The Greek Civil War , fought from 1946 to 1949 by the Governmental forces, receiving logistical support by the United Kingdom at first and later by the USA, and the Democratic Army of Greece, military branch of the Greek communist party was the accumulation of a highly polarized struggle between leftists and rightists which started from 1943 and targeted the power vacuum that the German occupation had created.

PropertyValue
dbpedia-owl:MilitaryConflict#partof
dbpedia-owl:MilitaryConflict#place
dbpedia-owl:MilitaryConflict#result
  • [[Royalist]] victory
p:abstract
  • The Greek Civil War , fought from 1946 to 1949 by the Governmental forces, receiving logistical support by the United Kingdom at first and later by the USA, and the Democratic Army of Greece, military branch of the Greek communist party was the accumulation of a highly polarized struggle between leftists and rightists which started from 1943 and targeted the power vacuum that the German occupation had created. According to some analysts it represents the first example of a post-war West interference in the political situation of a foreign country but nevertheless it also embarked the first serious shakedown of the percentages agreement. The victory of the British - and later US-supported government forces led to Greece's membership in NATO and helped to define the ideological balance of power in the Aegean for the entire Cold War. The civil war consisted on one side of the armed forces of the postwar non-marxist Greek administrations, and on the other, communist-led forces, and key members of the former resistance organization (ELAS), the leadership of which was controlled by the Communist Party of Greece (KKE). The first phase of the civil war occurred in 1942–1944. Marxist and non-marxist resistance groups fought each other in a fratricidal conflict to establish the leadership of the Greek resistance movement. In the second phase (1944) the ascendant communists, in military control of most of Greece, confronted the returning Greek government in exile, which had been formed under Western Allied auspices in Cairo and originally included six KKE-affiliated ministers. In the third phase (commonly called the "Third Round" by the Communists) (1946–1949), guerrilla forces controlled by KKE fought against the internationally recognized Greek Government which was formed after elections boycotted by KKE. Although the involvement of KKE in the uprisings was universally known, the party remained legal until 1948, continuing to coordinate attacks from its Athens offices until proscription. The civil war left Greece with a legacy of political polarization; as a result, Greece also entered into alliance with the United States and joined NATO, while relationships with its Communist northern neighbours, both pro-Soviet and neutral, became strained. (en)
  • La guerra civil griega transcurrió entre 1946 y 1949, y fue el primer caso de una insurrección comunista tras la II Guerra Mundial, por lo que se puede considerar como el primer conflicto bélico de la guerra fría. La victoria de las fuerzas anticomunistas del gobierno condujeron a la entrada de Grecia en la OTAN y ayudaron a definir el equilibrio estratégico en el Egeo y los Balcanes en la Europa de postguerra. La guerra civil enfrentó a la población conservadora y las fuerzas armadas del gobierno griego monárquico, apoyadas por los EE. UU. y el Reino Unido, contra los comunistas griegos y los miembros de la organización más grande de la resistencia antifascista: ELAS (griego: ΕΛΑΣ - Εθνικός Λαϊκός Απελευθερωτικός Στρατός, Ejército Nacional de Liberación Popular), la dirección de la cual estaba controlada por el Partido Comunista Griego de aquel entonces (griego: KKE - Κομμουνιστικό Κόμμα Ελλάδας). Al terminar la ocupación nazi de Grecia existía ya un clima de enfrentamiento y acusaciones mutuas de terrorismo por parte de ambos bandos. El KKE no quiso participar en las elecciones propuestas por los conservadores y se negó al desarme, lo cual provocó el conflicto armado. *La primera fase de la guerra civil tomó forma entre 1942 y 1944. Las alas izquierdista y conservadora del movimiento de resistencia se enfrentaron en un conflicto fratricida para establecer la dirección de la resistencia griega. El ala conservadora se agrupaba en el exilio en torno al rey Jorge II, mientras que los comunistas habían formado un gobierno clandestino apoyándose en la buena organización de su brazo armado, el ELAS. En verano de 1944 los monárquicos formaron un gobierno de concentración presidido por Georgios Papandreu (griego: Γεώργιος Παπανδρέου) bajo los auspicios de los aliados occidentales en El Cairo. Este gobierno, sin embargo, no fue reconocido por los comunistas. *En la segunda fase (1944), el gobierno monárquico que volvía del exilio se enfrentó a los comunistas por el control militar griego. Los monárquicos, gracias a la ayuda del Reino Unido consiguieron conservar Atenas y Salónica. El mismo Winston Churchill viajó a Atenas para coordinar la ayuda británica. Los comunistas controlaban practicamente el resto de Grecia. Finalmente se llegó a un acuerdo llamado Pacto de Varkiza, firmado en febrero de 1945 en el que influyeron las presiones británica y soviética y por el que el regente (el arzobispo Damaskinos) y el gobierno monárquico acordaron celebrar elecciones bajo la supervisión de los aliados occidentales. El plebiscito celebrado el 1 de septiembre de 1946 permitió la formación de un nuevo gobierno de centro-derecha y la restauración de la monarquía. (es)
  • Der Griechische Bürgerkrieg (, ellinikos emfylios polemos) begann im Juni 1946 und endete am 9. Oktober 1949. Er bezeichnet den Konflikt zwischen der linken Volksfront bzw. deren Demokratischen Armee Griechenlands (DSE) und der konservativen bis reaktionären griechischen Regierung, welche von Großbritannien bis 1947 und ab März 1947 von den USA im Rahmen der Truman-Doktrin militärisch unterstützt wurde. Nach vorherrschender Auffassung stellte der Griechische Bürgerkrieg von 1946 bis 1949 eine Fortsetzung und zugleich Eskalation des seit 1943 schwelenden Konfliktes zwischen der griechischen Volksfront (vereinfacht Linken) und den griechischen Konservativen und Monarchisten (vereinfacht Rechten) dar. In der Zeitlinie von 1942 bis 1949 wird der Griechische Bürgerkrieg auch als Dritte Runde der vorgenannten Auseinandersetzungen zwischen Linken und Rechten bezeichnet. Die erste Runde erfolgte von 1943 bis Oktober 1944 (Widerstand im Zweiten Weltkrieg mit Auseinandersetzungen innerhalb der Widerstandsgruppen), die zweite Runde gipfelte am 3. Dezember 1944 in der sogenannten Dekemvriana. (de)
  • Kreikan sisällissota käytiin vuosina 1946–1949. Se oli ensimmäinen kommunismin mittelö konservatiivisia voimia vastaan toisen maailmansodan jälkeen. Konservatiivisen puolen voitto johti Kreikan liittymiseen NATOon ja koko Välimeren itäosan painottumiseen osaksi länttä kylmässä sodassa. Varsinaisesti sodan pohjustaminen alkoi jo 1942–1944 natsien miehityksen aikana, kun vasemmisto ja oikeisto kilpailivat vastarintaliikkeen johtoasemasta. Toisen maailmansodan päätyttyä vastarintaliikkeessä voitolle päässeet sosialistit saivat vastaansa liittoutuneiden tukeman oikeistolaismielisen pakolaishallituksen. (fi)
  • La guerre civile grecque commença en 1942 et s'acheva en 1949. Elle est le premier exemple d'une insurrection communiste après la deuxième guerre mondiale. (fr)
  • La Guerra civile greca fu combattuta dal 1946 al 1949 in Grecia fra la guerriglia comunista, appoggiata da Jugoslavia, Albania e Bulgaria, e il governo monarchico greco, con l'appoggio di Inghilterra prima e USA poi. (it)
  • ギリシャ内戦は1942年から1949年の間にかけてギリシャにおいて争われた内戦。一方の当事者は中道右派政府と右派民兵で、イギリスおよびアメリカの支援を受けていた。もう一方はナチス・ドイツ占領下のギリシャにおける最大のレジスタンス組織であった共産主義ゲリラELASでギリシャ共産党(KKE)の指導下にあった。 内戦は3つの段階に分けることができる。第一段階 (1942年 - 1944年) は右派レジスタンスに対する左派レジスタンスの攻撃である。第二段階(1944年)は右派レジスタンスによる政権奪取で、エジプトのカイロから帰還したギリシャ亡命政府、更にはイギリスによる支援を受けていた。第三段階（1946年 - 1949年、KKEでは第三ラウンドと呼称した）は 騒然とした雰囲気下で行われた総選挙により樹立された中道右派政権とギリシャ共産党との争いである。 この内戦によりギリシャ経済は疲弊、国民の間には1970年代に至まで続く政治的対立が生じ、それは現在でもギリシャの政治に深い影響を及ぼしている。 (ja)
  • De Griekse burgeroorlog was een gewapend conflict tussen Griekse communistische guerrilleros enerzijds en de door het Verenigd Koninkrijk gesteunde Griekse regering anderzijds, dat woedde tussen 1942 en 1949. De oorlog kostte zo'n 160.000 mensen het leven. Tijdens de Tweede Wereldoorlog was Griekenland bezet door de Duitsers. Het ondergrondse verzet leverde in de talrijke bergen van het bezette land felle gevechten, waarbij geleidelijk aan de communisten het voortouw namen. De eerste fase van de burgeroorlog vond derhalve al tijdens de bezetting plaats, toen communistische en niet-communistische groeperingen elkaar rond 1942 begonnen te bestrijden. Na het einde van WO II trachtten de communisten een gewapende revolutie te plegen. Toen deze mislukte resulteerde dit in een slepende burgeroorlog die tot 1949 duurde. (nl)
  • Borgerkrigen i Hellas (1946 til 1949) ble utkjempet mellom den greske regieringshæren med støtte av Storbritannia og det kommunistiske partiet i Hellas. Det er det første eksempelet på kommunisters militære handlinger i etterkrigstiden. Seieren for «anti-kommunistene» førte etterhvert til Hellas' medlemskap i NATO og klargjorde den ideologiske balansen (mellom øst og vest) i det indre middelhavet. (no)
  • Гражданская война в Греции — первый крупный вооруженный конфликт в Европе после окончания Второй Мировой войны, проходивший с 1946 по 1949 годы. Поражение коммунистов, поддерживаемых Советским Союзом, привело ко вступлению Греции в НАТО и установлению влияния США в Эгейском море до самого конца Холодной войны. (ru)
  • Inbördeskriget i Grekland (grekiska: Ελληνικός εμφύλιος πόλεμος) utkämpades mellan åren 1946 och 1949, och var det första fallet av ett kommunistiskt gerillakrig under efterkrigstiden. Segern för Greklands kung Paul:s och den grekiska regeringens antikommunistiska armé ledde till att Grekland 1952 blev medlem av NATO, och bidrog till att kalla krigets ideologiska maktbalans fastställdes för Egeiska havets del. Inbördeskrigets ena part var den huvudsakligen konservativa och centristiska civilbefolkningen, och den reguljära armén under kungen och regeringen, stödd av USA och Storbritannien. Den andra parten var huvudsakligen grekiska kommunister, och nyckelpersoner från den största antifascistiska motståndsrörelsen (ELAS), under ledning av Greklands kommunistparti (KKE). Krigets förfas ägde rum 1942-1944. Motståndsrörelsens vänster- och högerflyglar kämpade inbördes mot varandra om ledningen över den Grekiska motståndsrörelsen. Under den andra fasen (1944) konfronterades de segrande kommunisterna, vilka kontrollerade större delen av Grekland, med den återvändande exilregeringen under Georgios Papandreou, som hade bildats med hjälp av de allierade i Kairo. I en tredje fas (1946-1949) stred en regeringskoalision med höger- och centerpartier, som valts under abnorma förhållanden, mot beväpnade styrkor som leddes av Greklands kommunistparti. Fastän kommunistpartiets inblandning var känd i hela världen, fortfor partiet att vara lagligt till 1948, och fortsatte att organisera attacker från sitt kontor i Aten tills proskriptionen. Vändpunkten i kriget inträffade 1949, när Alexandros Papagos blev överbefälhavare över den reguljära armén, och i oktober samma år tvingades gerillan att kapitulera. Under konflikten försökte grannländer att göra territoriella anspråk på Grekland. Många medlemmar av ELAS var slavisktalande makedonier från norra Grekland, vilka grundade Nationella frihetsfronen (NOF) 1944, med stöd av den jugoslaviske ledaren Tito som hade planer för grekiska Makedonien. KKE var mycket positivt inställda till tanken om att bilda "Den socialistiska republiken Makedonien", som skulle omfatta grekiska Makedonien. Senare blev ELAS och SNOF oense om politiska frågor, och splittrades. Inbördeskriget efterlämnade ett arv av politisk polarisering i Grekland, och medföljande instabilitet; som en följd av detta ingick Grekland en allians med USA och blev medlem av NATO, medan relationerna med de Sovjet-allierade grannländerna i norr blev ansträngda. (sv)
  • 希臘內戰爆發於1944年，而持續直至1949年10月簽訂和平協議為止。發生在南歐国家希臘境內的這場戰爭，造成五萬餘军人死亡，將近八萬人負傷或失蹤。在參战武装方面，一方是受到英美支援的希臘政府軍，另一方是接收二戰末期德軍裝備的希臘民主軍（Dimokratikos Stratos Elladas, DSE）；而後者與希臘共產黨有相當密切的關係。 希臘內戰初期，共产黨與以左派為主的希臘民主軍及其前身希臘解放軍佔盡優勢，該軍隊不但控制希臘大部分領土，也打敗了多股零星軍事勢力。不過隨著蘇英美勢力的介入，加上南斯拉夫鐵托政權的干涉，新成立的政府軍则日益壯大。相對的，希臘民主軍力量卻日漸分散。1946年—1949年間，英美援助的政府軍完成整备,將頹勢逐渐挽回。1949年10月，無法獲得南斯拉夫及蘇俄襄助的民主軍，終於在阿爾及利亞境內承認失敗，並宣布停火。 1949年，希臘內戰雖然表面上停火，但卻嚴重造成經濟問題和政治分裂，此種情況，直至1970年代才日趨改善。 (zh)
p:caption
  • Map of Greece. (en)
p:casualties
  • 1,000,000 people were relocated temporally during the war (en)
  • 14,000 killed 30,000 injured or missing (en)
  • 25,000 officially killed many more missing or injured (can't be estimated precisely) (en)
p:combatant
p:commander
p:conflict
  • Greek Civil War (en)
p:date
  • 1946 - 1949 (en)
p:hasPhotoCollection
p:partof
p:place
p:reference
p:result
p:strength
  • 150,000 men (en)
  • 50,000 men and women (en)
p:wikiPageUsesTemplate
p:wikipage-de
p:wikipage-es
p:wikipage-fi
p:wikipage-fr
p:wikipage-it
p:wikipage-ja
p:wikipage-nl
p:wikipage-no
p:wikipage-ru
p:wikipage-sv
p:wikipage-zh
p:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • The Greek Civil War , fought from 1946 to 1949 by the Governmental forces, receiving logistical support by the United Kingdom at first and later by the USA, and the Democratic Army of Greece, military branch of the Greek communist party was the accumulation of a highly polarized struggle between leftists and rightists which started from 1943 and targeted the power vacuum that the German occupation had created. (en)
  • La guerra civil griega transcurrió entre 1946 y 1949, y fue el primer caso de una insurrección comunista tras la II Guerra Mundial, por lo que se puede considerar como el primer conflicto bélico de la guerra fría. La victoria de las fuerzas anticomunistas del gobierno condujeron a la entrada de Grecia en la OTAN y ayudaron a definir el equilibrio estratégico en el Egeo y los Balcanes en la Europa de postguerra. (es)
  • Der Griechische Bürgerkrieg (, ellinikos emfylios polemos) begann im Juni 1946 und endete am 9. Oktober 1949. Er bezeichnet den Konflikt zwischen der linken Volksfront bzw. deren Demokratischen Armee Griechenlands (DSE) und der konservativen bis reaktionären griechischen Regierung, welche von Großbritannien bis 1947 und ab März 1947 von den USA im Rahmen der Truman-Doktrin militärisch unterstützt wurde. (de)
  • Kreikan sisällissota käytiin vuosina 1946–1949. Se oli ensimmäinen kommunismin mittelö konservatiivisia voimia vastaan toisen maailmansodan jälkeen. Konservatiivisen puolen voitto johti Kreikan liittymiseen NATOon ja koko Välimeren itäosan painottumiseen osaksi länttä kylmässä sodassa. (fi)
  • La guerre civile grecque commença en 1942 et s'acheva en 1949. Elle est le premier exemple d'une insurrection communiste après la deuxième guerre mondiale. (fr)
  • La Guerra civile greca fu combattuta dal 1946 al 1949 in Grecia fra la guerriglia comunista, appoggiata da Jugoslavia, Albania e Bulgaria, e il governo monarchico greco, con l'appoggio di Inghilterra prima e USA poi. (it)
  • ギリシャ内戦は1942年から1949年の間にかけてギリシャにおいて争われた内戦。一方の当事者は中道右派政府と右派民兵で、イギリスおよびアメリカの支援を受けていた。もう一方はナチス・ドイツ占領下のギリシャにおける最大のレジスタンス組織であった共産主義ゲリラELASでギリシャ共産党(KKE)の指導下にあった。 (ja)
  • De Griekse burgeroorlog was een gewapend conflict tussen Griekse communistische guerrilleros enerzijds en de door het Verenigd Koninkrijk gesteunde Griekse regering anderzijds, dat woedde tussen 1942 en 1949. De oorlog kostte zo'n 160.000 mensen het leven. (nl)
  • Borgerkrigen i Hellas (1946 til 1949) ble utkjempet mellom den greske regieringshæren med støtte av Storbritannia og det kommunistiske partiet i Hellas. Det er det første eksempelet på kommunisters militære handlinger i etterkrigstiden. Seieren for «anti-kommunistene» førte etterhvert til Hellas' medlemskap i NATO og klargjorde den ideologiske balansen (mellom øst og vest) i det indre middelhavet. (no)
  • Гражданская война в Греции — первый крупный вооруженный конфликт в Европе после окончания Второй Мировой войны, проходивший с 1946 по 1949 годы. (ru)
  • Inbördeskriget i Grekland (grekiska: Ελληνικός εμφύλιος πόλεμος) utkämpades mellan åren 1946 och 1949, och var det första fallet av ett kommunistiskt gerillakrig under efterkrigstiden. Segern för Greklands kung Paul:s och den grekiska regeringens antikommunistiska armé ledde till att Grekland 1952 blev medlem av NATO, och bidrog till att kalla krigets ideologiska maktbalans fastställdes för Egeiska havets del. (sv)
  • 希臘內戰爆發於1944年，而持續直至1949年10月簽訂和平協議為止。發生在南歐国家希臘境內的這場戰爭，造成五萬餘军人死亡，將近八萬人負傷或失蹤。在參战武装方面，一方是受到英美支援的希臘政府軍，另一方是接收二戰末期德軍裝備的希臘民主軍（Dimokratikos Stratos Elladas, DSE）；而後者與希臘共產黨有相當密切的關係。 (zh)
rdfs:label
  • Greek Civil War (en)
  • Guerra Civil griega (es)
  • Griechischer Bürgerkrieg (de)
  • Kreikan sisällissota (fi)
  • Guerre civile grecque (fr)
  • Guerra civile greca (it)
  • ギリシャ内戦 (ja)
  • Griekse burgeroorlog (nl)
  • Borgerkrigen i Hellas 1946–49 (no)
  • Гражданская война в Греции (ru)
  • Inbördeskriget i Grekland (sv)
  • 希腊内战 (zh)
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:img
foaf:page
dbpedia-owl:MilitaryPerson#battles
dbpedia-owl:Weapon#wars
p:battles
p:redirect
owl:sameAs