An Entity of Type: Abstraction100002137, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

The germ theory of disease is the currently accepted scientific theory for many diseases. It states that microorganisms known as pathogens or "germs" can lead to disease. These small organisms, too small to be seen without magnification, invade humans, other animals, and other living hosts. Their growth and reproduction within their hosts can cause disease. "Germ" refers to not just a bacterium but to any type of microorganism, such as protists or fungi, or even non-living pathogens that can cause disease, such as viruses, prions, or viroids. Diseases caused by pathogens are called infectious diseases. Even when a pathogen is the principal cause of a disease, environmental and hereditary factors often influence the severity of the disease, and whether a potential host individual becomes in

Property Value
dbo:abstract
  • La teoria microbiana de la malaltia o teoria germinal de les malalties infeccioses és una teoria científica que proposa que els microorganismes (del grec μικρο, «micro», diminut, petit i βιος, «bio», vida, lit. 'ésser viu diminut' ) són la causa d'una àmplia gamma de malalties. El coneixement actual sobre aquestes malalties és que els microbis provoquen una reacció en el cos de l'ésser que infecten, i aquesta reacció és el que s'anomena "malaltia". Aquests petits organismes, gairebé tots massa petits per veure'ls a ull nu, envaeixen els humans, animals i altres hostes vius. El seu creixement i reproducció dins del portador pot produir una malaltia. El mot "germen" o microbi pot referir-se a un virus, bacteri, protist, fong o prió. Els microorganismes causants de malalties són anomenats patògens i les malalties que causen són anomenades malalties infeccioses. Tot i que el patogen és la principal causa d'una malaltia infecciosa, factors personals com l'herència genètica, nutrició, fortalesa o debilitat del sistema immunitari, ambient i hàbits higiènics sovint influencien la severitat de la malaltia i la probabilitat que un individu en particular s'infecti després de ser exposat al patogen. (ca)
  • نظرية جرثومية المرض والتي يطلق عليها أيضًا نظرية مرضية الدواء هي نظرية تفترض أن الميكروبات هي سبب العديد من الأمراض. وعلى الرغم من أن نظرية جرثومية المرض كانت خلافية ومثيرة للجدل عند اقتراحها لأول مرة، إلا أنها النظرية العلمية المقبولة حاليا ومنذ أواخر القرن التاسع عشر وتعد الآن جزءًا أساسيًا من الطب الحديث وعلم الأحياء الدقيقة الإكلينيكي، وقد أثمرت عن ابتكارات عظيمة الأهمية مثل المضادات الحيوية والممارسات الصحية. (ar)
  • Die Keimtheorie besagt, dass Krankheiten durch Mikroorganismen verursacht und dann über Husten, Niesen (Tröpfcheninfektion), Küssen, Abfälle und verunreinigte Nahrungsmittel oder Wasser übertragen werden können. Ihren Höhepunkt hatte die Theorie zwischen 1870 und 1900, inhaltlich ist sie auch heute noch korrekt, als solche aber selbstverständlich geworden. (de)
  • La mikroba teorio pri malsanoj aŭ ĝerma teorio pri malsanoj estas scienca teorio kiu proponas, ke la mikroorganismoj estas la kaŭzo de ampleksa gamo de malsanoj. Tiuj malgrandaj organismoj, preskaŭ ĉiuj tro malgrandaj por ebligi ties vidadon per simpla rigardo, invadas homojn, aliajn animalojn kaj aliajn gastigantojn. Ties kresko kaj reproduktado ene de la gastiganto povas produkti malsanon. "Ĝermo" aŭ "mikrobo" estas terminoj kiuj povas referenci al viruso, bakterio, protisto, fungo aŭ priono. La mikroorganismoj kaŭzantaj de malsanoj estas nomataj patogenoj kaj la malsanoj kiujn ili kaŭzas estas nomataj infektaj malsanoj. Kvankam la patogeno estas la ĉefa kaŭzo de infekta malsano, personaj faktoroj kiel la genetika heredo, la manĝokutimo, la forteco aŭ malforteco de la imuna sistemo, la medio kaj la higiena kutimo, ofte faras influojn super la graveco de la malsano kaj la probableco ke preciza individuo infektiĝu post ekspono al la patogeno. Bazaj formoj de mikroba teorio estis proponitaj jam fine de la Mezepoko fare de kuracistoj kiel Aviceno en 1025, Girolamo Fracastoro en 1546, kaj etendita de Marcus von Plenciz en 1762. Tamen, tiuj opinioj estis neatentitaj en tiama Eŭropo, kie la miasma teorio de Galeno restis dominanta inter sciencistoj kaj kuracistoj, kio fokusis al "miasmo" (malbona aero, haladza aero, nokta aero, malsaniga haladzo, eliĝanta el nevideblaj putrantaj eroj de organikaj substancoj) kiel vera kaŭzo de malsanoj. La mikroba teorio pri malsanoj kiel tia estis scienca malkovro realigita en la dua duono de la 19-a jarcento kaj pruvita de Louis Pasteur kaj anstataŭis definitive antaŭajn klarigklopodojn pri la deveno de malsanoj, kiel estis la miasma teorio kaj la teorio de humoroj. Kvankam ĝi estis polemika kiam proponita, ĝi estas nuntempe fundamenta en la moderna medicino kaj la klinika mikrobiologio, kaj kondukis al plinovigoj tiom gravaj kiom la disvolvigo de vakcinoj kaj de antibiotikoj, la steriligo, kaj la higieno, kiel efektivaj metodoj kontraŭ la propagado de kontaĝaj malsanoj. Robert Koch sukcesis pruvi la mikroba teorio pri infektaj malsanoj post siaj esploroj pri tuberkulozo, kaj pro tio li estis ricevinto de la Nobel-premio pri fiziologio aŭ medicino en 1905. Li stablis tion kio nomiĝis ekde tiam la Postulatoj de Koch, pere de kiuj oni normigas serion de eksperimentaj kriterioj por pruvi ĉu organismo estas aŭ ne estas la kaŭzanto de difinita malsano. Tiuj postulatoj estas plue uzataj nuntempe. (eo)
  • La teoría microbiana de la enfermedad o teoría germinal de las enfermedades infecciosas es una teoría científica que propone que los microorganismos son la causa de una amplia gama de enfermedades. Estos pequeños organismos, casi todos demasiado pequeños para verlos a ojo desnudo, invaden a los humanos, animales y otros huéspedes. Su crecimiento y reproducción dentro del portador puede producir una enfermedad. "Germen" o "microbio" puede referirse a un virus, bacteria, protista, hongo o prion. Los microorganismos causantes de enfermedades son llamados patógenos y las enfermedades que causan son llamadas enfermedades infecciosas. Aun cuando el patógeno es la principal causa de una enfermedad infecciosa, factores personales como la herencia genética, la nutrición, la fortaleza o debilidad del sistema inmunológico, y el ambiente y los hábitos higiénicos, a menudo influencian la gravedad de la enfermedad y la probabilidad de que un individuo en particular se infecte tras ser expuesto al patógeno. La teoría germinal fue un descubrimiento científico realizado en la segunda mitad del siglo XIX demostrada por Louis Pasteur y que reemplazó anteriores explicaciones para la enfermedad, como la teoría miasmática o la teoría de los humores. Aunque fue muy controvertida cuando se propuso, es ahora fundamental en la medicina moderna y la microbiología clínica, conduciendo a innovaciones tan importantes como el desarrollo de vacunas y antibiótico, la esterilización, y la higiene, como métodos efectivos contra la propagación de enfermedades contagiosas.​​ Robert Koch logró probar la teoría germinal de las enfermedades infecciosas tras sus investigaciones en tuberculosis, siendo por ello galardonado con el premio Nobel en Medicina y Fisiología en el año 1905.​ Estableció lo que se ha denominado desde entonces los postulados de Koch, mediante los cuales se estandarizaban una serie de criterios experimentales para demostrar si un organismo era o no el causante de una determinada enfermedad. Estos postulados se siguen utilizando hoy en día. (es)
  • The germ theory of disease is the currently accepted scientific theory for many diseases. It states that microorganisms known as pathogens or "germs" can lead to disease. These small organisms, too small to be seen without magnification, invade humans, other animals, and other living hosts. Their growth and reproduction within their hosts can cause disease. "Germ" refers to not just a bacterium but to any type of microorganism, such as protists or fungi, or even non-living pathogens that can cause disease, such as viruses, prions, or viroids. Diseases caused by pathogens are called infectious diseases. Even when a pathogen is the principal cause of a disease, environmental and hereditary factors often influence the severity of the disease, and whether a potential host individual becomes infected when exposed to the pathogen.Pathogens are disease-carrying agents that can pass from one individual to another, both in humans and animals. Infectious diseases are caused by biological agents such as pathogenic microorganisms (viruses, bacteria, and fungi) as well as parasites. Basic forms of germ theory were proposed by Girolamo Fracastoro in 1546, and expanded upon by Marcus von Plenciz in 1762. However, such views were held in disdain in Europe, where Galen's miasma theory remained dominant among scientists and doctors. By the early 19th century, smallpox vaccination was commonplace in Europe, though doctors were unaware of how it worked or how to extend the principle to other diseases. A transitional period began in the late 1850s with the work of Louis Pasteur. This work was later extended by Robert Koch in the 1880s. By the end of that decade, the miasma theory was struggling to compete with the germ theory of disease. Viruses were initially discovered in the 1890s. Eventually, a "golden era" of bacteriology ensued, during which the germ theory quickly led to the identification of the actual organisms that cause many diseases. (en)
  • Gaitzen teoria mikrobiarra XIX. mendean agertu zen teoria da, mikroorganismoak gaixotasun askoren eragileak direla proposatzen duena. Louis Pasteur frantziarra eta Robert Koch alemaniarra izan ziren teoria honen sustatzaile nagusiak . Teoria honek medikuntzaren oinarri batzuk errotik aldatu eta gaixotasun infekziosoen tratamenduan mugarri garrantzitsu bat jarri zuen. Gaixotasunak sortzen dituzten mikrobioei patogeno deritze. Eta mikrobio horiek sortzen dituzten gaixotasunak gaixotasun infekzioso deritzonak dira. Gaitz horien eragile nagusiak birusak, bakterioak, onddoak, prioiak eta protozooak ohi dira. (eu)
  • La théorie microbienne, également appelée « théorie pathogénique » ou « théorie des germes », est une théorie proposant que de nombreuses maladies sont causées par des micro-organismes. Bien que très controversée lors de sa formulation initiale, cette théorie a été validée à la fin du XIXe siècle et constitue désormais un élément fondamental de la médecine moderne et de la microbiologie clinique. Elle a conduit à d’importantes innovations comme la pratique de l’hygiène préventive et l’invention des antibiotiques. (fr)
  • Gur fionnadh an micreascóp sa 17ú céad, ní raibh aon eolas ná tuiscint ar cad ba bhun leis na galair thógálacha, agus mar sin ní raibh córacha leighis cuí orthu ar fáil. Leis an micreascóp, bhí daoine in ann neacha beo micreascópacha a fheiceáil den chéad uair. Tar éis 100 bliain eile, d'fhás an tuiscint ar an gceangal idir na horgánaigh fhíorbheaga sin is galair éagsúla, go mór mór tar éis don bhaictéireolaí Gearmánach Robert Koch a thaispeáint i 1876 go raibh baictéir ar leith ciontach as antrasc. Lean an dochtúir Sasanach Edward Jenner is an ceimicí Francach Louis Pasteur leis an obair seo, agus d'fhorbair siad córacha leighis i gcoinne galair bhaictéar ar a dtugtar vacsaíní. Faoi seo tá na mílte baictéar aitheanta ag eolaithe, is víris freisin, agus mar thoradh ar sin tuiscint mhaith ar a lán galar. Tá modhanna chun bia a láimhseáil, bealaí díonta, drugaí frithghalair ar leith, córais sláinte poiblí, coraintín, modhanna steirilithe obráide, agus a lán eile bunaithe ar an teoiric seo. (ga)
  • Teori kuman penyakit adalah teori ilmiah yang saat ini digunakan untuk menjelaskan keberadaan penyakit. Teori ini menyatakan bahwa mikroorganisme yang dikenal sebagai patogen atau "kuman" dapat menyebabkan penyakit. Berbagai organisme kecil yang tidak kasatmata ini menyerang manusia, binatang, dan makhluk hidup lainnya. Perkembangan dan reproduksinya di dalam inang (organisme yang terinfeksi) dapat menyebabkan penyakit. Kemampuan organisme patogen untuk menyebabkan penyakit disebut dengan patogenitas. Dalam hal ini, kata "kuman" tidak hanya merujuk pada bakteri, tetapi juga pada jenis mikroorganisme apa pun maupun patogen tidak hidup yang dapat menyebabkan penyakit, seperti protista, fungi (jamur), virus, prion, atau viroid. Infeksi terjadi apabila mikroorganisme kecil tak kasatmata ini masuk ke dalam tubuh untuk mengganggu fisiologis normal pada tubuh dan menyerang kekebalan tubuh maka menyebabkan penyakit. Penyakit yang disebabkan oleh patogen disebut penyakit menular karena dapat berpindah dari satu individu ke individu lainnya, baik pada manusia maupun hewan atau makhluk hidup lainnya yang sehat, sehingga populasi penderita semakin meluas. Penularan penyakit ini prosesnya dapat terjadi dengan berbagai macam cara, seperti melalui penularan langsung ketika individu terinfeksi bertemu dengan individu peka di suatu tempat maupun secara tidak langsung dengan perantara benda atau organisme lainnya. Meskipun patogen dapat menjadi penyebab utama seseorang terkena penyakit, tetapi ada juga faktor-faktor lain yang memperparah penyakit tersebut maupun potensi seseorang terinfeksi, seperti faktor pejamu (genetik, umur, jenis kelamin, keadaan fisiologis, kekebalan, penyakit bawaan, sifat-sifat manusia), dan faktor lingkungan. Perkembangan pencarian asal muasal penyakit sudah dimulai dari abad kuno, seperti dari teori miasma yang menjadi teori predominan mengenai penyebaran penyakit yang kemudian ditinggalkan. Kemudian, berkembang di beragam kebudayaan seperti Israel Kuno, Yunani dan Roma, India Kuno, serta penemuan beberapa tokoh pada abad pertengahan dan periode modern awal. Pada abad pertengahan, beberapa tokoh mulai mengusulkan bentuk awal dari teori kuman penyakit, seperti Ibnu Sina pada tahun 102 dan Girolamo Fracastoro pada tahun 1546. Akan tetapi, di Eropa, pandangan seperti ini tidak terlalu dipercayai; dokter dan ilmuwan masih lebih memandang tinggi teori miasma dari Galenus. Mereka menjadi tidak mampu memahami progresi penyakit akibat doktrin ini. Pada periode modern awal, beberapa tokoh mulai membantu mengembangkan beberapa inovasi yang membantu berkembangnya teori kuman penyakit, seperti eksperimen yang dilakukan oleh Francesco Redi pada tahun 1668, pengamatan mikroorganisme oleh Anton van Leeuwenhoek pada tahun 1670-an, sampai dikembangkan oleh Marcus von Plenciz pada tahun 1762. Selanjutnya, para tokoh seperti Agostino Bassi, Ignaz Semmelweis, Gideon Mantell, John Snow juga mengemukakan berbagai pengamatan mereka yang memengaruhi perkembangan teori kuman penyakit. Pada awal abad ke-19, sudah banyak dilakukan di Eropa, tetapi para dokter tidak paham cara kerja vaksin tersebut atau cara memindahkan prinsip vaksin ke penyakit lain. Pengobatan yang mirip juga banyak digunakan di India sebelum tahun 1000. Di akhir tahun 1850-an, Louis Pasteur akhirnya mampu mendalami lebih lanjut. Penelitiannya diperdalam oleh Robert Koch pada tahun 1880-an. Di akhir dekade tersebut, teori miasma sudah tidak banyak digunakan akibat kalah saing dengan teori kuman penyakit. Kemudian, pada tahun 1890-an, virus ditemukan. Mulailah sebuah "abad keemasan" ilmu bakteriologi dan dengan teori kuman penyakit, para ilmuwan segera mencari dan mengidentifikasi organisme lain yang menyebabkan penyakit. (in)
  • A teoria microbiana das doenças ou teoria dos germes é a teoria científica atualmente aceita para muitas doenças. Ele afirma que microorganismos conhecidos como patógenos ou "germes" podem levar a doenças. Esses pequenos organismos, pequenos demais para serem vistos sem ampliação, invadem humanos, outros animais e outros hospedeiros vivos. Seu crescimento e reprodução dentro de seus hospedeiros podem causar doenças. "Germe" refere-se não apenas a uma bactéria, mas a qualquer tipo de microrganismo, como protistas ou fungos, ou mesmo patógenos não vivos que podem causar doenças, como vírus, príons ou viróides. As doenças causadas por patógenos são chamadas de doenças infecciosas. Mesmo quando um patógeno é a principal causa de uma doença, fatores ambientais e hereditários muitas vezes influenciam a gravidade da doença e se um indivíduo hospedeiro potencial se torna infectado quando exposto ao patógeno. Patógenos são doenças que podem passar de um indivíduo para outro, tanto em humanos quanto em animais. As doenças infecciosas são causadas por agentes biológicos, como microrganismos patogênicos (vírus, bactérias e fungos) e parasitas. Formas básicas da teoria dos germes foram propostas por Girolamo Fracastoro em 1546 e expandidas por em 1762. No entanto, tais visões foram desprezadas na Europa, onde a teoria miasmática de Galeno permaneceu dominante entre cientistas e médicos. No início do século XIX, a vacinação contra a varíola era comum na Europa, embora os médicos não soubessem como funcionava ou como estender o princípio a outras doenças. Um período de transição começou no final da década de 1850 com o trabalho de Louis Pasteur. Este trabalho foi posteriormente estendido por Robert Koch na década de 1880. No final daquela década, a teoria do miasma lutava para competir com a teoria dos germes da doença. Os vírus foram inicialmente descobertos na década de 1890. Eventualmente, seguiu-se uma "era de ouro" da bacteriologia, durante a qual a teoria dos germes rapidamente levou à identificação dos organismos reais que causam muitas doenças. (pt)
  • Mikrobteorin eller Bakterieteorin (engelska: germ theory of disease) är den för närvarande accepterade vetenskapliga teorin om infektionssjukdomarnas uppkomst. Enligt teorin kan olika mikrober vars storlek gör dem omöjliga att se med blotta ögat invadera kroppen och orsaka sjukdom. Dessa patogener kan vara levande som bakterier, protister eller svampar; eller icke-levande som virus, prioner eller viroider. Även om en viss patogen är huvudorsaken bakom en sjukdom kan många andra faktorer, bland annat miljö- och ärftliga faktorer, påverka sjukdomens förlopp och svårighetsgrad. Mikrobteorin ersatte miasmateorin som varit den gällande teorin sedan antiken. Under 1800-talet gjorde flera läkare och andra vetenskapsmän observationer och experiment som ledde till att miasmateorins giltighet kom att ifrågasättas. Louis Pasteur och Robert Koch gjorde särskilt viktiga insatser inom mikrobiologin under andra halvan av 1800-talet. Mot slutet av århundradet hade teorin om miasma i princip ersatts av mikrobteorin och man hade lyckats identifiera de första bakterierna i vetenskapliga undersökningar. De ansträngningar och upptäckter som gjordes ledde till etablerandet av helt nya forskningsfält som epidemiologi, mikrobiologi och immunologi. Ytterligare direkta och indirekta upptäckter relaterade till mikrobteorin inkluderar antibiotika, effektiva vaccin mot flertalet sjukdomar och ökad kunskap om smittskydd. Omkring 1930 hade de flesta vanliga infektioner orsakade av bakterier fått sin förklaring och i slutändan har flera av historiens dödligaste sjukdomar blivit behandlingsbara. Tillsammans med förbättringar i levnadsstandard och sanitära förhållanden ledde den medicinska utvecklingen till en ökning av medellivslängden i berörda delar av världen med flera decennier. (sv)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 185259 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 35705 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1121364115 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • نظرية جرثومية المرض والتي يطلق عليها أيضًا نظرية مرضية الدواء هي نظرية تفترض أن الميكروبات هي سبب العديد من الأمراض. وعلى الرغم من أن نظرية جرثومية المرض كانت خلافية ومثيرة للجدل عند اقتراحها لأول مرة، إلا أنها النظرية العلمية المقبولة حاليا ومنذ أواخر القرن التاسع عشر وتعد الآن جزءًا أساسيًا من الطب الحديث وعلم الأحياء الدقيقة الإكلينيكي، وقد أثمرت عن ابتكارات عظيمة الأهمية مثل المضادات الحيوية والممارسات الصحية. (ar)
  • Die Keimtheorie besagt, dass Krankheiten durch Mikroorganismen verursacht und dann über Husten, Niesen (Tröpfcheninfektion), Küssen, Abfälle und verunreinigte Nahrungsmittel oder Wasser übertragen werden können. Ihren Höhepunkt hatte die Theorie zwischen 1870 und 1900, inhaltlich ist sie auch heute noch korrekt, als solche aber selbstverständlich geworden. (de)
  • La théorie microbienne, également appelée « théorie pathogénique » ou « théorie des germes », est une théorie proposant que de nombreuses maladies sont causées par des micro-organismes. Bien que très controversée lors de sa formulation initiale, cette théorie a été validée à la fin du XIXe siècle et constitue désormais un élément fondamental de la médecine moderne et de la microbiologie clinique. Elle a conduit à d’importantes innovations comme la pratique de l’hygiène préventive et l’invention des antibiotiques. (fr)
  • La teoria microbiana de la malaltia o teoria germinal de les malalties infeccioses és una teoria científica que proposa que els microorganismes (del grec μικρο, «micro», diminut, petit i βιος, «bio», vida, lit. 'ésser viu diminut' ) són la causa d'una àmplia gamma de malalties. El coneixement actual sobre aquestes malalties és que els microbis provoquen una reacció en el cos de l'ésser que infecten, i aquesta reacció és el que s'anomena "malaltia". Aquests petits organismes, gairebé tots massa petits per veure'ls a ull nu, envaeixen els humans, animals i altres hostes vius. El seu creixement i reproducció dins del portador pot produir una malaltia. El mot "germen" o microbi pot referir-se a un virus, bacteri, protist, fong o prió. Els microorganismes causants de malalties són anomenats pat (ca)
  • La mikroba teorio pri malsanoj aŭ ĝerma teorio pri malsanoj estas scienca teorio kiu proponas, ke la mikroorganismoj estas la kaŭzo de ampleksa gamo de malsanoj. Tiuj malgrandaj organismoj, preskaŭ ĉiuj tro malgrandaj por ebligi ties vidadon per simpla rigardo, invadas homojn, aliajn animalojn kaj aliajn gastigantojn. Ties kresko kaj reproduktado ene de la gastiganto povas produkti malsanon. "Ĝermo" aŭ "mikrobo" estas terminoj kiuj povas referenci al viruso, bakterio, protisto, fungo aŭ priono. La mikroorganismoj kaŭzantaj de malsanoj estas nomataj patogenoj kaj la malsanoj kiujn ili kaŭzas estas nomataj infektaj malsanoj. (eo)
  • La teoría microbiana de la enfermedad o teoría germinal de las enfermedades infecciosas es una teoría científica que propone que los microorganismos son la causa de una amplia gama de enfermedades. Estos pequeños organismos, casi todos demasiado pequeños para verlos a ojo desnudo, invaden a los humanos, animales y otros huéspedes. Su crecimiento y reproducción dentro del portador puede producir una enfermedad. "Germen" o "microbio" puede referirse a un virus, bacteria, protista, hongo o prion. Los microorganismos causantes de enfermedades son llamados patógenos y las enfermedades que causan son llamadas enfermedades infecciosas. (es)
  • The germ theory of disease is the currently accepted scientific theory for many diseases. It states that microorganisms known as pathogens or "germs" can lead to disease. These small organisms, too small to be seen without magnification, invade humans, other animals, and other living hosts. Their growth and reproduction within their hosts can cause disease. "Germ" refers to not just a bacterium but to any type of microorganism, such as protists or fungi, or even non-living pathogens that can cause disease, such as viruses, prions, or viroids. Diseases caused by pathogens are called infectious diseases. Even when a pathogen is the principal cause of a disease, environmental and hereditary factors often influence the severity of the disease, and whether a potential host individual becomes in (en)
  • Gaitzen teoria mikrobiarra XIX. mendean agertu zen teoria da, mikroorganismoak gaixotasun askoren eragileak direla proposatzen duena. Louis Pasteur frantziarra eta Robert Koch alemaniarra izan ziren teoria honen sustatzaile nagusiak . Teoria honek medikuntzaren oinarri batzuk errotik aldatu eta gaixotasun infekziosoen tratamenduan mugarri garrantzitsu bat jarri zuen. (eu)
  • Gur fionnadh an micreascóp sa 17ú céad, ní raibh aon eolas ná tuiscint ar cad ba bhun leis na galair thógálacha, agus mar sin ní raibh córacha leighis cuí orthu ar fáil. Leis an micreascóp, bhí daoine in ann neacha beo micreascópacha a fheiceáil den chéad uair. Tar éis 100 bliain eile, d'fhás an tuiscint ar an gceangal idir na horgánaigh fhíorbheaga sin is galair éagsúla, go mór mór tar éis don bhaictéireolaí Gearmánach Robert Koch a thaispeáint i 1876 go raibh baictéir ar leith ciontach as antrasc. Lean an dochtúir Sasanach Edward Jenner is an ceimicí Francach Louis Pasteur leis an obair seo, agus d'fhorbair siad córacha leighis i gcoinne galair bhaictéar ar a dtugtar vacsaíní. Faoi seo tá na mílte baictéar aitheanta ag eolaithe, is víris freisin, agus mar thoradh ar sin tuiscint mhaith a (ga)
  • Teori kuman penyakit adalah teori ilmiah yang saat ini digunakan untuk menjelaskan keberadaan penyakit. Teori ini menyatakan bahwa mikroorganisme yang dikenal sebagai patogen atau "kuman" dapat menyebabkan penyakit. Berbagai organisme kecil yang tidak kasatmata ini menyerang manusia, binatang, dan makhluk hidup lainnya. Perkembangan dan reproduksinya di dalam inang (organisme yang terinfeksi) dapat menyebabkan penyakit. Kemampuan organisme patogen untuk menyebabkan penyakit disebut dengan patogenitas. Dalam hal ini, kata "kuman" tidak hanya merujuk pada bakteri, tetapi juga pada jenis mikroorganisme apa pun maupun patogen tidak hidup yang dapat menyebabkan penyakit, seperti protista, fungi (jamur), virus, prion, atau viroid. (in)
  • A teoria microbiana das doenças ou teoria dos germes é a teoria científica atualmente aceita para muitas doenças. Ele afirma que microorganismos conhecidos como patógenos ou "germes" podem levar a doenças. Esses pequenos organismos, pequenos demais para serem vistos sem ampliação, invadem humanos, outros animais e outros hospedeiros vivos. Seu crescimento e reprodução dentro de seus hospedeiros podem causar doenças. "Germe" refere-se não apenas a uma bactéria, mas a qualquer tipo de microrganismo, como protistas ou fungos, ou mesmo patógenos não vivos que podem causar doenças, como vírus, príons ou viróides. As doenças causadas por patógenos são chamadas de doenças infecciosas. Mesmo quando um patógeno é a principal causa de uma doença, fatores ambientais e hereditários muitas vezes influe (pt)
  • Mikrobteorin eller Bakterieteorin (engelska: germ theory of disease) är den för närvarande accepterade vetenskapliga teorin om infektionssjukdomarnas uppkomst. Enligt teorin kan olika mikrober vars storlek gör dem omöjliga att se med blotta ögat invadera kroppen och orsaka sjukdom. Dessa patogener kan vara levande som bakterier, protister eller svampar; eller icke-levande som virus, prioner eller viroider. Även om en viss patogen är huvudorsaken bakom en sjukdom kan många andra faktorer, bland annat miljö- och ärftliga faktorer, påverka sjukdomens förlopp och svårighetsgrad. (sv)
rdfs:label
  • نظرية جرثومية المرض (ar)
  • Teoria microbiana de la malaltia (ca)
  • Keimtheorie (de)
  • Mikroba teorio pri malsanoj (eo)
  • Teoría microbiana de la enfermedad (es)
  • Gaitzen teoria mikrobiarra (eu)
  • Teoiric na bhfrídíní galair (ga)
  • Teori kuman penyakit (in)
  • Germ theory of disease (en)
  • Théorie microbienne (fr)
  • Teoria microbiana das doenças (pt)
  • Mikrobteorin (sv)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:knownFor of
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is dbp:knownFor of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License