About: Guqin

An Entity of Type: agent, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The guqin ([kùtɕʰǐn]; Chinese: 古琴) is a plucked seven-string Chinese musical instrument. It has been played since ancient times, and has traditionally been favoured by scholars and literati as an instrument of great subtlety and refinement, as highlighted by the quote "a gentleman does not part with his qin or se without good reason," as well as being associated with the ancient Chinese philosopher Confucius. It is sometimes referred to by the Chinese as "the father of Chinese music" or "the instrument of the sages". The guqin is not to be confused with the guzheng, another Chinese long stringed instrument also without frets, but with moveable bridges under each string.

Property Value
dbo:abstract
  • El guqin o qin (en xinès: 古琴; en pinyin: gǔqín; en Wade-Giles: ku-ch'in; literalment “antic instrument de corda”) és un instrument musical xinès de set cordes de la família de les cítares (中華絃樂噐/中华弦乐器). El guqin s'ha fet servir des de temps antics com a instrument preferit dels erudits i intel·lectuals per la seva subtilesa i refinament. Els xinesos sovint l'anomenen 「國樂之父/国乐之父」, és a “pare de la música xinesa”. El guqin i la seva música van ser proclamats el 2003 i inscrits el 2008 com a Patrimoni Immaterial de la Humanitat de la UNESCO. El nom tradicional era mateo pe 「琴」, que també es pot escriure com a 琹」, 「珡」 i d'altres maneres antigues, però des del segle XX aquest mot també es va aplicar a altres instruments antics. El 「揚琴/扬琴」, el huqin 「胡琴」, que són dos instruments de corda, així com el piano occidental (en xinès tradicional 鋼琴; en xinès simplificat 钢琴; pinyin: gāng qín; que significa “instrument de corda d'acer”) són exemples de l'ús del mot qin en altres instruments, per la qual cosa s'hi va afegir el prefix Gu- 「古, que significa “antic”, per tal de diferenciar-lo. També se l'anomena qixianqin (「七絃琴」; “instrument de set cordes”). No s'ha de confondre amb el guzheng 「古箏/古筝」, també de la família de les cítares, també sense trasts i amb pont sota les cordes. El seu so és fluix i suau, amb una tessitura de quatre octaves a partir del do1. Tradicionalment comptava amb cinc cordes, però se n'han trobat exemplar de fins a deu o més cordes. De totes maneres, la tipologia de set cordes ha estat la més divulgada i normalitzada durant dos mil·lennis. Alguns troben semblances entre la música del guqin i la de blues. (ca)
  • قو تشين (بالصينية: 古琴) هي آلة وترية نقرية صينية قديمة يرجع تاريخها إلى أسرة تشو الملكية قبل أكثر من ثلاثة آلاف سنة. وكان يسميها الصينيون القدماء ب«تشين» أو «ياو تشين». شكل آلة قو تشين جميل دقيق الصنع، وصوتها عذب جلي ورقيق متغير. اهْتَمَّ الصينيون القدماء بفنون عزفها اهتماما كبيراً، حيث كانوا يستحمون ويغيرون ملابسهم ويشعلون البخور قبل العزف، ثم يجلسون القرفصاء ويضعون الآلة على أفخاذهم أو منضدة خاصة للعزف. وينقرون الأوتار بأيديهم اليسرى لإخراج الصوت ويضغطون على الأوتار بأيديهم اليمنى لإنتاج الأنغام. وارتبط الأدباء القدماء الصينيون بموسيقى آلة قو تشين ارتباطاً وثيقاً. أوضحت العديد من الوثائق التاريخية أن الأدباء القدماء الصينيين ظلوا مشتركين رئيسيين في موسيقى آلة قو تشين، حيث ساهموا في إبداعها وعزفها وتقييمها ونشرها مساهمة عظيمة. يحتاج صنع آلة قو تشين عالية، ويعتبر فناً خاصاً. فكانت أسرتي تانغ وسونغ الملكيتين عصراً ذهبياً لصنع آلات قو تشين حيث ظهرت آلات قو تشين دقيقة الصنع وجميلة الصوت. ولكن قد ضاع فن صنع آلة قو تشين منذ سنوات، والآلات الباقية من الأسر الملكية السابقة معظمها صنعت من قبل العازفين أنفسهم، فتختلف تركيباتها ومقاييسها. وفي عشرات السنوات الأخيرة أعادت الصين فن صنع آلة قوتشين وأجرت تحسينها، مما جعل هذه الآلة الموسيقية الصينية القديمة مفعمة بالحيوية مرة آخرى. لآلة قوتشين قوة التعبير عن مشاعر الإنسان مثل الفرحة والسعادة، والزعل والحزن، وأيضا تجيد هذه الآلة وصف المناظر الطبيعية. تتنوع أساليب العزف على آلة قوتشين مثل العزف المنفرد، والعزف الجماعي مع المزمار الصيني الخيزراني العمودي أي آلة شياو، والعزف المصاحب للأغاني القديمة. وحوالي نصف عدد من المقطوعات المعزوفة على آلة قو تشين الموجودة الآن مقطوعات مصاحبة للأغاني الصينية القديمة. (ar)
  • Guĉino (古琴), alinome jadĉino, sepkord-ĉino, ĉin (琴) laŭ la prononco de la ĉina lingvo. Ĝi estas unu el la plej antikvaj kordinstrumentoj de Ĉinio, cirkulas pli ol tri mil jaroj senĉese en la ĉina historio. Fakte oni nomis ĝin nur ĉin sen gu en la antikveco. Ni eknomis ĝin Guĉino nur en la komenco de la pasinta jarcento. Gu(古) signifas antikva. Por fordiferencigi la vorton de la landnomo Ĉino, esperantige guĉino. Guĉino havas tre longan historion en Ĉinio. En la epoko Printempo kaj Aŭtuno (a.K. 770~a.K 476) de Ĉinio,guĉino jam ekpopulariĝis. Ni povas eltrovi poemojn pri guĉino en la ĉina antikva poemaro , kompilita de Konfuceo. Laŭ posedataj materialoj bildaj kaj vortaj, guĉino ekestis en la formo uzata sekvonte almenaŭ de la fino de Han-dinastio (a.K 206~p.K 220). Guĉino farita en Tang-dinastio (618~907) postlasas ĝis nun, kiu diferencas nur de malsama artformo kaj de tembro kun guĉinoj faritaj en Song-dinastio (960~1279),Yuan-dinastio (1271~1368), Ming-dinastio (1368~1644), Qing-dinastio (1644~1911). En la periodo de Konfuceo, guĉino estis devige lernita muzikinstrumento al klerulo. Kaj guĉino estis la ĉefa devo de , vejĉio, kaligrafio kaj pentrado, kiuj estis devige lernitaj al klerulo en la antikveco de Ĉinio. Guĉino intime rilatas kun klerulo en sia vivo dum kelkmil jaroj. Guĉina sono estas sankta kaj delikata, grandanima kaj natura. Antikvulo uzis ĝin esprimi senton kaj deziri al idealo. Guĉino jam grande superis la muzikan signifon, kaj estis simbolo de la ĉina kulturo kaj idealisma karaktero. Guĉino jam formis unu kompletan kaj sendependan sistemon je ludo,notacio, guĉina historio, guĉina ritmo kaj estetiko. Ĝia enhavo estas granda, kaj reprezento de la ĉina tradicia muziko, ankaŭ reflektas la filozofion, historion kaj literaturon de Ĉinio. Neniu muzikinstrumento povas komparebli kun guĉino je la esprima povo de la ĉina traducia kulturo. (eo)
  • Guqin (chinesisch 古琴, Pinyin gǔqín, W.-G. ku-ch'in – „altes Saiteninstrument“, ), in der älteren Literatur kurz qin (chin. 琴 Pinyin qín), ist eine Griffbrettzither, die in der klassischen chinesischen Musik gespielt wird. Sie unterscheidet sich von anderen asiatischen Zithern durch das Fehlen der unter die Saiten geschobenen Stege wie bei der vietnamesischen tranh oder der chinesischen guzheng. Bei ihr wird der Ton wie bei einem Lauteninstrument mit den Fingern abgegriffen, wobei die Bünde durch Griffmarken ersetzt sind. (de)
  • The guqin ([kùtɕʰǐn]; Chinese: 古琴) is a plucked seven-string Chinese musical instrument. It has been played since ancient times, and has traditionally been favoured by scholars and literati as an instrument of great subtlety and refinement, as highlighted by the quote "a gentleman does not part with his qin or se without good reason," as well as being associated with the ancient Chinese philosopher Confucius. It is sometimes referred to by the Chinese as "the father of Chinese music" or "the instrument of the sages". The guqin is not to be confused with the guzheng, another Chinese long stringed instrument also without frets, but with moveable bridges under each string. Traditionally, the instrument was simply referred to as the "qin" (琴) but by the twentieth century the term had come to be applied to many other musical instruments as well: the yangqin hammered dulcimer, the huqin family of bowed string instruments, and the Western piano (gangqin (钢琴)) and violin (xiaotiqin (小提琴)) are examples of this usage. The prefix "gu-" (古; meaning "ancient") was later added for clarification. Thus, the instrument is called "guqin" today. It can also be called qixian-qin (七絃琴; lit. "seven-stringed qin"). Because Robert Hans van Gulik's book about the qin is called The Lore of the Chinese Lute, the guqin is sometimes inaccurately called a lute. Other incorrect classifications, mainly from music compact discs, include "harp" or "table-harp". The guqin is a very quiet instrument, with a range of about four octaves, and its open strings are tuned in the bass register. Its lowest pitch is about two octaves below middle C, or the lowest note on the cello. Sounds are produced by plucking open strings, stopped strings, and harmonics. The use of glissando—sliding tones—gives it a sound reminiscent of a pizzicato cello, fretless double bass or a slide guitar. The qin has 13 "hui", which represent the different position in one string. Pressing different "hui" produces different sound keys. The qin is also capable of many harmonics, of which 91 are most commonly used and indicated by the dotted positions. By tradition, the qin originally had five strings, which represent gong, shang, jue, zhi, yu in the ancient Chinese music system, but ancient qin-like instruments with only one string or more strings have been found. The modern form has been stabilized to seven strings. There are more than 3,360 known surviving pieces of guqin music from ancient and imperial periods. On 7 November 2003, UNESCO announced that the Chinese guqin was selected as an Intangible World Cultural Heritage. In 2006, guqin was listed in the List of National Non-material Cultural Heritage in China. In 2010, a Song period guqin was sold for $22 million, making it the most expensive musical instrument ever sold. (en)
  • Guqina (txineraz: 古琴; pinyinez: gǔqín; Wade-Gilesez: ku-ch'in) Txinako musika tresna da. Zazpi hariko zitara da: 1,20 metro luze, 20 zentimetro zabal, 7,5 zentimetro lodi. Ohol hustu batean egina izan ohi da, eta zetazko hariek kutxaren luzera osoa hartzen dute. Betidanik kultura sinbolo gisa hartua izan da Txinako intelektualen eta konfuzianisten artean, eta jakintsuak irudikatzen dituzten pinturetan azaldu ohi da. K.a. 1100. urtekoa baino lehenagokoa da. Japoniako koto izeneko tresnaren antzekoa da. (eu)
  • El Guqin (en chino simplificado, 古琴; pinyin, gǔqín; Wade-Giles: ku-ch'in , lit: antiguo instrumento de cuerda) es el nombre moderno de un instrumento musical chino de siete cuerdas de seda, de la misma familia de la cítara, la cual consiste en una caja oblonga de 120 cm de largo, por 15 cm de ancho y 5 cm alrededor en sus bordes, elaborada con la madera del catalpa ovata o china (Catalpa kaempferi) en su tablero y de la firmina platanifolia (Firminia platanifolia) en su caja de resonancia. (中華絃樂噐/中华弦乐器). El guqin ha sido interpretado desde los tiempos antiguos, como instrumento preferido de eruditos e intelectuales por su carácter sutil y refinado. Los chinos lo llaman a menudo 「國樂之父/国乐之父」, que significa «padre de la música china». El nombre tradicional era qin 「琴」, que también puede ser escrito 「琹」, 「珡」 y de otras maneras antiguas, pero desde el siglo XX la palabra fue aplicada para referirse también a otros instrumentos musicales. El yangqin 「揚琴/扬琴」, el huqin 「胡琴」, ambos instrumentos de cuerda, y el piano occidental (chino tradicional: 鋼琴; chino simplificado: 钢琴; pinyin: gāng qín; que significa «instrumento de cuerda de acero») son algunos ejemplos del uso de la palabra “qin” en otros instrumentos, por eso se adhirió el prefijo "gu-" 「古」; que significa “antiguo”, para la diferenciación. También se lo llama qixianqin (「七絃琴」; “instrumento de siete cuerdas”). No debe ser confundido con el guzheng 「古箏/古筝」, otro instrumento de la familia de la cítara, también sin trastes y con puentes bajo cada cuerda. Debido al nombre del conocido libro de Robert Hans van Gulik The Lore of the Chinese Lute,​ sobre el guqin, este es frecuente y erróneamente llamado laúd. Otra denominación incorrecta, encontrada sobre todo en discos compactos de música, es por ejemplo el de “arpa". El sonido que produce el guqin es bajo y muy suave, con un rango de unas cuatro octavas. Su tono más bajo es de dos octavas por debajo del do central del piano. Tradicionalmente tiene cinco cuerdas, pero se han encontrado instrumentos similares de la antigüedad con diez cuerdas o más. La forma moderna de siete cuerdas ha sido la estándar durante dos milenios. Muchas personas que tocan el guqin o que han escuchado a alguien tocándolo afirman que la música de aquel instrumento es muy similar a la del género blues. El guqin y su música fue proclamado en 2003 e inscrito en 2008 en la Lista representativa del Patrimonio Cultural Inmaterial de la Humanidad de la Unesco.​ (es)
  • Guqin atau qin, adalah alat musik tradisional Tiongkok yang bersenar tujuh. Alat musik ini termasuk kerabat dari keluarga kecapi, dan memiliki sejarah panjang di Tiongkok sekitar 5.000 tahun. Guqin memiliki arti budaya yang sangat luas, dan telah ditetapkan oleh UNESCO sebagai warisan budaya Tiongkok yang harus dilestarikan. Budayawan kuno dan pejabat menggunakan guqin untuk mengekspresikan keinginan mereka untuk memperbaiki diri, mengharmoniskan keluarga dan memberikan kebaikan bagi orang banyak, juga untuk menciptakan kedamaian bagi masyarakat. Dengan lebih dari 1.000 teknik jari yang berbeda, guqin adalah salah satu instrumen yang paling rumit di dunia untuk dipelajari, dan membutuhkan dedikasi besar untuk menguasainya. Kelincahan tangan dibutuhkan untuk memetik, memilih, menggeser, mendorong, dan menggetarkan senar supaya dapat menghasilkan berbagai suara, dari air yang mengalir hingga ke nada keras dan cerah. (in)
  • Le guqin (Chinois: 古琴; Pinyin: gǔqín ; EFEO : kouts'in; littéralement « instrument à cordes ancien »), ou qin, est un instrument de musique traditionnel chinois à cordes pincées de la famille des cithares (中華絃樂噐). « Le Guqin et sa musique » ont été inscrits par l'UNESCO en 2008 sur la liste représentative du patrimoine culturel immatériel de l’humanité (originellement proclamé en 2003). (fr)
  • 금(琴)은 7개 현으로 이루어진 중국 전통의 발현악기다. 가장 오래된 중국 전통악기에 속한다. 비슷한 발현악기들과 구분하기 위해 고금(古琴), 칠현금(七絃琴)이라고도 한다. 칠현금은 등현이 길고 일현다음의 발현악기이다. 공명함은 하나이기 때문에 면판이 곡 지판이다.음구가 악기 뒷면에 위치한다. 음색은 매우 독특하고 무거우며 운율이 은은하고 길다.밴드 악기 중 베이스에 해당되지만 리듬만을 강조해서 연주하지는 않는다. 칠현금은 클래식 악기인 비올라처럼 저음의 무겁고 강하고 깊이있는 소리를 낸다. 기원전 6세기의 중국 고대서적에 유백아와 종자기의 칠현금 이야기가 나온다. 춘추시대에 보편적으로 칠현금이 사용되었다는 것을 알 수 있다. 삼국사기에 진(晋)나라에서 고구려에 칠현금을 보냈다는 기록이 있다. 당시에 악기는 전해졌으나 타는 법과 성음(聲音)을 아무도 알지 못하였는데 왕산악(王山岳)이라는 사람이 거문고로 개량하고 100여 곡을 지어서 연주하였다고 전해지고 있다. 고려 예종 때 일현금, 삼현금, 오현금, 칠현금, 구현금이 송나라에서 들어다. 조선 시대에는 오현금과 칠현금만 사용되었다. 아악의 등가에 편성되어 각종 제향에 사용되었다. (ko)
  • Il qin (琴), o guqin (古琴), è uno strumento musicale cinese appartenente alla famiglia degli strumenti a corda detti cetre o salteri a tavola. Il vocabolo è traslitterato anche ch'in. Il significato del termine guqin è "antico strumento a corda" e l'origine dello strumento risale a più di duemila anni fa. Il qin è fornito di sette corde di diverso diametro la cui accordatura più classica (zheng diao) corrisponde - a partire dalla corda più bassa - a do, re, fa, sol, la, do (ottava), re (ottava); il corpo in legno cavo funge anche da tastiera, e la tastatura viene indicata da bottoni di avorio intarsiati sul lato della cassa. Il qin è disposto in posizione orizzontale, come la maggior parte delle cetre a tavola dell'asia orientale. Si pizzicano le corde con la mano destra, mentre la sinistra usa le tecniche del glissando e degli armonici. Il suono melodioso e caldo conferisce all'ascoltatore un senso di raccoglimento e meditazione. (it)
  • 古琴(こきん、クーチン、拼音: gǔqín)は、中国の古い伝統楽器。七弦琴(しちげんきん)、瑶琴(ようきん)とも呼ぶ。3000年の歴史がある撥弦楽器で、八音の「糸」に属し、7本の弦を持つ。箏などと違い、琴柱(ことじ)はなく徽(き)と呼ばれる印が13あり、これに従い、左指で弦を押さえて右指で弾く。古琴演奏技は、2003年、ユネスコの無形文化遺産保護条約に基づく「人類の無形文化遺産の代表的な一覧表」に掲載され、2009年9月に無形文化遺産として正式登録された。 古琴は中国の文人が嗜むべきとされた“琴棋書画”の一番目である。孔子、諸葛孔明、竹林の七賢の嵆康、陶淵明、白居易など、歴史上著名な多くの文人によって演奏された。日本でも菅原道真、重明親王が学んだことが知られる。「君子左琴」「右書左琴」「伯牙絶弦」「知音」など、琴にまつわる故事成語も多い。 宇宙探査機ボイジャーに積載されたゴールデンレコードには管平湖による古琴の演奏が収められている。 (ja)
  • De guqin (Chinees, "oud snaarinstrument") is een Chinese citer. Het muziekinstrument heeft zeven snaren, hoewel er vroeger varianten waren met vijf en tien snaren. De guqin is een van de oudste bekende snaarinstrumenten en wordt ook vandaag de dag nog bespeeld. Het is een fretloos tokkelinstrument waarbij men de noten open, door het indrukken van de snaren op het klanklichaam of door flageoletten speelt. (nl)
  • (chiń. 古琴, pinyin: gǔqín; zwany także 七弦琴 qīxiánqín - "qin o siedmiu strunach") – tradycyjny chiński instrument muzyczny z grupy chordofonów (rodzaj cytry). Nie powinien być mylony z guzheng, innym tradycyjnym chińskim instrumentem strunowym. Pierwotnie nazywano go po prostu 琴 (qín), jednak z czasem to słowo nabrało bardzo szerokiego znaczenia i pojawiło się w nazwach wielu różnych instrumentów muzycznych, zaś pierwotny qin przemianowano na guqin (gu znaczy "starodawny, starożytny"). (pl)
  •  (info) (古琴) är ett av de äldsta (uppemot 3000 år), fortfarande spelade kinesiska stränginstrumenten, och det som traditionellt har haft den högsta statusen. Att kunna spela guqin (eller qin som det kallades innan behovet att skilja det från andra stränginstrument gjorde att gu, "antik", fogades till namnet på 1800-talet) ansågs tidigt vara ett av en bildad persons måsten. I äldsta tid varierade utformningen av instrumentet. Under Tangdynastin (618 -- 907) fick det sin definitiva utformning: långsmalt och med 7 strängar och en grund resonanslåda. Det spelas alltid monofont. Höger hand slår an strängarna, medan vänster hand trycker ner strängen vid önskad tonhöjd. Man kan åstadkomma olika slags glissando och vibrato, som ger möjlighet till en mängd variationer i kompositionen. Klangen påminner i någon mån om den västerländska lutan. I Peking (Beijing) finns ett särskilt forskningsinstitut för aspekter på guqin-instrumentet. Instrumenten är ofta försedda med inskriptioner och sigill av olika slag. På gamla instrument spricker gärna lacken. Det anses dock vara ett skönhetstecken, och olika sprickmönster får sina egna namn. (sv)
  • Цисяньци́нь (кит. 七絃琴, ци «семь», сянь «струны», цинь «струнный инструмент»), или гуцинь (gǔqín 古琴), или «старинный цинь» — китайский 7-струнный музыкальный инструмент, разновидность цитры (см. также цинь). (ru)
  • Цисяньцинь (кит. 七弦琴, пін. qīxiánqín, ці — «сім», сянь — «струни», цінь «~ струнний інструмент ~»), інша назва ґуцинь (кит. 古琴, пін. gǔqín) — китайський 7-струнний щипковий музичний інструмент, різновид цитри. Має довгастий корпус у вигляді дерев'яного ящика фігурних обрисів (довжина 100—120 см, ширина близько 20 см); на деці позначені 13 ладів (судячи за збереженими старовинними зразками цісяньцінь та табулатурним записам музичних творів, система ладів зазнала значну еволюцію за час існування інструменту). Струни виготовляються з шовку та мають різну товщину; їх настроювання C — D — F — G — A — c — d або G — A — c — d — e — g — a. Діапазон трохи більш як чотири октави (С — d³). Під час гри виконавець тримає цісяньцінь горизонтально, при цьому вузький кінець зі струнотримачем розташовується ліворуч, а широкий з кілками — праворуч. Струни притискають до деки, звук видобувають щипком. Цісяньцінь — найдавніший інструмент. В III столітті до н. е.. входив до складу придворного оркестру яюе (кит. 雅乐, «витончена музика») і був найбільш характерним інструментом класичної старокитайської музики. За прийнятою в Китаї класифікацією (за матеріалом як джерела звуку) належить до категорії «шовкових інструментів»). (uk)
  • O guqin (chinês tradicional: ? ; pinyin: gǔqín; AFI: [kùtɕʰǐn]); lit. "antigo instrumento de corda") é o nome moderno de um instrumento musical chinês da família das cítaras. Tem mais de três mil anos de existência, sendo tocado no país desde a época de Confúcio. Gozava de elevado prestígio na comunidade filosófica e científica e uma apresentação do mesmo tinha de ser sempre precedida de certos rituais. (pt)
  • 古琴,原称琴,又称瑶琴、玉琴、五弦琴和七弦琴,是中国的拨弦乐器,有三千年以上历史,属于八音中的丝。古琴音域宽广,音色深沉,余音悠远。自古“琴”为其特指,於1920年代起为了與钢琴区别而改称古琴,本文统称琴。初为五弦,後增為七弦,且有标志音位的13個徽,亦為礼器和乐律法器。 琴是中国古代文化地位最崇高的乐器,有“士無故不撤琴瑟”和“左琴右书”之说。位列“琴棋书画”四艺之首,被文人视为高雅的代表,亦为文人吟唱时的伴奏乐器,自古以来一直是许多文人必备的知识和必修的科目。伯牙、子期因《高山流水》而成知音的故事流传至今;大量诗词文赋中有琴的身影。现存琴曲3360多首,琴谱130多部,琴歌300首。主要流传范围是汉文化圈,而西方也有琴人組織的。 2003年古琴艺术被联合国教科文组织列入世界第二批人类非物质文化遗产代表作。中华人民共和国国务院於2006年将古琴列入第一批国家级非物质文化遗产,並於2007年起多次公布国家级非物质文化遗产(古琴項目)代表性传承人名單。 (zh)
dbo:soundRecording
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 897145 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 51471 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1123611026 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:background
  • string (en)
dbp:c
  • 古琴 (en)
dbp:classification
dbp:description
  • From the Qinxue Rumen 【琴學入門】 (en)
  • From the Tianwen Ge Qinpu 【天聞閣琴譜】 (en)
dbp:developed
  • 1 (xsd:integer)
dbp:filename
  • Guqin-Yangguan Sandie.ogg (en)
  • Guqin-Zuiyu_Changwan.ogg (en)
dbp:header
  • The recordings below were made in 2013 (en)
dbp:hornbostelSachs
  • 312.220000 (xsd:double)
dbp:hornbostelSachsDesc
  • heterochord half-tube zither (en)
dbp:l
  • "ancient zither" (en)
dbp:musicians
  • See [[#Players (en)
dbp:name
  • Guqin (en)
dbp:names
  • qin, ku-ch'in, qixian-qin (en)
dbp:ocBs
  • * (en)
dbp:p
  • gǔqín (en)
dbp:related
dbp:title
  • Guqin (en)
  • Yangguan Sandie 《陽關三疊》 "Three Refrains on the Yang Pass Theme" (en)
  • Zuiyu Changwan 《醉漁唱晚》 "Evening Song of the Drunken Fisherman" (en)
dbp:tl
  • kóo-khîm (en)
dbp:type
  • music (en)
dbp:volume
  • quiet (en)
dbp:w
  • ku3-ch'in2 (en)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbp:y
  • gú-kàhm (en)
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Guqin (chinesisch 古琴, Pinyin gǔqín, W.-G. ku-ch'in – „altes Saiteninstrument“, ), in der älteren Literatur kurz qin (chin. 琴 Pinyin qín), ist eine Griffbrettzither, die in der klassischen chinesischen Musik gespielt wird. Sie unterscheidet sich von anderen asiatischen Zithern durch das Fehlen der unter die Saiten geschobenen Stege wie bei der vietnamesischen tranh oder der chinesischen guzheng. Bei ihr wird der Ton wie bei einem Lauteninstrument mit den Fingern abgegriffen, wobei die Bünde durch Griffmarken ersetzt sind. (de)
  • Guqina (txineraz: 古琴; pinyinez: gǔqín; Wade-Gilesez: ku-ch'in) Txinako musika tresna da. Zazpi hariko zitara da: 1,20 metro luze, 20 zentimetro zabal, 7,5 zentimetro lodi. Ohol hustu batean egina izan ohi da, eta zetazko hariek kutxaren luzera osoa hartzen dute. Betidanik kultura sinbolo gisa hartua izan da Txinako intelektualen eta konfuzianisten artean, eta jakintsuak irudikatzen dituzten pinturetan azaldu ohi da. K.a. 1100. urtekoa baino lehenagokoa da. Japoniako koto izeneko tresnaren antzekoa da. (eu)
  • Le guqin (Chinois: 古琴; Pinyin: gǔqín ; EFEO : kouts'in; littéralement « instrument à cordes ancien »), ou qin, est un instrument de musique traditionnel chinois à cordes pincées de la famille des cithares (中華絃樂噐). « Le Guqin et sa musique » ont été inscrits par l'UNESCO en 2008 sur la liste représentative du patrimoine culturel immatériel de l’humanité (originellement proclamé en 2003). (fr)
  • 금(琴)은 7개 현으로 이루어진 중국 전통의 발현악기다. 가장 오래된 중국 전통악기에 속한다. 비슷한 발현악기들과 구분하기 위해 고금(古琴), 칠현금(七絃琴)이라고도 한다. 칠현금은 등현이 길고 일현다음의 발현악기이다. 공명함은 하나이기 때문에 면판이 곡 지판이다.음구가 악기 뒷면에 위치한다. 음색은 매우 독특하고 무거우며 운율이 은은하고 길다.밴드 악기 중 베이스에 해당되지만 리듬만을 강조해서 연주하지는 않는다. 칠현금은 클래식 악기인 비올라처럼 저음의 무겁고 강하고 깊이있는 소리를 낸다. 기원전 6세기의 중국 고대서적에 유백아와 종자기의 칠현금 이야기가 나온다. 춘추시대에 보편적으로 칠현금이 사용되었다는 것을 알 수 있다. 삼국사기에 진(晋)나라에서 고구려에 칠현금을 보냈다는 기록이 있다. 당시에 악기는 전해졌으나 타는 법과 성음(聲音)을 아무도 알지 못하였는데 왕산악(王山岳)이라는 사람이 거문고로 개량하고 100여 곡을 지어서 연주하였다고 전해지고 있다. 고려 예종 때 일현금, 삼현금, 오현금, 칠현금, 구현금이 송나라에서 들어다. 조선 시대에는 오현금과 칠현금만 사용되었다. 아악의 등가에 편성되어 각종 제향에 사용되었다. (ko)
  • 古琴(こきん、クーチン、拼音: gǔqín)は、中国の古い伝統楽器。七弦琴(しちげんきん)、瑶琴(ようきん)とも呼ぶ。3000年の歴史がある撥弦楽器で、八音の「糸」に属し、7本の弦を持つ。箏などと違い、琴柱(ことじ)はなく徽(き)と呼ばれる印が13あり、これに従い、左指で弦を押さえて右指で弾く。古琴演奏技は、2003年、ユネスコの無形文化遺産保護条約に基づく「人類の無形文化遺産の代表的な一覧表」に掲載され、2009年9月に無形文化遺産として正式登録された。 古琴は中国の文人が嗜むべきとされた“琴棋書画”の一番目である。孔子、諸葛孔明、竹林の七賢の嵆康、陶淵明、白居易など、歴史上著名な多くの文人によって演奏された。日本でも菅原道真、重明親王が学んだことが知られる。「君子左琴」「右書左琴」「伯牙絶弦」「知音」など、琴にまつわる故事成語も多い。 宇宙探査機ボイジャーに積載されたゴールデンレコードには管平湖による古琴の演奏が収められている。 (ja)
  • De guqin (Chinees, "oud snaarinstrument") is een Chinese citer. Het muziekinstrument heeft zeven snaren, hoewel er vroeger varianten waren met vijf en tien snaren. De guqin is een van de oudste bekende snaarinstrumenten en wordt ook vandaag de dag nog bespeeld. Het is een fretloos tokkelinstrument waarbij men de noten open, door het indrukken van de snaren op het klanklichaam of door flageoletten speelt. (nl)
  • (chiń. 古琴, pinyin: gǔqín; zwany także 七弦琴 qīxiánqín - "qin o siedmiu strunach") – tradycyjny chiński instrument muzyczny z grupy chordofonów (rodzaj cytry). Nie powinien być mylony z guzheng, innym tradycyjnym chińskim instrumentem strunowym. Pierwotnie nazywano go po prostu 琴 (qín), jednak z czasem to słowo nabrało bardzo szerokiego znaczenia i pojawiło się w nazwach wielu różnych instrumentów muzycznych, zaś pierwotny qin przemianowano na guqin (gu znaczy "starodawny, starożytny"). (pl)
  • Цисяньци́нь (кит. 七絃琴, ци «семь», сянь «струны», цинь «струнный инструмент»), или гуцинь (gǔqín 古琴), или «старинный цинь» — китайский 7-струнный музыкальный инструмент, разновидность цитры (см. также цинь). (ru)
  • O guqin (chinês tradicional: ? ; pinyin: gǔqín; AFI: [kùtɕʰǐn]); lit. "antigo instrumento de corda") é o nome moderno de um instrumento musical chinês da família das cítaras. Tem mais de três mil anos de existência, sendo tocado no país desde a época de Confúcio. Gozava de elevado prestígio na comunidade filosófica e científica e uma apresentação do mesmo tinha de ser sempre precedida de certos rituais. (pt)
  • 古琴,原称琴,又称瑶琴、玉琴、五弦琴和七弦琴,是中国的拨弦乐器,有三千年以上历史,属于八音中的丝。古琴音域宽广,音色深沉,余音悠远。自古“琴”为其特指,於1920年代起为了與钢琴区别而改称古琴,本文统称琴。初为五弦,後增為七弦,且有标志音位的13個徽,亦為礼器和乐律法器。 琴是中国古代文化地位最崇高的乐器,有“士無故不撤琴瑟”和“左琴右书”之说。位列“琴棋书画”四艺之首,被文人视为高雅的代表,亦为文人吟唱时的伴奏乐器,自古以来一直是许多文人必备的知识和必修的科目。伯牙、子期因《高山流水》而成知音的故事流传至今;大量诗词文赋中有琴的身影。现存琴曲3360多首,琴谱130多部,琴歌300首。主要流传范围是汉文化圈,而西方也有琴人組織的。 2003年古琴艺术被联合国教科文组织列入世界第二批人类非物质文化遗产代表作。中华人民共和国国务院於2006年将古琴列入第一批国家级非物质文化遗产,並於2007年起多次公布国家级非物质文化遗产(古琴項目)代表性传承人名單。 (zh)
  • قو تشين (بالصينية: 古琴) هي آلة وترية نقرية صينية قديمة يرجع تاريخها إلى أسرة تشو الملكية قبل أكثر من ثلاثة آلاف سنة. وكان يسميها الصينيون القدماء ب«تشين» أو «ياو تشين». شكل آلة قو تشين جميل دقيق الصنع، وصوتها عذب جلي ورقيق متغير. اهْتَمَّ الصينيون القدماء بفنون عزفها اهتماما كبيراً، حيث كانوا يستحمون ويغيرون ملابسهم ويشعلون البخور قبل العزف، ثم يجلسون القرفصاء ويضعون الآلة على أفخاذهم أو منضدة خاصة للعزف. وينقرون الأوتار بأيديهم اليسرى لإخراج الصوت ويضغطون على الأوتار بأيديهم اليمنى لإنتاج الأنغام. (ar)
  • El guqin o qin (en xinès: 古琴; en pinyin: gǔqín; en Wade-Giles: ku-ch'in; literalment “antic instrument de corda”) és un instrument musical xinès de set cordes de la família de les cítares (中華絃樂噐/中华弦乐器). El guqin s'ha fet servir des de temps antics com a instrument preferit dels erudits i intel·lectuals per la seva subtilesa i refinament. Els xinesos sovint l'anomenen 「國樂之父/国乐之父」, és a “pare de la música xinesa”. El guqin i la seva música van ser proclamats el 2003 i inscrits el 2008 com a Patrimoni Immaterial de la Humanitat de la UNESCO. (ca)
  • Guĉino (古琴), alinome jadĉino, sepkord-ĉino, ĉin (琴) laŭ la prononco de la ĉina lingvo. Ĝi estas unu el la plej antikvaj kordinstrumentoj de Ĉinio, cirkulas pli ol tri mil jaroj senĉese en la ĉina historio. Fakte oni nomis ĝin nur ĉin sen gu en la antikveco. Ni eknomis ĝin Guĉino nur en la komenco de la pasinta jarcento. Gu(古) signifas antikva. Por fordiferencigi la vorton de la landnomo Ĉino, esperantige guĉino. Guĉino havas tre longan historion en Ĉinio. (eo)
  • El Guqin (en chino simplificado, 古琴; pinyin, gǔqín; Wade-Giles: ku-ch'in , lit: antiguo instrumento de cuerda) es el nombre moderno de un instrumento musical chino de siete cuerdas de seda, de la misma familia de la cítara, la cual consiste en una caja oblonga de 120 cm de largo, por 15 cm de ancho y 5 cm alrededor en sus bordes, elaborada con la madera del catalpa ovata o china (Catalpa kaempferi) en su tablero y de la firmina platanifolia (Firminia platanifolia) en su caja de resonancia. (中華絃樂噐/中华弦乐器). El guqin ha sido interpretado desde los tiempos antiguos, como instrumento preferido de eruditos e intelectuales por su carácter sutil y refinado. Los chinos lo llaman a menudo 「國樂之父/国乐之父」, que significa «padre de la música china». (es)
  • The guqin ([kùtɕʰǐn]; Chinese: 古琴) is a plucked seven-string Chinese musical instrument. It has been played since ancient times, and has traditionally been favoured by scholars and literati as an instrument of great subtlety and refinement, as highlighted by the quote "a gentleman does not part with his qin or se without good reason," as well as being associated with the ancient Chinese philosopher Confucius. It is sometimes referred to by the Chinese as "the father of Chinese music" or "the instrument of the sages". The guqin is not to be confused with the guzheng, another Chinese long stringed instrument also without frets, but with moveable bridges under each string. (en)
  • Guqin atau qin, adalah alat musik tradisional Tiongkok yang bersenar tujuh. Alat musik ini termasuk kerabat dari keluarga kecapi, dan memiliki sejarah panjang di Tiongkok sekitar 5.000 tahun. Guqin memiliki arti budaya yang sangat luas, dan telah ditetapkan oleh UNESCO sebagai warisan budaya Tiongkok yang harus dilestarikan. Budayawan kuno dan pejabat menggunakan guqin untuk mengekspresikan keinginan mereka untuk memperbaiki diri, mengharmoniskan keluarga dan memberikan kebaikan bagi orang banyak, juga untuk menciptakan kedamaian bagi masyarakat. (in)
  • Il qin (琴), o guqin (古琴), è uno strumento musicale cinese appartenente alla famiglia degli strumenti a corda detti cetre o salteri a tavola. Il vocabolo è traslitterato anche ch'in. Il significato del termine guqin è "antico strumento a corda" e l'origine dello strumento risale a più di duemila anni fa. Il qin è fornito di sette corde di diverso diametro la cui accordatura più classica (zheng diao) corrisponde - a partire dalla corda più bassa - a do, re, fa, sol, la, do (ottava), re (ottava); il corpo in legno cavo funge anche da tastiera, e la tastatura viene indicata da bottoni di avorio intarsiati sul lato della cassa. (it)
  •  (info) (古琴) är ett av de äldsta (uppemot 3000 år), fortfarande spelade kinesiska stränginstrumenten, och det som traditionellt har haft den högsta statusen. Att kunna spela guqin (eller qin som det kallades innan behovet att skilja det från andra stränginstrument gjorde att gu, "antik", fogades till namnet på 1800-talet) ansågs tidigt vara ett av en bildad persons måsten. I Peking (Beijing) finns ett särskilt forskningsinstitut för aspekter på guqin-instrumentet. Instrumenten är ofta försedda med inskriptioner och sigill av olika slag. (sv)
  • Цисяньцинь (кит. 七弦琴, пін. qīxiánqín, ці — «сім», сянь — «струни», цінь «~ струнний інструмент ~»), інша назва ґуцинь (кит. 古琴, пін. gǔqín) — китайський 7-струнний щипковий музичний інструмент, різновид цитри. Під час гри виконавець тримає цісяньцінь горизонтально, при цьому вузький кінець зі струнотримачем розташовується ліворуч, а широкий з кілками — праворуч. Струни притискають до деки, звук видобувають щипком. (uk)
rdfs:label
  • Guqin (en)
  • قو تشين (ar)
  • Guqin (ca)
  • Guqin (de)
  • Guĉino (eo)
  • Guqin (es)
  • Guqin (eu)
  • Guqin (fr)
  • Guqin (in)
  • Guqin (it)
  • 古琴 (ja)
  • 고금 (ko)
  • Guqin (nl)
  • Guqin (pl)
  • Guqin (pt)
  • Цисяньцинь (ru)
  • Guqin (sv)
  • 古琴 (zh)
  • Цисяньцинь (uk)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:instrument of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:instrument of
is dbp:instrumentation of
is owl:differentFrom of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License