a invenção do termo a , por volta de 1860. Mas Richard Pipes constata o uso do termo intelligentz na Alemanha, em 1849, para designar o mesmo fenômeno, isto é, um grupo distinto do resto da sociedade por sua educação e atitudes progressistas. Já segundo , o termo foi usado na literatura russa, por Belinsky (ele próprio um dos membros da intelligentsia russa) já utilizara o termo em 1846. Na Rússia, o movimento da intelligentsia teve início em 1840, e pretendia a reconstrução da sociedade sobre bases racionais: substituição do absolutismo dos czares por um sistema político constitucional, o fim da servidão e a defesa dos direitos fundamentais do homem. Alexander Gella, por seu turno, afirma que o termo teria sido empregado pela primeira vez na literatura polonesa, pelo filósofo e ativista , em 1844, em um de seus livros (Filozofia i krytyka, "Filosofia e Crítica"). A princípio, a palavra tinha um sentido restrito, baseado na autodefinição de uma certa categoria de intelectuais. Posteriormente, passou a ser empregada para designar coisas diferentes: tanto o conjunto dos intelectuais de um dado país, como os grupos mais restritos de intelectuais que se fazem notar por sua capacidade de fornecer uma visão compreensiva do mundo, por sua criatividade ou por suas atividades direta ou indiretamente políticas. Isaiah Berlin refere-se à intelligentsia como um grupo de pensadores que se vêm a si próprios em oposição direta a um regime irracional e opressivo e que se unem, não apenas pela oposição a tal regime, mas por um comprometimento com o pensamento racional e com o progresso social e intelectual, pela profunda crença em valores tais como liberdade individual, as liberdades civis e a busca da verdade — e portanto oposição ao governo estabelecido, às igrejas estabelecidas, à tradição e a todo tipo que se acredite como irracionalidade.. (pt)
  • O termo intelectual deriva do latim tardio intellectualis, adjetivo que indica aquilo que, em filosofia, diz respeito ao intelecto na sua atividade teórica, ou seja, separado da experiência sensível - esta considerada como de grau cognitivo inferior. Na concepção aristotélica, eram definidas, como intelectuais, virtudes como ciência, sapiência, inteligência e arte, as quais permitiriam, à "alma intelectiva" - distinta da "alma vegetativa" e da "alma sensitiva" e entendida como princípio vital do Homem -, alcançar a verdade. No campo da metafísica, o termo indica a abstração, em contraposição à concretude e à materialidade. Contemporaneamente, a definição do intelectual é geralmente construída pelos próprios intelectuais e segundo suas respectivas concepções, o que resulta em várias abordagens e definições do termo. Autores como Norberto Bobbio e Bernard-Henri Lévy concordam em pelo menos um aspecto: o intelectual se define social e historicamente, segundo o papel das ideias em uma dada sociedade. Segundo Bobbio, "toda sociedade em todas as épocas teve seus intelectuais ou, mais precisamente, um grupo mais ou menos amplo de pessoas que exercem o poder espiritual ou ideológico, em oposição ao poder temporal ou político." Ainda, intelectual é uma pessoa que se envolve em pensamento crítico, pesquisa e reflexão sobre a realidade da sociedade e que propõe soluções para os problemas normativos da sociedade. Vindo do mundo da cultura, seja como criador ou como mediador, o intelectual participa da política, seja para defender uma proposição concreta ou para denunciar uma injustiça, geralmente seja rejeitando ou produzindo ou estendendo uma ideologia e defendendo um sistema de valores. (pt)
  • En intellektuell är en person som ägnar sig åt vetenskaplig eller litterär verksamhet. De intellektuella omfattar grupper som yrkesmässigt förmedlar kunskaper och åsikter, till exempel forskare, författare och lärare. Ordet kommer av intellekt, som betyder förstånd. I en snävare bemärkelse avses med intellektuella personer som gjort sig kända för att analysera och ha åsikter om samhället, och om tidens stora frågor. Sådana frågor kan vara av till exempel politisk, filosofisk, språklig, religiös eller kulturell natur. Ordet intellektuell kan även användas som adjektiv, och betyder då "förståndsmässig" eller "andlig". (sv)
  • Інтелектуал (фр. intellectuel, англ. intellectual) — людина, що займається критичним мисленням, дослідженнями або рефлексіями стосовно суспільства або інших галузей знання, пропонує вирішення актуальних проблем і має певний авторитет як публічна особа. (uk)
  • Intelligentia (även stavningen intelligentsia förekommer) är en vanlig benämning, särskilt i slaviska länder, på den intellektuella delen av befolkningen. Begreppet uppstod i Polen under förra hälften av 1800-talet och spreds sedan till övriga länder i Central- och Östeuropa. Vanligen avses den sociala klass som är välutbildad och ej tillhör kyrka, stat eller förvaltning, det vill säga författare, konstnärer, filosofer och kulturskribenter. (sv)
  • Интеллектуал — человек с высоко развитым умом и аналитическим мышлением; представитель . С позиции социологии «интеллектуал», в отличие от «эрудита», является творческим социальным субъектом, постоянно включенным в процесс абстрагирования по поводу истины и морали. Интеллектуал производит и развивает идеи, определяет нормы и культурные ценности для остальной части общества. По мнению профессора , для интеллектуала не составит труда признать, что то́, что мы имеем, — это не то, что должно быть. Из этого понимания складывается нонконформизм интеллектуала — то, что называется «аутсайдерством», бунтарством. Таким образом, интеллектуал становится «совестью нации», «самым передовым, независимым и прогрессивным голосом меньшинства в обществе». (ru)
  • 知识分子,也称学者(英語:Intellectual),主要是指具有相對丰富知识,自由思想,独立人格,对于现实持有一定批判精神的人士。 (zh)
  • Интеллиге́нция — слово, используется в функциональном и социальном значениях: * в изначальном смысле, указывает на широкий спектр мыслительной деятельности, использовалось в латинском языке; * в социальном значении, используется в отношении общественной группы людей, обладающей критическим способом мышления, высокой степенью социально-психологической рефлексии, способностью к систематизации знаний и опыта. (ru)
  • 知識團體 (英語:Intelligentsia,拉丁語:intelligentia)是由從事複雜的智能勞動且旨在傳播某種文化的人所組成的社會團體。因此,從作家、藝術家到學校教師、書籍的讀者都可被包括在此概念中。在革命前的俄羅斯,此概念最初被用於形容在文化上和政治上有主動性的人。知識團體的俄語Интеллигенция一詞被定義為「接受了專業教育,在科學、技術和文化等特殊領域具備平均水準以上之能力的心勞者」。但Интеллигенция更具體地指於公元十九世紀中葉在俄羅斯出現的知識分子,他/她們「道德感強烈、有深重的使命感與罪惡感、具有批判意識、與一般大眾疏離以及與官方權力隔絕」。 为了描述知识分子的社会群体,知识分子理论的父亲Vitaly Tepikin提出了10个定义特征: 1)先进的时间道德理想,对邻居的敏感性,机智和柔软的表现; 2)积极的心理工作和持续的自我教育; 3)爱国主义,基于对他的人民和全心全意的信念,取之不尽,用之不竭的爱小和大的祖国; 4)创造性的知识分子的所有群体的indefatigability(而不仅仅是其艺术的一部分,因为许多人认为),禁欲主义; 5) 独立,表达自由的欲望和发现它 他自己; 6)批判态度现任政府,谴责任何 不公正,反人类主义,反民主的表现; 7)忠诚于自己的信仰,促使良心,在最困难的条件,甚至倾向自我否定; 8)现实的暧昧的看法,这导致政治波动,有时-和保守主义的表现; 9)由于未能实施(实际或明显),有时会导致智力的最终孤立的高度愤慨感; 10)周期性的误解,由知识分子的各个群体的代表相互排斥,以及一个单位,这是由自私和冲动(通常是艺术知识分子的特征)的攻击引起的。 (zh)
  • Інтелігенція, також інтеліґенція (від пол. Inteligencja та лат. intelligentia) — суспільний прошарок, соціокультурне співтовариство; у широкому розумінні — люди розумової праці, що в першу чергу зайняті у таких сферах суспільної діяльності, як освіта, наука, мистецтво (згодом до них приєдналися охорона здоров'я та розвиток технологій і виробництва) і мають для цього відповідну освіту.Поняття інтелігенція з'явилося у ХІХ столітті у Польщі і є специфічним для Російської імперії та країн, які історично входили в сферу її культурного і мовного впливу; це позначення частини середнього класу, що переважно зайнята розумовою працею. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 227107 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 43061 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1119867498 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:align
  • right (en)
dbp:float
  • right (en)
dbp:video
  • 0001-03-01 (xsd:gMonthDay)
  • 0001-06-02 (xsd:gMonthDay)
dbp:width
  • 210 (xsd:integer)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • المفكر هو الشخص الذي يستخدم الذكاء والتفكير النقدي، إما بطريقة مهنية أو بصفة شخصية. (ar)
  • La intel·liguèntsia (del llatí intelligentia) és una classe social composta per persones involucrades en complexes activitats mentals i creatives orientades al desenvolupament i la disseminació de la cultura, incloent-hi intel·lectuals i grups socials propers a ells. El terme ha estat pres del rus интеллигенция (intelliguéntsia), o bé del polonès inteligencja. Tots dos, al seu torn, provenen de la paraula francesa intelligence. Al començament, el terme es va aplicar en el context de Polònia, Rússia i més tard, la Unió Soviètica, i va tenir un significat més estret basat en l'autodefinició d'una certa categoria d'intel·lectuals. (ca)
  • Intelektuál (z franc. l'intellectuel, z lat. intellegere, chápat, rozumět) je novověké označení pro humanitně či jinak vzdělané lidi, kteří se vyjadřují k veřejným otázkám, ačkoli se sami nepodílejí na vládě a moci. (cs)
  • Inteligence ve smyslu sociální třídy znamená skupinu lidí, kteří se živí myšlenkovou a tvůrčí prací. Patří sem intelektuálové v užším smyslu (vědci, literáti apod.), dále umělci, učitelé, inženýři a podobné profese. Termín se začal používat v Sovětském svazu, později se jeho použití rozšířilo i mimo marxistický diskurz. (cs)
  • Intelektulo estas persono kiu uzas intelekton (sciojn, pensadon kaj racion) kaj kritikan pensadon aŭ analizan raciigon profesie aŭ kiel plenumon de persona kapablo. (eo)
  • La intelligentsia​ o, en transliteración al español, inteliguentsia (del latín intelligentia) es una clase social compuesta por personas involucradas en complejas actividades mentales y creativas orientadas al desarrollo y la diseminación de la cultura, incluyendo intelectuales y grupos sociales cercanos a ellos. El término ha sido tomado del ruso интеллигенция (transliterado como intelliguéntsiya), o bien del polaco inteligencja. Los dos, a su vez, derivaron de la palabra francesa intelligence. Al comienzo, el término se aplicó en el contexto de Polonia, Rusia y, más tarde, la Unión Soviética, y tuvo un significado más estrecho basado en la autodefinición de una cierta categoría de intelectuales. (es)
  • Intelligentsia (errusierazko hitzetik, интеллигенция; latinez: intelligentia), kultura garatzen eta hedatzen jarduten den gizarte-maila da. Helburu hori lortzeko buruko lan konplexu erabiltzen du eta haren inguruan intelektualak eta beste gizarte-talde batzuk biltzen ditu (esate baterako, artistak eta irakasleak). Hasieran hitza errusiar mugimenduekin eta gero Sobietar Batasunekoarekin lotuta zegoen eta definizioa mugatuagoa zen; intelektual mota batzuei baino ez zitzaien esaten eta. (eu)
  • An intellectual is a person who engages in critical thinking, research, and reflection about the reality of society, and who proposes solutions for the normative problems of society. Coming from the world of culture, either as a creator or as a mediator, the intellectual participates in politics, either to defend a concrete proposition or to denounce an injustice, usually by either rejecting or producing or extending an ideology, and by defending a system of values. (en)
  • L'intelligentsia (emprunt du russe интеллигенция, lui-même venant du polonais inteligencja) est une classe sociale engagée dans un travail de création et de diffusion de la culture, accompagnée par les artistes et les enseignants. Au XXIe siècle, le terme correspond à l'élite intellectuelle de la nation reconnue et proche du pouvoir. Elle dirige le champ scientifique, littéraire, artistique et dispose le plus souvent d'un relais médiatique important. (fr)
  • Is intleachtóirí nó daoine le oideachas an-mhaith orthu mar dreama, go háirithe nuair a cheaptar cultúr agus tionchar polaitiúil acu iad an t-aos eagna. 1. * (ga)
  • Intelligencija (in russo: интеллигенция?, in polacco inteligencja) o intellighenzia (impropriamente intellighentsia oppure intellighentzia ed erratamente intellighèntsija, intelligentsia e intellighentia) è una parola russa che indica un determinato gruppo sociale (più o meno esteso, per esempio, un popolo, una parte politica, un credo religioso, ecc.), formato dalle persone più rappresentative tra coloro che svolgono un'attività intellettuale, sia essa di natura scientifica, artistica e amministrativa, tale da porli in un ceto culturale e creativo più elevato. (it)
  • ( 이 문서는 지식인(知識人) 계층에 관한 것입니다. 네이버의 지식 교류 서비스에 대해서는 지식iN 문서를 참고하십시오.) 지식인(知識人)은 다양한 개념에 대한 연구, 노동, 질문 및 응답을 하려고 애쓰는 사람들을 말한다. 또한 교육을 받아 지적 노동에 종사하고 있는 사람들 그리고 인텔리겐치아라고도 부르는 지식 계급에 속해 있는 사람들도 지식인이라고 부른다. 지식인을 뜻하는 단어인 '인텔렉추얼 (Intellectual)'이라는 용어는 19세기 조지 고든 바이런에 의해 처음 사용되었다. (ko)
  • 인텔리겐치아(러시아어: Интеллигенция ← 라틴어: intelligentia)는 지식 노동에 종사했던 사회 계급이다. 이러한 사회 계급의 입장에 있는 사람을 지식인이라고 하며, 대비되는 말은 민중이다. (ko)
  • 知識人(ちしきじん、英: intellectual)とは、 高い知識や教養を持つ人 のこと。インテリや有識者(ゆうしきしゃ)とも呼ばれる。 (ja)
  • Een intellectueel is een persoon met een grote algemene ontwikkeling en een goed ontwikkeld oordeelsvermogen die betrokken is bij het wetenschappelijk, maatschappelijk en cultureel debat. Intellectuelen worden beschouwd als de hoeders en voortbrengers van de cultuur. De verzameling van intellectuelen in een maatschappij wordt soms aangeduid met het begrip intelligentsia. Het begrip 'intellectueel' is in gebruik sinds de Dreyfusaffaire, toen een aantal mensen zich bekommerde om de onterechte veroordeling van kapitein Dreyfus. Deze mensen werden vervolgens intellectuelen genoemd. (nl)
  • インテリ又は、その原語であるインテリゲンチャ(露: интеллигенция、インテリゲンツィヤ、英: Intelligentsia, Intelligentzia)とは、知識階級を指す概念であり、そのような立場にある人を知識人、有識者ともいう。 (ja)
  • Inteligencja – warstwa społeczna w Europie Wschodniej żyjąca z pracy umysłowej, wykształcona ostatecznie w XIX wieku głównie ze zubożałej szlachty, ale również ze stanu mieszczańskiego, rzadziej bogatego chłopstwa i podupadłej arystokracji. Tradycyjnie inteligencja obejmowała nauczycieli, prawników, lekarzy, artystów, inżynierów i czasami też urzędników, obecnie – osoby zajmujące pozycje zawodowe, wymagające wyższego wykształcenia. (pl)
  • Інтелектуал (фр. intellectuel, англ. intellectual) — людина, що займається критичним мисленням, дослідженнями або рефлексіями стосовно суспільства або інших галузей знання, пропонує вирішення актуальних проблем і має певний авторитет як публічна особа. (uk)
  • Intelligentia (även stavningen intelligentsia förekommer) är en vanlig benämning, särskilt i slaviska länder, på den intellektuella delen av befolkningen. Begreppet uppstod i Polen under förra hälften av 1800-talet och spreds sedan till övriga länder i Central- och Östeuropa. Vanligen avses den sociala klass som är välutbildad och ej tillhör kyrka, stat eller förvaltning, det vill säga författare, konstnärer, filosofer och kulturskribenter. (sv)
  • 知识分子,也称学者(英語:Intellectual),主要是指具有相對丰富知识,自由思想,独立人格,对于现实持有一定批判精神的人士。 (zh)
  • Интеллиге́нция — слово, используется в функциональном и социальном значениях: * в изначальном смысле, указывает на широкий спектр мыслительной деятельности, использовалось в латинском языке; * в социальном значении, используется в отношении общественной группы людей, обладающей критическим способом мышления, высокой степенью социально-психологической рефлексии, способностью к систематизации знаний и опыта. (ru)
  • Інтелігенція, також інтеліґенція (від пол. Inteligencja та лат. intelligentia) — суспільний прошарок, соціокультурне співтовариство; у широкому розумінні — люди розумової праці, що в першу чергу зайняті у таких сферах суспільної діяльності, як освіта, наука, мистецтво (згодом до них приєдналися охорона здоров'я та розвиток технологій і виробництва) і мають для цього відповідну освіту.Поняття інтелігенція з'явилося у ХІХ столітті у Польщі і є специфічним для Російської імперії та країн, які історично входили в сферу її культурного і мовного впливу; це позначення частини середнього класу, що переважно зайнята розумовою працею. (uk)
  • النخبة المثقفة (الأنتليجنسيا) هم فئة من الأشخاص المتعلمين المنخرطين في الأعمال الذهنية المعقدة التي لها دور نقدي وتوجيهي وقيادي في تشكيل ثقافة وسياسة مجتمعهم، تضم الأنتليجنسيا فنانين ومعلمين وأكاديميين وكتاب ورجال الحرف. يُعرف أفراد الأنتليجنسيا بالمثقفين. (ar)
  • Un intel·lectual és la persona que es dedica a la crítica pública, a l'exercici del pensament i l'anàlisi del seu entorn amb la raó. Històricament s'ha assimilat a vegades a filòsof o persona dedicada a les humanitats, tot i que el terme té un component polític absent en els altres dos, especialment a partir del Cas Dreyfus. L'intel·lectual s'expressa amb escrits, sigui en forma d'assaig o article a la premsa, conferències i similars i denota més comprensió que la mitjana sobre els esdeveniments, fruit de la seva cultura. Pot estar lligat al món universitari. Se li atribueix certa autoritat. (ca)
  • Als Intellektueller wird ein Mensch bezeichnet, der wissenschaftlich, künstlerisch, philosophisch, religiös, literarisch oder journalistisch tätig ist, dort ausgewiesene Kompetenzen erworben hat und in öffentlichen Auseinandersetzungen kritisch oder affirmativ Position bezieht. Dabei ist er nicht notwendigerweise an einen bestimmten politischen, ideologischen oder moralischen Standort gebunden. (de)
  • Με τον όρο ιντελιγκέντσια (intelligentsia, πολων. inteligencja) είναι γνωστό το σύνολο των διανοουμένων μέσα σε μία κοινωνία, θεωρούμενο ως κοινωνικός παράγοντας. Διανοούμενοι εδώ είναι αυτοί που κατέχουν τη γνώση και διαθέτουν ανεπτυγμένη κρίση, η οποία βασίζεται στη σκέψη και στη γνώση, ενώ συνήθως εκτελούν σύνθετο διανοητικό έργο. Ως μέλη της ιντελιγκέντσιας, οι διανοούμενοι έχουν συνείδηση κοινωνικής ομάδας και καθοδηγούν, ασκούν κριτική ή διαδραματίζουν με κάποιον άλλο τρόπο ηγετικό ρόλο στη διαμόρφωση της κουλτούρας και της πολιτικής ζωής. Ο όρος χρησιμοποιήθηκε για πρώτη φορά από τον Πολωνό φιλόσοφο και πολιτικοκοινωνικό συγγραφέα το 1844. Ο Λίμπελτ τον δανείσθηκε από τον `Εγελο, για να περιγράψει το μορφωμένο και δραστήριο υποσύνολο των πατριωτών αστών, που θα ήταν σε θέση να κατα (el)
  • Das Wort Intelligenzija (russisch интеллигенция) steht für die gesellschaftliche Kategorie der von Intellektuellen geprägten Berufsgruppen, vornehmlich in Russland bzw. der UdSSR. Abhängig von genaueren Begriffsabgrenzungen ergeben sich jedoch wesentliche Unterschiede des negativ konnotierten, daher häufig abwertend gebrauchten Begriffs Intelligenzler zum Konzept des Intellektuellen. Auf Deutsch werden auch die synonymen Begriffe russische Intelligenz oder schlicht Intelligenz verwandt, auch die englische Transkription Intelligentsia wird manchmal in deutschen Texten benutzt. (de)
  • Inteligencio(el intelligentsia, de la latine intelligentia) estas socia grupo komponita de personoj enmetitaj en kompleksaj agadoj kaj mensaj kaj kreivaj orientitaj al disvolvigo kaj la disvastigo de kulturo, inklude intelektulojn kaj socialjn etosojn proksimajn al ili. La termino estis adaptita de la ruse интеллигенция (transliterumita kiel intelliguéntsiya), aŭ de la pola. Ambaŭ siavice derivas el la franca vorto "intelligence". Dekomence, tiu termino estis aplikita en la kultura kunteksto de Pollando, Rusio kaj poste, de la Sovetunio, kaj havis pli mallarĝan signifon baze sur la memdifino de ia kategorio de intelektuloj. (eo)
  • Intelectual es el que se dedica al estudio y la reflexión crítica sobre la realidad, y comunica sus ideas con la pretensión de influir en ella, alcanzando cierto estatus de autoridad ante la opinión pública.​ Proveniente del mundo de la cultura, como creador o mediador, interviene en el mundo de la política al defender propuestas o denunciar injusticias concretas, además de producir o extender ideologías y defender unos u otros valores.​ Soy hombre, nada humano me es ajeno (Homo sum: humani nihil a me alienum puto). Terencio​ Los intelectuales son especialistas en la difamación (es)
  • Un intellectuel est une personne dont l'activité repose sur l'exercice de l'esprit, qui s'engage dans la sphère publique pour faire part de ses analyses, de ses points de vue sur les sujets les plus variés ou pour défendre des valeurs, qui n'assume généralement pas de responsabilité directe dans les affaires pratiques, et qui dispose d'une forme d'autorité. L'intellectuel est une figure contemporaine distincte de celle plus ancienne du philosophe qui mène sa réflexion dans un cadre conceptuel. (fr)
  • Cendekiawan atau intelektual adalah orang yang menggunakan kecerdasannya untuk bekerja, belajar, membayangkan, mengagas, atau menyoal dan menjawab persoalan tentang berbagai gagasan. Kata cendekiawan berasal dari Chanakya, seorang politikus dalam pemeritahan Chandragupta dari Kekaisaran Maurya. Secara umum, terdapat tiga pengertian modern untuk istilah "cendekiawan", yaitu: Oleh karena itu, cendekiawan sering dikaitkan dengan mereka yang lulusan universitas. Namun, , dramawan Malaysia terkenal, mengatakan bahwa hakikatnya tidak semudah itu. Ia berkata: (in)
  • Il termine intellettuale deriva dal tardo latino intellectualis, aggettivo che vuole indicare ciò che in filosofia riguarda l'intelletto nella sua attività teoretica e si caratterizza perciò come separato dalla sensibilità e dall'esperienza giudicata di grado conoscitivo inferiore. Nella concezione aristotelica erano definite intellettuali quelle virtù come scienza, sapienza, intelligenza e arte che consentivano all'anima intellettiva di raggiungere la verità. Nel campo della metafisica il termine stava poi ad indicare l'astrattezza, in contrapposizione alla concretezza e alla materialità. (it)
  • De Russische term intelligentsia (Russisch: интеллигенция) is afgeleid van het Latijnse intelligentia, en wordt met name gebruikt om de intellectuele elite van een land aan te duiden, een sociale klasse die zich bezighoudt met complexe geestelijke en creatieve arbeid gericht op de ontwikkeling, verspreiding en instandhouding van een cultuur, en in zijn periferie ook intellectuelen en andere sociale groepen – bijvoorbeeld kunstenaars en onderwijzers – omvat. (nl)
  • O termo intelligentsia (do russo: интеллигенция, do latim: intelligentia) usualmente refere-se a uma categoria ou grupo de pessoas envolvidas em trabalho intelectual complexo e criativo direcionado ao desenvolvimento e disseminação da cultura, abrangendo trabalhadores intelectuais. Alexander Gella, por seu turno, afirma que o termo teria sido empregado pela primeira vez na literatura polonesa, pelo filósofo e ativista , em 1844, em um de seus livros (Filozofia i krytyka, "Filosofia e Crítica"). (pt)
  • Intelektualista (fr. intellectualiste) – osoba, którą cechuje rozwinięta inteligencja (władza rozumienia, myślenia i rozumowania), szczególna zdolność do krytycznej analizy i syntezy, bogata wiedza (erudycja) („człowiek o dużej kulturze umysłowej i osobistej”); która powyższe cechy wykorzystuje do wykonywania zawodu („zajmuje się twórczą pracą umysłową”); która w życiu kieruje się raczej intelektem niż emocjami („którego postawę cechuje przewaga intelektu nad emocjami”), która stanowi autorytet publiczny. Intelektualista to zatem – w zależności od ujęcia – inaczej „erudyta”, „naukowiec”, „zimny myśliciel”, „guru”, ale także po prostu „przedstawiciel inteligencji”. (pl)
  • O termo intelectual deriva do latim tardio intellectualis, adjetivo que indica aquilo que, em filosofia, diz respeito ao intelecto na sua atividade teórica, ou seja, separado da experiência sensível - esta considerada como de grau cognitivo inferior. Na concepção aristotélica, eram definidas, como intelectuais, virtudes como ciência, sapiência, inteligência e arte, as quais permitiriam, à "alma intelectiva" - distinta da "alma vegetativa" e da "alma sensitiva" e entendida como princípio vital do Homem -, alcançar a verdade. No campo da metafísica, o termo indica a abstração, em contraposição à concretude e à materialidade. (pt)
  • En intellektuell är en person som ägnar sig åt vetenskaplig eller litterär verksamhet. De intellektuella omfattar grupper som yrkesmässigt förmedlar kunskaper och åsikter, till exempel forskare, författare och lärare. Ordet kommer av intellekt, som betyder förstånd. I en snävare bemärkelse avses med intellektuella personer som gjort sig kända för att analysera och ha åsikter om samhället, och om tidens stora frågor. Sådana frågor kan vara av till exempel politisk, filosofisk, språklig, religiös eller kulturell natur. (sv)
  • Интеллектуал — человек с высоко развитым умом и аналитическим мышлением; представитель . С позиции социологии «интеллектуал», в отличие от «эрудита», является творческим социальным субъектом, постоянно включенным в процесс абстрагирования по поводу истины и морали. Интеллектуал производит и развивает идеи, определяет нормы и культурные ценности для остальной части общества. (ru)
  • 知識團體 (英語:Intelligentsia,拉丁語:intelligentia)是由從事複雜的智能勞動且旨在傳播某種文化的人所組成的社會團體。因此,從作家、藝術家到學校教師、書籍的讀者都可被包括在此概念中。在革命前的俄羅斯,此概念最初被用於形容在文化上和政治上有主動性的人。知識團體的俄語Интеллигенция一詞被定義為「接受了專業教育,在科學、技術和文化等特殊領域具備平均水準以上之能力的心勞者」。但Интеллигенция更具體地指於公元十九世紀中葉在俄羅斯出現的知識分子,他/她們「道德感強烈、有深重的使命感與罪惡感、具有批判意識、與一般大眾疏離以及與官方權力隔絕」。 为了描述知识分子的社会群体,知识分子理论的父亲Vitaly Tepikin提出了10个定义特征: 1)先进的时间道德理想,对邻居的敏感性,机智和柔软的表现; 2)积极的心理工作和持续的自我教育; 3)爱国主义,基于对他的人民和全心全意的信念,取之不尽,用之不竭的爱小和大的祖国; 4)创造性的知识分子的所有群体的indefatigability(而不仅仅是其艺术的一部分,因为许多人认为),禁欲主义; 5) 独立,表达自由的欲望和发现它 他自己; 6)批判态度现任政府,谴责任何 不公正,反人类主义,反民主的表现; 7)忠诚于自己的信仰,促使良心,在最困难的条件,甚至倾向自我否定; (zh)
rdfs:label
  • نخبة مثقفة (ar)
  • مفكر (ar)
  • Intel·lectual (ca)
  • Intel·liguèntsia (ca)
  • Intelektuál (cs)
  • Inteligence (třída) (cs)
  • Intelligenzija (de)
  • Intellektueller (de)
  • Ιντελιγκέντσια (el)
  • Intelektulo (eo)
  • Inteligencio (eo)
  • Intelligentsia (es)
  • Intelectual (es)
  • Intelligentsia (eu)
  • Intelligentsia (fr)
  • Aos eagna (ga)
  • Cendekiawan (in)
  • Intellettuale (it)
  • Intellectuel (fr)
  • Intelligencija (it)
  • Intellectual (en)
  • 지식인 (ko)
  • インテリ (ja)
  • 知識人 (ja)
  • 인텔리겐치아 (ko)
  • Intellectueel (persoon) (nl)
  • Intelligentsia (nl)
  • Intelektualista (pl)
  • Inteligencja (społeczeństwo) (pl)
  • Intelectual (pt)
  • Intelligentsia (pt)
  • Интеллигенция (ru)
  • Интеллектуал (ru)
  • Intellektuell (sv)
  • Intelligentia (sv)
  • Інтелігенція (uk)
  • 知识分子 (zh)
  • Інтелектуал (uk)
  • 知識階層 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:knownFor of
is dbo:occupation of
is dbo:profession of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:occupation of
is dbp:profession of
is dbp:purpose of
is gold:hypernym of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License