An Entity of Type: WikicatMedievalWeapons, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

A crest is a component of a heraldic display, consisting of the device borne on top of the helm. Originating in the decorative sculptures worn by knights in tournaments and, to a lesser extent, battles, crests became solely pictorial after the 16th century (the era referred to by heraldists as that of "paper heraldry").

Property Value
dbo:abstract
  • القمة هو أعلى جزء من شعار الدولة. (ar)
  • La cimera era un ornament que se situava al cim de l'elm dels cavallers. Va rebre aquest nom perquè recordava les crestes de plomes que posseeixen algunes espècies d'aus sobre els seus caps en estar col·locada a la part superior del casc. Les cimeres també van començar a figurar a les representacions dels elms que es estan al timbre heràldic, un dels elements emprats com ornaments de l'escut de l'escussó. Tant les cimeres com les plomes sobre l'elm són atributs de noblesa del seu posseïdor. Les primeres cimeres heràldiques, eren representades sobre els , un ornament del timbre amb formes vegetals però posteriorment, es va introduir a l'elm un altre ornament, el que posseeix la forma d'un drap o tros de tela (habitualment amb els dos esmalts o colors característics del camp de l'escut). Amb freqüència, la cimera era substituïda per una corona nobiliària que es col·locava sobre l'elm i en algunes composicions heràldiques, es representava la cimera sobre la corona. Algunes ciutats empraven en el timbre dels seus escuts corones murals com a símbol de l'autonomia de les seves corporacions de govern. Els objectes més freqüents representats en una cimera eren figures de diferents animals, en especial els lleons heràldics, seguits d'aus. Era molt habitual que únicament mostressin la seva meitat superior. Les figures humanes solien aparèixer de cintura en amunt i portant armes. A Anglaterra, en un primer moment les cimeres eren representades sobre plaques de metall i apareixien de nou dibuixades al mateix escut. Aquest costum va anar desapareixent amb el temps i posteriorment, als escuts elaborats amb metall o fusta, les cimeres (de bony rodó) van ser elaborades amb cuir i altres materials. A l'àrea germànica, moltes cimeres van adoptar la forma d'un tocat alt (a vegades adornat amb els mateixos elements representats a les lliurees i tabards d'una casa nobiliària), un tocat de plomes, o dos ornaments amb forma de banya (a vegades amb les seves vores adornades amb flors o plomes i amb freqüència amb els esmalts representats en el camp). A Espanya, els monarques aragonesos van ser els primers a incorporar una cimera al seu escut d'armes. Aquesta cimera tenia la forma d'una víbria o drac que en origen va ser un emblema personal del rei Pere el Cerimoniós i posteriorment es va convertir en un símbol permanent de la reialesa aragonesa. Es creu que la figura del drac és l'origen d'una representació posterior amb forma de ratpenat molt estesa als territoris de la Corona d'Aragó. Aquesta confusió ja s'observa en algunes obres del segle xvi, com el Livro da Nobreza e Perfeiçam das Armas de l'heraldista portuguès António Godinho. La cimera usada pels monarques de Castella, va consistir en un castell amb la figura d'un lleó apuntat naixent i coronat, tal com es pot observar a la làmina dedicada al monarca castellanolleonès a l'Armorial del Toisó d'Or. * Escut delregne de Croàcia * Cimera d'Escòcia * Escut de Dinamarca Armorial de Gelde * Escut històric de França Armorial de Gelde * Cimera del Regne Unit(Excepte a Escòcia) * Cimera del Castell i el Lleó(Espanya) (ca)
  • Klenot v heraldice je objekt umístěný nad přilbou, resp. je od přilby oddělen točenicí nebo korunkou (ne hodnostní). První klenoty používané v boji byly obvykle , nebo . V heraldice se používají z této doby rohy, které mohou být postrkané (se zapíchanými praporky, pery atd.), otevřená nebo zavřená křídla (obvykle orlí). Peří se používalo z kohouta, pštrosa a páva, které může tvořit kytu (několik per poskládaných do tvaru kytky). Později začalo být obvyklé zobrazovat figury zobrazené v erbu. Ty se dělí podle toho z jak velké části jsou zobrazeny, ty které jsou vidět jen z 1/3 říkáme vyrážející, ze 1/2 vyrůstající a z 2/3 vyskakující. Nejstarší klenot na českém území se objevuje v roce 1220 na pečeti Vítka z Prčice. (cs)
  • Ein Helmkleinod (auch Helmzier, Cimir, Zimier oder Clainot) ist ein aufgesteckter Zieraufsatz für Helme, der von Rittern getragen wurde. Es wurde zu einem wichtigen Gestaltungselement in der Wappenkunst. (de)
  • A crest is a component of a heraldic display, consisting of the device borne on top of the helm. Originating in the decorative sculptures worn by knights in tournaments and, to a lesser extent, battles, crests became solely pictorial after the 16th century (the era referred to by heraldists as that of "paper heraldry"). A normal heraldic achievement consists of the shield, above which is set the helm, on which sits the crest, its base encircled by a circlet of twisted cloth known as a torse. The use of the crest and torse independently from the rest of the achievement, a practice which became common in the era of paper heraldry, has led the term "crest" to be frequently but erroneously used to refer to the arms displayed on the shield, or to the achievement as a whole. (en)
  • La cimera era un adorno que se situaba en la cima del yelmo de los caballeros. Recibió este nombre porque recordaba las crestas de plumas que poseen algunas especies de aves sobre sus cabezas al estar colocada en la parte superior del casco. Las cimeras también comenzaron a figurar en las representaciones de los yelmos que se encuentran situadas en el timbre heráldico, uno de los elementos empleados como adornos exteriores del blasón. Tanto las cimeras bureletes y plumas sobre el yelmo son atributos de nobleza de su poseedor. Algunos creen que viene de Chimera a causa de las fantásticas figuras de cartón o pergamino que los señores colocaban sobre el casco entre las que se distinguió el famoso drac-pennat (dragón alado) de los reyes de Aragón. El origen de poner timbres y cimeras es muy antiguo, según se colige de lo que dice Tito Livio. Los antiguos pusieron sobre los yelmos y celadas cosas que representasen una espantosa quimera que por esto se llamaron cimera: y así algunos romanos, jactándose de su fundador Rómulo a quien dicen crio una loba la traían por Cimera, como dice Propercio. Las primeras cimeras heráldicas, eran representadas sobre los lambrequines, un adorno del timbre con formas vegetales pero posteriormente, se introdujo en el yelmo otro adorno, el burelete que posee la forma de un paño o trozo de tela (habitualmente con los dos esmaltes o colores característicos del campo del escudo).​ Con frecuencia, la cimera era sustituida por una corona nobiliaria que se colocaba sobre el yelmo y en algunas composiciones heráldicas, se representaba la cimera sobre la corona. Algunas ciudades empleaban en el timbre de sus escudos coronas murales como símbolo de la autonomía de sus corporaciones de gobierno. Los objetos más frecuentes representados en una cimera eran figuras de diferentes animales, en especial los leones heráldicos, seguidos de aves. Era muy habitual que únicamente mostraran su mitad superior. Las figuras humanas solían aparecer de cintura para arriba y portando armas. (es)
  • Jambul dalam heraldik adalah benda di atas ketopong yang merupakan salah satu komponen dari tampilan lambang kebesaran. Cikal bakal jambul adalah patung-patung hiasan ketopong yang dikenakan para kesatria dalam , dan adakalanya juga dalam pertempuran. Jambul hanya ditampilkan dalam bentuk gambar selepas abad ke-16, yakni pada kurun waktu yang disebut sebagai "zaman heraldik kertas" oleh para ahli heraldik. heraldik terdiri atas perisai, ketopong di atas perisai, dan jambul di atas ketopong dengan ikat kepala pada pangkalnya. Pemakaian gambar jambul bersama ikat kepala secara terpisah dari kelengkapan heraldik selebihnya, yang lumrah dilakukan pada zaman heraldik kertas di Inggris, adalah penyebab munculnya pemakaian istilah "jambul" (bahasa Inggris: crest) secara keliru sebagai sebutan bagi tanda-tanda pengenal yang tergambar pada perisai maupun sebagai sebutan bagi keseluruhan lambang kebesaran. (in)
  • Le cimier est un ornement qui surmonte un casque ou un heaume. Il désigne un grade militaire ; il sert également de repère sur le champ de bataille. (fr)
  • In araldica il cimiero è la figura, o l'insieme delle figure, che cima, cioè che sormonta, l'elmo posto come timbro cioè al di sopra dello scudo araldico. Nel caso in cui l'elmo sia munito di corona, il cimiero è posto sopra di essa. (it)
  • クレスト(英: Crest、仏: Cimier)は、紋章の兜(ヘラルディック・ヘルメット)の上に置かれる紋章の構成要素の1つである。英語の Crest は頂点や頂上、又は鳥の頭部についているとさかの総称を意味し、ヘルメットの頂部に鳥のとさかのように立っているため、そのように呼ばれる。日本語では、兜飾りと訳される。 16世紀以降の紋章でみられる。 (ja)
  • Een helmteken is in de heraldiek een symbool of teken op een helm. (nl)
  • Klejnot, cymer (łac. clenodium, staropol. z niem. (Helm-)Kleinod) – zwieńczenie hełmu łączące się z nim za pośrednictwem korony rangowej lub przepaski, z której rozwijały się labry. Do XIX wieku słowem klejnotny określano osobę mającą prawo do herbu, a klejnocić się – pieczętować herbem. Słowem klejnot określano niekiedy (np. w sienkiewiczowskiej Trylogii) także cały herb. Niepoprawne nazywanie klejnotem całego herbu spotyka się dziś, także w innych językach np. w angielskim crest potocznie bywa używane jako synonim herbu. W dawnej literaturze nazywa się niekiedy klejnot cymerem (z niem Zimir, Helmzimir). Później mianem klejnotu herbowego zaczęto określać wyłącznie figurę na hełmie heraldycznym. Klejnot jest heraldycznym ujęciem ozdób, jakie umieszczano w średniowieczu na zamkniętych hełmach rycerskich: rogów, skrzydeł, piór pawich i strusich itd. Heraldyczną formę klejnotu ozdoby owe przyjęły w początkach XIII wieku początkowo w heraldyce angielskiej, następnie niemieckiej, później kolejnych krajów. Słowo „klejnot” wywodzi się greckich słów „kleinos” 'sławny' i „oide” 'pieśń', w staropolszczyźnie było używane przede wszystkim w kontekście heraldycznym, chociaż już w Biblii Królowej Zofii zostało użyte na określenie drogocennych przedmiotów. „Klejnot” bywa też wywodzony ze starogórnoniemieckiego „chleinodi – mały, zgrabny”. Początkowo klejnot był często mniej lub bardziej dokładnym powtórzeniem godła heraldycznego, z czasem – w miarę powstawania nowych herbów – stał się niezależnym wyobrażeniem. Najczęściej spotykane klejnoty to rogi (turze lub bycze), skrzydła (orle), pióra, nakrycia głowy (czapki książęce, infuły), chorągwie oraz postacie ludzi i zwierząt. Figury ludzi i zwierząt wystąpić mogą w całej postaci, półpostaci bądź jako element ciała. Klejnoty heraldyczne – również i te występujące w heraldyce polskiej – podzielić można na cztery kategorie: * Klejnot tautologiczny – klejnot jest tożsamy z godłem heraldycznym i umieszczony na hełmie za pośrednictwem korony rangowej, przepaski lub czasem bezpośrednio. Ta pierwotna forma klejnotu z czasem ulegała wzbogaceniu lub przekształceniu: klejnot umieszczano między orlimi skrzydłami, bawolimi rogami i innymi tego typu motywami. Godło z tarczy użyte w klejnocie nie może być „wolno zawieszone”, dlatego bywa umocowane nie na hełmie lecz na pęku piór. * Klejnot – dawne godło – heraldyka była częścią życia codziennego rycerstwa i szlachty, a więc zmieniała się wraz z nim, ulegała wpływom nowych idei i prądów kulturowych. Najbardziej podatne na zmiany były cechy formalne herbu, aczkolwiek podlegać mogły im również istotne elementy herbu, np. godła. Ślady tych przemian obserwować możemy w niektórych klejnotach: klejnot całkowicie odmienny od godła jest w wielu przypadkach starym godłem, zastąpionym w tarczy przez nowy znak. Zmiana ta była najczęściej uszlachetnieniem herbu, nowe godło nadawano za zasługi bardziej chwalebne i wyżej oceniane niż dokonania będące przyczyną nadania godła pierwotnego. * Klejnot uzupełniający – klejnot odmienny od godła heraldycznego, lecz związany z kontekstem fabularnym herbu: legendą heraldyczną lub rodową, zawołaniem. Był on plastyczną realizacją wątków legendy lub wyjaśnieniem znaczenia zawołania. * Klejnot ozdobny – nie zawiera elementów symbolicznych, ograniczony jest do pęku piór strusich lub pawich. Tworzy go 3–5 piór o barwie białej lub w barwach herbowych. Ten ostatni typ klejnotu stał się szczególnie popularny w polskiej heraldyce wskutek oszczędności czy lenistwa drukarzy pierwszych wydań herbarzy Bartosza Paprockiego (Maciej Garwolczyk) i Kacpra Niesieckiego. Dla ułatwienia sobie pracy i obniżenia kosztów druku stosowali te same klocki drzeworytnicze z wyobrażeniami uniwersalnych klejnotów do różnych herbów. Najczęściej były to właśnie owe ptasie pióra. Powielenie tego błędu w owych najpopularniejszych polskich herbarzach przyczyniło się do zapomnienia dawnych oryginalnych cymerów. Prace nad odtworzeniem ich pierwotnego wyglądu podjął polski heraldyk Adam Heymowski. Odtworzone przez niego oryginalne klejnoty polskich herbów zaskakują bogactwem form i fantazją. Sporadycznie w czasach heraldyki żywej stosowano np. na pieczęciach czy detalach architektonicznych sam wizerunek hełmu z klejnotem, pomijając tarczę. Stało się to natomiast regułą w heraldyce brytyjskiej gdzie przyjęło się stosowanie samego klejnotu jako skróconej wersji herbu. Same klejnoty, zwykle otoczone pasem rycerskim z zawołaniem stanowią często godła klanów szkockich. W heraldyce francuskiej, hiszpańskiej i włoskiej, przeciwnie, klejnoty bywają dość często wręcz pomijane i stosuje się zwieńczenie herbu bądź samą koroną rangową bądź hełmem bez klejnotu. (pl)
  • O timbre (do francês timbre) é uma peça das armas do brasão que fica colocada sobre o virol do elmo. Na sua origem, o timbre era mais um elemento que servia para distinguir um cavaleiro no meio de muitos outros. Serve para marcar graus de nobreza. Em termos heráldicos, o timbre pode assumir várias figuras, como uma flor, um animal, uma cruz ou outro qualquer objeto. Por regra, o timbre deve ter a mesma altura do escudo. (pt)
  • Нашлемник (нем. Helmkleinod) — геральдическая фигура, помещаемая на тулье или гребне шлема. Чаще других в гербах встречаются перья — страусовые и павлиньи (количество не имеет значение), крылья птиц, человеческие фигуры. Нашлемник считается необходимою частью дворянского герба, что прежде не соблюдалось. (ru)
  • Hjälmprydnad kallas den bild som finns ovanpå hjälmen i ett heraldiskt vapen. Om ett vapen innehåller en hjälm, skall denna alltid ha en hjälmprydnad. Till skillnad från sköldens tvådimensionella bilder, sköldemärkena, antas hjälmprydnaden vara plastiskt tredimensionell och den skall alltid orienteras åt samma håll som hjälmen. I de anglosaxiska ländernas heraldik förekommer att man använder en hjälmprydnad utan att ha en hjälm mellan den och skölden, något som däremot anses otänkbart i nordisk eller kontinentaleuropeisk heraldik. * Vapnet för The Heraldry Society i England kan tjäna som exempel på ett vapen med hjälm och hjälmprydnad. Hjälmprydnaden bör alltid, som här, orienteras åt samma håll som hjälmen. * Pitcairnöarnas hjälmprydnad består av en skottkärra av det slag som är typisk för öarna samt en portiaträdsblomma. * Ofta återfinns sköldemärket även i hjälmprydnaden, ibland något förändrat, som här i Malmö kommunvapen. (sv)
  • Нашоло́мник, нашоло́мок (в європейській традиції — клейнод) — прикраса на верхівці шолома. Спочатку робився з рогів тварин і пір'я птахів. Цей елемент отримав розвиток в часи лицарських турнірів, де він служив додатковим розпізнавальним знаком, за яким можна було відрізнити лицаря в хаосі турнірного бою. Нашоломник робився з легкого дерева, шкіри та пап'є-маше, а згодом його стали виготовляти й з більш цінних матеріалів. У деяких стародавніх народів воїни носили на шоломах фігури — або як обереги, або для відмінності, або для того, щоб здаватися вищими. Для цього вибирались зображення тварин, квітів, пір'я тощо. (uk)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 867055 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 12727 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1088259927 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • القمة هو أعلى جزء من شعار الدولة. (ar)
  • Ein Helmkleinod (auch Helmzier, Cimir, Zimier oder Clainot) ist ein aufgesteckter Zieraufsatz für Helme, der von Rittern getragen wurde. Es wurde zu einem wichtigen Gestaltungselement in der Wappenkunst. (de)
  • Le cimier est un ornement qui surmonte un casque ou un heaume. Il désigne un grade militaire ; il sert également de repère sur le champ de bataille. (fr)
  • In araldica il cimiero è la figura, o l'insieme delle figure, che cima, cioè che sormonta, l'elmo posto come timbro cioè al di sopra dello scudo araldico. Nel caso in cui l'elmo sia munito di corona, il cimiero è posto sopra di essa. (it)
  • クレスト(英: Crest、仏: Cimier)は、紋章の兜(ヘラルディック・ヘルメット)の上に置かれる紋章の構成要素の1つである。英語の Crest は頂点や頂上、又は鳥の頭部についているとさかの総称を意味し、ヘルメットの頂部に鳥のとさかのように立っているため、そのように呼ばれる。日本語では、兜飾りと訳される。 16世紀以降の紋章でみられる。 (ja)
  • Een helmteken is in de heraldiek een symbool of teken op een helm. (nl)
  • O timbre (do francês timbre) é uma peça das armas do brasão que fica colocada sobre o virol do elmo. Na sua origem, o timbre era mais um elemento que servia para distinguir um cavaleiro no meio de muitos outros. Serve para marcar graus de nobreza. Em termos heráldicos, o timbre pode assumir várias figuras, como uma flor, um animal, uma cruz ou outro qualquer objeto. Por regra, o timbre deve ter a mesma altura do escudo. (pt)
  • Нашлемник (нем. Helmkleinod) — геральдическая фигура, помещаемая на тулье или гребне шлема. Чаще других в гербах встречаются перья — страусовые и павлиньи (количество не имеет значение), крылья птиц, человеческие фигуры. Нашлемник считается необходимою частью дворянского герба, что прежде не соблюдалось. (ru)
  • La cimera era un ornament que se situava al cim de l'elm dels cavallers. Va rebre aquest nom perquè recordava les crestes de plomes que posseeixen algunes espècies d'aus sobre els seus caps en estar col·locada a la part superior del casc. Les cimeres també van començar a figurar a les representacions dels elms que es estan al timbre heràldic, un dels elements emprats com ornaments de l'escut de l'escussó. Tant les cimeres com les plomes sobre l'elm són atributs de noblesa del seu posseïdor. * Escut delregne de Croàcia * Cimera d'Escòcia * Escut de Dinamarca Armorial de Gelde * * * (ca)
  • Klenot v heraldice je objekt umístěný nad přilbou, resp. je od přilby oddělen točenicí nebo korunkou (ne hodnostní). První klenoty používané v boji byly obvykle , nebo . V heraldice se používají z této doby rohy, které mohou být postrkané (se zapíchanými praporky, pery atd.), otevřená nebo zavřená křídla (obvykle orlí). Peří se používalo z kohouta, pštrosa a páva, které může tvořit kytu (několik per poskládaných do tvaru kytky). Později začalo být obvyklé zobrazovat figury zobrazené v erbu. Ty se dělí podle toho z jak velké části jsou zobrazeny, ty které jsou vidět jen z 1/3 říkáme vyrážející, ze 1/2 vyrůstající a z 2/3 vyskakující. (cs)
  • A crest is a component of a heraldic display, consisting of the device borne on top of the helm. Originating in the decorative sculptures worn by knights in tournaments and, to a lesser extent, battles, crests became solely pictorial after the 16th century (the era referred to by heraldists as that of "paper heraldry"). (en)
  • La cimera era un adorno que se situaba en la cima del yelmo de los caballeros. Recibió este nombre porque recordaba las crestas de plumas que poseen algunas especies de aves sobre sus cabezas al estar colocada en la parte superior del casco. Las cimeras también comenzaron a figurar en las representaciones de los yelmos que se encuentran situadas en el timbre heráldico, uno de los elementos empleados como adornos exteriores del blasón. Tanto las cimeras bureletes y plumas sobre el yelmo son atributos de nobleza de su poseedor. (es)
  • Jambul dalam heraldik adalah benda di atas ketopong yang merupakan salah satu komponen dari tampilan lambang kebesaran. Cikal bakal jambul adalah patung-patung hiasan ketopong yang dikenakan para kesatria dalam , dan adakalanya juga dalam pertempuran. Jambul hanya ditampilkan dalam bentuk gambar selepas abad ke-16, yakni pada kurun waktu yang disebut sebagai "zaman heraldik kertas" oleh para ahli heraldik. (in)
  • Klejnot, cymer (łac. clenodium, staropol. z niem. (Helm-)Kleinod) – zwieńczenie hełmu łączące się z nim za pośrednictwem korony rangowej lub przepaski, z której rozwijały się labry. Do XIX wieku słowem klejnotny określano osobę mającą prawo do herbu, a klejnocić się – pieczętować herbem. Słowem klejnot określano niekiedy (np. w sienkiewiczowskiej Trylogii) także cały herb. Niepoprawne nazywanie klejnotem całego herbu spotyka się dziś, także w innych językach np. w angielskim crest potocznie bywa używane jako synonim herbu. W dawnej literaturze nazywa się niekiedy klejnot cymerem (z niem Zimir, Helmzimir). Później mianem klejnotu herbowego zaczęto określać wyłącznie figurę na hełmie heraldycznym. (pl)
  • Нашоло́мник, нашоло́мок (в європейській традиції — клейнод) — прикраса на верхівці шолома. Спочатку робився з рогів тварин і пір'я птахів. Цей елемент отримав розвиток в часи лицарських турнірів, де він служив додатковим розпізнавальним знаком, за яким можна було відрізнити лицаря в хаосі турнірного бою. Нашоломник робився з легкого дерева, шкіри та пап'є-маше, а згодом його стали виготовляти й з більш цінних матеріалів. (uk)
  • Hjälmprydnad kallas den bild som finns ovanpå hjälmen i ett heraldiskt vapen. Om ett vapen innehåller en hjälm, skall denna alltid ha en hjälmprydnad. Till skillnad från sköldens tvådimensionella bilder, sköldemärkena, antas hjälmprydnaden vara plastiskt tredimensionell och den skall alltid orienteras åt samma håll som hjälmen. I de anglosaxiska ländernas heraldik förekommer att man använder en hjälmprydnad utan att ha en hjälm mellan den och skölden, något som däremot anses otänkbart i nordisk eller kontinentaleuropeisk heraldik. * * * (sv)
rdfs:label
  • قمة (درعيات) (ar)
  • Cimera (heràldica) (ca)
  • Klenot (heraldika) (cs)
  • Helmkleinod (de)
  • Cimera (heráldica) (es)
  • Crest (heraldry) (en)
  • Jambul (heraldik) (in)
  • Cimier (fr)
  • Cimiero (it)
  • クレスト (紋章学) (ja)
  • Klejnot herbowy (pl)
  • Helmteken (nl)
  • Timbre (heráldica) (pt)
  • Нашлемник (ru)
  • Hjälmprydnad (sv)
  • Нашоломник (uk)
owl:differentFrom
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:yearbook of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License