About: Runes

An Entity of Type: radio station, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Runes are the letters in a set of related alphabets known as runic alphabets native to the Germanic peoples. Runes were used to write various Germanic languages (with some exceptions) before they adopted the Latin alphabet, and for specialised purposes thereafter. In addition to representing a sound value (a phoneme), runes can be used to represent the concepts after which they are named (ideographs). Scholars refer to instances of the latter as Begriffsrunen ('concept runes'). The Scandinavian variants are also known as futhark or fuþark (derived from their first six letters of the script: F, U, Þ, A, R, and K); the Anglo-Saxon variant is futhorc or fuþorc (due to sound-changes undergone in Old English by the names of those six letters).

Property Value
dbo:abstract
  • Runy jsou znaky, podle jedné hypotézy odvozené pravděpodobně z písma etruského a řeckého. Tyto znakové sady se používaly v germánských jazycích, především pak ve Skandinávii a na britských ostrovech, a to v pozdním období rané doby dějinné (též označované jako ) a v raném středověku. První runové nápisy jsou asi z roku 150 n. l., a runová abeceda byla převážně nahrazena latinkou, v souvislosti s přijímáním křesťanství, ve střední Evropě roku 750 (je tedy i u Slovanů starší než hlaholice) a ve Skandinávii až roku 1100. Nicméně používání runové abecedy ke speciálním účelům (např. k dekoracím) vydrželo na švédském venkově až do začátku 20. století. (cs)
  • الحروف الهجائية الرونية (باللغة النوردية القديمة: رون rún) هي مجموعة من الحروف الأبجدية كانت تستخدم في كتابة مختلف اللغات الجرمانية قبل اعتماد الأبجدية اللاتينية، ثم بعد ذلك استخدمت لأغراض متخصصة. وتعرف في بعض المناطق الإسكندنافية باسم فوثارك futhark (أو fuþark وهي مستمدة من أول ستة أحرف من الأبجدية: ف F، و U، ث Þ، ا A، ر R، ك K)، كما تعرف في أحد التنويعات الأنجلو ساكسونية: فوثوروك futhorc (بسبب تغيرات أصوات الحروف التي مرت بها الإنجليزية القديمة). أما علم الرونولوجي Runology فهو دراسة الحروف الهجائية الرونية والمخطوطات والأحجار المنقوشة بهذه الأحرف وتاريخها. ويعد علم الرونولوجي فرعاً متخصصاً من علم اللغات الجرمانية. وترجع أقدم النقوش الرونية إلى العام 150م. ولقد تم استبدال الأحرف الرونية بالأبجدية اللاتينية عندما اعتنقت الشعوب التي كانت تستخدم الرونية الديانة المسيحية حوالي 700م في وسط أوروبا، وحوالي 1100م في شمال أوروبا، ومع ذلك استمر استخدام الأحرف الرونية لأغراض متخصصة في أوروبا الشمالية. وظلت الرونية تستخدم في الريف السويدي لأغراض زخرفية في دالارنا وفي التقويم الروني حتى مطلع القرن العشرين. وأشهر الأبجديات الرونية هي الفوثاركية القديمة elder Futhark (حوالي 150م حتي 800 م)، الفوثاركية الأنجلوساكسونية (400م- 1100م)، والفوثاركية الحديثة (800م-1100م). ثم بعد ذلك انقسمت الفوثاركية الحديثة إلى الرونية طويلة الفرع (وتسمى أيضاً الدانماركية، على الرغم أنهم كانوا يستخدمونها أيضاً في النرويج والسويد)، والرونية قصيرة الفرع -الرونية الحجرية Rök (وتسمى أيضاً السويدية النرويجية، على الرغم من أنهم كانوا يستخدمونها في الدانمارك)، والرونية الستيفيسيلية stavesyle أو الرونية الهالسنجية Hälsinge. ثم تطورت الفوثاركية الحديثة أكثر من ذلك فتحولت إلى الرونية الماركومانية Marcomannic، ورونية العصور الوسطى (1100 م إلى 1500م)، والرونية الديليكارليانية Dalecarlian (حوالي 1500 م حتي 1800 م). وأصول الأبجدية الرونية غير معروفة، فبعض حروف الفوثاركية القديمة تشبه إلى حد ما بعض أحرف من الأبجدية اللاتينية، وبعض الأصول الأخرى قد تكون الأبجديات الإيطالية الشمالية القديمة من القرن الخامس إلى القرن الأول قبل الميلاد. (ar)
  • Un alfabet rúnic es compon d'un conjunt de signes anomenats runes. La característica principal d'aquest tipus d'alfabet és el suport on fou escrit, generalment pedra i fusta; això fa que les runes presentin formes rectes i anguloses. Aquests alfabets van ser usats en l'antiguitat per a escriure llengües germàniques, principalment a Escandinàvia i les illes Britàniques. La inscripció rúnica més antiga data del 150 dC aproximadament, i els pobles que utilitzaven les runes van mantenir aquesta escriptura fins a la cristianització, aproximadament fins al 700 dC a l'Europa central i fins al 1100 al nord d'Europa, quan es va substituir per l'alfabet llatí. També s'han denominat amb el nom de runes altres alfabets, per la seva semblança, encara que no tinguin cap relació genètica. Totes les varietats poden ser considerades un antic sistema d'escriptura de l'Europa septentrional. L'origen d'aquests alfabets germànics és probablement una evolució dels antics alfabet itàlics, dels quals també deriva l'alfabet llatí. A cada lletra se li assignà un nom i se li atorgà algun tipus de poder esotèric. (ca)
  • Als Runen bezeichnet man die alten Schriftzeichen der Germanen. Der Sammelbegriff umfasst Zeichen unterschiedlicher Alphabete in zeitlich und regional abweichender Verwendung. Runen können einerseits als Zeichen für jeweils einen Laut geschrieben werden (Alphabetschrift), andererseits stehen sie als Zeichen für die jeweiligen Begriffe, deren Namen sie tragen. Daneben können sie Zahlen darstellen oder als magisches Zeichen verwendet werden. Die Entwicklung der Zeichenformen zielte nicht auf eine flüssige Gebrauchsschrift ab. Abgesehen von einer kurzen Phase im hochmittelalterlichen Skandinavien wurde die Runenschrift nicht zur Alltagskommunikation verwendet. (de)
  • Ρούνοι ονομάζεται το αρχαίο αλφαβητικό σύστημα γραφής των βόρειων λαών της Ευρώπης, το οποίο η μυθολογική παράδοση αποδίδει στους θεούς και είναι αμφίβολης καταγωγής. Το χρησιμοποιούσαν οι γερμανικοί (και κατ' επέκταση οι σκανδιναβικοί) λαοί, πριν αποκτήσουν το δυτικό αλφάβητο, όπως οι Τεύτονες και οι Βίκινγκς. Η λέξη ρούνος (rune), με βάση την ινδοευρωπαϊκή ρίζα ru, σημαίνει ψίθυρος, μυστικό. Αυτό συνεπάγεται και από την πρωταρχική χρήση που είχαν: η παράδοσή τους ήταν προφορική και μεταδιδόταν από το σαμάνο ή το δρυίδη στο μαθητευόμενο και μόνο. Έτσι η χρήση των ρουνικών συμβόλων ως μέσο απομνημόνευσης των εννοιών και των δοξολογιών παρέμενε σε έναν κλειστό ιερατικό κύκλο. Ακόμη, εικάζεται ότι οι ρούνοι γράφονταν σε ξύλο, το οποίο, πέρα της φθαρτότητός του σε σχέση με την πέτρα και τον πάπυρο, καίγονταν κατά το τέλος της τελετής. Έτσι τα στοιχεία που έχουμε για αυτούς είναι κατά πολύ νεώτερα της χρήσης τους (περίπου στα 200 μ.Χ), ενώ ασαφή αποσπάσματα έχουμε σε πέτρες της Νορβηγίας ανάγουν τη χρήση του περί το 1300 π.Χ. (el)
  • Runaj alfabetoj (nomataj ankaŭ futhark pro la nomoj de ties 6 unuaj literoj: ᚠᚢᚦᚮᚱᚴ) estis nelatinaj alfabetoj uzitaj inter la 3-a jarcento kaj 20-a jarcento de nordeuropaj ĝermanaj popoloj. Oni opinias, ke ili rezultas el mikso kaj influo de helenaj, latinaj, kaj "alpaj" literoj. Ili konjekteble estis elpensitaj en la du unuaj jarcentoj; la lasta regiono, kie ili estis plu uzitaj, estas Skandinavio. (eo)
  • Alfabeto erruniko germaniar hizkuntzek latindar alfabeto erabili aurreko alfabeto-sistema izan zen. Idazteko errunak erabiltzen zituzten, antzinako alfabetoko zeinuak zirenak. Eskandinaviako aldaerek futhark edo fuþark zuten izena, alfabeto hauen lehendabiziko sei letrak , , , , eta zirelako. Anglosaxoiar aldaerak, berriz, futhorc zuen izena, anglosaxoieraz lehendabiziko sei letrak horrela ahoskatzen zituztelako. Alfabeto errunikoak eta bere idazkunak aztertzen dituen zientziak du izena eta germaniar filologiaren adarra da. (eu)
  • Los alfabetos rúnicos son un grupo de alfabetos cuyas letras, llamadas runas, se emplearon para escribir las lenguas germánicas principalmente en Escandinavia y las islas Británicas, aunque también se usaron en Europa central y oriental, durante la Antigüedad tardía y la Edad Media, antes y también durante la cristianización de la región. Existen otros tipos de alfabetos muy similares al rúnico como el antiguo alfabeto turco, el alfabeto húngaro antiguo o las escrituras paleohispánicas. Las variantes escandinavas del alfabeto se conocen también como futhark o fuþark (pronunciación AFI: ['fuθark]), término que deriva de las seis primeras runas: que se transliteran como F, U, Þ, A, R y K. La variante anglosajona se conoce como futhorc, debido a los cambios producidos en la pronunciación de estas mismas seis letras en el inglés antiguo. Las inscripciones rúnicas más antiguas encontradas datan de alrededor del año 150, y a grandes rasgos, el alfabeto fue reemplazándose por el latino con la cristianización, alrededor del año 700 en la Europa central y al finalizar la época vikinga, alrededor de 1100, en Escandinavia. Sin embargo, el empleo de runas persistió en Escandinavia hasta entrado el siglo XX, especialmente en la Suecia rural, empleándose especialmente en la decoración con runas y en los calendarios rúnicos. Los tres alfabetos rúnicos más conocidos son: * El futhark antiguo (c. 150-800) * El futhorc anglosajón (400-1100) * El futhark joven o futhark escandinavo (800-1100) A su vez existen varias versiones del futhark joven: * Las runas de rama larga también llamadas danesas * Las runas de rama corta o runas de Rök, también llamadas sueco-noruegas * Las runas de Helsingia (sin poste o eje vertical) * Las runas islandesas Con el paso del tiempo, el futhark joven derivó en: * Las runas marcomanas * Las runas medievales (1100-1500) * Las runas dalecarlianas (c. 1500-c. 1800) Los orígenes de la escritura rúnica son inciertos. Muchos de los caracteres del futhark antiguo se asemejan considerablemente a caracteres del alfabeto latino. Otros candidatos para ser sus ancestros son los alfabetos del norte de Italia que datan de los siglos V a I a. C. — lepóntico, rético y venético — todos ellos muy cercanos y descendientes del alfabeto etrusco. La comparación de las grafías muestra similitudes en muchos aspectos. Actualmente el futhark es una lengua muerta (es)
  • L’alphabet runique ou futhark — terme formé à partir du nom de ses six premières lettres, ᚠ ᚢ ᚦ ᚨ ᚱ ᚲ — est un alphabet qui fut utilisé pour l'écriture de langues proto-germaniques par des peuples parlant ces langues, tels les Scandinaves, les Frisons, les Anglo-Saxons, etc. Par analogie, on parle aussi de runes hongroises et des runes turques, deux systèmes indépendants. (fr)
  • Runes are the letters in a set of related alphabets known as runic alphabets native to the Germanic peoples. Runes were used to write various Germanic languages (with some exceptions) before they adopted the Latin alphabet, and for specialised purposes thereafter. In addition to representing a sound value (a phoneme), runes can be used to represent the concepts after which they are named (ideographs). Scholars refer to instances of the latter as Begriffsrunen ('concept runes'). The Scandinavian variants are also known as futhark or fuþark (derived from their first six letters of the script: F, U, Þ, A, R, and K); the Anglo-Saxon variant is futhorc or fuþorc (due to sound-changes undergone in Old English by the names of those six letters). Runology is the academic study of the runic alphabets, runic inscriptions, runestones, and their history. Runology forms a specialised branch of Germanic philology. The earliest secure runic inscriptions date from around A.D. 150, with a potentially earlier inscription dating to A.D. 50 and Roman senator Tacitus's potential description of rune use from around A.D. 98. Runes were generally replaced by the Latin alphabet as the cultures that had used runes underwent Christianisation, by approximately A.D. 700 in central Europe and 1100 in northern Europe. However, the use of runes persisted for specialized purposes beyond this period. Up until the early 20th century, runes were still used in rural Sweden for decorative purposes in Dalarna and on runic calendars. The three best-known runic alphabets are the Elder Futhark (ca. A.D. 150–800), the Anglo-Saxon Futhorc (400–1100), and the Younger Futhark (800–1100). The Younger Futhark is divided further into the long-branch runes (also called Danish, although they were also used in Norway, Sweden, and Frisia); short-branch or Rök runes (also called Swedish-Norwegian, although they were also used in Denmark); and the stavlösa or Hälsinge runes (staveless runes). The Younger Futhark developed further into the medieval runes (1100–1500), and the Dalecarlian runes (c. 1500–1800). The exact development of the early runic alphabet remains unclear but the script ultimately stems from the Phoenician alphabet. Early runes may have developed from the Raetic, Venetic, Etruscan, or Old Latin as candidates. At the time, all of these scripts had the same angular letter shapes suited for epigraphy, which would become characteristic of the runes and related scripts in the region. The process of transmission of the script is unknown. The oldest clear inscriptions are found in Denmark and northern Germany. A "West Germanic hypothesis" suggests transmission via Elbe Germanic groups, while a "Gothic hypothesis" presumes transmission via East Germanic expansion. Runes continue to be used in a wide variety of ways in modern popular culture. (en)
  • Alfabet Rune ialah sekumpulan huruf yang dahulu digunakan untuk menuliskan bahasa Jermanik, khususnya di Skandinavia dan Kepulauan Britania sebelum datangnya Kristen. Variannya di Skandinavia biasa disebut sebagai Futhark (atau Fuþark) dan di Inggris kuno sering disebut sebagai Futhorc akibat perubahan suara. Namun, huruf A pertama pada Futhark dibunyikan lewat hidung, sehingga lebih mendekati huruf O. (in)
  • ルーン文字(ルーンもじ)は、ゲルマン人がゲルマン諸語の表記に用いた古い文字体系であり、音素文字の一種である。起源には諸説あるが、北エトルリア起源の北イタリア文字から借用したとする説が有力である(エトルリア文字)。成立時期は不明であるが、確認されている最初期のルーン銘文は2世紀あるいは3世紀頃のものである。ラテン文字に取って代わられて使用されなくなったが、スカンディナヴィアでは中世後期まで用いられた。一部の地域ではルーンの知識は初期近代まで民間に残存していた。 「ルーン(rune)」という名称の語源としては、「秘密」を意味するゴート語の runa が挙げられる(cf. 古英語: rūn, 古ノルド語: rún)。 (ja)
  • 룬 문자는 동족의 알파벳들이며 다양한 게르만어파에서 라틴 알파벳으로 대체되기 전이나 특수한 목적 등으로 사용되는 문자이다. 스칸디나비아어 변이는 (fuþark)이고 앵글로색슨어 변이는 (fuþorc)이다. 룬 문자학(Runology)은 룬 문자, 룬 석각, 룬석 (Runestone), 그리고 그것들의 역사에 대해 연구하는 학문이다. 가장 초기의 룬 석각은 서기 150년경으로 추정된다. 글자들은 거의 대부분 기독교화되면서 중앙 유럽은 서기 700년경, 북유럽은 1100년경에 라틴 문자로 대체되었다. 하지만 룬들은 특수한 목적으로 북유럽에서 계속해서 사용되었다. 20세기 초까지도 스웨덴 지역에서는 장식 목적으로 달라르나에서는 룬 달력에 룬 문자가 사용되었다. 가장 잘 알려진 세 가지 룬 문자는 (서기 150–800경), (서기 400–1100), 소 푸타르크 (서기 800–1100)이다. 룬 문자에는 알파벳과 마찬가지로 순서가 있으며, 이 순서대로 첫 여섯 글자를 적으면 (현대적인 철자로) Futhark나 Futhorc가 된다. 지역별, 시대별로 종류가 구분되며 글자 수도 차이가 있다. 고트어 문자, 아이슬란드어 문자, 고대 영어 문자 등에 영향을 끼쳤으며 비석이나 유물의 표면에서 발견된다. 룬 문자는 또한 톨킨의 저서에도 영향을 미쳤다. 호빗의 서장에 등장하는 룬 문자는 사실 앵글로색슨 룬 문자이다. (ko)
  • L'alfabeto runico, detto "fuþark" (dove il segno þ corrisponde al suono th dell'inglese think), dalla sequenza dei primi 6 segni che lo compongono (*Fehu, *Uruz, *Þurisaz, *Ansuz, *Raido, *Kaunan), era l'alfabeto segnico usato dalle antiche popolazioni germaniche (come ad esempio Norreni, Angli, Juti e Goti). (it)
  • Het runenschrift (kortweg runen) is het oudst bekende schrift gebruikt door de Germaanse volkeren van Noord-Europa, Groot-Brittannië, Scandinavië en IJsland vanaf de 2e of de 3e eeuw tot en met de 19e eeuw. Het bestaat uit letters samengesteld uit meestal rechte en hoekige lijnen die gemakkelijk in bijvoorbeeld steen of hout kunnen worden gekrast. Bij gebruik op metaal werden ook wel ronde vormen gebruikt. De term voor de wetenschappelijke bestudering van runenalfabetten, runeninscripties en hun geschiedenis, is runologie of runenkunde. Het omvatte oorspronkelijk 24 lettertekens waar een magische betekenis aan verbonden werd. Deze Oudgermaanse runen werden vanaf de 7e eeuw verdrongen door de Angelsaksische runen (33 tekens) en Noordse runen (16 tekens). Het eindstadium van deze ontwikkeling viel in de 9e eeuw. In de 12e eeuw hadden zich uit de Noordse runen de gepuncteerde runen (met puntjes) ontwikkeld. Deze waren beter bruikbaar, want 16 tekens bleek onvoldoende te zijn. Door de opkomst van het christendom liep de betekenis van het runenschrift achteruit. (nl)
  • Runy (alfabet runiczny) – alfabet używany do zapisu przez ludy germańskie zwane przez nich fuþark. Niekiedy nazwę „runy” odnosi się także do systemów piśmienniczych stosowanych przez ludy tureckie takich jak alfabet orchoński i rowasz Madziarów (węgierski). Używany również w obrzędach magicznych. (pl)
  • As runas são letras características, usadas para escrever nas línguas germânicas da Europa do Norte, sobretudo Escandinávia, ilhas Britânicas e Alemanha (regiões habitadas pelos povos germânicos) desde o século II ao XI. Tais caracteres têm sido encontrados em pedras rúnicas, e em menor número em ossos e peças de madeira, assim como em pergaminhos e placas metálicas. As inscrições rúnicas mais antigas datam de cerca do ano 150. O alfabeto rúnico foi sucessivamente substituído pelo alfabeto latino, com o avanço do cristianismo na Europa Central, no século VI, e na Escandinávia, no século XI. O alfabeto rúnico germânico primitivo tinha 24 runas, e era usado nas atuais Alemanha, Dinamarca e Suécia, desde a época inicial. A lista ordenada das runas é conhecida como Futhark antigo (devido às suas primeiras seis letras serem 'F', 'U' 'Th', 'A', 'R', e 'K' - ᚠᚢᚦᚨᚱᚴ), e foi usada até à Idade Média. Na Escandinávia - Dinamarca, Suécia e Noruega, as inscrições mais antigas que se conhecem, usavam esses 24 caracteres, tendo todavia esse alfabeto inicial sido sucessivamente reduzido a apenas 16 caracteres - o Futhark recente, também conhecido como "runas escandinavas". A versão anglo-saxónica, com 28 caracteres, é conhecida como Futhorc (um nome também com origem nas primeiras letras deste alfabeto). (pt)
  • Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. "Runraden" kallas futhark på grund av de sex första runornas ordningsföljd: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ (jämför alfabet). De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet. Runorna fick också en renässans på 1600-talet genom Johannes Bureus som bland annat tryckte en lärobok med runor för skolbruk. Samtliga runinskrifter, såväl inom Norden – några också i Finland, nära den svenskspråkiga byn Vörå i Österbotten – som utanför, men än så länge med undantag för dalruneinskrifterna, samlas i Samnordisk runtextdatabas. Runfynd har gjorts från Sydeuropa ända upp till Lappland och Ryssland, men förekommer rikast inom Mälardalens runstenar. Ett par ytterst tveksamma fall har upptäckts i Nordamerika, däribland den uppmärksammade Kensingtonstenen. Runor finns främst bevarade som inskrifter på stenar, men också på ben och trä samt på runbleck som är små metallbleck av koppar, brons eller bly med inristade runor. Runliknande skrivtecken har använts bland de uraliska folken, men med undantag för ungerska runor (székely rovásírás) brukar dessa inte kallas för eller klassas som runor. (sv)
  • Ру́ни (гот. runa від прагерм. run- — «таємниця», «шепіт») — давні германські літери І–ХІІ ст. Зібрані у рунічній абетці — футарку. Частково під впливом латинської абетки, але воно має теж і багато відмінностей. Найстарші відомі руни були викарбувані в Данії і походять з бл. 200 р. Рунічні написи були теж віднайдені в Україні. Серед них — рунічний напис старшим футарком на наконечнику списа, віднайдений на Волині і датований бл. IV ст. (міграція готів), а також рунічні написи епохи вікінгів (варягів) з острова Березань у гирлі Дніпра.[джерело?] (uk)
  • 盧恩字母(英语:Runes)又稱路尼字母、如尼字母或北欧字母,在占卜和電子遊戲領域則更多的稱之為「盧恩符文」,是一类已灭绝的字母,諸多北歐民族都使用過它來記錄資訊,其中尤其以維京人最具代表性。 它的使用範圍廣泛遍佈於斯堪的納維亞半岛与不列颠群岛。斯堪的纳维亚半岛所用的盧恩文字被稱作弗薩克文(Futhark),不列顛島所用的盧恩文字被稱作弗托克文(Futhorc),來源自其字母表前六個字母。 到了中世纪晚期的歐洲,北欧的語言和文字都被嚴重的拉丁字母化,盧恩字母喪失了日常溝通的功能之後,反而更加往神秘學的方向發展,盧恩符文作為占卜、祭祀用的符咒功能被一直保留,在基督教霸權不太嚴重的北歐國家中依然被頻繁使用。即使到了現代,這種符咒化的文字也被大量運用在和北歐、維京人主體相關的各類電影影集和電子遊戲中。 (zh)
  • Ру́ны (ед. число — ру́на) — письменность древних германцев, употреблявшаяся с I—II по XII век на территории современных Дании, Швеции и Норвегии, по X—XIII век — в Исландии и Гренландии, а в шведской провинции Даларна — вплоть до XIX века. Руны (символы) высекались или вырезались на камне, металле, дереве, кости; они имеют специфическую угловатую форму, приспособленную для высекания и вырезания. После принятия христианства в странах Северной Европы руны как письменность были вытеснены латиницей. Сам термин «руны» имеет связь с древнегерманским корнем run («тайна»). Всего известно около 5000 рунических надписей, бо́льшая часть из которых была найдена в Швеции. Кроме того, в средневековой Европе существовали рунические календари. Алфавиты древних тюрков, венгров, булгар сходной угловатой формы также называют рунами. Их родственные связи с германскими рунами не установлены. (ru)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 822093 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 65736 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1124852801 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:children
dbp:date
  • 2021-08-29 (xsd:date)
  • March 2013 (en)
dbp:fam
dbp:imagesize
  • 150 (xsd:integer)
dbp:iso
  • Runr (en)
dbp:languages
dbp:name
  • Runic (en)
dbp:needed
  • yes (en)
dbp:sample
  • CodexRunicus.jpeg (en)
dbp:time
  • Elder Futhark from the 2nd century AD (en)
dbp:type
  • Alphabet (en)
dbp:unicode
dbp:url
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
gold:hypernym
rdf:type
rdfs:comment
  • Runy jsou znaky, podle jedné hypotézy odvozené pravděpodobně z písma etruského a řeckého. Tyto znakové sady se používaly v germánských jazycích, především pak ve Skandinávii a na britských ostrovech, a to v pozdním období rané doby dějinné (též označované jako ) a v raném středověku. První runové nápisy jsou asi z roku 150 n. l., a runová abeceda byla převážně nahrazena latinkou, v souvislosti s přijímáním křesťanství, ve střední Evropě roku 750 (je tedy i u Slovanů starší než hlaholice) a ve Skandinávii až roku 1100. Nicméně používání runové abecedy ke speciálním účelům (např. k dekoracím) vydrželo na švédském venkově až do začátku 20. století. (cs)
  • Als Runen bezeichnet man die alten Schriftzeichen der Germanen. Der Sammelbegriff umfasst Zeichen unterschiedlicher Alphabete in zeitlich und regional abweichender Verwendung. Runen können einerseits als Zeichen für jeweils einen Laut geschrieben werden (Alphabetschrift), andererseits stehen sie als Zeichen für die jeweiligen Begriffe, deren Namen sie tragen. Daneben können sie Zahlen darstellen oder als magisches Zeichen verwendet werden. Die Entwicklung der Zeichenformen zielte nicht auf eine flüssige Gebrauchsschrift ab. Abgesehen von einer kurzen Phase im hochmittelalterlichen Skandinavien wurde die Runenschrift nicht zur Alltagskommunikation verwendet. (de)
  • Runaj alfabetoj (nomataj ankaŭ futhark pro la nomoj de ties 6 unuaj literoj: ᚠᚢᚦᚮᚱᚴ) estis nelatinaj alfabetoj uzitaj inter la 3-a jarcento kaj 20-a jarcento de nordeuropaj ĝermanaj popoloj. Oni opinias, ke ili rezultas el mikso kaj influo de helenaj, latinaj, kaj "alpaj" literoj. Ili konjekteble estis elpensitaj en la du unuaj jarcentoj; la lasta regiono, kie ili estis plu uzitaj, estas Skandinavio. (eo)
  • Alfabeto erruniko germaniar hizkuntzek latindar alfabeto erabili aurreko alfabeto-sistema izan zen. Idazteko errunak erabiltzen zituzten, antzinako alfabetoko zeinuak zirenak. Eskandinaviako aldaerek futhark edo fuþark zuten izena, alfabeto hauen lehendabiziko sei letrak , , , , eta zirelako. Anglosaxoiar aldaerak, berriz, futhorc zuen izena, anglosaxoieraz lehendabiziko sei letrak horrela ahoskatzen zituztelako. Alfabeto errunikoak eta bere idazkunak aztertzen dituen zientziak du izena eta germaniar filologiaren adarra da. (eu)
  • L’alphabet runique ou futhark — terme formé à partir du nom de ses six premières lettres, ᚠ ᚢ ᚦ ᚨ ᚱ ᚲ — est un alphabet qui fut utilisé pour l'écriture de langues proto-germaniques par des peuples parlant ces langues, tels les Scandinaves, les Frisons, les Anglo-Saxons, etc. Par analogie, on parle aussi de runes hongroises et des runes turques, deux systèmes indépendants. (fr)
  • Alfabet Rune ialah sekumpulan huruf yang dahulu digunakan untuk menuliskan bahasa Jermanik, khususnya di Skandinavia dan Kepulauan Britania sebelum datangnya Kristen. Variannya di Skandinavia biasa disebut sebagai Futhark (atau Fuþark) dan di Inggris kuno sering disebut sebagai Futhorc akibat perubahan suara. Namun, huruf A pertama pada Futhark dibunyikan lewat hidung, sehingga lebih mendekati huruf O. (in)
  • ルーン文字(ルーンもじ)は、ゲルマン人がゲルマン諸語の表記に用いた古い文字体系であり、音素文字の一種である。起源には諸説あるが、北エトルリア起源の北イタリア文字から借用したとする説が有力である(エトルリア文字)。成立時期は不明であるが、確認されている最初期のルーン銘文は2世紀あるいは3世紀頃のものである。ラテン文字に取って代わられて使用されなくなったが、スカンディナヴィアでは中世後期まで用いられた。一部の地域ではルーンの知識は初期近代まで民間に残存していた。 「ルーン(rune)」という名称の語源としては、「秘密」を意味するゴート語の runa が挙げられる(cf. 古英語: rūn, 古ノルド語: rún)。 (ja)
  • L'alfabeto runico, detto "fuþark" (dove il segno þ corrisponde al suono th dell'inglese think), dalla sequenza dei primi 6 segni che lo compongono (*Fehu, *Uruz, *Þurisaz, *Ansuz, *Raido, *Kaunan), era l'alfabeto segnico usato dalle antiche popolazioni germaniche (come ad esempio Norreni, Angli, Juti e Goti). (it)
  • Runy (alfabet runiczny) – alfabet używany do zapisu przez ludy germańskie zwane przez nich fuþark. Niekiedy nazwę „runy” odnosi się także do systemów piśmienniczych stosowanych przez ludy tureckie takich jak alfabet orchoński i rowasz Madziarów (węgierski). Używany również w obrzędach magicznych. (pl)
  • Ру́ни (гот. runa від прагерм. run- — «таємниця», «шепіт») — давні германські літери І–ХІІ ст. Зібрані у рунічній абетці — футарку. Частково під впливом латинської абетки, але воно має теж і багато відмінностей. Найстарші відомі руни були викарбувані в Данії і походять з бл. 200 р. Рунічні написи були теж віднайдені в Україні. Серед них — рунічний напис старшим футарком на наконечнику списа, віднайдений на Волині і датований бл. IV ст. (міграція готів), а також рунічні написи епохи вікінгів (варягів) з острова Березань у гирлі Дніпра.[джерело?] (uk)
  • 盧恩字母(英语:Runes)又稱路尼字母、如尼字母或北欧字母,在占卜和電子遊戲領域則更多的稱之為「盧恩符文」,是一类已灭绝的字母,諸多北歐民族都使用過它來記錄資訊,其中尤其以維京人最具代表性。 它的使用範圍廣泛遍佈於斯堪的納維亞半岛与不列颠群岛。斯堪的纳维亚半岛所用的盧恩文字被稱作弗薩克文(Futhark),不列顛島所用的盧恩文字被稱作弗托克文(Futhorc),來源自其字母表前六個字母。 到了中世纪晚期的歐洲,北欧的語言和文字都被嚴重的拉丁字母化,盧恩字母喪失了日常溝通的功能之後,反而更加往神秘學的方向發展,盧恩符文作為占卜、祭祀用的符咒功能被一直保留,在基督教霸權不太嚴重的北歐國家中依然被頻繁使用。即使到了現代,這種符咒化的文字也被大量運用在和北歐、維京人主體相關的各類電影影集和電子遊戲中。 (zh)
  • الحروف الهجائية الرونية (باللغة النوردية القديمة: رون rún) هي مجموعة من الحروف الأبجدية كانت تستخدم في كتابة مختلف اللغات الجرمانية قبل اعتماد الأبجدية اللاتينية، ثم بعد ذلك استخدمت لأغراض متخصصة. وتعرف في بعض المناطق الإسكندنافية باسم فوثارك futhark (أو fuþark وهي مستمدة من أول ستة أحرف من الأبجدية: ف F، و U، ث Þ، ا A، ر R، ك K)، كما تعرف في أحد التنويعات الأنجلو ساكسونية: فوثوروك futhorc (بسبب تغيرات أصوات الحروف التي مرت بها الإنجليزية القديمة). أما علم الرونولوجي Runology فهو دراسة الحروف الهجائية الرونية والمخطوطات والأحجار المنقوشة بهذه الأحرف وتاريخها. ويعد علم الرونولوجي فرعاً متخصصاً من علم اللغات الجرمانية. (ar)
  • Un alfabet rúnic es compon d'un conjunt de signes anomenats runes. La característica principal d'aquest tipus d'alfabet és el suport on fou escrit, generalment pedra i fusta; això fa que les runes presentin formes rectes i anguloses. Aquests alfabets van ser usats en l'antiguitat per a escriure llengües germàniques, principalment a Escandinàvia i les illes Britàniques. La inscripció rúnica més antiga data del 150 dC aproximadament, i els pobles que utilitzaven les runes van mantenir aquesta escriptura fins a la cristianització, aproximadament fins al 700 dC a l'Europa central i fins al 1100 al nord d'Europa, quan es va substituir per l'alfabet llatí. També s'han denominat amb el nom de runes altres alfabets, per la seva semblança, encara que no tinguin cap relació genètica. Totes les varie (ca)
  • Ρούνοι ονομάζεται το αρχαίο αλφαβητικό σύστημα γραφής των βόρειων λαών της Ευρώπης, το οποίο η μυθολογική παράδοση αποδίδει στους θεούς και είναι αμφίβολης καταγωγής. Το χρησιμοποιούσαν οι γερμανικοί (και κατ' επέκταση οι σκανδιναβικοί) λαοί, πριν αποκτήσουν το δυτικό αλφάβητο, όπως οι Τεύτονες και οι Βίκινγκς. Η λέξη ρούνος (rune), με βάση την ινδοευρωπαϊκή ρίζα ru, σημαίνει ψίθυρος, μυστικό. Αυτό συνεπάγεται και από την πρωταρχική χρήση που είχαν: η παράδοσή τους ήταν προφορική και μεταδιδόταν από το σαμάνο ή το δρυίδη στο μαθητευόμενο και μόνο. Έτσι η χρήση των ρουνικών συμβόλων ως μέσο απομνημόνευσης των εννοιών και των δοξολογιών παρέμενε σε έναν κλειστό ιερατικό κύκλο. Ακόμη, εικάζεται ότι οι ρούνοι γράφονταν σε ξύλο, το οποίο, πέρα της φθαρτότητός του σε σχέση με την πέτρα και τον π (el)
  • Los alfabetos rúnicos son un grupo de alfabetos cuyas letras, llamadas runas, se emplearon para escribir las lenguas germánicas principalmente en Escandinavia y las islas Británicas, aunque también se usaron en Europa central y oriental, durante la Antigüedad tardía y la Edad Media, antes y también durante la cristianización de la región. Existen otros tipos de alfabetos muy similares al rúnico como el antiguo alfabeto turco, el alfabeto húngaro antiguo o las escrituras paleohispánicas. A su vez existen varias versiones del futhark joven: Con el paso del tiempo, el futhark joven derivó en: (es)
  • Runes are the letters in a set of related alphabets known as runic alphabets native to the Germanic peoples. Runes were used to write various Germanic languages (with some exceptions) before they adopted the Latin alphabet, and for specialised purposes thereafter. In addition to representing a sound value (a phoneme), runes can be used to represent the concepts after which they are named (ideographs). Scholars refer to instances of the latter as Begriffsrunen ('concept runes'). The Scandinavian variants are also known as futhark or fuþark (derived from their first six letters of the script: F, U, Þ, A, R, and K); the Anglo-Saxon variant is futhorc or fuþorc (due to sound-changes undergone in Old English by the names of those six letters). (en)
  • 룬 문자는 동족의 알파벳들이며 다양한 게르만어파에서 라틴 알파벳으로 대체되기 전이나 특수한 목적 등으로 사용되는 문자이다. 스칸디나비아어 변이는 (fuþark)이고 앵글로색슨어 변이는 (fuþorc)이다. 룬 문자학(Runology)은 룬 문자, 룬 석각, 룬석 (Runestone), 그리고 그것들의 역사에 대해 연구하는 학문이다. 가장 초기의 룬 석각은 서기 150년경으로 추정된다. 글자들은 거의 대부분 기독교화되면서 중앙 유럽은 서기 700년경, 북유럽은 1100년경에 라틴 문자로 대체되었다. 하지만 룬들은 특수한 목적으로 북유럽에서 계속해서 사용되었다. 20세기 초까지도 스웨덴 지역에서는 장식 목적으로 달라르나에서는 룬 달력에 룬 문자가 사용되었다. 가장 잘 알려진 세 가지 룬 문자는 (서기 150–800경), (서기 400–1100), 소 푸타르크 (서기 800–1100)이다. 룬 문자에는 알파벳과 마찬가지로 순서가 있으며, 이 순서대로 첫 여섯 글자를 적으면 (현대적인 철자로) Futhark나 Futhorc가 된다. 지역별, 시대별로 종류가 구분되며 글자 수도 차이가 있다. (ko)
  • As runas são letras características, usadas para escrever nas línguas germânicas da Europa do Norte, sobretudo Escandinávia, ilhas Britânicas e Alemanha (regiões habitadas pelos povos germânicos) desde o século II ao XI. Tais caracteres têm sido encontrados em pedras rúnicas, e em menor número em ossos e peças de madeira, assim como em pergaminhos e placas metálicas. A versão anglo-saxónica, com 28 caracteres, é conhecida como Futhorc (um nome também com origem nas primeiras letras deste alfabeto). (pt)
  • Het runenschrift (kortweg runen) is het oudst bekende schrift gebruikt door de Germaanse volkeren van Noord-Europa, Groot-Brittannië, Scandinavië en IJsland vanaf de 2e of de 3e eeuw tot en met de 19e eeuw. Het bestaat uit letters samengesteld uit meestal rechte en hoekige lijnen die gemakkelijk in bijvoorbeeld steen of hout kunnen worden gekrast. Bij gebruik op metaal werden ook wel ronde vormen gebruikt. De term voor de wetenschappelijke bestudering van runenalfabetten, runeninscripties en hun geschiedenis, is runologie of runenkunde. (nl)
  • Ру́ны (ед. число — ру́на) — письменность древних германцев, употреблявшаяся с I—II по XII век на территории современных Дании, Швеции и Норвегии, по X—XIII век — в Исландии и Гренландии, а в шведской провинции Даларна — вплоть до XIX века. Руны (символы) высекались или вырезались на камне, металле, дереве, кости; они имеют специфическую угловатую форму, приспособленную для высекания и вырезания. Алфавиты древних тюрков, венгров, булгар сходной угловатой формы также называют рунами. Их родственные связи с германскими рунами не установлены. (ru)
  • Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. "Runraden" kallas futhark på grund av de sex första runornas ordningsföljd: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ (jämför alfabet). De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet. Runorna fick också en renässans på 1600-talet genom Johannes Bureus som bland annat tryckte en lärobok med runor för skolbruk. (sv)
rdfs:label
  • Runes (en)
  • أبجدية رونية (ar)
  • Alfabet rúnic (ca)
  • Runy (cs)
  • Runen (de)
  • Ρούνοι (el)
  • Runaj alfabetoj (eo)
  • Alfabeto rúnico (es)
  • Alfabeto erruniko (eu)
  • Alfabet Rune (in)
  • Rune (fr)
  • Alfabeto runico (it)
  • ルーン文字 (ja)
  • 룬 문자 (ko)
  • Runen (nl)
  • Runy (pl)
  • Runas (pt)
  • Руны (ru)
  • Runor (sv)
  • Руни (uk)
  • 盧恩字母 (zh)
rdfs:seeAlso
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:children of
is dbp:script of
is gold:hypernym of
is rdfs:seeAlso of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License